Demokratidagen 2019 Det delade Sverige?

Demokratidagen 2019 Det delade Sverige?

Inledande ord Henrik Ekengren Oscarsson, Göteborgs universitet

Program för dagen 09.45-10.10 Skilda världar, det demografiskt delade Sverige 10.10-10.35 Valdeltagande i ett regionalt perspektiv 10.35-10.55 Starkt stöd för EU i Sverige 10.55 11.15 PAUS 11.15-11.40 EU som ett flernivåsystem, utmaningar för svensk demokrati 11.40-12.10 Demokratins triangeldrama 12.10-12.30 Avslutning: En polariserad tid?

Sociala skiljelinjer Finns det avgörande skillnader i grundläggande livsvillkor och levnadsförhållanden som skapar varaktiga skillnader i politiska intressen, attityder och åsikter och som görs till föremål för politisk strid av partier och intresseorganisationer GÖTEBORGS UNIVERSITET VALFORSKNINGSPROGRAMMET

Det delade Sverige: Sociala skiljelinjer politiska skiljelinjer Samband mellan grupptillhörighet och partival i svenska riksdagsval 1956-2018 (Cramers V) 0,60 Arbetsmarknadsrelaterade skiljelinjer 0,60 Stad-land, regionala och religiösa skiljelinjer 0,60 Kön, ålder, utbildning, bakgrund 0,50 0,50 0,50 0,40 0,40 0,40 0,30 0,30 0,30 0,20 0,10 Sektor Klass Fack Yrke 0,20 0,10 Kyrkogång Stad-land Region 0,20 0,10 Utb Kön Ålder Bakgr 0,00 1956 1964 1970 1976 1982 1988 1994 2002 2010 2018 0,00 1956 1964 1970 1976 1982 1988 1994 2002 2010 2018 0,00 1956 1964 1970 1976 1982 1988 1994 2002 2010 2018 Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningar 1956-2018.

Det delade Sverige: Förtroende för samhällsinstitutioner 1986-2018 Förtroende (1-5) för ett tjugotal olika samhällsinstitutioner bland boende i Sveriges kommuner (genomsnittligt indexvärde) Danderyd Lidingö Boxholm Täby Hallsberg Gnosjö Båstad Klippan Smedjebacken Bräcke Älvdalen Åstorp Olofström Storuman Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningarna 1986-2018. [2.73,2.77] (2.77,2.81] (2.81,2.85] (2.85,2.89] (2.89,2.92] (2.92,2.96] (2.96,3.00] (3.00,3.04] (3.04,3.08] (3.08,3.12]

Det delade Sverige: Nöjd med demokratin 1996-2018 Graden av nöjdhet med hur demokratin fungerar 1996-2018 bland boende i Sveriges kommuner (genomsnittligt indexvärde). Vaxholm Danderyd Knivsta Solna Täby Lomma Sollentuna Älvdalen Valdemarsvik Orsa Ockelbo Vilhelmina Norsjö Åre Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningarna 1996-2018. [1.85,1.92] (1.92,1.99] (1.99,2.06] (2.06,2.12] (2.12,2.19] (2.19,2.26] (2.26,2.33] (2.33,2.40] (2.40,2.47] (2.47,2.54]

Avslutning: En polariserad tid? Henrik Ekengren Oscarsson, Göteborgs universitet

Vi lever i en polariserad tid Begreppet polarisering är populärt Det används på många olika sätt och i många olika sammanhang Viktigt med definitioner och jämförelsepunkter! Några exempel: partisystempolarisering, åsiktspolarisering, väljarnas uppfattningar om polarisering, partipolarisering i politiska sakfrågor, affektiv polarisering. GÖTEBORGS UNIVERSITET VALFORSKNINGSPROGRAMMET

Polarisering: Partisystemets vänster-högerpolarisering 1921-2018 Dalton s index för partisystempolarisering. Bygger på data om partipositioner hämtade från analyser av partimanifest och viktade efter partiernas röstetal. 0,60 Vänster-högerpolarisering 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,45 0,42 0,42 0,42 0,40 0,39 0,40 0,37 0,37 0,38 0,38 0,37 0,40 0,39 0,37 0,37 0,37 0,39 0,40 0,39 0,39 0,44 0,44 0,45 0,43 0,43 0,45 0,47 0,49 0,00 Källa: ParlGov (2019) Kommentar: Polariseringsmåtten är baserade på Russell J. Daltons polariseringsindex (PI) (Dalton, 2008) och anger beräknad polarisering av det svenska partisystemet längs vänster-högerdimensionen. Dalton, Russell J. (2008). The Quantity and the Quality of Party Systems Party System Polarization, Its Measurement, and Its Consequences, Comparative Political Studies, 41, 899 920. Döring, Holger and Philip Manow. 2019. Parliaments and governments database (ParlGov): Information on parties, elections and cabinets in modern democracies. Development version.

Polarisering: Åsiktsintensitet Hur stor andel av befolkningen har intensiva åsikter i politiska sakfrågor vid olika tidpunkter? intensiv åsikt ej intensiv åsikt intensiv åsikt GÖTEBORGS UNIVERSITET

Polarisering: Åsiktsintensitet Svenska folkets genomsnittliga andel intensiva åsikter i dagspolitiska sakfrågor 1986-2018 (procent) 55 Samtliga sakfrågor 55 17 sakfrågor 50 50 45 45 Andel med intensiva åsikter 40 35 30 25 20 15 Andel med intensiva åsikter 40 35 30 25 20 15 10 10 5 5 0 0 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 skattningar utjämnad linje skattningar utjämnad linje Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningarna 1986-2018.

Polarisering: väljarnas bedömningar av partiernas vh-positioner Perceptioner av partiernas positioner längs vänster-högerdimensionen (medeltal) Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningarna 1979-2018. GÖTEBORGS UNIVERSITET VALFORSKNINGSPROGRAMMET

Polarisering: Väljarnas bedömningar av partiernas positioner längs vänster-högerdimensionen och efter restriktiv-generös inställning till flyktingmottagande, 1994 och 2018 Restriktiv / Generös flyktingpolitik 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vänster-Höger Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningen 1994 och 2018.

Vänster-höger och migrationspolitik Graden av partipolarisering för vänster-högerrelaterade frågor och migrationspolitiska frågor 1986-2018 (eta) 1,0 0,9 0,8 Minska den offentliga sektorn Låta privata företag svara för äldreomsorg Vänster-höger 1,0 0,9 0,8 Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats Öka arbetskraftsinvandringen till Sverige Ta emot färre flyktingar i Sverige 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 0,0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 0,0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: Nationella SOM-undersökningar 1986-2018

Polarisering: Affektiv polarisering i Sverige 1979-2018 Fyra olika index för affektiv polarisering (0-10) som sammanfattar väljarnas antipatier och sympatier vid olika tidpunkter. för riksdagens partier och som bygger på placeringar av partierna på en skala från ogillar starkt till gillar starkt. 5,0 Affektiv polarisering 4,0 3,0 2,0 1,0 3,1 3,2 3,1 2,9 3,0 2,8 2,9 2,8 3,1 3,2 3,4 3,8 0,0 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningarna 1979-2018.

Affektiv polarisering: Vilket parti tycker du sämst om?

Affektiv polarisering: Finns det något parti du aldrig skulle rösta på? procent 70 60 60 50 40 30 20 10 0 15 11 6 2 1 3 0 2 1 V S C L M KD MP SD FI Övr Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningen 2018

Polariserad tid? Sammanfattning Partisystempolarisering Små rörelser 1921-2018 men något högre 2014 och 2018 Åsiktspolarisering Inga trender över tid. Lika intensiva sakfrågeåsikter idag som tidigare. Väljarnas uppfattningar om polarisering Depolarisering 1979-2014, eventuellt trendbrott 2018 Partipolarisering i politiska sakfrågor Den kulturella dimensionen väger in allt tyngre, kompletterar konflikt i fördelningspolitiska frågor Affektiv polarisering Starkare ogillande och gillande av partier, främst på grund av fortsatt starka antipatier till ett växande SD.