SANNINGAR OCH MYTER OM ANVÄNDNINGEN AV SOCIALA MEDIER

Transkript

1 SANNINGAR OCH MYTER OM ANVÄNDNINGEN AV SOCIALA MEDIER ANNIKA BERGSTRÖM, FIL.DR, DOCENT

2 Några utgångspunkter Nyhetsanvändning via sociala medier: Nyhetsanvändning i sociala medier drivs av nyhetsintresse och av digitala vanor Nyhetsanvändning i sociala medier kan bli väldigt smal och ensidig Tar sociala medier över som nyhetsdistributör på nätet?

3 80 70 Användning av sociala medier och nätnyheter (procent av befolkningen flera ggr/v) Nyhetstjänst på nätet; Sociala medier;

4 Åldersspridning för användning av nyheter på nätet (procent flera ggr/v, ~52) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

5 Åldersspridning för användning av sociala medier (procent flera ggr/v, ~49) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

6 Åldersspridning sociala medier och nyheter på nätet (procent flera gånger i veckan) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

7 Frekvensfråga i samtliga formulär

8 Användning av olika nyhetstjänster på internet, 2016 (procent av befolkningen) Sociala medier Någon lokal morgontidning Sveriges Television Dagens Nyheter Sveriges Radio Annan nyhetstjänst Dagligen 1-6 dagar i veckan Mer sällan Utländsk nyhetstjänst Svenska Dagbladet Annan lokal nyhetssajt

9 Användning av nyheter i sociala medier, kvällsoch morgontidning på webben (procent minst 5 d/v bland nätnyhetsanv.) Nyheter i sociala medier; 37 Kvällstidning på webben; 34 Morgontidning på webben; 27

10 Skäl att inte prenumerera på morgontidning (procent bland icke-prenumeranter) Får nyheter via sociala medier Får nyheter från en gratistidning Får nyheter via gratissajter Får nyheter via radio och tv Kostar för mycket Mycket eller ganska viktigt Varken viktigt eller oviktigt Saknar förtroende Mycket eller ganska oviktigt Innehållet inte tillräckligt bra

11 Frekvensfråga i ett formulär

12 Sociala medier för att uppdatera sig på olika områden, 2016 (procent av anv.) Sport Nöje och underhållning Olyckor och brott Debatt och opinion Dagligen 5-6 dagar/vecka 3-4 dagar/vecka 1-2 dagar/vecka Mer sällan Politik och samhälle 0% 50% 100%

13 Samband mellan användning av olika nyhetsområden i sociala medier Politik och samhälle Debatt och opinion Olyckor och brott Nöje och underhålln Debatt och opinion Olyckor och brott Nöje och underhålln *** *** *** *** *** *** Sport ** ** *** *** *** = Pearson s r >0,50, ** = Pearson s r < 0,50

14 Skillnader mellan olika gruppers användning Politik och samhälle Debatt och opinion Olyckor och brott Nöje och underhålln Sport Anv av sociala medier Anv av sociala medier Anv av sociala medier Anv av sociala medier Anv av sociala medier Anv av digitala nyheter Anv av digitala nyheter Anv av digitala nyheter Anv av digitala nyheter Anv av digitala nyheter Yngre Yngre Yngre Yngre Yngre Högre utb Högre utb Män

15 Reflektioner Vi ser spår av både nyhetsintresse och digitala vanor i användningen av nyheter i sociala medier Vi kan skönja kända mönster för användning av olika nyhetsinnehåll också i sociala medier Inget stöd för filterbubblor eller ekokammare: människor tar del av ett brett nyhetsinnehåll via sociala medier Sociala medier är en viktig länk mellan människor och nyheter

16 KONSUMTIONSTRENDER SVENSKA FOLKETS KONSUMTIONSVANOR HUR MYCKET? HUR OFTA? ULRIKA HOLMBERG, CENTRUM FÖR KONSUMTIONSVETENSKAP

17 Hushållens konsumtion i Sverige miljarder kronor 43% av BNP Bostad 26% Transport 13% Livsmedel 13% Fritid och kultur 11% Restaurang, café, hotell 6% Möbler och inredning 5% Kläder och skor 5% Alkohol och tobak 4% Hälso och sjukvård 3% Kommunikation 3% Övrigt 11% 40% Källa: SCB, Nationalräkenskaperna

18 Konsumtion i kronor per person, år Fråga En genomsnittlig månad, hur mycket pengar lägger du på följande varor? Räkna även inköp via internet. Mat/livsmedel Kläder/skor Hemelektronik Möbler/inredning Skala Inga pengar alls Upp till 500 kronor kronor kronor kronor kronor Mer än kronor

19 Utgifter för mat och livsmedel per månad % % 40% 24% 13% Mer än kr kr kr kr

20 Utgifter för kläder och skor per månad % % 26% 45% 11% Mer än kr kr Upp till 500 kr Inga pengar alls

21 Utgifter för hemelektronik per månad % % 41% 44% Mer än 500 kr Upp till 500 kr Inga pengar alls

22 Utgifter för möbler och inredning per månad % % 37% 45% Mer än 500 kr Upp till 500 kr Inga pengar alls

23 Köpvanor Fråga Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Köpt/beställt varor och tjänster via internet Handlat seconhand/begagnat Köpt kravmärkt mat/livsmedel Skala Ingen gång Någon gång senaste 12 m Någon gång i halvåret (Någon gång i kvartalet ) Någon gång i månaden Någon gång i veckan Flera gånger i veckan (Dagligen)

24 Hur ofta har du köpt/beställt varor/tjänster via internet? % % 35% 32% 78% minst en gång per år varje vecka någon gång i månaden någon-flera gånger per år

25 Köpfrekvens second hand och begagnat % % 43% 56% minst en gång per år minst en gång per månad någon-flera gånger per år

26 Köpfrekvens kravmärkt mat % % 20% 15% % minst en gång per år varje vecka någon gång i månaden någon-flera gånger per år

27 FRÅGOR??? ULRIKA HOLMBERG, CENTRUM FÖR KONSUMTIONSVETENSKAP

28 EN POLITISK SKILJELINJE MELLAN STAD OCH LAND? MARIA OSKARSON MARIA OSKARSON

29 Källa: SCB

30 Stad-land i SOM 2016 (n=9553) 60,0 50,0 48,7 40,0 30,0 20,0 14,3 19,2 17,8 10,0 0,0 Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö

31 Vad är en politisk skiljelinje? En social eller strukturell skiljelinje Som återspeglas i intressen, attityder och identifikation Och som mobiliseras av politiska partier (Lipset & Rokkan 1967; Bartolini & Mair 1990)

32 Det traditionella (frusna ) svenska partisystemet Land (agrar) Vänster Höger

33 Det frusna töar Sociala förändringar och nya skiljelinjer Ökad rörlighet i väljarkåren Fragmentering av partisystemet

34 3 frågor om skillnader mellan stad och land i Sverige 2016 Skillnader i levnadsförhållanden Skillnader i åsikter och förtroende Skillnader i partisympati

35 Socio-ekonomiska skillnader Storstadsbor är: Yngre Mer högutbildade Tjänstemän Oftare höginkomsttagare Hyr sin bostad Bor i lägenhet I högre grad inflyttade senaste 10 åren I högre grad uppvuxna utanför Sverige

36 Har man tar sig fram Åkt kollektivtrafik minst en gång i månaden Kört bil minst någon gång i månaden Kört bil flera gånger i veckan Cyklat minst en gång i månaden Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö

37 Fritidsvanor Varit i naturen flera gånger i veckan Restaurang/pub Inte gått på senaste månaden teater senaste 12 mån Inte gått på konsert senaste 12 mån Inte besökt bibliotek senaste 12 mån Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö

38 Politiskt intresse (Mycket + ganska) 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö

39 Mycket eller ganska högt förtroende (n=lägst 1475) 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö

40 3,00 2,84 Nöjd med demokratin (höga värden avser inte nöjd) 2,50 2,00 2,69 2,65 2,61 2,46 2,30 2,17 2,19 2,62 2,47 2,38 2,53 2,35 2,35 2,33 2,29 1,50 Medelvärde 1-4 1,00 0,50 0,00 EU Sverige Landtinget/regionen Kommunen Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö

41 Vänster-högerplacering 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort vänster höger Stockholm, Göteborg, Malmö

42 Partisympati SOM ,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö

43 Flytta statliga myndigheter från Stockholm till övriga delar av landet (medelvärden 1= mycket bra, 5=mycket dåligt) 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00

44 Höja koldioxidskatten på bensin (medelvärden 1= mycket bra, 5=mycket dåligt) 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00

45 Öka ekonomiska stödet till glesbygden (medelvärden 1= mycket bra, 5=mycket dåligt) 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00

46 Omfördela mer resurser från rika till fattiga kommuner (medelvärden 1= mycket bra, 5=mycket dåligt) 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00

47 Utvecklingen i Sverige går åt fel håll (instämmer) 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö Serie2

48 Skiljelinjen mellan stad och land: Tydliga skillnader i socioekonomisk sammansättning liksom i levnadsförhållanden Tydliga skiljelinjer i förtroende, där storstadsbor har högst förtroende Tydliga skiljelinjer i partisympati Tendens till svag representativitet avseende sakfrågor med tydlig stad-landrelevans

49 MERKEL, TRUMP, PUTIN & CLINTON: SVENSKA FOLKET TYCKER OM INTERNATIONELLA LEDARE SÖREN HOLMBERG, PROFESSOR

50 Internationella ledares kännedom bland svenska folket (procent) Ledare Undersökningsår Procent kännedom Barack Obama Hillary Clinton Donald Trump Vladimir Putin Vladimir Putin Tony Blair Silvio Berlusconi Drottning Elisabeth II George W Bush Angela Merkel Kofi Annan Vladimir Putin Drottning Margrethe II Kung Harald V Jacques Chirac Angela Merkel Al Gore Gerhard Schröder Tarja Halonen Tarja Halonen Jens Stoltenberg Ban Ki-moon Ban Ki-moon Romano Prodi Catherine Ashton Herman v. Rompuy Kommentar: Resultaten kommer från de nationella SOM-undersökningarna år 2000, 2011 och Svarspersoner som för var och en av politikerna markerat en uppskattning mellan -5 och +5 på svarsskalan och inte markerat svarsrutan Personen är okänd för mig har registrerats för kännedom. I mätningen av kungligheter år 2011 ingick kung Carl XVI Gustaf och kronprinsessan Victoria. De uppnådde en kännedom om 95%.

51 Internationella ledares popularitet bland svenska folket (medeltal) Ledare Undersökningsår Medeltal popularitet Jens Stoltenberg Barack Obama Kofi Annan Angela Merkel Drottning Margrethe II Tarja Halonen Kung Harald V Angela Merkel Hillary Clinton Tony Blair Tarja Halonen Al Gore Drottning Elisabeth II Ban Ki-moon Catherine Ashton Gerhard Schröder Herman v. Rompuy Ban Ki-moon Romano Prodi Jacques Chirac George W. Bush Vladimir Putin Vladimir Putin Silvio Berlusconi Vladimir Putin Donald Trump Kommentar: Popularitetsskalan kan variera mellan - 50 (ogillar) och +50 (gillar). Resultatet för kung Carl XVI Gustaf är +12 och för kronprinsessan Victoria +28 i SOMmätningen 2011.

52

53 NYA KONFLIKTLINJER I SVENSK POLITIK? HENRIK EKENGREN OSCARSSON

54 En förändrad konfliktstruktur: Vänster och höger utmanad? Växer det fram en ny kulturell värderingsdimension som går på tvärs mot en fördelningspolitisk vänster-högerdimension? GAL-TAN Gröna-Alternativa-Libertära värderingar vs Traditionella-Auktoritära- Nationalistiska värderingar

55 Evalueringar av partier och ledare: Den elvagradiga ogillar-gillarskalan

56 gillar starkt ogillar starkt

57 Partirymden 2016 Skalningsanalys av väljarnas evalueringar av partier och ledare

58 Sakpolitiska frågor i SOM-undersökningarna (exempel)

59 Konflikten mellan vänster- och höger visar inga tecken på att bli mindre relevant Graden av partipolarisering i väljarnas självplaceringar längs vänsterhögerskalan (eta) 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,77 0,77 0,78 0,78 0,79 0,79 0,78 0, Källa: De nationella SOM-undersökningarna

60 Allt mer polariserad opinion Graden av partipolarisering i inställning till förslaget ta emot färre flyktingar (eta) 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,35 0, Källa: De nationella SOM-undersökningarna

61 De mest partiskiljande sakfrågorna i 2016 års SOM-undersökning 1. Självplacering längs vänster-högerskalan (eta=.75) 2. Satsa på ett mångkulturellt samhälle (eta=.54) 3. Ta emot färre flyktingar (eta=.54) 4. Ta emot fler flyktingar (eta=.54) 5. Höja skatterna (eta=.52) 6. Införa ett förbud mot tiggeri (eta=.47) 7. Skatten bör höjas för att öka kvaliteten i den offentligt finansierade vården (eta=.47) 8. Sänka skatterna (eta=.45) 9. Låta privata företag svara för äldrevård (eta=.44) 10. Bedriva mer av sjukvården i privat regi (eta=.43) Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016

62 Vilken är din åsikt om följande förslag? Svenska folkets inställning till förslaget Ta emot färre flyktingar Bra förslag Dåligt förslag

63 Andel positiva till förslaget att ta emot färre flyktingar bland partiernas sympatisörer 2015 och 2016 (procent) V S C L M KD SD MP FI Alla

64 Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? Partiernas sympatisörer placerar sig längs vänster-högerskalan (medeltal) Långt till vänster Långt till höger Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016 Skalan är normerad mellan 0-100

65 Partiernas sympatisörer positionerar sig i sakfrågor som rör flyktingmottagning och mångkultur (medeltal). Bra Dåligt

66 Andra sakfrågor där SD-sympatisörerna står långt från andra grupper av partisympatisörer Bra Dåligt

67 Sammanfattning Vänster-högerrelaterade sakfrågor är alltjämt starkt partipolariserande Graden av partipolarisering ökar i frågor som rör immigration, mångkultur, globalisering Stor förändring i flyktingopinionen i restriktiv riktning efter omläggningen av den svenska asyl- och migrationspolitiken, i synnerhet bland Moderaternas sympatisörer. Sverigedemokraternas sympatisörer har en mycket tydlig sakfrågeprofil i de frågor som polariserar väljarkåren. Konfliktstrukturen i det svenska partisystemet är just nu inte lika endimensionell som vi är vana vid. Det behövs fler dimensioner för att beskriva och förklara hur väljarmarknaden ser ut och vilka ideologiska och strategiska utmaningar partierna har.

68 Vad händer nu? Forskarantologi nr :e juni Vetenskapsfestivalen Nordstan 10:e maj 13:00 Samhällsförtroende 14:00 Medieförtroende Almedalen Visby 7:e juli 09:45 Statsvetenskap 13:30 Larmar och gör sig till Rapporter / Svenska trender / m.m. /publicerat

69 TACK OCH PÅ ÅTERSEENDE SOM-INSTITUTET, GÖTEBORGS UNIVERSITET