Utvecklingsplan för gymnastiken i Göteborg

Utvecklingsplan för gymnastiken i Göteborg Foto: Andreas Svensson

Innehållsförteckning 1 Syfte...3 2 Bakgrund...4 3 Vad är gymnastik...5 Gymnastik- en sport med många ansikten... 5 4 Organisation/ vision...8 Svenska gymnastikförbundet... 8 Gymnastiken i Göteborg... 8 5 Nulägesbeskrivning...9 Specialhallar i Göteborgs närhet... 9 Gymnastiken i Göteborg idag... 9 Problemanalys... 9 Gymnastikens geografiska spridning... 10 Problemanalys... 10 6 Gymnastikens attraktionskraft... 11 7 Göteborgsgymnastikens vision 2020... 12 7.1 Ökad geografisk spridning... 12 7.2 Ändamålsenliga lokaler... 13 Beläggning och samverkan... 14 Utemiljö... 14

1 Syfte Utvecklingsplanens mål är att öka antalet medlemmar. Gymnastiken i Göteborg kännetecknas dock av två motpoler. Där det finns gymnastikföreningar saknas ändamålsenliga lokaler och där det finns lediga lokaler saknas gymnastikföreningar. Det finns sålunda två behov för gymnastikens utveckling i Göteborg: Lokaler Geografisk spridning Gymnastikföreningarna i Göteborg märker också allt mer av den bristande tillgången till ändamålsenliga lokaler vilket starkt begränsar utvecklingsmöjligheten för gymnastik i Göteborg. Gymnastiken i Göteborg är geografiskt ojämnt fördelad. Verksamma föreningar saknas i de Östra och Nordöstra stadsdelarna. Gymnastikförbundet Väst vill starta nya föreningar i dessa stadsdelar och därmed skapa sysselsättning och meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Gymnastik är den sport som ökat mest i Göteborg de senaste åren och är särskilt populär bland flickor 1. Detta trots att tillgången till ändamålsenliga lokaler är starkt begränsad och geografiskt ojämnt fördelad. Idag är det över 2 400 2 barn och ungdomar i kö vilket visar att behovet är akut. Dokumentet är ett förslag till utvecklingsplan för gymnastiken i Göteborg. Utvecklingsplanen skall ses som en vägledning för hur kommunen och gymnastiken tillsammans ska arbeta för att skapa bättre förutsättningar. Kommunen ansvarar delvis för att ge fysiska och vissa ekonomiska förutsättningar för att kunna bedriva gymnastik i Göteborg. Gymnastikföreningar i Göteborg har bildat en samverkansgrupp med syfte att skapa bättre förutsättningar för gymnastik i Göteborg. Gruppen representerar ca 8 000 medlemmar. Gymnastik består av många discipliner och detta dokument tar ett samlat grepp för alla discipliner. 1 Idrottsstöd till flickor och pojkar, jämställdhet som smart ekonomi i Göteborg, Göteborgs stad & SKL 2013. 2 Antalet framräknat genom förfrågan hos gymnastikföreningarna i Göteborg.

2 Bakgrund I Göteborgs kommun finns det idag cirka 8000 aktiva gymnaster. Existerande föreningar i Göteborg växer så det knakar, de har många barn i kö. Samtidigt finns ett tomrum i stadsdelar som helt saknar gymnastikföreningar. För barn och ungdomar så är geografisk närhet en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna ägna sig åt gymnastik. Göteborgsidrotten inte jämställd! Satsningar på fotbollsplaner motsvaras dock inte av satsningar på träningslokaler för exempelvis gymnastiken växande tjejidrott. Göteborgs Posten Idrotten är bevisat enormt viktigt för den sociala utvecklingen av barn och ungdomar och ger långsiktiga hälsofrämjande effekter. En annan grupp som skulle främjas av motorisk träning är barn med särskilda behov, ex down syndrom och autismspektrumtillstånd (AST). I nuläget råder stor efterfrågan på aktiviteter för dessa barn. Tidiga insatser i förskola och skola är en framgångsnyckel. Det är här som rörelseglädjen måste födas. Här ska man lägga grunden med rolig och medveten motorisk träning som hjälper barn att känna att de kan, vill och vågar vara med i fysiska lekar och träning. Studier visar att barns motoriska utveckling har försämrats. Det skapar ett motorisk utanförskap! Gymnastikföreningarna i Göteborg märker också allt mer av den bristande tillgången till ändamålsenliga lokaler vilket starkt begränsar utvecklingsmöjligheten för gymnastik i Göteborg. Detta problem beskrivs även i idrottsstöd till pojkar och flickor 3 där det konstateras att om kommunen skulle fördela resurserna mer jämlikt så skulle det förmodligen leda till att ännu fler utövar gymnastik. I dagsläget finns det bara en, delvis anpassad, kommunalt driven gymnastikhall i Göteborg, trots att gymnastiken är den tredje största idrottsgrenen för bidragsberättigade flickor 4. För att kunna ge tjejerna samma möjlighet att utvecklas i sin idrott som manliga idrottsutövare skulle en riktigt utrustad gymnastikhall i Göteborg vara mer än en mycket behövlig insats. Barngymnastiken växer fortfarande men när barnen blir äldre och vill göra mer avancerade övningar så saknas i Göteborg möjligheterna att hålla intresset vid liv då hallar med anpassade redskap saknas. Vi ser en stor potential att kunna attrahera ungdomar att fortsätta med gymnastiken längre upp i ålder om vi kan erbjuda utvecklande träningsmöjligheter. Ett annat allt större problem för gymnastiken är att allt fler idrottshallar inte utrustas för gymnastik. Rätt anläggningar är en förutsättning för att vi inom gymnastiken ska kunna bedriva vår verksamhet på ett bra och framgångsrikt sätt. Detta i kombination med konkurrensen om halltider har skapat akuta problem för vår verksamhet. Även möjligheten att arrangera Gymnastik är en av de största flickidrotterna och den växer för varje år. Men den skulle vara mycket större, vi har massor av barn i kö, och det är bristen på anpassade lokaler som är det stora problemet. Malin Eggertz Forsmark ordf SvGf tävlingar i Göteborg är starkt begränsad. Detta på grund av att befintliga anläggningar inte motsvarar gymnastikens krav på t.ex. takhöjd och infästningar i golv. 3 Idrottsstöd till flickor och pojkar, jämställdhet som smart ekonomi i Göteborg, Göteborgs stad & SKL 2013. 4 Idrottsstöd till flickor och pojkar, jämställdhet som smart ekonomi i Göteborg, Göteborgs stad & SKL 2013.

Genom att anlägga specialanpassade gymnastikhallar skapas förutsättningar för att vända denna negativa trend. Dessutom skulle en gemensam anläggning kunna samla gymnastikens olika discipliner och därmed skapa en mötesplats och samhörighetskänsla inom idrotten. 3 Vad är gymnastik Gymnastik karakteriseras av en stor allsidighet och bredd vilket ger möjligheter för alla oavsett fysiska förutsättningar eller ålder. Gymnastiken är den största ingångssporten för barn vidare i idrottslivet. Allsidig grundträning med gymnastik ger inte bara barnen bättre förutsättningar för det framtida gymnastik-utövandet utan även en grundkoordination och motorik för andra idrotter, en bas för olika former av fysisk aktivitet. Det är detta som gör gymnastiken unik bland andra idrotter. Gymnastik innefattar så mycket och är ett stort led i folkhälsa för alla. Gymnastik- en sport med många ansikten Inom gymnastiken finns ett antal olika discipliner. Barngymnastik- grunden till allt Barngymnastiken är grunden i vår verksamhet. Den ger en grundläggande motorikträning och vänder sig till flickor och pojkar 3-12 år. Barngymnastik är allsidig, varierande, lekfull och utgår från barnens individuella förutsättningar. Detta ger en lekfull grundmotorisk träning. Detta exemplifieras med att vi bygger vi redskapsbanor, leker lekar, har olika stationer för träning. Gymnastikförbundet är ledande på barngymnastik och ska så förbli. Ur barngymnastiken växer vår breddverksamhet. Våra föreningar bedriver verksamhet i form av familjegymnastik för de allra minsta, lek-musik- rörelse och redskapsgymnastik. Det finns många verksamheter inom begreppet Barngymnastik Familjegymnastik Här går man på gympa tillsammans med sina barn och deltar aktivt i verksamheten, vuxen och barn tillsammans. Många föreningar erbjuder Familjegymnastik från 2 års ålder.

Bamsegympa Bamsegympa vänder sig till barn i åldern 3-6 år. Det är första kontakten med gymnastiken och här tränar vi de viktiga grundmotoriska färdigheterna tillsammans med Bamse och hans vänner. Bamsegympa är också en möjlighet för föräldrar att bli ledare, inga förkunskaper krävs. GympaKidz GympaKidz är gymnastikförbundets varumärke för verksamhet 7-12 år som inte är tävlingsgymnastik. Här hittar vi en stor bredd med allt från barnyoga, showdans, uppvisningsgymnastik till Parkour. Gymnastik i skolan Gymnastikförbundet har utbildningar och material för idrottslärare. Alla kan gympa Gymnastik för barn och ungdomar med rörelsehinder och / eller speciella behov. Alla ska få uppleva glädjen att röra på sig efter sin egen förmåga. Funktionsnedsättning ska aldrig få vara ett hinder utan en möjlighet i gymnastikens värld. Gymnastiken erbjuder så många möjligheter som även barn med funktionsnedsättning bör få möjlighet till, motion, styrka och balans. Barnen lär sig också rums- och kroppsuppfattning, färger och former, kommunikation och att ta hänsyn till andra. Framför allt får dessa barn och ungdomar uppleva rörelseglädje till härlig musik och kamratskap. Det viktiga är inte hur man rör sig utan att man rör sig! Allt man gör med kroppen är ju bra för knoppen! Parkour/ Freerunning Parkour ofta förkortat PK, är en disciplin och en metod som går ut på att utan hjälpmedel träna kroppen för att snabbt och effektivt kunna ta sig förbi hinder. Cheerleading Cheerleading tävlas på DM, SM och VM nivå. Ett tävlingsprogram utförs på en speciell cheerleadingmatta. Varje lag har en egen specialgjord tävlingsmusik som ofta är en mix av olika låtar i högt tempo. Cheerleading är en blandning av stunts, mänskliga pyramider, gymnastik, hopp och dans.

Gruppträning Gymnastikförbundets vuxenverksamhet. Det finns mängder av olika träningsformer inom gruppträningen med olika inriktningars som t ex vanlig motionsgymnastik, aerobic, step, yoga, core, styrkapass. Artistisk gymnastik Artistisk gymnastik eller redskapsgymnastik, är en disciplin inom tävlingsgymnastiken där gymnasten utför olika program i ett antal redskap. Den artistiska gymnastiken delas in i disciplinerna Manlig Artistisk Gymnastik (MAG) och i Kvinnlig artistisk gymnastik (KAG) I manlig gymnastik ingår redskapen fristående, bygelhäst, ringar, hopp, barr och räck. I kvinnlig gymnastik är redskapen hopp, barr, bom och fristående. Rytmisk gymnastik Rytmisk gymnastik (fd Rytmisk sportgymnastik) är en olympisk gren inom gymnastiken med tävlingar både individuellt och i trupp. Rytmisk gymnastik är en kvinnlig idrottsgren där gymnaster utför sina övningar med handredskap till musik. Det finns fem olika handredskap (rep, boll, käglor, tunnband och band) och gymnasterna tävlar antingen individuellt eller i trupp på en matta á 12 x 12 m. Trampolin Trampolinsporten består egentligen av tre olika grenar, individuell trampolin, synkron trampolin och dubbeltrampett (DMT). De olika grenarna ställer olika krav och det är relativt ovanligt att en och samma gymnast utövar alla tre. Truppgymnastik I trupp tävlar man i tre olika klasser: manlig, kvinnlig och mixed. Varje trupp består av mellan 6-20 gymnaster. Man tävlar i tre grenar: fristående, tumbling och trampett. Det är den populäraste och snabbast växande gymnastikdisciplinen i Sverige med drygt 20 000 licensierade tävlingsgymnaster.

4 Organisation/ vision Svenska gymnastikförbundet Svenska Gymnastikförbundet är Sveriges största fjärde största förbund med 245 000 medlemmar i 1 100 föreningar. Gymnastiken är det specialförbund med flest kvinnliga medlemmar och varannan medlem är under 21 år. Verksamhetsidén är 'Svensk Gymnastik - rörelse hela livet.' Svenska gymnastikförbundet har konkritiserat RF s dokument idrotten vill till gymnastiken vill Gymnastikförbundet mål för 2020: År 2020 har Gymnastikförbundets föreningar sammanlagt minst 400 000 medlemmar År 2020 är 15 % av alla barn upp till 12 år medlemmar i en gymnastikförening. År 2020 tränar minst 100 000 medlemmar gruppträning. Senast år 2020 tar svenska gymnaster minst en medalj på EM och VM eller OS. År 2020 är alla nybyggda idrottslokaler i kommunala förskolor och skolor utrustade med gymnastikredskap enligt Gymnastikförbundets rekommendationer. År 2020 har det fattats beslut om eller projekterats för minst 20 nya specialhallar för gymnastik. För att nå de två sist nämnda målen har gymnastikförbundet startat en kampanj rädda gympan med syfte att skapa rätt förutsättningar i anläggningar. Gymnastiken i Göteborg Göteborg ingår som en del i Gymnastikförbundet region Väst. Det är den största regionen av alla med sina 230 föreningar och 40 000 medlemmar. Göteborg har knappt 30 föreningar med ca 8 000 medlemmar. Två av målen berör anläggningsfrågor. Göteborgs gymnastikföreningars mål för 2020: År 2020 har Göteborgs gymnastikföreningar sammanlagt minst 15 000 medlemmar. År 2020 är 15 % av alla barn upp till 12 år medlemmar i en gymnastikförening. År 2020 är alla idrottslokaler i kommunens förskolor och skolor utrustade med gymnastikredskap enligt Gymnastikförbundets rekommendationer. År 2020 har det fattats beslut om eller projekterats för minst 3 nya specialhallar för gymnastik i Göteborg. År 2020 kan alla som önskar beredas plats i en gymnastikförening utan väntetid. År 2020 har nya gymnastikföreningar bildats och etablerat sig i Nordöstra Göteborg.

5 Nulägesbeskrivning Specialhallar i Göteborgs närhet Totalt finns det cirka 60 specialhallar för gymnastik i Sverige. Kartbilden visar specialanpassade hall i Göteborgs närhet. Under senare år har allt fler kommuner uppmärksammat gymnastikens förutsättningar och ett stort antal hallar har byggts eller är i projekteringsstadie. Vintern 2014 beslutade t ex Borås och Trollhättan att bygga ett gymnastikens hus. Kungsbacka har avsatt 50 miljoner i investeringsplan 2016-2018 för en ny gymnastikhall. Gymnastiken i Göteborg idag Samtliga gymnastikföreningar med barn och ungdomsverksamhet har kö till sin verksamhet och tvingas i dagsläget att tacka nej till barn som vill börja. Gymnastikverksamhet i Göteborg bedrivs i huvudsak i skolors gymnastiksalar och mindre idrottshallar. Konkurrensen om tider är hård och ofta saknas ändamålsenliga redskap i lokalen eftersom skolidrotten numera är till största delen inriktad på bollsport. De föreningar som är aktiva inom någon av de specialgrenar som finns inom gymnastiken tillbringar ca 30 % av träningstiden med fram- och bortplockning av de redskap som krävs. Det finns för närvarande en specialhall för gymnastik i Göteborg och en kombinerad friidrott och gymnastikhall är under färdigställande. Detta kan jämföras med Stockholm som i dagsläget har 14st specialhallar för gymnastik. Om gymnastiken ska kunna behålla de aktiva som är 12 år eller äldre och som älskar gympan måste alla gymnaster, oavsett vilken ålder eller kunskapsnivå de har, få möjlighet att träna i ändamålsenliga lokaler där inte en stor del av träningen går åt till att släpa fram- och bort redskapen. Det hjälper inte, hur duktiga tränare man än har, att försöka locka någon att fortsätta eller börja med gymnastik i 14- årsåldern om man endast kan erbjuda plinthopp eller bänkövningar. Problemanalys Köerna växer vi kan inte ta emot alla barn för det finns inte tillräckligt med ändamålsenliga lokaler. Många föreningar får allt svårare att få tider i kommunens idrottshallar. Då växer köerna ännu mer. Nya idrottshallar byggs som tomma hallar i första hand för bollsporter. Detta rimmar dåligt med kommunens arbete med jämnställdhet inom idrotten.

Konsekvensen av detta är att förutsättningarna för den viktiga motoriska grundträningen minskar i takt med att redskapen blir färre och hallarna tomma. Och forskare har redan kunnat konstatera att barns och ungdomars motorik blivit sämre de senaste tio åren bl a finns resultat från en flerårig studie som gjorts av forskare från GIH (Gymnastik- och Idrottshögskolan). Bristande förrådsutrymmen Fram- och bortplockning av redskap. Stort slitage av redskap samt idrottshallar vid fram och bortplockning av redskap. Äldre barn slutar på grund av att föreningarna inte kan erbjuda utvecklande träning med rätt redskap. Man fastnar i plintträsket. Utspridd verksamhet och ingen gemensam mötesplats i Göteborg. Gymnastikens geografiska spridning Gymnastiken i Göteborg är geografiskt ojämnt fördelad. Verksamma föreningar saknas i de Östra och Nordöstra stadsdelarna. Bilden visar placering av de största truppgymnastikföreningarna i Göteborg. För samtliga discipliner ser situationen likartad ut. Problemanalys Försök har tidigare gjorts av föreningar i andra stadsdelar att starta verksamhet i de nordöstra stadsdelarna. Då ledarna ofta är unga flickor har det fallit på att restiderna blir långa och att man känner sig otrygg under resan.

6 Gymnastikens attraktionskraft Den ger viktig motorisk träning som utvecklar barnens färdigheter, både kroppsligt och mentalt. Det är en av de få verkligt stora flickidrotterna. Det är den billigaste idrotten och därmed tillgänglig för alla. Stor samverkan med andra idrotter En ingångssport där många barn får sin första kontakt med föreningsliv och organiserad fysisk aktivitet. Ger möjlighet både till träning antingen i lag eller individuellt. Det är den idrotten som står för mest rörelseglädje enligt olika studier. En stor möjlighet för olika frisskolor utan egna hallar. En viktig aspekt i vårt arbete är jämställdheten eftersom de allra flesta medlemmar inom gymnastiken är flickor. De tjejdominerade idrotterna har svårt att hävda sig gentemot de mera klassiska och manligt dominerade idrotter, när det gäller att framföra sina resursbehov. Rent idrottsmässigt skulle nya anläggningar innebära ett enormt och mycket nödvändigt lyft för alla deltagare. Vi skulle få möjligheten att erbjuda kvalitativt bra träningar för alla grupper, från de minsta fram till tävlings- och uppvisningsgrupperna. På köpet får vi minskad skaderisk på grund av anpassade träningsmöjligheter. Lokaler skulle öppna helt nya möjligheter för kursverksamhet under året och på semestertid, samt för tränings- och utbildningsläger. Utöver användningen av sådana hallar av gymnastikföreningar finns det ideala förutsättningar för andra idrottsklubbar och skolor att göra en del av sin grundträning i hallen och erbjuda variationsrikare idrottslektioner. Samverkan med skola De tidiga insatserna i förskola/skola är framgångsnyckeln. Här når man alla. Det är i skolan som rörelseglädjen måste födas. Det är extra viktigt för de barn som inte har naturliga vägar till en idrottsförening i tidig ålder. Här ska man lägga grunden med rolig och medveten motorisk träning som hjälper barnen att känna att de kan, vill och vågar vara med i fysiska lekar och träning. Studier 5 visar att barnens motoriska utveckling har försämrats. Det skapar ett motoriskt utanförskap. Också här är lokalfrågan viktig. Rusta upp och utrusta skolgymnastikhallarna så att de skapar lust till rörelse och ger förutsättningar för grundläggande och rolig motorisk träning. Det är självklart att kommunala idrottsanläggningar, framför allt skolidrottshallar, ska ha utrustning för redskapsgymnastik. Har man inte ekonomiska möjligheter att utrusta hallar med fasta gymnastikredskap vilket givetvis är önskvärt finns det andra alternativ. Och det finns nytänkande också när det gäller hur gymnastikredskap kan och bör se ut. 5 GIH gymnastik och idrottshögskolan Mugi Motoriklek

Barn blir smarta av gympa Gymnastikförbundet driver kampanjen; barn blir smarta av gympa som är det kaxiga uttrycket för vad många forskare är eniga om. Det finns allt mer forskning som visar på samband mellan motorisk träning och inlärning. Nu finns också belägg för att satsningar på fysisk aktivitet i skolan även ger samhällsekonomiska vinster 6. Allt fler barn lever idag i urban miljö. Därför är det viktigt att man bygger in rörelsemöjligheter för barn i och utanför skolan. Ett brett rörelsekunnande ger förutsättningar för att vara fysiskt aktiv som vuxen. Att kunna är en förutsättning för att vilja! 7 Göteborgsgymnastikens vision 2020 Gymnastiken i Göteborg kännetecknas av två motpoler. Där det finns gymnastikföreningar saknas lokaler och där det finns lediga lokaler saknas gymnastikföreningar. Det finns sålunda två behov för gymnastikens utveckling i Göteborg som behöver arbetas vidare med. 7.1 Ökad geografisk spridning Gymnastik är en bra ingångssport med allsidig träning. Gymnastik tilltalar en bred målgrupp och med nya discipliner som Parkour kan vi även locka till oss pojkar i tonåren. Etablering av nya föreningar i stadsdelar som saknar aktiva föreningar bidrar inte bara till gymnastikens utveckling i Goteborg utan ger också nya möjligheter till ökad gemenskap och minskad segregation. Gymnastikförbundet Väst tänker sig ett projekt tillsammans med Göteborgs kommun för att sprida gymnastiken till gymnastikkartans vita fläckar. Kontakt med ungdomar som kan tänka sig att utbilda sig till gymnastikledare. Tänkbara vägar att nå dessa är via andra lokala föreningar, skolor och arbetsförmedlingen. Utbildning av ledarna via GF Väst. Utbildningen omfattar såväl praktiska kunskaper samt administrativa delar. Traineeprogram hos etablerade föreningar i Göteborg efter utbildningen. Traineeprogrammet är inte bara ledarverksamhet på golvet utan även den administrativa delen av föreningsverksamheten. Parallellt med slutfasen av traineeprogrammet sker marknadsföring i berörda stadsdelar i samråd med alla involverade parter. Etableringsstöd i form av finansiellt stöd samt mentorsprogram för att långsiktigt etablera de nya föreningarna. 6 http://www.vetenskaphalsa.se/skolgymnastik-varje-dag-paverkar-skelettet/ http://www.vetenskaphalsa.se/mer-idrottsundervisning-i-skolan-ger-battre-betyg/

Efter genomfört projekt skall vi ha etablerat nya föreningar i medverkande stadsdelar. Dessa föreningar sysselsätter flera ledare på hel/deltid. Vi har nått två målgrupper i de aktuella stadsdelarna. Barn och familjer. Gymnastik i närområdet där alla är välkomna på sina villkor oavsett kulturell bakgrund. Ungdomar. Framför allt killar som idag inte allt för sällan saknar meningsfull fritidssysselsättning. 7.2 Ändamålsenliga lokaler Gymnastik består av flera discipliner och det finns stora fördelar med en samlokalisering. Det finns behov att samla de olika disciplinerna i en gemensam anläggning. Vad det avser rytmisk-, trampolin- och artistisk gymnastik så täcker en hall det nuvarande behovet. Truppgymnastiken är den största disciplinen och det finns ett stort behov av flera hallar. Dessa bör placeras likt satteliter i områden där det finns etablerade föreningar. (Detta resonemang följer hur friidrottens anläggningar är planerade med friidrottens hus som ett nav) Disciplin Behov av anläggning(ar) Lokalisering Trupp Flera Sattelithallar, beroende på lokala upptagningsområden Rytmisk En Relativt centralt, inget givet upptagningsområde Trampolin En Relativt centralt, inget givet upptagningsområde Artistisk gymnastik En Relativt centralt, inget givet upptagningsområde Ett Gymnastikens hus med allaktivitetshall. En ny gemensam anläggning bör uppföras med en prestanda som minst innefattar disciplinerna: artistisk gymnastik, Rytmisk gymnastik, Trupp och Trampolin. Det innebär att den inre fria takhöjden skall vara minst 10 meter samt innehålla sk. skumgummigropar. Verksamhetsytan bör även vara så stor att träningsredskapen kan vara fast monterade och i regel permanent framställda. Det är önskvärt att det finns utrymme för att bedriva viss tävlingsverksamhet med en relativt stor publikkapacitet, utdragbara läktare är ett bra komplement till en mindre fast läktare. Hallen bör också anpassas med motorikutrustning för barnverksamhet. För att inrymma disciplinerna: artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik, trupp och trampolin krävs en verksamhetsyta på uppskattningsvis 3 000 m². Till viss del kan även parkour och cheerleading rymmas inom ovanstående.

Allaktivitetscenter Som ett komplement till ovanstående finns även önskemål om att ytterligare bredda verksamheten genom en specialanpassad allaktivitetsyta med inriktning för motorik. De olika ytorna inom detta center kan utnyttjas av väldigt många gymnaster, barn och framför allt kan de med funktionsnedsättning av olika slag få träna och träffa övriga gymnaster inom alla nivåer. FAR Fysisk Aktivitet på Recept skulle kunna erbjudas i ett Allaktivitetsrum i denna gemensamma hall. En spegelsal för balett- och rörelseskolning, som är en stor del i gymnastiken och som även ska kunna nyttjas av barn och ungdomar med funktionshinder då det i stort sett inte erbjuds denna möjlighet för denna kategori någonstans. Denna sal skulle även kunna nyttjas av olika former av gruppgymnastik. Beläggning och samverkan Behovet av en anpassad hall är så stort att beläggning från eftermiddag till sena kvällen på vardagar samt hela helger är garanterat från starten. Dagtid kan hallen beläggas med ex barnverksamhet där t.ex. förskolor och särskolor kan utnyttja hallen med goda möjligheter till inspirerande motorisk träning. Spännande möten mellan unga och gamla kan skapas på dagarna när även seniorer kan få motorisk träning. Gymnastik är dessutom en idrott andra idrottare alltmer uppmärksammar som en bra komplementträning. Detta innebär att en komplett gymnastikanläggning kan få en hög beläggningsgrad från starten. Utemiljö En gymnastikanläggning vänder sig till en bred grupp människor. Vi ser gärna en utemiljö som harmoniserar med gymnastikens grund för rörelseglädje. Olika former av inspirerande miljö för fysisk aktivitet som t.ex: Allaktivitetspark Inte nudda marken parken Aktivitets yta där barn och ungdomar kan finna spontangymnastik och själva utveckla sin kreativa förmåga. Många spännande redskap ska finnas som bäddar för aktivitet. Gammelpark En anläggning som är riktad till de äldre där man kan träna balans, lätt styrka och olika färdigheter på fantasifulla redskap. Parkourpark En inspirerande anläggning för parkour som uppmuntrar till spontanidrott. Gräsytor Gräsyta för olika former av gruppgymnastik.