Kallelse Utbildningsnämnden Tid: torsdag 3 oktober 2019 kl. 16:00 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordningen 4 Anmälan av jäv Informationsärenden 5 Information om arbete med Grön Flagg på förskolan 6 Information om fritidshemsverksamheten i kommunen 7 Information om mål och resursplan 2020 för utbildningsnämnden Helena Bergensson, rektor förskola Anders Nordgren verksamhetschef skola 2019/397 Leif Gardtman, förvaltningschef 8 Beslutsuppföljning utbildningsnämnden 2019 2019/68 Ingela Flodin, nämndsamordnare Beslutsärenden 9 Tertialrapport 2 2019 för utbildningsnämnden 2019/229 Leif Gardtman, förvaltningschef, Jörgen Karlsson, ekonomichef 10 Systematiskt kvalitetsarbete 2018/2019 - Uppföljningsrapport 4 11 Ändring av tid för sammanträde i november och december 12 Sammanträdesdagar för utbildningsnämnden 2020 2018/435 Anders Nordgren verksamhetschef skola 2018/320 2019/354 Ingela Flodin, nämndsamordnare 1
13 Rapport från kontaktpolitiker 14 Information Information om studiebesök i Grästorps kommun 15 Anmälan av inkomna skrivelser 16 Redovisning av delegeringsbeslut Kamilla Nilsson (M) Ordförande 2
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-09-24 UN 2019/397 Information om mål- och resursplan 2020 för utbildningsnämnden Dnr UN 2019/397 Sammanfattning Information om arbetsgång i arbetet med Mål- och Resursplan för 2020 Ärendet Genomgång av 2019-års MoR-plan och förslag på arbetsgång med 2020-års MoR-plan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-09-24 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Utbildningsnämnden antecknar informationen. Leif Gardtman Förvaltningschef leif.gardtman@lillaedet.se Telefon 3
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-09-10 UN 2019/68 Beslutsuppföljning utbildningsnämnden september 2019 Dnr UN 2019/68 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2016-12-07 142 att punkten Beslutsuppföljning ska vara en punkt på föredragningslistan för styrelse och nämnden. Vid dagens sammanträde redovisas uppdrag från utbildningsnämnden fram till dagens datum. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-09-10 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Utbildningsnämnden antecknar informationen. Ingela Flodin Nämndsamordnare ingela.flodin@lillaedet.se Telefon 4
Beslutsdatum Diarienummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdrag till förvaltningen Nämnds färdigdatum Förvaltningen s beräknade datum Färdigt datum Status 2018-03-01 24 Information Leif Gardtman 2018-05-24 2018/202 Byggnation av F-6- skola Norra Gossagården Leif Gardtman Förvaltningen får i uppdrag att upphandla om skolskjuts inför höstterminen 2020 och i samband med detta utreda möjligheten och kostnaden att använda Västtrafik för alla högstadieelever som bor utmed deras trafiklinjer. Detta skulle öka flexibiliteten för många ungdomar att stanna kvar efter skolan för att exempelvis vara med på kulturskolans aktiviteter, fritidsgården och socialt umgänge. augusti 2020 augusti 2020 Utbildningsnämnden ger bildningsförvaltningen i uppdrag att inleda projektering av skola F-6 för 500-600 elever förlagd på området Norra Gossagården i Lödöse. Projektet syftar till att ha skolan färdigställd för inflyttning till ht 2022. 2022-01-01 pågående pågående pågående 2018-05-24 2018/210 2018-12-13 2018/469 86 Behov av fler förskolplatser i Lilla Edets kommun Behov av barnomsorg på obekväm arbetstid Marit Foss Fredriksson Marit Foss Fredriksson Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att planera för projektering av fler förskoleavdelningar i Lilla Edets kommun. 2019 Utbildningsnämnden ger bildningsförvaltningen i uppdrag att göra en kartläggning av behov av barnomsorg på oregelbundna arbetstider. maj 2019 2019-08-22 klar 5
Finns i årshjul klar 2019-04-11 2019/138 24 2019-08-22 2018/210 48 Information om systematiskt arbetsmiljöarbete Behov av fler förskoleplatser i Lilla Edets kommun Anders Nordgren/Marit Foss Fredriksson Marit Foss Fredriksson 2019-08-22 2019/278 49 Behov av skollokaler Anders Nordgren Efter varje uppföljningsrapport (UR 1, 2 och 3) ska förvaltningen redovisa utfallet till nämnden på nästkommande sammanträde. Utbildningsnämnden ger nämndens ordförande i uppdrag att i samråd med vice ordförande initiera en bred politiskt sammansatt arbetsgrupp för beredning av tillskapandet av förskole- och skollokaler som möter kommunens framtida behov. Gruppen ska ha mandat från kommunfullmäktige att arbeta fram förslag till kommunens framtida förskole- och skollokaler Utbildningsnämnden ger nämndens ordförande i uppdrag att i samråd med vice ordförande initiera en bred politiskt sammansatt arbetsgrupp för beredning av tillskapandet av förskole- och skollokaler som möter kommunens framtida behov. Gruppen ska ha mandat från kommunfullmäktige att arbeta fram förslag till kommunens framtida förskole- och skollokaler. Utbildningsnämnden ger även förvaltningen i uppdrag att ta fram rutiner för hur skolplacering ska genomföras i händelse av att alla elever inte kan erbjudas plats på den skola de väljer. 6
2019-08-22 2018/469 50 Behov av barnomsorg på obekväm arbetstid Marit Foss Fredriksson Förvaltningen får i uppdrag att undersöka möjligheten att erbjuda förlängda öppettider på förskola/fritids samt ungefärlig kostnadsberäkning 7
8
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-09-24 UN 2019/229 Tertialrapport 2 2019 för utbildningsnämnden Dnr UN 2019/229 Sammanfattning Ekonomi övergripande Nämndens nettobudget är 337,5 mkr för verksamhetsåret 2019. Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med 0,6 mkr och prognosen för helår visar ett nollresultat. Avvikelsen för perioden beror framförallt på högre kostnader för köpta platser inom grundskolan än budgeterat. Intäkterna har ökat med 8,9 mkr i jämförelse med samma period föregående år, vilket framförallt beror på uppbokade statsbidrag. Kostnaderna har ökat med 10,5 mkr. Risk för ökade kostnader finns inför hösten särskilt inom områdena särskola och köpta platser. Dessa härleds till växande verksamheter. Riskvolym bedöms till ca 1,5 mkr. Förskola I Lilla Edet finns 10 kommunala förskolor. De kommunala förskolorna består av två till fem avdelningar. Det finns i nuläget inga familjedaghem i kommunal verksamhet. Totalt är 624 barn inskrivna i kommunal förskola i Lilla Edets kommun (egen mätning per 2019-09-15). Förskoleverksamhet är en dynamisk verksamhet där barnantal och bemanning förändras löpande under läsåret. Barnomsorgen visar ett underskott på 380 tkr för perioden och prognosen pekar på ett mindre överskott motsvarande 100 tkr. Grundskola Lilla Edets kommun har fyra skolor där förskoleklass, grundskola och fritidshemsverksamhet bedrivs. Fuxernaskolan är delad i två skolenheter; Fuxernaskolan F-6 samt Fuxernaskolan 7-9. Totalt går ca 150 elever i förskoleklass och ca 1190 elever i grundskolan. Av dessa går ca 560 elever i fritidshemsverksamhet. Utöver de elever som går i kommunens egna skolor går ca 310 elever i skolor med annan huvudman, dvs. fristående skola eller annan kommun. Grundskolan visar ett underskott på 5,6 mkr vilket främst kan härledas till köpta platser och transportkostnader. Prognosen för året visar ett underskott på 4 mkr. Grundsärskola Lilla Edets kommun har en grundsärskola där även träningsskola bedrivs. Det gick ca 20 elever i grundsärskolan under vårterminen (ca 27 under höstterminen 2019). I uppföljningar som rektor och huvudman gör så framkommer bilden att eleverna upplever grundsärskolan som trygg och att eleverna trivs. 9
Gymnasium Lilla Edets kommun är inte huvudman för någon gymnasieskola. Samtliga ungdomar som läser på gymnasiet studerar antingen på friskolor eller hos andra kommunala huvudmän. Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år 2018 var 65,3 % (Riket: 71,5 %) Kostnaderna för gymnasiet har minskat med 359 tkr jämfört med föregående år. För perioden redovisar gymnasiet ett överskott på 4,6 mkr samt en prognos på 2,5 mkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-09-24 Tertialrapport 2 2019 för utbildningsnämnden Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner tertialrapport 2. Leif Gardtman Förvaltningschef leif.gardtman@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Kommunstyrelsen Jörgen Karlsson, ekonomichef 10 sid 2/2
Tertialrapport 2 2019 Utbildningsnämnden Dnr: UN2019/229 Period: januari - augusti Antagen: 2019-09-19 11
2 (15) Sammanfattning Ekonomi övergripande Nämndens nettobudget är 337,5 mkr för verksamhetsåret 2019. Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med 0,6 mkr och prognosen för helår visar ett nollresultat. Avvikelsen för perioden beror framförallt på högre kostnader för köpta platser inom grundskolan än budgeterat. Intäkterna har ökat med 8,9 mkr i jämförelse med samma period föregående år, vilket framförallt beror på uppbokade statsbidrag. Kostnaderna har ökat med 10,5 mkr. Risk för ökade kostnader finns inför hösten särskilt inom områdena särskola och köpta platser. Dessa härleds till växande verksamheter. Riskvolym bedöms till ca 1,5 mkr. Förskola I Lilla Edet finns 10 kommunala förskolor. De kommunala förskolorna består av två till fem avdelningar. Det finns i nuläget inga familjedaghem i kommunal verksamhet. Kommentar [MFF1]: Uppdaterad från Procapita 11/4 Totalt är 624 1 barn inskrivna i kommunal förskola i Lilla Edets kommun (egen mätning per 2019-09- 15). Förskoleverksamhet är en dynamisk verksamhet där barnantal och bemanning förändras löpande under läsåret. Barnomsorgen visar ett underskott på 380 tkr för perioden och prognosen pekar på ett mindre överskott motsvarande 100 tkr. Grundskola Lilla Edets kommun har fyra skolor där förskoleklass, grundskola och fritidshemsverksamhet bedrivs. Fuxernaskolan är delad i två skolenheter; Fuxernaskolan F-6 samt Fuxernaskolan 7-9. Totalt går ca 150 elever i förskoleklass och ca 1190 elever i grundskolan. Av dessa går ca 560 elever i fritidshemsverksamhet. Kommentar [AN2]: Uppdaterad från Procapita 4/9. Utöver de elever som går i kommunens egna skolor går ca 310 elever i skolor med annan huvudman, dvs. fristående skola eller annan kommun. Grundskolan visar ett underskott på 5,6 mkr vilket främst kan härledas till köpta platser och transportkostnader. Prognosen för året visar ett underskott på 4 mkr. Grundsärskola Lilla Edets kommun har en grundsärskola där även träningsskola bedrivs. Det gick ca 20 elever i grundsärskolan under vårterminen (ca 27 under höstterminen 2019). I uppföljningar som rektor och huvudman gör så framkommer bilden att eleverna upplever grundsärskolan som trygg och att eleverna trivs. Kommentar [AN3]: Uppdaterad 4/9. Gymnasium Lilla Edets kommun är inte huvudman för någon gymnasieskola. Samtliga ungdomar som läser på gymnasiet studerar antingen på friskolor eller hos andra kommunala huvudmän. Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år 2018 var 65,3 % (Riket: 71,5 %) 1 Motsvarande siffra 2018-09-15 var 601 barn (egen mätning) 12
3 (15) Kostnaderna för gymnasiet har minskat med 359 tkr jämfört med föregående år. För perioden redovisar gymnasiet ett överskott på 4,6 mkr samt en prognos på 2,5 mkr. Innehåll 1. Inledning...4 2. Utbildningsnämndens uppdrag och verksamhet...4 3. Nulägesbeskrivning...4 3.1. Förskola...4 3.2. Skola...5 3.3. Grundsärskola...6 3.4. Gymnasieskola...6 4. Inriktningsmål från kommunfullmäktige...7 5. Utbildningsnämndens uppdrag från Kommunfullmäktige...7 6. Utbildningsnämndens mål...9 7. Utbildningsnämndens fokusområden under 2019...10 8. Personal...11 9. Ekonomisk analys...13 13
4 (15) 1. Inledning Verksamhetsplanen för Utbildningsnämnden 2019 baseras i huvudsak på tre delar: I uppdraget ingår att följa och förhålla oss till Skollagen, förordningar, läroplaner och kursplaner. I Skollagen står det bland annat att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. I övrigt hänvisas till originaltexter i dess helhet. De av Kommunfullmäktige beslutade inriktningsmål och uppdrag. Dessa redogörs för under rubrikerna 4 och 5 nedan. Utbildningsnämndens egna mål och fokusområden. Dessa redogörs för under rubrikerna 6 och 7 nedan. 2. Utbildningsnämndens uppdrag och verksamhet Utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna samt kommunens förskole- och fritidshemsverksamhet. I nämndens uppgifter ingår: förskola, familjedaghem förskoleklass fritidshem grundskola särskola gymnasieskola 3. Nulägesbeskrivning 3.1. Förskola I Lilla Edet finns 10 kommunala förskolor. De kommunala förskolorna består av två till fem avdelningar. Det finns i nuläget inga familjedaghem i kommunal verksamhet. 14
Totalt är 624 2 barn inskrivna i kommunal förskola i Lilla Edets kommun (egen mätning per 2019-09- 15). Förskoleverksamhet är en dynamisk verksamhet där barnantal, avdelningar och bemanning förändras löpande under läsåret. Alla barn som behöver förskoleplats erbjuds detta inom den lagstadgade 4-månadersperioden. Detta ställer i nuläget utbildningsnämnden inför utmaningar då efterfrågan på plats i förskola ökar. Antal barn per avdelning har sjunkit sedan 2017. Detta beror till största delen på utökning av antal avdelningar framförallt på Ryrsjöns förskola. 5 (15) Indikatorer 3 Lilla Edet 2018 Riket 2018 Lilla Edet 2017 Riket 2017 Antal barn per avdelning 15,8 15,4 17,9 15,3 Antal barn per årsarbetare 5,2 5,1 5,5 5,1 Kommentar [MFF4]: Leif det här vill jag prata med dig om 3.1.1. Vårdnadshavares upplevelse av Lilla Edets kommunala förskolor Årligen genomförs en undersökning om vad vårdnadshavare tycker om den förskola som deras barn går på. Inom vissa områden gör även pedagogerna en självskattning. Delar i denna undersökning redovisar deras upplevelser av trygghet, studiero och undervisning. Svarsfrekvens för 2018 var 316 vårdnadshavare av 494 vilket motsvarar 64% vilket är en ökning från 2017 då svarsfrekvensen var 48,2%. Indikatorer 4 Lilla Edet 2018 Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever förskolan som rolig, trygg och lärorik för barnen, Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever att personalen tar väl hand om deras barn, Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen har möjlighet att ingå i större och mindre grupper, Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla språket Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för matematik Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla språket Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för matematik Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap 92% 88% 77% 83 % 69% 66% 5,7 5 4,9 6 4,5 7 3.2. Skola Lilla Edets kommun har fyra skolor där förskoleklass, grundskola och fritidshemsverksamhet bedrivs. Fuxernaskolan är delad i två skolenheter; Fuxernaskolan F-6 samt Fuxernaskolan 7-9. Totalt går ca 2 Motsvarande siffra 2018-09-15 var 601 barn (egen mätning) 3 Uppgifterna är hämtade från Skolverkets kommunblad 2018 4 Uppgifterna är hämtade ur GR:s förskoleenkät 2018. Inga resultat för 2019 finns att redovisa. 5 Resultatet visar ett genomsnittsvärde genom självskattning och bedömningen har gjorts på en sjugradig skala där 1 betyder otillräcklig och 7 betyder utmärkt. 6 Resultatet visar ett genomsnittsvärde genom självskattning och bedömningen har gjorts på en sjugradig skala där 1 betyder otillräcklig och 7 betyder utmärkt. 7 Resultatet visar ett genomsnittsvärde genom självskattning och bedömningen har gjorts på en sjugradig skala där 1 betyder otillräcklig och 7 betyder utmärkt. 15
6 (15) 150 elever i förskoleklass och ca 1190 elever i grundskolan. Av dessa går ca 560 elever i fritidshemsverksamhet. Utöver de elever som går i kommunens egna skolor går ca 310 elever i skolor med annan huvudman, dvs. fristående skola eller annan kommun. 3.2.1. Elevernas upplevelse av Lilla Edets kommunala skolor Årligen genomförs en undersökning i samverkan inom GR 8 om vad eleverna i årskurs 2, 5 och 9 tycker om sin skolgång. Delar i denna undersökning adresserar elevernas upplevelser av trygghet, studiero och undervisning. Nuläge årskurs 2 9 2018 2019 Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 2 92 % 92 % Andel elever som upplever att det är roligt och intressant att lära sig nya 96 % 96 % saker årskurs 2 Andel elever som upplever att det är lugn och ro i klassrummet årskurs 2 69 % 63 % Andel elever som trivs i fritidshemmet årskurs 2 91 % 88 % Nuläge årskurs 5 10 2018 2019 Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 5 85 % 89 % Andel elever som upplever att skolarbetet är intressant årskurs 5 87 % 86 % Andel elever som upplever att det är studiero på lektionerna årskurs 5 65 % 62 % Nuläge årskurs 9 11 2018 2019 Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 9 67 % 90 % 12 Andel elever som upplever att skolarbetet är intressant årskurs 9 49 % Ingen uppgift 13 Andel elever som upplever att det är studiero på lektionerna årskurs 9 45 % Ingen uppgift 14 3.3. Grundsärskola Lilla Edets kommun har en grundsärskola där även träningsskola bedrivs. Det går ca 27 elever i grundsärskolan. Elevernas kunskapsresultat är väldigt individuella och elevgruppen har en stor variation. Undersökningar på gruppnivå vad gäller elevernas upplevelse av sin skolgång är också svåra att göra. Vid utvecklingssamtal samlar personalen upp vårdnadshavares och elevers upplevelse av 8 Göteborgs kommunalförbund 9 Uppgifterna gällande årskurs 2, 5 och 9 hämtas ur GR:s elevenkät 2018. Uppgifterna gällande förskolan hämtas GR:s förskoleenkät 2018 som besvarades av vårdnadshavare. 10 Uppgifterna gällande årskurs 2, 5 och 9 hämtas ur GR:s elevenkät 2018. Uppgifterna gällande förskolan hämtas GR:s förskoleenkät 2018 som besvarades av vårdnadshavare. 11 Uppgifterna gällande årskurs 2, 5 och 9 hämtas ur GR:s elevenkät 2018. Uppgifterna gällande förskolan hämtas GR:s förskoleenkät 2018 som besvarades av vårdnadshavare. 12 Uppgiften är hämtad från skolans egen undersökning, en digital enkät som besvarades av 63 % av åk 9. Av samtliga svarande i årskurs 7-9 gavs resultatet att 92 % av eleverna känner sig trygga på Fuxernaskolan. Totalt svarade 223 av 310 elever på enkäten i årskurs 7-9. 13 Svarsfrekvensen på Skolinspektionens enkät var för låg, vilket medförde att det inte blev något resultat. Därmed finns inget resultat att redovisa. 14 Svarsfrekvensen på Skolinspektionens enkät var för låg, vilket medförde att det inte blev något resultat. Därmed finns inget resultat att redovisa. 16
7 (15) skolgången. I uppföljningar som rektor och huvudman gör så framkommer bilden att eleverna upplever grundsärskolan som trygg och att eleverna trivs. 3.4. Gymnasieskola Lilla Edets kommun är inte huvudman för någon gymnasieskola. Samtliga ungdomar som läser på gymnasiet studerar antingen på friskolor eller hos andra kommunala huvudmän. Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år 2018 var 65,3 % (Riket: 71,5 %) 4. Inriktningsmål från kommunfullmäktige Kommunens invånare mår bra. Särskilt fokus på att förbättra barns om ungas hälsa. En av kommunens största utmaningar är de höga ohälsotalen både hos unga och vuxna. För att vända de siffrorna behöver vi jobba gemensamt, förebyggande och långsiktigt. En viktig faktor för att minska ohälsan är att förbättra våra skolresultat. Barn och unga ska känna att vuxenvärlden ser dem, lyssnar på dem och bryr sig om dem. En trygg och bra skola är grunden, men vi behöver även se barnens viktiga fritid. Utbildningsnämndens mål samt det gemensamma uppdraget Lilla Edet fritid är Utbildningsnämndens verktyg för att arbeta med målet. Lilla Edet har fler och växande företag Ett bra företagsklimat är avgörande för kommunens utveckling. Förutom att jobb i sig är viktigt är fler och växande företag avgörande för att öka skatteintäkterna och därmed även möjligheterna att förbättra vår välfärd. Kommunen behöver göra allt vi kan för att underlätta och förenkla för företagarna. Entreprenörskap ingår i läroplan för grundskolan, så även PRAO. Förbättrade skolresultat är en förutsättning för att få kompetent arbetskraft till arbetsmarknaden. Invånarna involveras och inkluderas i kommunens utveckling Att få vara med och påverka sitt närsamhälle och att få information om vad som är på gång är viktigt för att nå visionens värdeord: växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet. Vi ska ta vara på medborgarkraften och vara en kommun där medborgarna får komma till tals och där vi lyssnar på varandra, där dialog och tillit står i fokus. Demokratiarbetet finns med i skollag i form av tex. elevråd och föräldramöten. Lilla Edet är en ledande miljökommun Miljön är vår tids ödesfråga. Varje del av samhället måste ta sin del av ansvaret och driva på för en grön framtid. Samtidigt innefattar miljöutmaningarna också stora möjligheter. Lilla Edet har tidigare varit en kommun i framkant inom miljöarbetet och med gemensamt arbetet ska vi bli det igen. Miljöarbete ingår i läroplanen. Beslut om att arbeta med miljömedveten upphandling är taget. 5. Utbildningsnämndens uppdrag från Kommunfullmäktige Genomföra en förstudie för en ny högstadieskola i kommunen som ersätter Fuxernas högstadium Fuxernaskolans högstadiums lärmiljö och arbetsmiljö är undermålig. En förstudie om var en ny högstadieskola ska placeras och hur den ska utformas och finansieras behöver genomföras. Förstudien 17
8 (15) ska innefatta en bred medborgardialog kring utformning och placering. Utbildningsnämnden ansvarar för förstudien. Kultur- och fritidsnämnden, Utbildningsnämnden och Individnämnden samverkar kring Lilla Edet fritid Lilla Edet fritid är ett arbete som startades under 2018 för ökad trygghet och studiero. Genom att jobba med och för ungdomarna både under skoltid och fritid skapas trygghet och sammanhang. För att arbetet ska vara lyckosamt kräver det samarbete över gränserna och delaktighet från skolan, individoch familjeomsorgen samt föreningslivet. Kultur- och fritidsnämnden, Utbildningsnämnden och Individnämnden ansvarar gemensamt för arbetet. 18
9 (15) 6. Utbildningsnämndens mål Utbildningsnämndens mål är att kunskapsresultaten ska förbättras genom att Barn och elever ska uppleva trygghet i förskola och skola Barn och elever ska uppleva studiero i förskola och skola Barn och elever ska uppleva undervisningen som stimulerande Indikatorer kunskapsresultat 15 2018 2019 Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 3, Ingen uppgift 79,5 % Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 6, 82,4 % 72,0 % Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 7, 50,5 % 63,3 % Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 8, 41,4 % 46,2 % Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 9, 67,0 % 46,9 % Andelen elever som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, 80,6 % 77,0 % Genomsnittligt meritvärde årskurs 9, 197,8 p 179,7 p Indikatorer trygghet 16 2018 2019 Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever förskolan som rolig, trygg och lärorik för barnen, 92% Ingen uppgift* Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever att personalen tar väl hand om deras barn, 88% Ingen uppgift* Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 2, 92 % 92 % Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 5, 85 % 89 % Andel elever som känner sig trygga i skolan i årskurs 9, 67 % 90 % Indikatorer studiero 17 2018 2019 Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen har möjlighet att ingå i större och mindre grupper, 77% Ingen uppgift* Andel elever som upplever att det är lugn och ro i klassrummet årskurs 2, 69 % 63 % Andel elever som upplever att det är studiero på lektionerna årskurs 5, 65 % 62 % Andel elever som upplever att det är studiero på lektionerna årskurs 9, 45 % Ingen uppgift* * Pga. för låg svarsfrekvens gavs inget resultat från Skolinspektionens elevenkät i åk 9, 2019. Indikatorer stimulerande undervisning 18 2018 2019 Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla språket 83% Ingen uppgift* Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för matematik 69% Ingen uppgift* Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap 66% Ingen uppgift* Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla språket 5,7 Ingen uppgift* Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att 4,9 utveckla förståelse för matematik Ingen uppgift* Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att 4,5 utveckla förståelse för naturvetenskap Ingen uppgift* 15 Uppgifterna är hämtade ur Skolverkets statistik och gäller läsåret 2017/2018 16 Uppgifterna gällande årskurs 2, 5 och 9 hämtas ur GR:s elevenkät 2018. Uppgifterna gällande förskolan hämtas GR:s förskoleenkät 2018 som besvarades av vårdnadshavare. 17 Uppgifterna gällande årskurs 2, 5 och 9 hämtas ur GR:s elevenkät 2018. Uppgifterna gällande förskolan hämtas GR:s förskoleenkät 2018 som besvarades av vårdnadshavare. 18 Uppgifterna gällande årskurs 2, 5 och 9 hämtas ur GR:s elevenkät 2018. Uppgifterna gällande förskolan hämtas GR:s förskoleenkät 2018 som besvarades av vårdnadshavare. 19
10 (15) Andel elever som upplever att det är roligt och intressant att lära sig nya 96 % 96 % saker årskurs 2, Andel elever som tycker att skolarbetet är intressant årskurs 5, 87 % 86 % Andel elever som tycker att skolarbetet är intressant årskurs 9, 49 % Ingen uppgift* Andel elever som trivs i fritidshemmet årskurs 2 91 % 88 % * Pga. för låg svarsfrekvens gavs inget resultat från Skolinspektionens elevenkät i åk 9, 2019 * Förskola ingen uppgift: GR-enkäten som skulle genomförts hösten 2018 och vars resultatet skulle redovisats våren 2019 har flyttats till våren 2020 7. Utbildningsnämndens fokusområden under 2019 Utbildningsnämndens ledamöter har som ambition att årligen genomföra minst ett besök på varje förskola och skola i kommunen. Syftet är att nämndens politiker ska kunna hålla sig informerade om verksamheterna och var väl insatt i verksamhetens arbetssätt och förutsättningar. Strävan ska vara att verksamheten och nämndens politiker upplever att de har en utvecklande dialog. Det ska ge kunskap och insyn (inte syfta till tillsyn och kontroll). För att ytterligare stimulera till en miljö med ökat fokus på att dela erfarenheter och att jobba med bästa förfarande, har nämnden beslutat om sju fokusområden. Vart och ett skall under året redovisas av förvaltningen och lyfta exempel på goda initiativ från verksamheterna. Fritidshem Förskola Grundskola Grundsärskola Lärmiljöer och digitalisering Delaktighet Rörelse, kost och miljö 20
11 (15) 8. Personal Kommentar [AN5]: Personalavdelningen kommer att ta fram uppdaterade siffror till detta avsnitt. Det kommer senast 16/9. Personalavdelningen skickar till oss och ekonomiavdelninge. Förskolan T2 2019 Antal tillsvidareanställda 129 st Antal månadsavlönade 152 st Andel kvinnor 99,3% Andel deltidsanställningar 15,1% Antal tjänster i årsarbetare Övertidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* 143,3 st Kan ej tas fram Fyllnadstidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* Kan ej tas fram Antal avgångar* 11 st Total sjukfrånvaro baserat på ordinarie arbetstid* 7,0 % Total sjukfrånvaro omvandlat till helårsarbetare* 7,2 st Andel långtidssjukfrånvaro* 33,9 % *Statistiken gäller för perioden 1 januari - 31 augusti 2019. (Resterande siffror är framtagna per den 31 augusti 2019) 21
12 (15) Grundskolan T2 2019 Antal tillsvidareanställda 177 st Antal månadsavlönade 214 st Andel kvinnor 78,5 % Andel deltidsanställningar 12,1 % Antal tjänster i årsarbetare Övertidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* Fyllnadstidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* 206,4 st Antal avgångar* 24 Total sjukfrånvaro baserat på ordinarie arbetstid* 4,3% Total sjukfrånvaro omvandlat till helårsarbetare* 4,6 st Andel långtidssjukfrånvaro* 21,9% *Statistiken gäller för perioden 1 januari - 31 augusti 2019. (Resterande siffror är framtagna per den 31 augusti 2019) Stödfunktioner (Elevhälsa, kost, städ & administration) T2 2019 Antal tillsvidareanställda 68 st Antal månadsavlönade 76 st Andel kvinnor 89,5% Andel deltidsanställningar 32 % Antal tjänster i årsarbetare Övertidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* Fyllnadstidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* Antal avgångar* 70,1 st Kan ej tas fram Kan ej tas fram 4 st Total sjukfrånvaro baserat på ordinarie arbetstid* 9,1 % Total sjukfrånvaro omvandlat till helårsarbetare* 4,8 st Andel långtidssjukfrånvaro* 75,0 % *Statistiken gäller för perioden 1 januari - 31 augusti 2019. (Resterande siffror är framtagna per den 31 augusti 2019) 22
13 (15) 9. Ekonomisk analys Resultat Nämndens nettobudget är 344,7 mkr för verksamhetsåret 2019. Under innevarande år har utbildningsnämnden fått en ökad ramtilldelning för kompensation avseende löneökningar samt indexuppräkning köpta platser på totalt 7,2 mkr. Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med 0,6 mkr (0,18 procent av helårsbudgeten) och prognosen för helåret visar ett nollresultat. Avvikelsen mot budget beror framförallt på ett ökat elevantal vilket har lett till ökade kostnader för köpta platser inom grundskolan än vad som budgeterats. Intäkterna har ökat med 4,1 mkr (15,3 procent) i jämförelse med samma period föregående år. Detta beror främst på uppbokade statsbidrag, extern fakturering samt ett högre belopp för interna tilläggsbelopp som beviljats till de kommunala förskolorna och grundskolorna. Kostnaderna har ökat med 15,2 mkr (6,2 procent) vilket till stor del förklaras av ökade personalkostnader, köpta platser samt lokalkostnader inom främst förskolan. Periodens resultat Utfall 2018 jan - aug Utfall 2019 jan- aug Budget 2019 jan - aug Avvikelse Budget 2019 Prognos 2019 Avvikelse Barnomsorg Intäkter -8 056-10 529-9 319 1 210-13 977-15 794 1 817 Lokalkostnader 7 314 8 608 8 274-334 12 411 12 900-489 Personalkostnader 47 503 51 288 50 896-392 76 630 76 819-189 Övriga kostnader 21 386 21 050 20 188-862 30 282 31 328-1 046 68 147 70 417 70 039-378 105 346 105 253 93 Grundskola Intäkter -17 017-18 045-18 530-485 -27 794-27 605-189 Lokalkostnader 14 684 15 075 14 975-100 22 462 22 779-317 Personalkostnader 77 611 81 389 82 492 1 103 124 169 123 165 1 004 Övriga kostnader 32 641 40 085 33 961-6 124 50 941 55 488-4 547 107 919 118 504 112 898-5 606 169 778 173 827-4 049 Gymnasiet Intäkter -548-1 660-1 867-207 -3 100-2 890-210 Lokalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Personalkostnader 622 620 573-47 862 874-12 Övriga kostnader 34 473 34 116 38 986 4 870 59 270 56 554 2 716 34 547 33 076 37 692 4 616 57 032 54 538 2 494 Övergripande Intäkter -1 112-1 162-1 051 111-1 576-1 900 324 Lokalkostnader 150 88 88 0 132 132 0 Personalkostnader 5 316 4 596 5 395 799 8 128 7 160 968 Övriga kostnader 4 023 4 023 3 918-105 5 877 5 688 189 8 377 7 545 8 350 805 12 561 11 080 1 481 Total nettokostnad 218 990 229 542 228 979-563 344 717 344 698 19 Barnomsorg 23
14 (15) Barnomsorgen visar ett underskott på 380 tkr för perioden och prognosen pekar på ett mindre överskott motsvarande 100 tkr. Intäkterna för perioden har ökat med 2,3 mkr (30,7 procent) jämfört med 2018. Detta förklaras framförallt av ökat antal barn inom förskolan, vilket har lett till ökade barnomsorgsavgifter. Utöver detta har även fler tilläggsbelopp beviljats i jämförelse med föregående år som kommer från nämndens budget för övergripande kostnader. Kostnaderna inom förskolan har ökat med 4,7 (6,2 procent) mkr i jämförelse med perioden för 2018. Personalkostnaderna har ökat med 3,8 mkr varav 1,4 mkr avser avtalsenliga löneökningar. Grundskolan Grundskolan visar ett underskott på 5,6 mkr vilket främst kan härledas till köpta platser och transportkostnader. Prognosen för året visar ett underskott på 4 mkr. Intäkterna för grundskolan har ökat med 1 mkr (6 procent) jämfört med samma period föregående år, vilket förklaras av ökade tilläggsbelopp samt ökade statsbidrag (likvärdig skola). Kostnaderna inom grundskolan har för perioden ökat med 11,6 mkr (9,3 procent) i jämförelse med 2018, vilket framförallt förklaras av ökade kostnader för köpta platser. Personalkostnaderna har ökat med 3,7 mkr varav 2,2 mkr avser löneökningar. Gymnasiet Intäkterna för perioden har ökat jämfört med föregående år med 1,1 mkr vilket beror på tidigare utbetalningar från migrationsverket. Kostnaderna för gymnasiet har minskat med 359 tkr jämfört med föregående år. För perioden redovisar gymnasiet ett överskott på 4,6 mkr samt en prognos på 2,5 mkr. Övergripande De övergripande verksamheterna visar ett överskott på 0,8 mkr vilket förklaras av högre intäkter än vad som budgeterats avseende nya städavtal samt lägre personalkostnader som till viss del beror på vakanta tjänster. För helåret prognosticeras ett överskott på 1,4 mkr. 24
15 (15) Investeringar Förvaltningens chefer har under 2019 identifierat behov av åtgärder inom arbetsmiljöområdet; ljuddämpning i matsalar, nya arbetsmöbler till elever och personal mm. Den volymökning som sker kräver komplettering av elevmöbler, inredningar i nya förskoleavdelningar, klassrum, fritidsavdelningar och kapprum i skolor och förskolor. Som ett incitament för verksamhetsutveckling finns investeringsmedel avsatta. Dessa medel söker cheferna hos förvaltningsledningen med tydliga motiveringar och kopplingar till verksamhetsutveckling i linje med nämndens verksamhetsplan och enhetens utvecklingsplan. Investeringar Utfall 2019 Budget 2019 Avvikelse 2019 Nätverk IT 346 600 254 Volymförändringar och reinvesteringar 81 500 419 Utvecklingsinsatser 262 400 138 Arbetsmiljö 372 1000 628 Summa 1 061 2 500 1 439 Utfall och prognos Tabellen nedan visar nettokostnadsutvecklingen för Utbildningsnämnden för åren 2015 2019. 400 000 Utbildningsnämnden 350 000 300 000 250 000 Tkr 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Nettokostnad 281 218 285 342 318 340 333 612 344 698 Budget 272 400 280 900 307 249 331 686 344 717 25
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-09-18 UN 2018/435 Uppföljningsrapport 4 Dnr UN 2018/435 Sammanfattning Som huvudman för skolverksamheten har Lilla Edets kommun ett ansvar för att följa upp utbildningen och att skapa förutsättningar för att utbildningen kan bedrivas utifrån skolförfattningarna. Uppföljningarna ska ske systematiskt. I huvudmannens systematiska kvalitetsarbete innehåller uppföljningsrapport 4 ett pedagogiskt bokslut, dvs redovisning av läsårets resultat avseende elevernas kunskapsutveckling, trygghet och studiero. Beslutsunderlag Uppföljningsrapport 4 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Uppföljningsrapport 4. Anders Nordgren Verksamhetschef anders.nordgren@lillaedet.se Beslut expedieras till Här skriver du vilka som ska ta del av beslutet Beslut delges Här skriver du vilka som ska ta del av beslutet med rekommenderad post Beslutet skickas för kännedom till Här skriver du vilka som ska ha beslutet för kännedom 26
Systematiskt kvalitetsarbete Uppföljningsrapport 4 Läsåret 2018/2019 Dnr: UN2018/435 2019-09-18 Framtagen av: Marit Foss Fredriksson Verksamhetschef förskola Bildningsförvaltningen Anders Nordgren Verksamhetschef skola Bildningsförvaltningen 27
28 2 (14)
3 (14) Innehåll 1. Förskola...3 1.1. Verksamhetsbeskrivning och organisation...3 1.2. Beskrivning av resultat...3 2. Grundskola, grundsärskola, förskoleklass samt fritidshem...5 2.1. Verksamhetsbeskrivning och organisation...5 2.2. Elevernas kunskapsutveckling...5 2.3. Trygghet...11 2.4. Studiero...12 29
4 (14) 1. Förskola 1.1. Verksamhetsbeskrivning och organisation I Lilla Edet finns 10 kommunala förskolor. Utbildningsnämnden har även tillsynsansvar för 4 fristående huvudmän; Nya skolan, Naturmontessori Väst, Ljungskile utbildning och Ekolek AB. De kommunala förskolorna består av två till sex avdelningar. Förskolorna är lokaliserade i Västerlanda (Västerlanda förskola), Lödöse (Klosterängens förskola och Gossagårdens förskola), Hjärtum (Hjärtums förskola), Nygård (Nygårds förskola), Lilla Edet (Solgatans förskola, Fågelstigens förskola, Ekaråsvägens förskola och Fuxerna förskola) och Göta (Ryrsjöns förskola). Förskolorna leds av fyra rektorer. Samtliga barn erbjuds plats i förskola inom fyra månader från ansökningsdatum. I den kommunala förskolan går 624 1 barn. Sedan 30 april 2019 har antalet barn i kommunens förskolor minskat med 67 barn. Antalet barn minskar vanligtvis när 6-åringarna skrivs in i förskoleklass i augusti. Antalet barn i förskolorna ökar sedan successivt under ett läsår och det är flest barn inskrivna i slutet av höstterminen och under vårterminen. 160 2 barn har barnomsorgsplats hos annan huvudman. 1.2. Beskrivning av resultat I den uppföljningsrapport som presenteras för Utbildningsnämnden 3 oktober 2019 ingår: Kontroll av att utvecklingsarbetet på enheterna sker systematiskt utifrån Utvecklingsplaner och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läroplanens avsnitt 2.1 Normer och värden Läroplanernas avsnitt 2.2 Utveckling och lärande Det systematiska kvalitetsarbetet har hittat former och strukturer på de olika enheterna. Alla rektorer uppger att förskolorna har utvecklingsplaner och att de följs upp kontinuerligt. I uppföljningen beskriver rektorerna att frågor som diskuteras och arbetas med handlar mycket om undervisning i förskolan, goda lärmiljöer, normer och värden samt utveckling och lärande. Fokus under läsåret har varit att implementera den reviderade läroplanen som började gälla 1 juli 2019. Man har kommit olika långt på de olika förskolorna. De flesta förskolor beskriver hur man arbetar systematiskt för att förbättra den pedagogiska dokumentationen och flera beskriver hur de aktivt arbetar med utvecklingsplanen och den egna avdelningens mål. På en förskola uppger rektor om svårigheten för pedagogerna att arbeta målstyrd och att det är ett utvecklingsområde under kommande läsår. I område söder kommer rektorer tillsammans med utvecklingspedagoger inleda ett fördjupat arbete kring målstyrda processer utifrån den nya läroplanen och utvecklingspedagogik. På förskolorna har man utvecklat arbetet kring utvärderingar och att analysera resultaten men att det fortfarande finns mer att utveckla. Under året har rektorerna tillsamman med utvecklingspedagogerna arbetat fram en SKA-mall som ska vara till hjälp i arbetet kring analysering och utvärdering. Även här finns skillnader mellan de olika förskolorna i hur långt man kommit. Under året har mer sammanhängande tid avsatts för att fördjupa arbetet med pedagogerna. 1 Mätdatum 15 september 2019 (egen mätning). Motsvarande siffra 15 september 2018 var 609 inskrivna barn. 30 april 2019 var 691 barn inskrivna i kommunal förskola. 2 Mätdatum 15 september 2019 (egen mätning). Motsvarande siffra 15 september 2018 var 165 inskrivna barn. Motsvarande siffra vid mätning den 30 april 2019 var 198 barn. 30
5 (14) Alla förskolor har upprättat en likabehandlingsplan som de kontinuerligt följer upp. Det finns ett behov att lägga mer fokus på det främjande arbetet och att få alla pedagoger aktiva i detta. Flera beskriver hur utvecklingspedagogerna tillsammans med rektor driver arbetet framåt. Man arbetar på olika sätt för att kartlägga, diskutera och synliggöra resultatet av uppföljningarna av planen mot diskriminering och kränkande behandling (PDK) Några rektorer beskriver hur de har diskuterat planen på föräldramöten och under utvecklingssamtal. Andra beskriver hur det tagit in utvärderingar från vårdnadshavare. Andra exempel på delaktighet med vårdnadshavare är genom daglig dialog, veckobrev, föräldraråd, utvecklingssamtal och genom att utvärderingarna synliggörs i förskolans tambur. I uppföljningen beskriver man också olika kartläggningsmetoder som planerade samtal, incidentrapporter, genomgång av regler och rutiner, barnobservationer samt trygghetsvandringar för att nämna några. En av svårigheterna som rektorerna nämner är hur pedagogerna ska arbeta med barnen kring diskrimineringsgrunderna. Rektorerna upplever att rutinerna kring kränkningar är väl kända för all personal som de ansvarar för i verksamheten men några uppger att bland yngre barn kan det vara svårt att se och upptäcka kränkningar och uppger att de måste de bli bättre på detta. 1.2.1. Läroplanens avsnitt 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att efterhand omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang (LpFö 18). Alla förskolor arbetar med främjande insatser för att barnen ska ges förutsättningar att utveckla förmågor som t.ex. respekt, ansvarstagande och solidaritet. Man trycker på vikten av ett lågaffektivt bemötande för att kunna möta alla barn utifrån deras situation. Flertalet förskolor har haft kompetensutveckling inom området lågaffektivt bemötande andra beskriver hur de arbetat med material från Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) ett material som riktar sig mot lek, kommunikation och trygga relationer. En fråga som ständigt diskuteras för att det är viktigt att hålla PDK levande. Det upplevs svårt att gå från teori till praktik. Det är lättare att formulera övergripande mål men svårare att konkretiseras ner till genomförbara delmål. Förskolorna har på olika sätt arbetat för att barnen ska ges förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling. Ett exempel på detta är hur förskolorna i väster har arbetet med Grön flagg. Grön flagg är ett koncept som handlar om ett lärande och skapa nyfikenhet för barn kring hållbar utveckling 1.2.2. Läroplanens avsnitt 2.2 Omsorg, utveckling och lärande Utbildningen i förskolan ska bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska vara grunden för utbildningen. Den ska präglas av att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Utbildningen i förskolan ska ta sin utgångpunkt i läroplanen samt barnens behov, erfarenheter och det de visar intressen för. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. (LpFö 18). I och med den reviderade läroplanen som började gälla 1 juli 2019 har det lagts stort fokus på undervisningsbegreppet ute i förskolorna. Man har tillsammans tagit del av skolverkets informationsfilm där bland annat undervisningsbegreppet tydliggörs och utifrån det diskuterat och reflekterat kring hur det påverkar förskolans arbete. Rektorer och förskolepersonal har också deltagit i olika föreläsningar och seminarier kring detta. Rektorerna beskriver hur de på förskolan arbetar kontinuerligt med stimulerande lärmiljöer för att på bästa sätt tillgodose alla barns lärande och utveckling. Det är viktigt att utgå från det kompetenta barnet, att barnet kan om vi bara ger dem rätt 31
6 (14) förutsättningar. Rektorerna beskriver hur de arbetar för att ge förutsättningar för detta genom att ibland dela in barnen i mindre grupper, så att de på bästa sätt kan tillgodose barnens behov med att exempelvis få komma till tals och uttrycka sina tankar eller att får utforska vissa områden. Det handlar om att ha stimulerande material som väcker barnens intressen och att barnen genom leken stimuleras och utmanas till utveckling och lärande. Stora barngrupper och små lokaler utgör ibland ett hinder för arbetet men de flesta rektorerna beskriver ändå att personalen i förskolan arbetar för att hitta bra lösningar utifrån de förutsättningar som finns. Ett utvecklingsområde är att utveckla utemiljön på förskolorna så att även utemiljön främjar barnens utveckling och lärande. 2. Grundskola, grundsärskola, förskoleklass samt fritidshem 2.1. Verksamhetsbeskrivning och organisation I Lilla Edet finns fyra kommunala grundskolor och en fristående grundskola. Kommunen ansvarar även för en grundsärskola. I samtliga grundskolor med barn i årskurs 1-6 finns även fritidshem och förskoleklasser. I denna rapport ingår inte den fristående grundskolan. Det resultat som redovisas nedan är läsåret 2018/2019:s resultat inom områdena trygghet, studiero samt elevernas kunskapsutveckling. 2.2. Elevernas kunskapsutveckling 2.2.1. Kunskapsresultat 2018/2019 Kunskapsresultaten i årskurs 1-5 följs upp genom bedömningar av elevernas kunskaper som lärarna gjort i Unikum. I årskurs 6-9 sätts betyg terminsvis och då används betygen som underlag för uppföljningen. Uppföljningen i denna rapport bygger på data som hämtats vid läsårsslut i juni 2019. I årskurs 1-5 finns en variation mellan årskurser, skolor och klasser när det gäller vilka ämnen som läses under terminerna. Samtliga skolor följer gällande timplan. Dock ger timplanen skolorna utrymme att under ett läsår fördela tiden i de olika ämnena på olika sätt. Det gör att terminsuppföljningarna inte blir jämförbara över tid eller mellan skolor. Statistiken nedan fungerar ändå som indikationer på hur det går för skolorna och eleverna i olika ämnen. I årskurs 6-9 blir statistiken mer och mer jämförbar, både över tid och med andra huvudmän. Därför redovisas statistiken på olika vis i årskurs 1-5 jämfört med årskurs 6-9. Årskurs 1-3 Andel elever med godtagbara kunskaper i samtliga ämnen Årskurs Antal elever i årskursen Antal elever med godtagbara kunskaper i samtliga ämnen 1 154 133 86,4 % 2 140 119 85,0 % 3 160 131 81,8 % Andel elever med godtagbara kunskaper i samtliga ämnen 32
7 (14) Andel (%) elever med godtagbara kunskaper i samtliga ämnen, könsuppdelat Årskurs Antal Pojkar totalt Andel pojkar med godtagbara kunskaper i samtliga ämnen Antal flickor totalt Andel flickor med godtagbara kunskaper i samtliga ämnen 1 82 82,9 % 72 90,3 % 2 74 87,8 % 66 86,4 % 3 74 79,7 % 86 89,5 % Andel elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-2 ämnen Årskurs Antal elever i årskursen Antal elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-2 ämnen 1 156 17 10,9 % 2 137 18 13,1 % 3 161 16 9,9 % Andel elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-2 ämnen Årskurs 4-5 Andel (%) elever med godtagbara kunskaper i samtliga ämnen Årskurs Antal elever i årskursen Antal elever med godtagbara kunskaper i samtliga ämnen 4 150 117 78,0 % 5 137 90 65,7 % Andel elever med godtagbara kunskaper i samtliga ämnen Andel (%) elever med godtagbara kunskaper i samtliga ämnen, könsuppdelat Årskurs Antal Pojkar totalt Andel pojkar med godtagbara kunskaper i samtliga ämnen Antal flickor totalt Andel flickor med godtagbara kunskaper i samtliga ämnen 4 76 72,4 % 74 82,4 % 5 69 62,3 % 68 67,6 % Andel (%) elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-2 ämnen Årskurs Antal elever i årskursen Antal elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-2 ämnen 4 150 27 18,0 % 5 137 24 17,5 % Andel elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-2 ämnen 33
8 (14) Årskurs 6-9 Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen 2015 2016 2017 2018 2019 Åk 9 71,6 49,2 57,8 67,0 46,9 Åk 8 52,7 50,0 50,0 41,4 45,8 Åk 7 60,2 63,0 41,3 49,5 63,3 Åk 6 80,8 69,6 73,6 82,4 72,1 Statistiken kan jämföras med rikets och Västra Götalands genomsnitt, då är dock statistiken från vårterminen 2018. Där finns endast statistik tillgänglig gällande årskurs 6 och 9. Lilla Edets resultat är utifrån denna bild mycket låga. Årskurs 6 Årskurs 9 Riket 77,1 % 75,6 % Västra Götaland 75,8 % 73,9 % Andel (%) elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen Årskurs Antal elever i årskursen Antal elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen 6 134 21 15,7 % 7 100 18 18,0 % 8 91 21 23,1 % 9 108 22 20,4 % Andel elever med ännu ej godtagbara kunskaper i 1-3 ämnen Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen, könsuppdelat. Åk 6 Pojkar 2019 Åk 6 Flickor 2019 Åk 9 Pojkar 2019 Åk 9 Flickor 2019 Riket* 74,1 % 80,3 % 72,5 % 79,0 % Västra* 73,0 % 78,9 % 70,7 % 77,3 % Götaland Lilla Edet 73,2 % 70,6 % 45,5 % 48,3 % * Uppgifter om Rikets respektive Västra Götalands resultat är från vårterminen 2018. Vi ser en tendens i våra resultat som liknar den på länsnivå och riksnivå, att resultaten sjunker mellan årskurs 6 och årskurs 9, även om de sjunker mycket mer i Lilla Edet. Andel (%) elever med behörighet till yrkesprogram i gymnasiet 2015 2016 2017 2018 2019 Åk 9 79,1 63,5 69,6 81,6 77,0 Åk 8 63,6 59,4 64,4 70,7 69,2 Åk 7 68,2 67,0 63,3 65,4 72,2 Åk 6 85,6 77,4 85,1 88,2 84,8 34
9 (14) Statistiken kan jämföras med motsvarande statistik för rikets och Västra Götalands genomsnitt. Där finns endast statistik tillgänglig gällande årskurs 9 och den gäller vårterminen 2018. Årskurs 9 Riket 84,4 % Västra Götaland 82,9 % Andel (%) elever med behörighet till yrkesprogram i gymnasiet, könsuppdelat Åk 6 Pojkar 2019 Åk 6 Flickor 2019 Åk 9 Pojkar 2019 Åk 9 Flickor 2019 Riket* Ingen uppgift Ingen uppgift 82,3 % 86,7 % Västra Ingen uppgift Ingen uppgift 80,5 % 85,5 % Götaland* Lilla Edet 86,6 % 82,4 % 76,4 % 77,6 % * Uppgifter om Rikets respektive Västra Götalands resultat är från vårterminen 2018. Lilla Edets resultat utifrån denna bild mycket låga i årskurs 8 och 9. Resultaten i årskurs 6 och 7 är dock i närheten av rikets, vilket inte betyder att de är tillräckligt bra. Genomsnittligt meritvärde (poäng) 2015 2016 2017 2018 2019 Åk 9 211,8 198,4 179,2 194,8 179,7 Åk 8 173,8 164,2 172,0 157,5 168,7 Åk 7 180,8 174,2 153,7 173,4 201,3 Åk 6 197,7 185,7 192,0 214,6 209,6 Statistiken kan jämföras med motsvarande statistik för rikets och Västra Götalands genomsnitt. Där finns endast statistik tillgänglig gällande årskurs 9 och den gäller vårterminen 2018. Riket Västra Götaland Årskurs 9 228,7 p 224,6 p Genomsnittligt meritvärde, könsuppdelat Åk 6 Pojkar 2019 Åk 6 Flickor 2019 Åk 9 Pojkar 2019 Åk 9 Flickor 2019 Riket* Ingen uppgift Ingen uppgift 215,3 p 243,2 p Västra Ingen uppgift Ingen uppgift 211,0 p 238,8 p Götaland* Lilla Edet 198,5 p 224,1 p 170,7 p 188,2 p * Uppgifter om Rikets respektive Västra Götalands resultat är från vårterminen 2018. Lilla Edets resultat är i jämförelse mycket låga. Det finns en tydlig förbättring i meritvärdet mellan nuvarande årskurs 9 och samma elevkull för ett år sedan. Det går att skönja positiva tendenser när det 35
10 (14) gäller meritvärdena i främst årskurs 6 och 7 över tid. I årskurs 6 har kommunens resultat nu legat över 200 p två år i rad, något som vi inte gjort något år tidigare. Grundsärskolan I årskurs 1-5 uppnår samtliga elever godtagbara kunskaper utifrån deras egen förmåga. Det gäller både de elever som läser mot ämnen och de som läser mot ämnesområden. Jämförelse mellan könen är vansklig och det går inte att dra några grundade slutsatser utifrån en sådan, då eleverna är så få. Det går inte heller att göra några jämförelser med andra kommuner eller riket gällande betyg eller kunskapsnivåer på eleverna i grundsärskolan. Eleverna som läser mot ämnen har erbjudits en stimulerande undervisning, som bygger på tematiskt arbetssätt och individanpassade uppgifter. De elever som behövt studiehandledning på modersmålet har fått det och pedagogerna har ett tydligt fokus på lustfyllt lärande med stor vikt på konkretisering, där undervisningen knyts an till elevernas förmågor och intressen. I årskurs 6-9 får vårdnadshavarna frågan om de vill att deras barn ska få betyg. I grundsärskolan används inte betyget F. Samtliga vårdnadshavare önskade att deras barn skulle få betyg. Av de åtta elever vars vårdnadshavare önskade betyg för sina barn lyckades alla utom en elev uppnå betyg. Samtliga elever höjde sina betyg under vårterminen 2019 jämfört med höstterminen 2018. En elev höjde sina betyg i 6 ämnen. Det syns en skillnad i betygen mellan NO-ämnen och SO-ämnen, där betygen i SO är högre. Rektors analys av det är att undervisningen i SO utgår mycket från elevernas sociala situation och livssituation i stort. Flertalet elever har utländsk härkomst, vilket gjort att skolan lagt stor vikt vid samhällsfrågor, kulturfrågor. NO-ämnenas innehåll är något svårare för eleverna, då de innehåller många begrepp som skolan har svårt att få eleverna att relatera till. Grundsärskolans verksamhet har expanderat och fler pedagoger har anställts. Andelen pedagoger har även utökats under året. Det har lett till att undervisningen utvecklats och elevernas kunskapsutveckling därför gått framåt. Verksamheten är nu så pass stor att det finns ett lärarlag som kan samarbeta kring undervisningen och utvecklingen av densamma. Lokalerna som grundsärskolan nyttjat under läsåret 2018/2019 har inte varit ändamålsenliga, vare sig utifrån hur mycket utrymme det funnits eller utifrån hur lokalerna och planlösningarna sett ut. En flytt till andra, betydligt mer ändamålsenliga lokaler, ger goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av undervisningen i grundsärskolan. 2.2.2. Analys av kunskapsresultaten Statistiken i årskurs 1-5 ska inte ses som exakt och den är därmed inte rakt av jämförbar med tidigare perioder eller med andra huvudmän. Alla elever bedöms inte i samtliga ämnen varje termin, dvs. alla elever har inte färska bedömningar i alla ämnen. Det i sin tur beror på att eleverna inte läser samtliga ämnen varje termin. T.ex. handlar det om SO-ämnen där det är vanligt att eleverna läser 2 ämnen per termin, av de fyra som ingår i SO. Detsamma gäller inom NO och teknik. Statistiken kan dock användas för att skönja trender och förhållanden t.ex. mellan olika ämnen. I årskurs 1-3 ser vi generellt relativt goda resultat när vi sammanställer andel elever som har godtagbara kunskaper i samtliga ämnen. Vi ser en något vikande tendens med stigande ålder, mellan årkurs 1 och årskurs 3. Däremot ser vi inga tydliga skillnader mellan pojkar och flickor. Vi ser att det främst är i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik som ett antal elever inte uppnår godtagbara kunskaper i lågstadiet. Ungefär hälften av de elever som saknar godtagbara kunskaper, saknar det endast i 1-2 ämnen. 36
11 (14) I årskurs 4-5 är tendensen att andelen elever som saknar godtagbara kunskaper fortsätter att öka. Drygt hälften av de elever som saknar godtagbara kunskaper, saknar det endast i 1-2 ämnen. Mönstret när det gäller vilka ämnen som eleverna har svårast att uppnå godtagbara kunskaper i är nästan detsamma som i årskurs 1-3. Det som är annorlunda i årskurs 4-5 är att engelskan tillkommer som ett ämne där flera elever har svårt att uppnå godtagbara kunskaper. I årskurs 6-9 fortsätter trenden att andelen elever som når godkända betyg sjunker ju äldre eleverna blir. En viss upphämtning sker i årskurs 9. Över tid skiftar resultaten i årskurs 6-9, men sällan når de upp till att vara goda. Jämfört med rikssnitt och genomsnittet i Västra Götaland så är Lilla Edets resultat nästan i nivå i årskurs 6, men betydligt lägre i årskurs 9. Andelen elever som saknar betyg i enstaka ämnen är fortsatt stor. De ämnen där flest andel elever saknar godkända betyg är engelska, idrott och hälsa, matematik och moderna språk. Det är dock en stor spridning och avsaknaden av betyg är även ganska stor i SO-ämnena och i svenska. Det finns ingen tydlig skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller andel som uppnår godkända betyg i samtliga ämnen. Andel elever som uppnår behörighet till yrkesprogram i gymnasieskolan är något lägre i Lilla Edet än genomsnittet i riket och i Västra Götaland. Skillnaden är dock inte lika stor när det gäller behörigheten till gymnasiet som den är när vi jämför andel elever som uppnår godkända betyg i samtliga ämnen. Det är ingen skillnad mellan andelen pojkar och andelen flickor som lämnar grundskolan med behörighet till yrkesprogram i gymnasieskolan. Meritvärdena i Lilla Edet är betydligt lägre än genomsnittet i riket och i Västra Götaland. Sett över tid så har meritvärdet varit lågt. Årets resultat är i nivå med det lägsta meritvärdet de senaste fem åren. Det finns även en skillnad mellan pojkars och flickors meritvärde, där flickornas resultat är tydligt högre än pojkarnas. Motsvarande skillnad, eller till och med större, finns rikets och Västra Götalands resultat. 2.2.3. Slutsats av kunskapsresultaten Den tydliga trenden att antalet elever som inte lyckas nå godkända betyg eller godtagbara kunskaper ökar ju längre tid de går i skolan. Vad det beror på är förstås oerhört svårt att säga. Om det är progressionen i kunskapskraven med stigande årskurser som gör detta eller om det är andra faktorer som spelar in går inte att avgöra. Det som är bekymmersamt ur ett lokalt perspektiv i Lilla Edet är att eleverna här lyckas relativt väl fram till årskurs 5-6. Därefter sjunker resultaten betydligt mer än vad som är fallet i övriga Sverige. Resultaten ger ingen tydlig bild av att det är i vissa ämnen i högstadiet där kunskaperna sviktar. I de lägre årskurserna är det dock tydligt att det är i de så kallade basämnena. Slutsatsen är därför att resultaten hänger samman med vilka förväntningar som finns på att eleverna ska lyckas. En skola där alla vuxna genom sitt agerande visar att man räknar med att eleverna ska klara skolan och få goda betyg leder till att eleverna lyckas. Det agerande som krävs är både uttalade förväntningar men dessa uttalade förväntningar måste åtföljas eller hänga samman med vad de vuxna gör för och med eleverna. Här är det avgörande att lärarna och övriga vuxna på skolan som arbetar nära eleverna, verkligen stöttar, drar och kämpar tillsammans med alla eleverna. Det måste ske direkt när en elev visar tendenser av att inte uppnå godtagbara kunskaper. Här har vi nu strukturer igång, som vi själva valt ut inom Bildningsförvaltningen. Till det kommer nationellt beslutad läsa-, skriva-, räknagaranti i förskoleklass och lågstadiet som innebär arbete i samma riktning som vårt påbörjade lokala. Vi ser ett tydligt utvecklingsområde när det gäller pedagogernas bedömningskompetens. Detta har uppmärksammats på nationell nivå och Skolverket har därför det senaste året arbetat med att ta fram Allmänna råd som förtydligar hur bedömningen och betygssättning ska göras. Dessa Allmänna råd är 37
12 (14) nu underlag för utvecklingsarbeten på varje skola. Skolverket har gjort bedömningen att lärares bedömningar har hamnat i ett läge där fokus ligger på detaljer och på att lärare avkrävs detaljerade beskrivningar och motiveringar av vilka betyg de sätter. Det är inte i linje med intentionerna och hur bedömningsarbetet ska gå till. Lärare behöver få-/ta tillbaka tilliten och mandatet att utöva sitt yrke. Lärare behöver inte motivera sina bedömningar i detalj, däremot behöver de kunna beskriva hur de arbetar med bedömning. Här har vi en synvända som vi behöver arbeta med. Påbörjat kompetensutvecklingsarbete med inriktning bedömarkompetens behöver alltså fortsätta, om än i rektorernas regi. Med lärare som är trygga i sina bedömningar kan fokus flyttas till att utveckla undervisningen så att den än mer stimulerar eleverna. Vi ser att det finns vissa likheter i resultaten från vårterminen 2019 och resultaten från höstterminen 2018. Fortfarande ser vi t.ex. att det i ämnet svenska som andraspråk är det en stor andel elever som ännu inte når upp till godtagbara kunskaper. Det är främst elever som varit i Sverige en kortare tid. Deras kunskapsutveckling är generellt mycket god och lärarna bedömer deras framsteg som stora och snabba. Det finns därför en tillförsikt när det gäller att dessa elever kommer att nå godtagbara kunskaper i svenska som andraspråk inom något eller några år. Vi ser att lärare i ämnet matematik tenderar att bedöma på detaljnivå vilket gör att risken finns att elevers kunskaper i ett mer samlat perspektiv inte upptäcks. Lärares bedömningskompetens är alltså en faktor även i ämnet matematik. Även upplägget av undervisningen i matematik kan vara något som behöver utvecklas, så att den läggs upp och genomförs på ett sätt där eleverna utvecklar kunskaper i linje med ämnets syfte och kunskapskrav. I lärares skriftliga omdömen ser vi att de brister i elevernas kunskaper som lyfts fram i stor utsträckning handlar om mekanisk räkning, och inte i så stor omfattning matematiskt tänkande och matematiska strategier. I analysen av resultaten i engelska ser vi att elever som är nyanlända och arbetar hårt med att lära sig svenska har en extra utmaning att samtidigt lära sig engelska. Det finns ett samband mellan de låga resultaten i svenska och andraspråk och resultaten i engelska. Vi ser också att resultaten varierar mellan skolor och lärare. Slutsatsen är att likvärdigheten i bedömningen av elevernas kunskaper behöver utvecklas. Det framkommer också i rektorernas analyser att det finns utmaningar kopplade till enstaka klasser. Där lärarbyten varit frekventa över tid syns en effekt på både kunskapsresultat och elevers upplevelse av trygghet och studiero. 2.3. Trygghet 2.3.1. Elevernas upplevelse av trygghet vårterminen 2019 Elevernas upplevelse av trygghet är god i Lilla Edets skolor. I årskurs 2 uppger 92 % av eleverna att de är trygga i skolan, flickorna är något tryggare än pojkarna. I årskurs 5 upplever 89 % av eleverna att det är trygga i skolan, pojkarna är något tryggare än flickorna. Både pojkar och flickor är tryggare i Lilla Edets skolor än genomsnittet av övriga skolor som genomförde Skolinspektionens enkät våren 2019. Resultaten är tydligt högre i Lilla Edet än genomsnittet. I årskurs 9 gav Skolinspektionens enkät inget redovisat resultat, pga. för få registrerade svar. Både Elevhälsan och Ungdomscoacherna på Fuxernaskolan 7-9 genomförde enkäter, åtskilda från varandra, under slutet av vårterminen för att ta reda på elevernas upplevelse av trygghet. Båda enkäten gav resultat på drygt 90 %. Det kan jämföras med 67 % som var resultatet på elevenkät våren 2018. 38
13 (14) 2.3.2. Analys av upplevd trygghet Eleverna i Lilla Edets skolor är trygga. Det innebär inte att det inte förkommer kränkande behandling mellan elever där elever blir utsatta för verbala kränkningar, fysiskt våld eller kränkningar på nätet. Det har under läsåret 2018-2019 gjorts 138 anmälningar om kränkande behandling i kommunens skolor. Dessa har utretts och åtgärdats, men det visar på att det ändå förekommer situationer. Över tid har eleverna i låg- och mellanstadiet varit trygga i kommunens skolor. Högstadieeleverna har däremot gett oss andra besked tidigare. Då har tryggheten varit låg och oroande. Under läsåret 2018-2019 har det skett en stor förändring på Fuxernaskolan 7-9. Insatser där värdegrundsarbete, t.ex. i form av Toleransen, förstärkt elevhälsa med socialpedagog och införandet av Ungdomscoacher har varit framgångsrika. 2.3.3. Slutsats av upplevd trygghet Det är utbredd vuxennärvaro och vuxna som adresserar trygghets- och värdegrundsfrågor med barn och unga som skapar trygghet. Det är den slutsats som dras efter den positiva förändring som skett på Fuxernaskolan 7-9. Den redan utbredda tryggheten i kommunens låg- och mellanstadieskolor finns nu även på högstadiet. De fall där otrygghet alltjämt finns har identifierats och det handlar näst intill alltid om miljöer där vuxennärvaron är låg, antingen den fysiska eller vuxnas engagemang. I skolorna gäller det fri lek, förflyttningar mellan olika miljöer. Otryggheten kopplad till sociala medier och nätet kan troligen även den förbättras, genom ökad medvetenhet och närvaro av vuxna. Där har skolan en del kvar att göra, men det är också en fråga där skolan inte kommer att kunna lösa uppgiften själv. Där behövs den samlade vuxenvärlden och samverkan mellan många vuxna, både professionella och vårdnadshavare. 2.3.4. Grundsärskolan Mätningar av grundsärskolans elevers upplevelse av trygghet har inte kunnat göras på motsvarande sätt som gjorts i grundskolan. Vårdnadshavarnas upplevelse av tryggheten i grundsärskolan har undersökts genom Skolinspektionens enkät under våren 2019. Svarsfrekvensen var låg, totalt inkom fem svar och utgör inte heller ett rimligt underlag att analysera eller dra slutsatser ifrån. Personalens och rektors uppfattning är att Grundsärskolan är en trygg miljö för eleverna. Uppfattningen är även att eleverna tycker det. Det har under året förekommit kränkningar, även om de varit få. De kränkningar som förekommit har skett på ett språk som personalen inte kunde och de skedde under förflyttningar, t.ex. på väg till matsalen. Personalstyrkan har förstärkts med personer som talar och förstår det språk som flera av eleverna talar. Rektor ser att det är viktigt att skolan arbetar med att stärka eleverna i att våga berätta om situationer som de upplever som kränkande. Det finns även anledning att arbeta med värdegrundsinsatser utifrån det mångkulturella perspektiv som råder på Grundsärskolan Lilla Edet. 2.4. Studiero 2.4.1. Elevernas upplevelse av studiero vårterminen 2019 Andel elever i årskurs 2 som, vid en undersökning i februari 2019, upplevde att det var lugn och ro i klassrummen var 63 %. Det kan jämföras med motsvarande resultat från 2018 som då var 69 %. Andel elever i årskurs 5 som, vid en undersökning i februari 2019, upplevde att det är var studiero på lektionerna var 62 %. Det kan jämföras med motsvarande resultat från 2018 som då var 65 %. 39
14 (14) I högstadiet har elevernas upplevelse av studiero inte undersökts. Den enkät som genomfördes i Skolinspektionens regi under vårterminen gav inget redovisat resultat, pga. för få registrerade svar. Fuxernaskolan 7-9 ska därför undersöka elevernas upplevelse av studiero under höstterminen 2019. 2.4.2. Analys av upplevd studiero Det varierar en del mellan de olika skolornas resultat i åk 2, där Fuxernaskolan F-6 i år fick resultatet 87 %, vilket var högst och Ryrsjöskolan fick 56 % vilket var lägst. Resultaten i årskurs 5 varierar inte så mycket mellan skolorna. Intressant är att det på både Tingbergsskolan och Ryrsjöskolan är högre resultat i årskurs 5 än årskurs 2. På Strömsskolan och Fuxernaskolan F-6 är det inte så stor skillnad mellan resultaten i årkurs 2 och 5. I årskurs 5 upplever pojkarna studieron som något bättre än vad flickorna gör, men skillnaderna är små. I årskurs 2 är det tvärtom flickorna som upplever studieron som något bättre än vad pojkarna gör. 2.4.3. Slutsats av upplevd studiero Det är inte ett generellt problem med studieron i årskurs 2 i våra skolor. Det finns klasser och möjligen skolor som behöver arbeta hårt och fokuserat med frågan. Dessa är identifierade och har pågående insatser som handlar både om hur undervisningen och grupperna organiseras, men också om hur undervisningen anpassas utifrån elever och elevgrupper. Det finns anledning för samtliga skolor att arbeta för god studiemiljö och studiero. Det arbetet kan och bör ske med olika ingångar. Det ska på varje skola finnas ordningsregler, som tagits fram med delaktighet hos elever och personal. Det finns på varje skola specialpedagogiskt stöd, både för elever och i form av handledning för pedagoger. Det specialpedagogiska stödet syftar till att anpassa undervisningen för att alla elever ska lära sig så mycket som möjligt. En förutsättning för det är att undervisningen är utmanande och stimulerande, både till sitt innehåll och till hur den genomförs. Stimulerande och engagerande undervisning är en avgörande faktor för studieron. Det finns en växelverkan där stimulerande undervisning bidrar till studiero, samtidigt som studiero bidrar till att undervisningen blir mer stimulerande. Slutligen handlar studiero om upplevelse och begreppet studiero är inte heller enkelt att definiera. Upplevelser är ofta individuella och samma situation kan upplevas olika av olika personer. Därför ska även samtal om studiero genomföras återkommande i skolorna tillsammans med eleverna, i syfte att hitta någon form av liknande syn på vad studiero kan innebära. 2.4.4. Grundsärskolan Det har varit god studiero i grundsärskolan, men lokalernas utformning och den trångboddhet som grundsärskolan haft under läsåret har medfört vissa utmaningar. De nya lokaler som nu grundsärskolan flyttat till medför mycket goda möjligheter till att anpassa lärmiljöerna och ger även möjlighet till avskildhet för elever som behöver det. Studieron kommer därför att gå från bra till ännu bättre kommande läsår. 40
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-08-26 UN 2018/320 Ändring av tid för sammanträde i november och december Dnr UN 2018/320 Sammanfattning Ordförande önskar ändra sammanträdestid för möten den 7 november och 12 december från 16.00 till 18.30. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-08-26 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Utbildningsnämnden ändrar sammanträdestiden från 16.00 till 18.30 den 7 november och 12 december. Ingela Flodin Nämndsamordnare ingela.flodin@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Ledamöter och ersättare Förvaltningschef Verksamhetschefer 41
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-09-10 UN 2019/354 Sammanträdesdagar för utbildningsnämnden 2020 Dnr UN 2019/354 Sammanfattning Med hänsyn tagen till när nämnden behöver fatta beslut om ekonomiska rapporter föreslås nedanstående sammanträdesdagar för utbildningsnämnden 2020. Utbildningsnämnden sammanträder torsdagar kl. 16.00. 30 januari 5 mars (internkontroll, årsrapport 2019, uppföljningsrapport 2, beslutsuppföljning) 23 april 28 maj (T1, uppföljningsrapport 3, beslutsuppföljning) 27 augusti (taxor och avgifter) 1 oktober (T2, beslutsuppföljning) 12 november (verksamhetsplan 2021, sammanträdesdagar 2021) 10 december (beslutsuppföljning) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-09-10 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Utbildningsnämnden fastställer ovanstående sammanträdesdagar för 2020. Ingela Flodin Nämndsamordnare ingela.flodin@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Samtliga ledamöter och ersättare Förvaltningschef Verksamhetschefer 42
Inkomna skrivelser och rapporter 1 KS 157 Riktlinjer för inköp och upphandling 2 KF 88 Avsägelse från Ann-Katrin Johannsson (S) från uppdraget som ersättare i utbildningsnämnden, samt fyllnadsval 3 KF 95 Program för uppföljning av privata uppförare 4 KF 98 Investerings- och exploateringsbudget 2020 5 KF 99 Policy för inköp och upphandling 6 KF 97 Riktlinjer för bostadsuppföljning Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. 43
Kommunstyrelsen protokoll 2019-08-27 157 Riktlinjer för inköp och upphandling Dnr KS 2019/264 Sammanfattning Som ett stöd i tillämpning av Lilla Edets kommuns policy för inköp och upphandling har Riktlinjer gällande inköp och direktupphandling utfärdats, vilket i sin tur grundar sig på Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), och Lag (2007:1146) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Riktlinjerna har arbetats fram av ekonomiavdelningen och fastställs av kommunstyrelsen. Riktlinjerna har setts över i syfte att förenkla och förtydliga dess innehåll. Riktlinjerna är senast antagna av kommunfullmäktige 2012-03-21 16 Beslutsunderlag Riktlinjer gällande inköp och upphandling Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2019-08-05 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ingen finansiering krävs Yrkande Julia Färjhage (C): Kommunstyrelsen antar Riktlinjer gällande inköp och upphandling, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om Policy för inköp och upphandling. Beslut Kommunstyrelsen antar Riktlinjer gällande inköp och upphandling, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om Policy för inköp och upphandling. Beslutet expedieras till Jörgen Karlsson, ekonomichef Andreas Söder, tf upphandlingschef Stenungsunds kommun (inkl riktlinjerna) Kommunrevisionen (inkl riktlinjerna) Samtliga nämnder (inkl riktlinjerna) Samtliga förvaltningschefer (inkl riktlinjerna) 44
Riktlinjer gällande inköp och upphandling Antagna av kommunstyrelsen 2019-08-27 Framtagen av: Ekonomiavdelningen Datum: 2019-08-05 Version: 1 Dnr KS 2019/264 sid 1/6 45
Riktlinjer gällande inköp och upphandling INLEDNING Dessa riktlinjer är ett komplement till antagen policy för inköp och upphandling. Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling - nedan kallad LOU, lagen(2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna - nedan kallad LUF, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS), och lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner nedan kallad LUK anger regelverket för all offentlig upphandling. SYFTE Riktlinjerna ska vara ett stöd för den som gör beställningar från befintliga ramavtal eller handlägger en direktupphandling. Riktlinjerna följer antagen policy för inköp och upphandling. Vid inköp och direktupphandling ska beställaren ha kunskap om både policyn och riktlinjerna. GENOMFÖRANDE Beställning Beställare ska alltid använda sig av kommunens tecknade ramavtal. Beställare är skyldiga att göra sig underrättade om vilka ramavtal med tillhörande nettoprislista som finns. Finns däremot inget ramavtal för det aktuella varu-/tjänsteområdet ska detta upphandlas. Efter godkänd leverans av vara/tjänst ska fakturan kontrolleras, konteras och attesteras enligt gällande ekonomi- och attestreglemente. Betala aldrig en faktura innan leverans. Stämmer inte fakturan överens med leveransen eller överenskommet pris; reklamera omgående och begär om-leverans eller kreditfaktura. Elektronisk handel De varor och tjänster som finns i e-handelssystemet ska beställas i systemet av de godkända beställare som är upplagda i systemet. Varje förvaltning ansvarar för att godkända beställare får utbildning och tillgång till systemet. Direktupphandling Direktupphandling är en friare upphandlingsform som är tillämplig om den upphandlande myndigheten inte har något ramavtal som omfattar den tänkta varan eller tjänsten, samt att värdet inte överstiger 28 procent av tröskelvärdet inom LOU, 26 procent av tröskelvärdet inom LUF, eller 5 procent av tröskelvärdet inom LUK. Värdet beräknas på samtliga inköp som kommunen genomför inom en och samma kategori under ett helt räkenskapsår. sid 2/6 46
Grundläggande för direktupphandling är att upphandling ska göras affärsmässigt och i konkurrens. Anbud och anbudsgivare ska behandlas lika och rättvist. De grundläggande principerna i EU:s upphandlingsdirektiv samt kommunens inköps- och upphandlingspolicy gäller även vid direktupphandling. Samordning av direktupphandling ska alltid ske inom kommunen men kan också ske över kommungränserna. Förfarandet vid direktupphandling är uppdelat i nivå 1 och 2 Nedanstående punkter är viktiga att tänka på vid alla nivåer av direktupphandlingar: Upphandlingsenheten ska alltid kontaktas. Alla beloppsgränser gäller exklusive moms Leverantör ska alltid inneha F-skattsedel, samt vara momsregistrerad i de fall inköp avser momspliktig vara/tjänst. Kontroll görs av upphandlingsenheten i samband med upphandling. Avtala alltid om vad som gäller för leveransvillkor, fraktavgifter och garantier. Observera att finansieringsformen inte är avgörande för upphandlingsformen, regler för upphandling gäller även vid leasing, kortköp mm. Nivå 1 - Inköpssumma upp till 100 000 kr Upphandlingsenhetens särskilda resurs för direktupphandling ska kontaktas Skriftliga offerter t.ex. via e-post eller via upphandlingssystem ska infordras från, om möjligt, minst tre leverantörer Upphandlingsenheten bistår med all dokumentation samt hantering av leverantörer och offerter Nivå 2 - Inköpssumma 100 000 kr 586 907kr för LOU, inköpssumma 100 000 kr 1 092 436 kr för LUF, och inköpssumma 100 000 kr 2 631 028 kr för LUK Vid upphandlingar över 100 000 kr ska alltid upphandlaren kontaktas innan upphandlingen. Annonsering I samverkan med upphandlaren ska annonsering på hemsida och/eller via allmänt tillgänglig databas samt i lokalpress alltid övervägas. Anbud Skriftligt anbud via upphandlingssystem eller per post ska infordras från, om möjligt, minst tre leverantörer. Den rådande konkurrenssituationen ska alltid nyttjas, det vill säga eventuellt fråga fler leverantörer samt annonsera externt. Absolut sekretess gäller under upphandlingsperioden fram tills beslut om leverantör har fattats. sid 3/6 47
Anbudsöppning Vid manuell anbudsöppning ska minst två personer delta. Anbuden förtecknas i öppningsprotokoll och ska skriftligen bestyrkas av dem som deltar i öppning. Anbud inkomna via upphandlingssystem öppnas i systemet. Beslut Skriftligt beslut ska alltid fattas och skrivas under av behörig. Beslutet ska delges samtliga anbudsgivare. Var uppmärksam på att anbud kan innehålla information som omfattas av sekretess även efter det att ett beslut om leverantör har fattats. Rådgör med upphandlare. Dokumentation Lagkrav på dokumentation vid direktupphandling över 100 000 kr innebär att följande ska dokumenteras: Den upphandlande myndighetens namn eller enhetens namn och organisationsnummer. Avtalsföremålet. Avtalets löptid och uppskattat värde samt när avtalet ingicks. Om och hur konkurrensen togs till vara. Vilka leverantörer som tillfrågades och hur många som lämnade anbud. Vilken leverantör som tilldelats avtalet. Det viktigaste skälet för tilldelningen, dvs. val av leverantör. Blankett för upphandling över 100 000 ska alltid fyllas i. Förutom blanketten ska det upprättas en anbudssammanställning och beslutsprotokoll. Upphandlingsenheten bistår med att fylla i nödvändig dokumentation och diarieför ärendet. Avtal/beställning Skriftligt avtal eller beställning ska göras. Lokala hänsyn vi direktupphandling Vid direktupphandling finns möjlighet för kommunen att rikta anbudsförfrågan till utvalda leverantörer och/eller annonsering av förfrågan lokalt eller nationellt, så länge rådande marknadskonkurrens tillvaratas. Lokala leverantörer bör beaktas vid direktupphandling där så är möjligt. Direktupphandlade ramavtal av lokal karaktär kan med fördel begränsas till cirka två års avtalstid för att med ett tätare intervall konkurrensutsätta de lokala avtalen. Upphandling över beloppsgränsen för direktupphandling Då värdet överstiger 28 procent av tröskelvärdet inom LOU 26 procent av tröskelvärdet inom LUF, eller 5 procent av tröskelvärdet inom LUK ska varan/tjänsten inte direktupphandlas, med undantag då något av kriterierna för att få tillämpa direktupphandling eller ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda: Om det inte lämnats några anbudsansökningar/anbud, eller inte lämnats några lämpliga anbud och de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt Om det som upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl, eller på grund av ensamrätt kan fullgöras endast av en viss leverantör sid 4/6 48
Om det är möjligt att göra förmånliga köp på grund av att en leverantör gått i konkurs eller liknande om kriterierna för synnerliga skäl är uppfyllda Vid ovanstående fall beakta möjligheten att tillämpa frivillig förhandsinsyn. Frivillig förhandsinsyn Förhandsinsyn kan användas när den upphandlande myndigheten eller enheten anser att den har rätt att göra ett inköp utan att genomföra en annonserad upphandling. Möjligheten att iaktta frivillig förhandsinsyn ska alltid övervägas tillsammans med upphandlaren. Den frivilliga förhandsinsynen föregås av en annons i en allmänt tillgänglig databas. En avtalsspärr om tio dagar löper efter publiceringen av förhandsinsynen. Under denna period kan leverantörer begära överprövning av upphandlingen, och avtal får inte tecknas mellan myndigheten och vinnande anbudsgivare. En korrekt genomförd förhandsinsyn medför att avtalet efter att avtalsspärren löpt ut inte kan ogiltigförklaras. Frivillig förhandsinsyn hindrar dock varken att leverantörer kan komma att kräva skadestånd eller att Konkurrensverket kan ansöka om upphandlingsskadeavgift om en otillåten direktupphandling genomförts. Upphandling över gränsvärdet för direktupphandling görs alltid i samråd med upphandlare. Verksamhetsansvarig ansvarar för upprättande av förfrågningsunderlag. Upprättandet sker i samråd med upphandlare. Innan förfrågan offentliggörs via kommunens upphandlingssystem fastställs underlaget av verksamhetsansvarig. Efter anbudstidens utgång sker anbudsöppning av upphandlare eller verksamhetsansvarig i förening med annan personal. Kriterier för sociala hänsyn Varje upphandlande enhet har att bedöma om det är möjligt att ta sociala hänsyn vid upphandling. Sociala hänsyn i upphandlingar kan exempelvis vara anställningsvillkor, antidiskrimineringsklausuler, krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, standard på arbetsmiljön, möjliggörande av praktikplatser, viss andel funktionsnedsatta eller långtidsarbetslösa, alternativt att anbudsgivaren vid utförandet av arbetet gör något för att främja jämlikhet eller mångfald. Det är möjligt att ställa sociala krav i alla faser av en upphandling dvs. i kvalificeringsfasen, utvärderingsfasen eller som ett särskilt kontraktsvillkor. I nuläget syns det mest affärsmässigt att ställa upp kravet som ett särskilt kontraktsvillkor. Undantagna upphandlingsområden oavsett belopp Verksamhetsansvarig beslutar inte om inköp av varor och tjänster som avser IT och leasing. Där Teckal-undantaget är tillämpligt behöver konkurrensutsättning inte ske. IT omfattar i detta sammanhang telefoni, datorer, skrivare, fax, kopiatorer, programvaror och/eller tjänster. Dessa inköp ska alltid ske av och i samråd med IT-chefen. Leasingavtal, oavsett typ av vara/tjänst, beslutas och tecknas endast av kommunens ekonomichef. Teckal-undantaget avser köp av vara/tjänst där både kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet uppfylls. sid 5/6 49
Beslut och avtalstecknande Upprättad delegationsordning inom kommunen reglerar ansvarsfördelningen avseende beslut om anskaffning samt beslut om att teckna avtal. Kommunen tecknar endast avtal med leverantörer som bedriver sin verksamhet i enlighet med lag, avtal eller annat som är allmänt godtaget inom verksamhetsområdet. Säljare och telefonsäljare Det finns ingen skyldighet att ta emot säljare. Besök av säljare rekommenderas inte mer än i de fall där ett ramavtal bygger på säljbesök exempelvis yrkeskläder. Är säljare påstridiga hänvisa till kommunens upphandlingsfunktion eller förvaltningschef. Detsamma gäller telefonsäljare, här är det också viktigt att avböja alla eventuella köpbekräftelser eftersom kommunen som juridisk person inte har någon ångerrätt. Regler för privatköp Det är inte tillåtet att beställa varor för eget bruk i kommunens namn. Det är heller inte tillåtet att för kommunens räkning, köpa varor eller tjänster från privatpersoner, eller att vid inköp för kommunens räkning använda privata bonus-/medlemskort t ex Med Mera, ICA etc sid 6/6 50
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 88 Avsägelse från Ann-Katrin Johannsson (S) från uppdraget som ersättare i utbildningsnämnden, samt fyllnadsval Dnr KS 2019/33 Sammanfattning Ann-Katrin Johannsson (S) inkom 2019-08-30 med avsägelse från uppdraget som ersättare i utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Avsägelse daterad, 2019-08-30 Beslut 1. Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen. 2. Kommunfullmäktige bordlägger frågan om fyllnadsval. Beslutet expedieras till Ann-Katrin Johannsson Ingela Flodin, nämndsamordnare Soltak/lön Förtroendemannaregistret 51
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 95 Program för uppföljning av privata utförare Dnr KS 2019/265 Sammanfattning Riksdagen beslutade under förra mandatperioden om förändringar i kommunallagen med syfte att uppföljningen och kontrollen av privata utförare som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner, landsting och regioner ska bli bättre. Enligt lagen ska kommunfullmäktige för varje mandatperiod anta ett program för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Syftet är att lyfta frågorna om uppföljning och insyn till en politisk strategisk nivå för att där lägga fast grundkrav och omfattning, struktur och ansvar samt krav på återkoppling till brukare och allmänhet. Innehållet i programmet i form av exempelvis uppföljningskrav och riktlinjer för allmänhetens insyn påverkar endast förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. Fristående förskolor och skolor är inte privata utförare utan är sina egna huvudmän och omfattas inte av 5 kap 3 i kommunallagen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2019-08-27 147 Arbetsutskottets protokoll 2019-08-13 80 Kommunchefens tjänsteskrivelse 2019-06-25. Ekonomiska överväganden och följder av beslut Inom budgetram Yrkande Julia Färjhage (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige antar program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare för mandatperioden 2019-2022. Beslutet expedieras till Malin Krantz, kommunchef (inkl program) Lotte Mossudd, socialchef (inkl program) Leif Gardtman, bildningschef (inkl program) Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef (inkl program) 52
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 Lars Wijkmark, VD EdetHus (inkl program) Jörgen Karlsson, ekonomichef (inkl program) Samtliga nämnder 53
Program för uppföljning av privata utförare Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Antagen: Kommunfullmäktige 2019-09-09 54
Kommunledningsförvaltningen Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning och insyn av verksamheter som utförs av privata utförare Bakgrund Enligt 5 kap. 3 kommunallagen ska kommunfullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Aktuella regler i kommunallagen innebär i korthet att kommunen ska; kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal sköts av privat utförare, genom avtal tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn, se till att kommunala bolag ger allmänheten insyn i den verksamhet som de lämnar till privata utförare, i fullmäktige besluta om ett program för varje mandatperiod med övergripande mål och riktlinjer när verksamheter sköts av privata utförare, och tillgodose en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare. Syfte Syftet med programmet är att nämnder och kommunala bolag säkerställer att utförare som anlitas för att utföra kommunala angelägenheter följer de mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds/bolags ansvarsområde och uppdrag. Programmet syftar även till att allmänheten ska ha insyn i privata utförares verksamhet. Omfattning och definitioner Programmet gäller då skötseln av en kommunal angelägenhet överlämnats till en privat utförare samtidigt som kommunen är att se som huvudman för verksamheten. Det kan handla om såväl hela verksamheter (exempelvis drift av hemtjänstområde/särskilt boende), som delar av en verksamhet med stor betydelse för brukaren (exempelvis måltidsverksamhet, serviceinsatser i hemtjänst och städning i skolan). Privat utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet. Det kan handla om aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening, stiftelse eller enskilda firma. Även idéburen organisation och kooperativ förening kan vara privat utförare. Med privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag. Programmet omfattar inte fristående skolor och förskolor eftersom de är egna huvudmän för verksamheten och verksamheten är reglerad genom tillståndsgivning. Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen och nämnderna inom sitt verksamhetsområde ansvar för att se till att verksamheterna drivs enligt lagar, föreskrifter, mål och riktlinjer, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten drivs på ett i övrigt tillfredsställande 55
Kommunledningsförvaltningen Program för uppföljning av privata utförare sätt. Detta gäller oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller utförs av privata utförare. I ansvaret ingår att följa upp och kontrollera verksamhet. Kommunstyrelsen har även ett särskilt ansvar att leda, samordna och ha uppsikt över verksamhet i nämnder och kommunala företag. Uppsikten omfattar även verksamhet som lämnats över till privata utförare. Mål och riktlinjer De mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds ansvarsområde är: de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten. de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer genom budget, planer och andra styrdokument. Det är varje nämnds ansvar att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med angivna mål och riktlinjer. Det betyder bland annat att när kommunen upphandlar verksamhet, som är en kommunal angelägenhet, ska dessa mål och riktlinjer framgå i upphandlingsdokument, vid utformning av valfrihetssystem och i de avtal som tecknas med privata utförare. Målen och riktlinjerna från kommunfullmäktige/nämnder ska ingå i den mån de bedöms relevanta för avtalet. Övergripande krav som alltid ska ställas vid upphandling framgår av kommunens policy och riktlinjer för inköp och upphandling. Det ska vara enhetliga krav på verksamhet i egen regi och i privat utförarande. Uppföljning När en kommunal angelägenhet, genom avtal, har lämnats över till en privat utförare ska kommunen kontrollera och följa upp verksamheten. Avtalsansvarig nämnd/bolag ansvarar för utförande av uppföljning och utvärdering. Kommunens rättighet att följa upp verksamheten ska vara inskrivet i avtal med privat utförare. I avtal ska det anges att utföraren ska biträda kommunen vid uppföljningen och bland annat har att lämna nödvändiga nyckeltal, statistikuppgifter och annan relevant information. Uppföljningen har två övergripande syften: Kontroll av att uppdrag utförs i enlighet med mål, upphandlingsdokument, anbud och avtal. Underlag för att utveckla och förbättra verksamheten och tjänsterna till invånarna. Varje nämnd ska utifrån detta program utarbeta anvisningar för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Anvisningarna ska innehålla: En sammanfattande beskrivning av nämndens uppföljningsansvar utifrån tecknat avtal Vad som ska följas upp, t ex nyckeltal Vilka former av uppföljning som ska användas Vem som ansvarar för att genomföra uppföljningen Tidplan/årshjul Former för återkoppling av resultat till nämnd, utförare och allmänhet 56
Kommunledningsförvaltningen Program för uppföljning av privata utförare Nämnden/bolaget ska arbeta strategiskt och systematiskt med uppföljning och kontroll. Olika typer av uppföljning kan bli aktuellt vid olika tidpunkter och beroende på verksamhet. Inom några av kommunens områden är uppföljning och tillsyn reglerat i lag, vilket styr vilken typ av uppföljning som är möjlig. Följsamhet till lagar, kommunens styrdokument och uppsatta mål ska också följas upp. Nämndens/bolagets uppföljning utifrån programmet ska redovisas som en del av den samlade uppföljningen i samband med årsredovisning. Insyn och information Varje nämnd/bolag ska i avtal med privata utförare tillförsäkra att kommunen får information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare. Utföraren ska kunna lämna information när kommunen begär det. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs. Nämnden/bolaget ska i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Informationen som begärs in ska ha en koppling till upphandlingen och den verksamhet som upphandlas och ska inte ställa högre krav än vad som är rimligt. Utförarens skyldigheter att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som inte strider mot lag eller annan författning, eller inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag. Informationen till allmänheten ska göras tillgänglig genom nämndernas och kommunens årsrapport/ årsredovisning. Informationen ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats. samt på andra sätt som bedöms lämpliga utifrån målgruppen. Giltighet och revidering Programmet ska fastställas för varje mandatperiod och vid behov revideras i samband med detta. 57
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 98 Investerings- och exploateringsbudget 2020 Dnr KS 2019/154 Sammanfattning Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella utrymmet för investeringar följande: För 2020 fastställs investeringsutrymmet till 73 000 tkr, varav 23 000 tkr inom skattefinansierad verksamhet och 50 000 tkr inom avgiftsfinansierad verksamhet. Exploateringsutgifterna fastställs till maximalt 36 000 tkr. Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken för år 2020 fastställs till 2,4 procent. Huvuddelen av investeringarna görs inom tekniska nämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar. Inom kommunstyrelsen handlar det främst om ersättning av uttjänta IT-system. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier och reinvesteringar. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen enligt investeringsbudget 2020. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2019-08-27 155 Arbetsutskottets protokoll 2019-08-13 79 Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2019-08-05 Mål- och Resursplan 2020 Investeringsbudget 2020 samt flerårsplan 2021-2022 Exploateringsbudget 2020 samt flerårsplan 2021-2022 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Kommunens likviditet har försvagats under det senaste året vilket troligtvis kommer att innebära utökad lånefinansiering av kommande års investeringar. Yrkande Frej Dristig (SD): Kommunfullmäktige återremitterar delarna i ärendet som avser de skattefinansierade investeringarna för kultur- och fritidsnämnden, där kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda vem som skall äga kommunens fritidsanläggningar innan eventuella investeringar beslutas, samt att framtida investeringar skall gynna barn- och ungdomsverksamheter, och inte sponsra vuxnas fritid. Julia Färjhage (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Andersson (C) och Lars Ivarsbo (C) tillstyrker Julia Färjhages yrkande. 58
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 Beslutsgång Ordföranden frågar först om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Därefter konstaterar ordföranden att det enbart föreligger ett förslag och därmed bifaller kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta investeringsbudgeten samt exploateringsbudgeten 2020 samt flerårsplanen 2021-2022. Reservation Samtliga tjänstgörande ledamöter och ersättare för sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutet expedieras till Jörgen Karlsson, ekonomichef Malin Krantz, kommunchef Lotte Mossudd, socialchef Leif Gardtman, bildningschef Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Samtliga nämnder 59
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 99 Policy för inköp och upphandling Dnr KS 2019/264 Sammanfattning Lilla Edets kommuns policy för inköp och upphandling grundar sig på Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), och Lag (2016:1146) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Policyn har arbetats fram av ekonomiavdelningen och fastställs av kommunfullmäktige. Policyn ska säkerställa att kommunens upphandlingar och inköp görs i enlighet med EUdirektiv, svensk lagstiftning och denna policy. Vidare ska policyn säkerställa att varor, tjänster och entreprenader med rätt kvalitet till lägsta kostnad köps in samt att sociala och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn är en naturlig del av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet Policyn är senast antagen av kommunfullmäktige 2012-03-21 16 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2019-08-27 156 Arbetsutskottets protokoll 2019-08-13 77 Revidering av policy för inköp och upphandling Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2019-06-25 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ingen finansiering krävs Yrkande Julia Färjhage (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Andersson tillstyrker Julia Färjhages yrkande. Beslut Kommunfullmäktige antar Policy för inköp och upphandling. Beslutet expedieras till Jörgen Karlsson, ekonomichef Malin Krantz, kommunchef (inkl policy) Lotte Mossudd, socialchef (inkl policy) Leif Gardtman, bildningschef (inkl policy) Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef (inkl policy) Kommunrevisionen (inkl policy) Samtliga nämnder (inkl policy) 60
POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Antagna av Kommunfullmäktige 2019-09-09 Framtagen av: Ekonomiavdelningen Datum: 2019-08-05 Version: 1 Dnr KS 2019/264 sid 1/6 61
ALLMÄNT All upphandling ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), lagen om upphandling av koncessioner (LUK) och annan berörd lagstiftning. Kommunen är en (1) juridisk person, även om den består av flera verksamheter med eget resultatansvar, och ses som en (1) upphandlande myndighet. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där kommunens gemensamma bästa har företräde framför enskilda verksamheters intresse. SYFTE Policyn ska säkerställa att kommunens upphandlingar och inköp görs i enlighet med EU-direktiv, svensk lagstiftning och denna policy. Vidare ska policyn säkerställa att varor, tjänster och entreprenader med rätt kvalitet till lägsta kostnad köps in samt att sociala och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn är en naturlig del av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet. OMFATTNING Denna policy gäller för all anskaffning av varor, tjänster och entreprenader inom samtliga nämnder. GÄLLANDE LAGSTIFTNING OCH REGELVERK Övergripande regelverk för all upphandling är EU:s upphandlingsdirektiv och svensk lagstiftning. Bestämmelserna i upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot bakgrund av de grundläggande principerna, principen om fri rörlighet för varor, principen om etableringsfrihet, principen om frihet att tillhandahålla tjänster samt de följande principer som följer av dessa, Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska behandlas lika, t.ex. få samma information vid samma tillfälle. Principen om icke-diskriminering innebär att det inte är tillåtet att diskriminera en leverantör, främst på grund av nationalitet. Transparensprincipen innebär att hela processen kring en upphandling ska vara förutsebar och öppen. Förfrågningsunderlaget ska vara klart och tydligt utformat och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas. Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och liknande som är utställda av behörig myndighet i ett annat land inom EU ska godtas. Proportionalitetsprincipen innebär att krav i upphandlingar måste ha ett naturligt samband till det som upphandlas och inte får vara oproportionerligt hårda i förhållande till det syfte som önskas uppnås. ORGANISATION Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet. Avser upphandlingen en vara/verksamhet som berörs av flera nämnder handläggs upphandlingen av sid 2/6 62
kommunstyrelsen. Upphandlingen sker genom kommunens upphandlingsfunktion som utgörs av upphandlare vid kommunens ekonomiavdelning. Upphandlingsfunktionens roll Upphandlingsfunktionen är en samordnande funktion för kommunens upphandlingar och svarar för den interna och externa informationen angående LOU, LUF och LUK. Upphandlingsfunktionen genomför elektronisk annonsering av kommunens upphandlingar som ska annonseras enligt LOU, LUF och LUK. Upphandlingsfunktionen har ansvar för de upphandlingar som är av förvaltningsövergripande karaktär och de upphandlingar som samordnas med andra myndigheter samt hjälper till med råd och stöd i upphandlingsärenden som handläggs av annan nämnd. Upphandlingsfunktionen ansvarar för att information om förvaltningsövergripande och samordnade upphandlingar går ut till berörda. Upphandlingsfunktionen ansvarar också för att uppföljning/vård/ bevakning sker av ingångna avtal på förvaltningsövergripande nivå samt att detta sker för samordnade avtal. Upphandlingsfunktionen äger rätt att företräda kommunen i domstol vid upphandlingsärenden. Nämndens roll Varje nämnd har ansvar för sina inköp och upphandlingar av varor/tjänster som berör nämndens verksamhet. Nämnden ansvarar för att gällande lagstiftning och denna policy efterlevs, att ansvar och befogenheter i inköps- och upphandlingsverksamheten fastställs samt att medarbetare har den kompetens som krävs för att genomföra inköp och upphandling på ett korrekt sätt. Vid upphandling är det förvaltningens uppgift att, utifrån aktuella normer, lagar och regler, utarbeta en kravspecifikation som är anpassad till det behov som efterfrågas. Vid samordnade upphandlingar ska förvaltningen bistå med information om behov och krav, enligt fastlagd tidplan, till upphandlingsfunktionen. Var och en som för kommunens räkning verkställer en upphandling eller gör ett inköp ansvarar för att upphandlingen sker i enlighet med LOU/LUF/LUK och kommunens policy för inköp och upphandling samt riktlinjer. GENOMFÖRANDE Samordnad upphandling Upphandlingsverksamheten inom kommunerna i GR ska i möjligaste mån samordnas, dels i syfte att uppnå bästa möjliga affärsvillkor och totalekonomi dels för att minimera de administrativa sid 3/6 63
kostnaderna för upphandlingsverksamheten. Samordning ska även ske med andra myndigheter och upphandlingsorganisationer där så är lämpligt. Beslut och avtalstecknande Upprättad delegationsordning inom kommunen reglerar ansvarsfördelningen avseende beslut om anskaffning, och beslut om att teckna avtal. Vid samordnad upphandling ska varje kommun tillse att beslut kan fattas inom fastställd tidsram för upphandlingen. Ramavtal Utformningen av ramavtal beskrivs i LOU. Ramavtal används för att kommunen på ett affärsmässigt och rationellt sätt ska kunna uppfylla LOUs regler. Ramavtal innebär att kommunen har träffat ett avtal med leverantören om successiva avrop/beställningar under avtalsperioden med reglerade priser, kommersiella villkor och kvalitet. Ramavtal innebär att den som är inköpsberättigad (beställare) kan avropa/beställa sitt behov direkt hos leverantören. Inköps- och avropsansvariga (beställare) är skyldiga att göra sig underrättade om vilka ramavtal som finns. Har ramavtal träffats ska dessa nyttjas. Avtalstrohet En förutsättning för att uppnå effekterna med upphandling är att kommunen använder de ramavtal som tecknats. Avtalstrohet skapar förutsättningar för att uppnå bra affärsmässiga villkor och innebär ett ökat intresse från företag att delta i kommunens upphandlingar. Det åvilar respektive förvaltningschef att tecknade avtal följs. Hållbar utveckling Krav på miljöhänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet som utförs av kommunen. Produkter och tjänster som medför så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt med bibehållen funktion ska användas, då det är ekonomiskt försvarbart. Kraven måste dock utformas så att de inte diskriminerar leverantörer från andra regioner eller länder, vara proportionerliga, ha en koppling till föremålet för kontraktet, samt vara möjliga att kontrollera. Kommunen ska sträva efter att leverantörer ska ha god miljökunskap och bedriva ett systematiskt miljöarbete. Sociala och etiska krav Vid all upphandlings- och inköpsverksamhet ska relevanta sociala och etiska krav ställas när det är möjligt. Särskild hänsyn ska tas till ILO: s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt FN:s barnkonvention. Lilla Edets kommun har för avsikt att successivt öka kraven på sociala hänsyn/etiska krav i upphandling, när det är möjligt utifrån rådande marknadssituation. Inför all upphandling ska det göras en bedömning om det är möjligt att ställa sociala/etiska krav. Vid bedömningen ska vägas bland annat branschförhållanden, antalet möjliga leverantörer, kostnadskonsekvenser och att kraven inte försvårar samarbete med andra upphandlande myndigheter. sid 4/6 64
Vid tjänste- och entreprenadupphandlingar ska kommunen ställa sådana krav att entreprenören vid varje tidpunkt bedriver sin verksamhet så att den inte innebär åsidosättande av lag eller annat som strider mot vad som är allmänt godtaget inom kollektivavtalsområdet. Då sociala/etiska krav ställs i upphandling ska det ske på ett sådant sätt att gällande upphandlingslagstiftning följs. Detta betyder också att det måste ske uppföljning och kontroll av att ställda krav efterlevs. Direktupphandling Vid direktupphandling gäller principerna för offentlig upphandling (ovan) och konkurrens ska alltid sökas. Det är i regel om avtal saknas som direktupphandling kan ske samt om värdet understiger lagstadgad beloppsgräns. Värdet beräknas för hela kommunens samlade inköp inom räkenskapsåret, eller en tänkt avtalsperiod, av respektive vara eller tjänst. Lokala hänsyn vi direktupphandling Vid direktupphandling finns möjlighet för kommunen att rikta anbudsförfrågan till utvalda leverantörer och/eller annonsering av förfrågan lokalt eller nationellt, så länge rådande marknadskonkurrens tillvaratas. Lokala leverantörer bör beaktas vid direktupphandling där så är möjligt. Direktupphandlade ramavtal av lokal karaktär kan med fördel begränsas till cirka två års avtalstid för att med ett tätare intervall konkurrensutsätta de lokala avtalen. Bedömning till möjlig samordnad upphandling ska ske även vid direktupphandling. Utförliga riktlinjer och beloppsgränser för direktupphandling framgår av Riktlinjer för inköp och direktupphandling för Lilla Edets kommun. Skadestånd Varje verksamhet ansvarar för de enskilda upphandlingarna som görs inom ramen för den egna verksamhetens behov. Skulle kommunen bli skadeståndsansvarig vid ett enskilt ärende ska verksamheten ansvara för den ekonomiska skadan. Skadeståndsansvaret för upphandlingar som gjorts för hela kommunens räkning vilar på den gemensamma förvaltningen. Dokumentation Alla upphandlingar och förnyade konkurrensutsättningar ska dokumenteras och diarieföras i enlighet med kommunens antagna riktlinjer, så att skälen för beslut är tydliga och enkla att återredovisa. Affärsetiskt förhållningssätt Den offentliga förvaltningen arbetar på medborgarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i enlighet med de krav som uppställs i regeringsformen. Detta innebär att tjänstemän och förtroendevalda ska handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen i sitt arbete, exempelvis genom att ta emot otillbörliga gåvor eller förmåner från företag eller privatpersoner som de har att göra med i tjänsten. Företrädare för kommunen bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. Alla former av gåvor och tjänster från befintliga och potentiella leverantörer bör sid 5/6 65
undvikas. Förtroendevalda och anställda som har personliga intressen i eller förhållanden till leverantörsföretag ska inte vara inblandade i upphandlings- eller inköpsprocesser om det kan påverka utgången av upphandlingen eller inköpet. En förtroendevald eller anställd som till exempel i rollen som beställare kommer i kontakt med en leverantör i en sådan omfattning att man skapar en nära affärsrelation till leverantören ska undvika att anlita samma leverantör i privata angelägenheter. Revidering Denna policy för inköp och upphandling ska utvärderas och revideras vid behov. Kommunstyrelsen ansvarar för att denna utvärdering sker och föreläggs kommunfullmäktige. sid 6/6 66
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 97 Riktlinjer för bostadsförsörjning Dnr KS 2018/216 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade under hösten 2017 att återremittera förvaltningens förslag till bostadsförsörjningsprogram 2018 2022 utifrån en rad utgångspunkter. Styrelsen beslutade under våren 2018 att med ändring av tidigare beslut uppdra åt förvaltningen att fortsätta arbetet med att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjningen utifrån delvis andra utgångspunkter. Det arbetet har nu slutförts och förvaltningen presenterade i ett informationsärende den 4 juni 2019, 106, riktlinjer för bostadsförsörjningen (2019-2023) i Lilla Edets kommun. I korthet fastslår riktlinjerna följande: - Målen i FÖP Lödöse prioriteras framför målen i ÖP 2012 avseende takten i befolkningsökningen, antal medborgare år 2030, och antal bostäder som ska byggas till dess. - Kommunens planberedskap behöver öka markant de kommande åren för att ge dem som vill bygga bostäder i kommunen möjlighet att göra det på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. - Bostadsbyggandet förväntas fortsatt driva befolkningstillväxten. Störst blir effekten i Lödöse, under förutsättningen att utbyggnaden av orten fortskrider som planerat. - Åtgärder för bostadsförsörjningen i urval: o Kommunstyrelsen ska under 2019 upprätta en tidsplan och en prioriteringsordning för kommande detaljplanearbete på översiktlig och detaljerad nivå. o Kommunen ska regelbundet, minst en gång per år, hålla samverkansmöten med bostadsmarknadens parter för att fördjupa förståelsen för den lokala bostadsmarknadens möjligheter och utmaningar. o Planberedskapen ska öka. Varje mandatperiod ska en fördjupad befolkningsprognos tas fram, som scenariosätter och klargör bostadsbyggandets effekter på investeringsbehov avseende kommunal service, inflyttning, hushållssammansättning, skatteunderlag mm. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2019-08-27 152 Arbetsutskottets protokoll 2019-08-13 72 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschefen, daterad 2019-08-05 67
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 Riktlinjer för bostadsförsörjning (2019-2023) Yrkande Mats Nilsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Julia Färjhage (C) och Carin Thorén Hansson (S) tillstyrker Mats Nilssons yrkande. Beslut Kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjning 2019-2023. Beslutet expedieras till Malin Krantz, kommunchef (inkl riktlinjer) Lotte Mossudd, socialchef (inkl riktlinjer) Leif Gardtman, bildningschef (inkl riktlinjer) Anna Stenlöf, samhällsbyggnaschef (inkl riktlinjer) Samtliga nämnder 68
Riktlinjer för bostadsförsörjningen Antaget av: Kommunfullmäktige Datum: 2019-09-09 Dnr: KS 2018/216 69
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Innehåll Utgångspunkter... 2 Mål för bostadsförsörjningen... 3 Behov av bostäder... 7 Särskilda gruppers bostadsbehov... 14 Bostadsmarknadens förutsättningar... 18 Efterfrågan på bostäder... 21 Utbud på bostadsmarknaden... 22 Kommunens verktyg för bostadsförsörjningen... 24 Planerade åtgärder... 28 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2019 2023... 30 Bilaga 1 Lagrum... 31 1 70
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Utgångspunkter Lilla Edets kommun växer. De senaste åren har vår befolkningstillväxt varit bland de starkaste i landet. Bostadsbyggandet har haft svårt att följa med i den snabba takten och nu behövs rejäla, långsiktiga och väl uttänkta tag för att komma till rätta med det. Vi bygger framtidens Lilla Edet genom att med fördjupad analys och långsiktig planering hitta lösningar med bärkraft. Alla har rätt till en bostad. Kommunen kan göra mycket för att trygga den rätten, men inte allt. Den svenska modellen för bostadsförsörjning innebär att invånarnas bostadsbehov ska tillgodoses på en fri och konkurrensutsatt marknad. Det offentligas uppgift är därför att göra vad som behövs för att förbättra marknadens funktionssätt samt att ordna med bostäder för de som av olika anledningar inte kan delta på bostadsmarknaden. Den viktigaste åtgärden för kommunen kommande år är att öka planberedskapen så att de som vill bygga kan göra det på ett genomtänkt och hållbart vis. För att undvika växtvärk bör kommunen fortsätta med att strategiskt köpa mark som sedan kan anvisas och säljas i en takt som skatte- och avgiftskollektiven klarar av att bära. Vi ska fortsätta att utveckla vår samverkan med bostadsmarknadens aktörer och bredda vår förståelse för hur och var kommuninvånarna önskar bo. Vår kommuns vackra natur och goda geografiska läge ska fortsatt tas tillvara. Syfte och avgränsningar Dessa riktlinjer anger hur kommunen arbetar för att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna utgör ramverket för kommunens åtgärder för bostadsförsörjning. De syftar till att skapa gemensamma utgångspunkter för bostadsmarknadens aktörer och ett samförstånd kring pågående och framtida insatser. Här återges de nationella, regionala och kommunala mål som sätter ramarna för kommunens åtgärder. Utformningen av kommunens insatser baseras på en analys av behov, utbud och efterfråga på bostadsmarknaden. Analysen utgår från demografisk utveckling, särskilda gruppers bostadsbehov och marknadsförutsättningar. Pågående och framtida åtgärder presenteras och diskuteras i riktlinjernas sista kapitel. Den intresserade läsaren finner i bilaga 1 en översiktlig redogörelse av den lagstiftning som styr arbetet med bostadsförsörjningen. 2 71
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Mål för bostadsförsörjningen Bostadsförsörjning knyter an till flera delar av det offentligas samhällsansvar och breda politikområden möts inom frågan. Bostaden är av naturliga skäl viktig för de allra flesta människor och en brist på bostäder berör många. Frågans vikt gör att en uppsjö av mål och instrument på lokal, regional och statlig nivå på olika sätt söker vägleda, reglera och styra kommunens arbete med bostadsförsörjningen. Ibland är det komplicerat att förena dem. I det här avsnittet presentas de viktigaste mål Lilla Edets kommun har att förhålla sig till och i den mån det behövs vägs de mot varandra. Nationella mål Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge all människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. (Regeringens bostadspolitiska mål) Utöver detta rikstäckande mål står övriga nationella mål framförallt att finna i den lagstiftning som kortfattat sammanfattas i bilaga 1. Regionala mål Lilla Edets kommun är medlem i Göteborgsregionen (GR) som är en samarbetsorganisation med 13 medlemskommuner i Göteborgsområdet vars förbundsstyrelse den 23 maj 2008 beslutade att godkänna Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Kommunen befinner sig i ett av de s k huvudstråken (Norge- Vänernbanan) tillsammans med bl.a. Ale och Trollhättans kommuner. Enligt strukturbilden bör utbyggnaden av bostäder koncentreras till huvudstråken och till Göteborgsområdet. Bostadsbyggande i huvudstråken bör förläggas i stationsnära lägen då det stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i hela regionen. Om bostadsbyggandet sker på större avstånd än 1 kilometer från pendel- eller regiontågsstation behöver en god kollektivtrafik som knyter samman orten med stationsläget finnas på plats redan vid första inflyttningsdagen. Att skapa förutsättningar för etablering av handel, 3 72
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning arbetsintensiva företag eller serviceinrättningar i just stationsnära lägen ökar valmöjligheterna för resande och stärker därmed förutsättningarna för en långsiktigt hållbar regional tillväxt. Göta älv präglar Lilla Edets kommun på flera sätt. Älvens vikt för regionens fortsatta utveckling är särskilt omnämnd i strukturbilden där det anges att dess många funktioner och kvaliteter ska säkerställas och att särskild uppmärksamhet ska riktas åt sårbarhetsaspekter till följd av klimatförändringar. Vidare ska anläggningar och verksamheter som kan medföra föroreningar undvikas i älvens närhet. Slutligen bör stor försiktighet iakttas vid anläggningsarbete eller annat byggande i älvens närhet på grund av risken för skred. Det sistnämnda ökar ibland komplexiteten i detaljplaneringsprocessen. Vision Västra Götaland antogs av regionfullmäktige år 2005 och utgör en ram för det gemensamma utvecklingsarbetet i regionen. Visionen består av flera delar och det är framförallt en av dem, utveckling utifrån ekonomisk, social, och miljömässig hållbarhet, som har bäring på Lilla Edets kommuns arbete med bostadsförsörjning. Kommunens egna mål Kommunens mål för bostadsförsörjningen är både av kort- och långsiktig karaktär. Eftersom dessa riktlinjer är en del i kommunens långsiktiga planering och strategi följer här nedan en redovisning av de långsiktiga mål kommunen antagit kopplade till bostadsförsörjning. Översiktsplan Översiktsplanen (ÖP 2012) anger stora delar av kommunens yta som lämplig för bostadsbyggande. I frånvaro av detaljplaner är översiktsplanen vägledande för beslut i bygglovsärenden. De som vill bosätta sig i Lilla Edet har således i de flesta fall möjlighet att bygga bostäder här. Det är framförallt tätorterna som enligt översiktsplanen ska fortsätta utvecklas och målsättningen är enligt ÖP 2012 att största andelen nya bostäder ska tillkomma i Lilla Edet/ Ström/ Göta (300 st.), Lödöse (600 st.) och spritt i landsbygdsområden (300 st.). Lilla Edets översiktsplan antogs 2012 och förklarades aktuell av kommunfullmäktige under 2019. I översiktsplanen finns en rad ställningstaganden. Ett av dem berör det planeringsmässiga målet att kommunen år 2030 ska ha 16 000 invånare utifrån ett antagande om en årlig befolkningstillväxt på 4 73
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning 1 %. För att uppnå målet anges i översiktsplanen att ca 1300 bostäder ska byggas i kommunen under perioden 2012 2030. Kommunfullmäktige antog år 2014 en fördjupad översiktsplan över Lödöse ( FÖP Lödöse ). Syftet med planen är att konkretisera översiktsplanens övergripande strategier och mål. I den fördjupade översiktsplanen redovisas planerna för den långsiktiga bebyggelseutvecklingen i Lödöse på ett mer utförligt sätt än i översiktsplanen. Utbyggnaden av Lödöse kommer ske i etapper, med start i anslutning till befintlig bebyggelse och sedan vidare söder ut mot stationsområdet. Om och i så fall när FÖP Lödöse realiseras genom lagakraftvunna detaljplaner skapas planeringsmässiga förutsättningar för upp till 2000 nya bostäder. Det slutliga antalet kommer bero på hur tät bebyggelsen blir och i vilket utsträckning det finns ett intresse av att bygga på området. FÖP Lödöse medger en tätare bebyggelse på områdena närmast tågstationen än de i anslutning till befintlig bebyggelse. Takten i utbyggnaden beror bland annat på kommande års prioritering av detaljplanearbete. Vision 2020 Lilla Edets kommuns Vision 2020 fastslår att kommunen år 2020 ska präglas av växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet. Sex strategiska områden underbygger ledorden och har en rad strategier kopplade till sig. Flera av dessa är i sin tur kopplade till bostadsförsörjningen. Att kombinera boenden med intressen, att nyttja älvens möjligheter och att locka nya invånare till kommunen kretsar kring att främja framväxten att ett attraktivt utbud av bostäder. Att öka integrationen och att identifiera medborgarnas behov är kopplade till att korrekt beskriva och prognosticera behovet av bostäder i kommunen. En prisvärd kommunal service och att skapa ordning och reda handlar i detta sammanhang om att stärka processen för arbetet med bostadsförsörjning. Aktiv omvärldsbevakning är en viktig komponent i allt långsiktigt strategiskt arbete. AB Edethus ägardirektiv Kommunen har ett bestämmande inflytande i bolaget AB Edethus. Bolaget styrs av sin bolagsordning och de ägardirektiv som kommunfullmäktige beslutar. Ägardirektiven fastställer bland annat att ett av bolagets verksamhetsområden är att bygga, äga och förvalta bostäder för att därmed främja bostadsförsörjningen i kommunen. Bolaget ska agera långsiktigt och erbjuda sina 5 74
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning hyresgäster inflytande. Vidare ska Edethus erbjuda boende för personer med särskilda behov. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer med marknadsmässiga avkastningskrav. Mål- och resursplaner Kommunens budget fastställs årligen av kommunfullmäktige i en mål- och resursplan (MoR). Eftersom dessa har ett kortare tidsperspektiv än bostadsförsörjningsprogrammet behandlas inte några mål från MoR i dessa riktlinjerna. Respektive års mål- och resursplaner utgör dock viktiga verktyg för bostadsförsörjningen och kommer i ett senare avsnitt diskuteras i det sammanhanget. 6 75
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Behov av bostäder Alla människor behöver någonstans att bo och detta behov förändras under livets olika skeden. Det totala bostadsbehovet vid varje given tidpunkt beror på antalet invånare i kommunen och deras respektive behov. Att planera för och bygga bra bostäder tar tid. En central del i kommunens arbete med bostadsförsörjning är därför att skapa förutsättningar för bostadsbyggnation som möter behovet hos framtidens invånare. Definitioner och avgränsningar Det är viktigt att skilja på behov och efterfrågan. Ett helt samhälles behov av bostäder utgörs förenklat av att det behövs en ändamålsenlig bostad per hushåll. Behovet finns oberoende av hur väl marknaden fungerar och när det inte är uppfyllt brukar det beskrivas i termer av bostadsbrist. Efterfrågan är något som kommer till uttryck på bostadsmarknaden. Det är inte ovanligt att hushåll som strängt taget inte behöver en ny bostad ändå efterfrågar en sådan på marknaden. Ibland är det tvärtom att hushåll som behöver en ny bostad av olika anledningar inte efterfrågar en sådan på marknaden. Den totala efterfrågan styrs därför inte bara av invånarnas önskemål utan även av hur väl dessa kan artikuleras på marknaden. På en väl fungerande bostadsmarknad möter hushållens efterfrågan ett utbud som motsvarar deras behov. För att det ska ske behöver alla kunna efterfråga en bostad och det måste finnas förutsättningar för marknadens aktörer att leverera ett utbud som möter behoven. Bostadsmarknadens krafter visar liten hänsyn till kommunala gränser. En del av den efterfråga som finns på bostäder i Lilla Edets kommun har därför sitt ursprung från medborgare bosatta i andra kommuner. Det kan delvis förklara varför vissa grupper trots nybyggnation inte får sitt bostadsbehov tillgodosett. Befolkningen idag och framåt Vid 2018 års utgång var 14 046 individer folkbokförda i kommunen. Kommunen prognostiserar en stadig ökning av befolkningen fram till 2030 då befolkningen förväntas uppgå till knappt 18 000 invånare. Prognosen bygger på osäkra faktorer så som kommande bostadsbyggnation och förväntad inflyttning därav. För att synliggöra det redovisar prognosen resultatet av två olika scenarier gällande bostadsbyggandet. Scenario 1 utgår från att nybyggnationen av Lödöse fortskrider enligt plan, och scenario 2 utgår från att utbyggnaden förskjuts i tiden tills efter prognosperiodens slut. Skillnaden mellan scenarierna är ungefär 1 800 invånare vid prognostidens slut. 7 76
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning B E F O L K N I N G S U T V E C K L I N G 2 0 1 4-2 0 3 0, O L I K A S C E N A R I E R F Ö R B O S T A D S B Y G G A N D E 20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Scenario 1 13031 13178 13728 13961 14046 14266 14753 15041 15390 15708 15841 16104 16217 16675 17112 17532 17962 Scenario 2 13031 13178 13728 13961 14046 14266 14753 15041 15271 15369 15531 15666 15763 15860 15964 16082 16238 Det finns drygt 6 000 hushåll i kommunen och i snitt bor 2,3 personer i varje hushåll. Ungefär 4 400 hushåll bor i småhus och ungefär 1200 i flerbostadshus. Fram tills för några år sedan minskade antalet hushåll med barn samtidigt som befolkningen i åldrarna 55 74 ökade. Utvecklingen har börjat vända i kommunen och andelen hushåll med barn förväntas öka kraftigt kommande 10 år till följd av generationsskiften och inflyttning. Detta ställer krav på kommunens samhällsbyggnad i stort och inte minst på att skapa förutsättningar för ett bra boende för barnfamiljer. Sett till hela Västra Götalands län ökade befolkningen med ca 19 000 invånare under år 2017, vilket var 4 000 färre än 2016. Länsstyrelsen bedömer att det framförallt beror på minskad inflyttning från 8 77
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning utlandet. Den fortsatta befolkningsökningen fram till 2030 antas ligga på en lägre nivå än de senaste åren. Befolkningsökningen är koncentrerad till Göteborgsregionen (Lilla Edet, Ale, Kungälv, Stenungssund, Tjörn, Öckerö, Göteborg, Partille, Härryda, Alingsås, Lerum) där 70 % av tillväxten förväntas ske. Generationsskiften kan leda till stora och ibland oväntade befolkningsökningar. Anledningen till det är att stora bostadsytor frigörs vid dödsfall om den avlidna exempelvis haft sin bostad i ett småhus. Om en barnfamilj flyttar in i huset ökar storleken på hushållet kraftigt vilket aggregerat kan leda till befolkningstillväxt trots att inga nya bostäder byggts. AB Edethus har noterat att den vanligaste flyttkedjan de senaste åren inom kommunen är att småhus säljs av äldre invånare som flyttar in i hyresrätter. Den boyta som då frigörs rymmer barnfamiljer som för det mesta upplevs flytta in från närliggande kommuner. En positiv följd av den typen av flyttkedjor är att idag glesbefolkade områden på landsbygden förstärks av nya invånare. Kommunen behöver fortsättningsvis beakta de möjligheter och utmaningar som följer av ett ökat antal kommuninvånare som väljer att bosätta sig på landsbygden samt förtätning av idag glesbebyggda områden. Generationsväxlingar kan få stora konsekvenser för befolkningstillväxten och därmed bostadsförsörjningen. Ca 4 % av kommunens invånare var vid 2018 års utgång åttio år eller äldre. Omkring ett hundra av dem var uppskattningsvis ensamboende i små- eller radhus. Det går att föreställa sig att vissa inom denna grupp skulle få sina bostadsbehov bättre tillgodosedda i särskilda boendeformer för äldre. Om utbudet av sådana boendeformer ökar och leder till att små- och radhus därmed frigörs på bostadsmarknaden kan det leda till att bostadsyta för flera hundra personer tillgängliggörs. Det är delvis mot bakgrund av detta som de senaste årens stundvis ryckiga och kraftiga befolkningstillväxt bör ses. Sedan 2012 har i genomsnitt 68 invånare som är 80 år eller äldre avlidit per år i kommunen. Om fördelningen inom den gruppen är densamma avseende ensamhushåll innebär det att ca 25 bostäder i genomsnitt frigjorts till följd av dödsfall årligen. Av dessa 25 är uppskattningsvis 16 småhus och 9 lägenheter i flerbostadshus. Det innebär att boyta för i genomsnitt ca 80 personer frigörs varje år till följd av dödsfall. Om dessa bostäder genererar inflyttning utgör de 80 inflyttarna en befolkningstillväxt på ungefär 0,5 % kommunens nuvarande befolkning hälften av den tillväxttakt som översiktsplanen anger som önskvärd. 9 78
Inflyttare Färdigställda nyproducerade bostäder Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Bostadsbyggandets effekter på befolkningstillväxten Den nybyggnation som skett under perioden 2012 2018 kan inte ensamt förklara kommunens kraftiga befolkningstillväxt under dessa år. Rekordåret 2016, då kommunen växte med 4 procent eller 550 invånare, färdigställdes 60 bostäder varav 45 var i små- eller radhus. 50 nya invånare tillkom av Migrationsverkets beslut om uppehållstillstånd och därav följande folkbokföring. Födelseöverskottet uppgick till 46 individer. Återstående 250 tillkommande individer utgjordes troligtvis av in- och utrikes inflyttande hushåll som flyttat till bostäder i det befintliga beståndet. 2016 flyttade även ovanligt få personer ut från kommunen, vilket även det kan ha berott på att bostäder frigjordes inom det befintliga beståndet. Nedanstående diagram visar hur inflyttningen till kommunen varierat med bostadsbyggandet under åren 2015 2018 samt en framskrivning till år 2030. Bostadsbyggande och inflyttning 2015-2030 1800 250 1600 1400 200 1200 1000 150 800 100 600 400 50 200 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Scenario 1 Scenario 2 Historiska data 0 10 79
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Diagrammet visar att inflyttningen, och därmed befolkningstillväxten, drivs av andra faktorer än bostadsbyggande, även om nybyggnation spelar en viktig roll. Det minskar kommunens rådighet över uppfyllandet av översiktsplanens tredelade mål om 1300 nya bostäder, 16 000 invånare, och 1 % årlig befolkningsökning fram tills 2030. Beroende på vilken av de tre målen som prioriteras blir utfallet för de andra två annat än vad översiktsplanen anger. Den fördjupade översiktsplanen för Lödöse komplicerar bilden ytterligare då den anger att upp till 2000 bostäder ska tillkomma i Lödöse. De två nedanstående diagrammen visar hur den förväntade årliga befolkningsökningen varierar mellan de två scenarierna för bostadsbyggande. 600 Bostadsbyggande och befolkningsökning 2015-2030 Scenario 1 500 400 300 200 Småhus Flerbostadshus Befolkningsökning 100 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Bostadsbyggande och befolkningsökning 2015-2030 Scenario 2 600 500 400 300 200 Småhus Flerbostadshus Befolkningsökning 100 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 11 80
Invånare Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Invånare 25-64 år 2018-2030 Olika scenarier för bostadsbyggande 11000 10000 9000 8000 Scenario 1 Scenario 2 7000 6000 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 År Den sammanvägda bedömningen är att målen i den fördjupade översiktsplanen för Lödöse ska premieras framför den äldre översiktsplanens mål om befolkningsantal, nybyggnation, och tillväxttakt. Mycket av detaljplanearbetet i Lödöse har ännu inte tagit sin början. Den nuvarande produktionsplanen innebär att det i Lödöse skapas förutsättningar för att bygga ca 700 bostäder i flerbostadshus och ca 150 bostäder i små- eller radhus fram tills 2030. Därutöver bedöms förutsättningar för byggnation av ytterligare ca 550 bostäder kunna skapas fram tills 2030, varav de flesta i Lilla Edet, Ström och på landsbygden. Realiseringen av FÖP Lödöse innebär att målen i ÖP 2012 överträffas på alla punkter. Pendling och bostäder i stationsnära lägen Enligt SKL:s definition är Lilla Edet en pendlingskommun då minst 40% av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en större stad. Det innebär att antalet som pendlar ut ur kommunen för att arbeta är fler än de som både bor och arbetar i kommunen. De flesta pendlar till Göteborg (38%), Trollhättan (19%) och Ale (10%). Alla tre kommuner har goda kollektivtrafikförbindelser. Ur ett hållbarhetsperspektiv är byggnation av bostäder i ett stationsnära område bra eftersom det kan leda till att fler väljer att resa kollektivt i stället för att åka bil. Det finns goda förutsättningar att möta en befolkningstillväxt på ett hållbart sätt genom att planera för bostäder i stationsnära lägen eller i anslutning till befintlig kollektivtrafik. Tillgängligheten kommer bli allt mer viktig i frågan om bostäders attraktivitet. Nationellt sett har pendlingen kring storstäderna ökat sedan 1990-talet. Detta har varit gynnsamt både för storstäderna och boendekommunerna. 12 81
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Boendekommunerna avlastar storstädernas bostadsmarknad, samtidigt som de försörjer storstäderna med arbetskraft. Samtidigt har boendekommunerna fått fler invånare och bättre skatteunderlag. Resandet sker i huvudsak med bil, men allt fler väljer, och behöver fortsättningsvis välja, att åka kollektivt. Bostadsbeståndet 2016 fanns omkring 6200 bostäder i Lilla Edets kommun. 66 % av beståndet består av äganderätter, 34 % av hyresrätter och 6 % av bostadsrätter. Andelen bostadsrätter är låg jämfört med liknande kommuner och med riket i stort. Den stora andelen äganderätter (varav de allra flesta är småhus) är i linje med jämförbara kommuner. En tänkbar anledning till den låga andelen bostadsrätter i kommunen är dels att konsumenter med önskemål om att äga den egna bostaden har ett stort utbud av äganderätter att efterfråga på marknaden. I regel är en större variation bland upplåtelseformer att föredra. Det medför större chanser att uppfylla fler av invånarnas behov, det möter en större spridning av efterfrågan på bostadsmarknaden, och det tenderar att öka rörligheten på bostadsmarknaden vilket minskar negativa inlåsningseffekter. Kommunen har flera tätorter och en förhållandevis utspridd bebyggelse. De flesta invånarna har sin bostad i Lilla Edet, Lödöse, eller Ström. Sedan översiktsplanens antagande 2012 har ca 30 procent av nybyggnationen skett utanför områden med detaljplan, ofta inom landsbygdsområden. Det verkar fortfarande råda en efterfrågan på tomtmark på landsbygden baserat på bygglovsavdelningens information om inkomna ansökningar om bygglov. Signaler på behovsförändringar Kommunens förmåga att kartlägga förändringar i invånarnas behov kan förbättras. De signaler som kommunen idag använder är sammanställningar av olika lovansökningar, kontakter med bostadsmarknadens aktörer, samverkan med de delar av den kommunala organisationen som står i kontakt med individer med särskilda behov, och tillgänglig befolkningsstatistik och prognoser därav. 13 82
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Särskilda gruppers bostadsbehov Kommunen har förutom ett generellt ansvar för bostadsförsörjningen även att ordna med bostäder för ett antal särskilda grupper. Hemlösa Den längst gångna konsekvensen av att behovet av en bostad inte möts är akut hemlöshet t.ex. att en person tvingas sova utan tak över huvudet. Begreppet hemlöshet är dock vidare än så. Socialstyrelsen använder sig av fyra definitioner: akut hemlöshet (situation 1), institutionsvistelse och stödboende (situation 2), långsiktiga boendelösningar (situation 3) samt eget ordnat kortsiktigt boende (situation 4). 1 Socialförvaltningen arbetar med att uppmärksamma och stötta hushåll som riskerar att hamna i någon form av hemlöshet. Vid en stundande vräkning kontaktar kommunen hushållet för att erbjuda råd och stöd. Om ett hushåll utan framgång sökt bostad hos kommunens samtliga hyresvärdar finns möjlighet att genom kommunens försorg få hyra en lägenhet i andra hand. Ett flerårigt samarbetsavtal med det kommunala bolaget AB Edethus ligger till grund för detta. Avtalet innebär att en viss andel av de hyreslägenheter som friställs i befintligt bestånd ställs till socialförvaltningens förfogande (25 % under 2018). De 20 hyreslägenheterna i fråga är spridda geografiskt i kommunen. Kommunen saknar i dagsläget information om exakt hur många invånare som faller in under kategorin eget ordnat kortsiktigt boende (situation 4 ovan). Det är en svårfångad kategori eftersom individer i denna situation vanligtvis inte kommer i kontakt med den kommunala förvaltningen angående sin bostadssituation. Socialförvaltningen har i skrivande stund kännedom om 4 personer som tackat nej till jourboende och istället valt att ordna boende på eget hand. Det är en öppen fråga huruvida dessa personer befinner sig i situation 1 eller 4. Socialförvaltningen bedömer att social eller psykisk problematik allt som oftast är den bakomliggande orsaken till någon typ av hemlöshet bland invånarna. Det bedöms idag vara mycket ovanligt att hushåll söker sig till socialtjänsten enbart för att de saknar en ändamålsenlig bostadslösning. Hyresvärdar är enligt lag 2 skyldiga att informera kommunens socialtjänst vid stundande vräkning som beror på störningar i boendet eller sviktande betalningsförmåga. Kommunen saknar i dagsläget en mekanism för att synliggöra trångbodda hushåll/ hushåll i situation 4 som varken stör boendet eller har svårt att betala hyran. 1 Hemlöshet 2017 Omfattning och karaktär, Socialstyrelsen 2 Jordabalken (1970:994) 12 kap 42, 44 14 83
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Med undantag för det kommunala bolaget AB Edethus erbjuder inte längre kommunens fastighetsägare regelbundet hyreskontrakt till kommunen för uthyrning i andra hand. En sannolik förklaring till detta är att bostadsbristen i regionen och landet medfört att fastighetsägare i större utsträckning än tidigare väljer sina hyresgäster på den öppna marknaden. Funktionsvarierade Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning har en boendeform som är anpassad till deras behov och önskemål. LSS-bostäder ska inrättas i en miljö som ger de boende förutsättningar till ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett varierat utbud av t.ex. gruppbostäder, servicebostäder, eller bostad med boendestöd är nödvändigt för att uppnå det. Under åren 2018 2024 uppskattar funktionshinderavdelningen i Lilla Edets kommun att det finns ca 7 10 personer som kan komma att ansöka om boende enligt 9 kap 9 LSS. Utöver dessa personer uppskattas att 1 2 personer per år kommer att flytta in till kommunen och söka bostad med särskild service enligt LSS, baserat på historiska data. Bostadsbrist medför en risk att personer med funktionsnedsättning som skulle klara av ett ordinärt boende istället ansöker om boende enligt LSS. Har kommunen inte möjlighet att erbjuda det stöd som krävs kan tjänsten köpas av exempelvis en privat aktör eller av en annan kommun. I dagsläget köper kommunen fyra boendeplatser i andra kommuner eller av privata aktörer. Det finns två olika typer av bostäder med särskild service: gruppbostad och servicebostad. Gruppbostäderna består av max sex lägenheter. De boende har direkt närhet till gemensamma utrymmen och personalstöd dygnet runt. Servicebostäder består oftast av fler lägenheter än gruppbostäderna och har tillgång till gemensam service i form av måltider, personlig service och omvårdnad. Utöver dessa bostäder är det möjligt att få en särskilt anpassad bostad, denna typ av boende är till för de som inte behöver fast bemanning. I Lilla Edets kommun finns det i dagsläget tre kommunala gruppbostäder med sex lägenheter i varje och ett serviceboende. Socialförvaltningens samlade bedömning är att behovet av bostäder enligt LSS är tillgodosett, men det är troligt att fler gruppbostäder och servicebostäder kommer att behövas i framtiden i och med att befolkningen ökar. Ett nytt arbetssätt för att på ett mer säkert sätt kunna göra prognoser håller på att tas fram i samverkan mellan socialförvaltningen och särskolan. Kommunen har inga särskilda boenden för personer med demensproblematik. De invånare som är drabbade av demens bor i regel inom särskilda boendeformer för äldre. Enligt uppgifter från socialförvaltningen har ca 70 % av de boende på kommunens särskilda boenden för äldre någon form 15 84
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning av demensproblematik. De boende placeras i möjlig mån på samma avdelningar där det finns kompetent personal. Förvaltningen bedömer att behovet av boenden för denna grupp är tillgodosett i dagsläget. Utifrån kommande års prognosticerade ökning av äldre invånare är det av vikt att fortsatt följa utvecklingen och behovet av särskilda boendeformer hos invånare med demensproblematik. Nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar Takten i Migrationsverkets anvisningar har avtagit. 2018 anvisades kommunen 26 individer och för 2019 förväntas det antalet inte överstigas. Kommunens socialförvaltning bedömer att kommunen har fortsatt beredskap för att möta sina åtaganden inom området. Bostäder för nyanlända tillgodoses inom ramen för ovan nämnt samarbetsavtal med AB Edethus. Ett område för framtida utvecklingsarbete är den idag rådande ordningen som innebär att de kontrakt som ställs till socialförvaltningens förfogande av AB Edethus i viss mån är föremål för konkurrens mellan medborgare som av olika anledningar har svårt att få sina bostadsbehov mötta på marknaden. Kommunen har ett åtagande mot samtliga grupper och åtgärder för att tydliggöra fördelningen av resurser dem emellan bedöms vara av vikt framöver. Äldre I Lilla Edets kommun bor det 2018 ungefär 1100 personer som är äldre än 75 år. För dessa personer finns det två särskilda boendealternativ i kommunen bortsett från vanlig bostad: trygghetsboende och särskilda boendeformer för äldre. Kommunens två trygghetsboenden finns i Lilla Edet och i Lödöse och är privat ägda. Det finns 132 lägenheter på särskilda boenden för äldre i kommunen. Det bedöms i dagsläget finnas möjlighet att utöka antalet lägenheter inom dessa boenden. Socialförvaltningens bedömning är att det inte idag finns något behov av fler platser, men att det skulle vara ekonomiskt effektivt att bygga om boendena för att skapa större avdelningar, och på så vis kunna hjälpa fler brukare utan att behöva utöka personalstyrkan. Utöver dessa boenden har kommunen ytterligare 16 lägenheter i Lilla Edet som hyrs ut till äldre personer. Dessa lägenheter är inte uttalade trygghetsboenden, men liknar boendeformen på många sätt. 16 85
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Ungdomar och unga vuxna Kommunen arbetar idag inte enligt en särskild ordning för att tillgodose ungdomar och unga vuxna med bostäder. Då invånare inom denna grupp i större utsträckning saknar sparkapital och fast anställning är det angeläget att skapa förutsättningar för produktionen av hyresrätter med låg hyra i kommunen. Kvinnor i behov av skyddat boende Kommunen samarbetar med Trollhättans stad för att erbjuda stöd till kvinnor i behov av skyddat boende. Kontakt sker till socialförvaltningens mottagningsgrupp och efterföljande samtal och möten sker under sekretess. Personer med låg betalningsförmåga Som nämndes ovan under avsnitt kring arbetet med att tillgodose hemlösas bostadsbehov bedöms det idag vara ovanligt att individer och hushåll söker sig till kommunens socialtjänst för ett få hjälp med en bostad enkom av ekonomiska skäl. Det är dock ingen garant för att det kommer att vara så även i framtiden. Boverket har identifierat personer med låg betalningsförmåga som en grupp som ofta exkluderas från kommunens stödinsatser på grund av att hushållen inte befinner sig i social problematik. Kommunen behöver under kommande år utveckla arbetssätt och metoder för att synliggöra denna grupp och dess behov samt tillse att de får erforderligt stöd. 17 86
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Bostadsmarknadens förutsättningar Det nämndes inledningsvis att en av kommunens viktigaste uppgifter inom bostadsförsörjningen är att göra det som går för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Den lokala bostadsmarknadens förutsättningar är därför av stor vikt för att fatta ändamålsenliga beslut om åtgärder för att främja bostadsförsörjningen. Skred och stabilitet Frågor om markförhållanden, stabilitet, och risk för skred gör sig ofta påminda i Lilla Edets kommun. Tätorternas framväxt längs med Göta älvdalen har fört med sig att om- eller nybyggnation kan behöva föregås av geotekniska åtgärder och utredningar för att säkerställa att risken för skred minimeras. Ett skred, även om det sker på obebyggd mark, kan få allvarliga konsekvenser för kommunen, regionen och hela riket. Göta älv är en viktig del i nationens infrastruktur och tunga allmänna intressen vilar däri. Markförhållandenas konsekvens för bostadsförsörjningen är att delar av samhällsbyggnadsprocessen fördyras och tar längre tid. Det påverkar i sin tur kommunens exploateringsekonomi som ska bära kostnaderna. Stabilitetsförhållanden påverkar även vilka områden som bedöms vara lämpliga för nyexploatering. Södra Lödöse är ett område som med hänsyn taget till markförhållanden såväl som andra faktorer bedömts som särskilt lämpligt för utbyggnad vilket är en av anledningarna till att det även fortsättningsvis utgör ett fokusområde för bebyggelseplaneringen. Vem efterfrågar? Så länge som bostadsbristen i Sverige består är det rimligt att anta att hushållen efterfrågar bostäder i allt vidare geografiska områden. Den pågående regionförstoringen i Västsverige till följd av bland annat Norge-Vänernbanans utbyggnad bidrar sannolikt till detta. Ekonomiskt svaga hushåll har av olika anledningar i dag svårt att efterfråga bostäder, bl.a. på grund av skärpta låne- och amorteringskrav, bristen på billiga hyresrätter, och dessa hushålls svaga sociala kontaktnät. Följden blir att en del av hushållens behov inte kommer till uttryck som efterfrågan på bostadsmarknaden. Många av de tänkbara åtgärder som kan användas för att få bukt med problemet ligger utanför kommunens handlingsutrymme. De berör t.ex. hyresvärdars kravställning gentemot sina hyresgäster, kreditvillkor på finansmarknaden och lagstiftning. En konsekvens av detta för bostadsförsörjningen är att hushåll från andra kommuner, som redan kan hävda sig på bostadsmarknaden, troligtvis konkurrerar ut en del av de ekonomiskt svaga hushåll som redan är bosatta i kommunen. Inflyttning är givetvis positivt och kommunen stärks på både kort och 18 87
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning lång sikt av tillskott av arbetskraft och skattemedel men en sådan utveckling kan ytterligare höja inträdesbarriärer till bostadsmarknaden för dessa hushåll. Riksintressen och saker av nationell betydelse Geografiska riksintressen definieras i lag och sätter i viss mån ramarna för all samhällsplanering i Sverige. I Lilla Edets kommun finns sex så kallade Natura 2000-områden 3 som är ett exempel på geografiska riksintressen. Områdena är Svartedalens naturskogar, Bredfjället, Valdalsbergen, Valdalssjön och Hagens småvatten, Sollumsån och Brattorpsån. Andra sorters riksintressen definieras i beslut av berörd myndighet i dialog med länsstyrelse och kommun. Det finns exempelvis riksintressen för energiproduktion, friluftsliv och naturvård. Kommunen ska i översiktsplan redovisa vilka riksintressen som finns inom kommunens gränser och hur dessa tillgodoses, det vill säga hur kommunen planerar att skydda riksintressets värde från skada av planerad bebyggelse. I och med detaljplanering prövas markens lämplighet för exempelvis bostäder och i samband med det tillgodoses riksintressena. Brukbar jordbruksmark är av nationell betydelse och är enligt miljöbalken förbjuden att ta i anspråk för bebyggelse om det inte behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta inte kan ske på ett annat sätt. Det påverkar möjligheten att bygga bostäder i vissa delar av kommunen. Bostäder kan i vissa fall anses vara ett sådant väsentligt samhällsintresse och det är i samband med detaljplanering som den avvägningen lämpligen sker. Den regionala bostadsmarknaden Länsstyrelsen konstaterar i 2018 års bostadsmarknadsanalys att ekonomin har utvecklats positivt och att sysselsättningsgraden är fortsatt hög i hela länet. Däremot har de ekonomiska förutsättningarna för bostadsbyggandet förändrats snabbt i Sverige bland annat på grund av minskad efterfrågan på bostadsrätter med sjunkande priser som följd. Det befaras leda till att byggtakten minskar. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att bostadsbyggnationen kommer öka även fortsättningsvis i Göteborgsregionen. De kommande 10 åren behövs 8 000 nya bostäder per år för att uppfylla behovet av bostäder i länet. Av dessa behöver drygt två tredjedelar, ca 5400, tillkomma i Göteborgsregionen. Under 2017 färdigställdes 7 200 bostäder i Västra Götalands län, vilket är det högsta antalet sedan 1992. Den största mängden av dessa bostäder har byggts i Göteborgsregionen. Kommunerna i länet 3 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Ett område som innehåller arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv kan bli utpekade som Natura-2000 områden. 19 88
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning uppger att det finns förutsättningar att öka bostadsbyggandet ytterligare och under 2019 finns det förutsättningar för att påbörja byggnationen av 14 200 bostäder i länet. Analysen visar på ett underskott av bostäder i nästan hela länet- endast en kommun uppger att de har en lokal bostadsmarknad i balans. Äldre, nyanlända och ungdomar är de grupper som har svårt att få tag på bostäder i de flesta kommuner. Höga produktionskostnader och brist på attraktiv mark som är detaljplanerad anges vara de främsta orsakerna till att bostadsbyggandet inte går snabbare. Det finns även kommuner i länet som uppger att det är svalt intresse bland byggherrarna att bygga. Det kan tänkas bero på brist på personal och en osäker bostadsmarknad där intresset för nyproduktion har minskat. Många kommuner upplever även svårigheter att rekrytera personal till berörda förvaltningar för att arbeta med fysisk planering, vilket gör att arbetet med at ta fram nya planer i kommunerna inte gått i det tempo som marknaden efterfrågat. AB Edethus upplever i dagsläget inte att kompetensbrist inom byggbranschen utgör ett hinder för bostadsbyggnation. Kommunen ska fortsättningsvis uppmärksamt bevaka bostadsmarknadens utveckling och i samråd med dess aktörer identifiera och i den mån det går undanröja hinder för dess funktionssätt. VA-anläggningens kapacitet Lödöse är utpekat som ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden och många nya bostäder planeras tillkomma i tätorten de kommande åren. För att det ska kunna ske behöver kommunen investera i nya lösningar för vatten och avlopp. Nuvarande avloppsverk i Lödöse har tillstånd att ansluta 2000 personer och i dagsläget är 1750 anslutna. Anläggningens maximala kapacitet bedöms i nuläget nås under de närmst följande åren. Lilla Edets kommunfullmäktige antog i juni 2018 ett inriktningsbeslut om att allt avloppsvatten ska renas i Ryaverket. En förutsättning för att kunna genomföra beslutet är att kommunen blir delägare i Gryaab. Om så sker planerar kommunen att ansluta avloppsvatten från Lödöse till Ryaverket mellan 2023 2025 vilket möjliggör planerad utbyggnad av orten. Tidsplanen är behäftad med viss osäkerhet som är bortom kommunens kontroll. Exempelvis behöver Gryaabs medlemskommuners fullmäktigeorgan alla godkänna Lilla Edets kommuns inträde i organisationen. Bland de övriga avloppsreningsverken bedöms det i dagsläget finnas fortsatt möjlighet att ansluta nya VA-abonnenter och därmed bostäder. Avloppsreningsverken i Utby, Nygård, Hjärtum och Ellbo beräknas ha tillräcklig kapacitet för den förväntade bostadsbebyggelsen. Bedömningen innehåller, i likhet med alla prognoser, ett visst mått av osäkerhet. 20 89
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Efterfrågan på bostäder AB Edethus instiftade under sommaren 2017 en egen bostadskö för hyresrätter och ett drygt år senare bestod den av 500 personer. Bolaget kräver att de köande är aktiva i sitt bostadssökande vilket gör antalet indikativt på en fortsatt stark efterfrågan. Såväl stundande som nyligen slutförd byggnation av bostadsrätter i kommunen har haft ett stort antal intresseanmälningar. AB Edethus ser ett fortsatt intresse bland entreprenörer att bygga i kommunen och har noterat att byggkostnaderna är jämförelsevis låga. Orsakerna till det behöver klarläggas men en möjlig förklaring är just den höga efterfrågan på bostäder i kommunen och att entreprenörer är villiga att acceptera snävare ekonomiska marginaler för att etablera sig på orten. En kartläggning av hyresvärdar och mäklarhus visar att båda grupper upplever en alltjämt hög efterfråga på bostäder i kommunen. Efterfrågan på hyresrätter upplevs vara hög bland invånare i åldrarna 18 45, medelhög i åldrarna 46 60, och något lägre för invånare som är 61 år eller äldre. Tillfrågade hyresvärdar anser att det framförallt är hyreslägenheter med två och tre rum och kök som behöver tillkomma de kommande 5 åren för att möta efterfrågan. Tillfrågade mäklare upplever att efterfrågan i dag och kommande 5 10 år är hög avseende bostadsrätter, framförallt 3-4 rum och kök, och tätortsnära villor. Ingen av de tillfrågade hyresvärdarna uppger att de har outhyrda lägenheter. De flesta hyresvärdar uppger att efterfrågan är högst på bostäder inom centrala Lilla Edet. Uppgifterna från mäklare är likartade, med tillägget att förväntad nyproduktion i Lödöse bedöms vara starkt efterfrågad. Eftersom hyresvärdar och mäklare möter delvis olika konsumentgrupper är det inte förvånande. Mäklarhusen anger vidare att efterfrågan upplevs som låg i Hjärtum och Nygård, vilket i ett fall uppges bero på avsaknad av service (affär, skola, etc.). Slutligen uppger tillfrågade mäklarhus att det behövs fler bostadsrätter i kommunen, inte minst för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. 21 90
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Utbud på bostadsmarknaden Utbudet på bostadsmarknaden utgörs av lediga hyreslägenheter och ägande- och bostadsrätter som är till salu. Utbudet förändras i och med nyproduktion, rivning, och in- och utflyttning. Byggnationen av bostäder i Lilla Edet har haft en svagt ökande trend de senaste åren. Det är framförallt enbostadshus som har byggts. Sedan år 2012 har ca 250 bostäder färdigställts. Två tredjedelar av dessa bostäder är i enbostadshus och en tredjedel är i flerbostadshus. Det är främst lägenheter med hyresrätt som färdigställts bland de flerbostadshus som byggts. Sedan 2012 har antalet beviljade förhandsbesked och bygglov utanför detaljplanelagt område ökat. Utvecklingen beror sannolikt på en minskad mängd byggrätter samt att intresset för att bygga i kommunen är stort. Ungefär 25 % av de förhandsbesked och bygglov som beviljats är inom områden som i översiktsplanen är utpekade som samhällsområden eller möjliga samhällsområden och ligger i direkt närhet till befintliga tätorter och ofta i anslutning till eller i närheten av detaljplanelagt områden. Enligt översiktsplanen ska byggnation inom sådana områden föregås av detaljplanering. Framtagande av detaljplaner gör att kommunen kan kontrollera byggnation i anslutning till tätorterna och därmed ta ett helhetsgrepp om teknisk infrastruktur och offentlig service i anslutning till bostäderna. Beviljade bygglov 2012-2017 18 18 17 11 14 13 14 3 7 6 7 4 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utanför detaljplan Inom detaljplan 22 91
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunens nuvarande planberedskap möjliggör byggnation av ungefär 200 bostäder på omkring 150 fastigheter spridda i kommunen. Majoriteten av byggrätterna finns i tätorterna Lilla Edet, Ström, Lödöse och Hjärtum. Med några få undantag är det små- och radhus som medges i planerna. Kommunen äger endast en liten del av marken i fråga. Det är viktigt att understryka att bara för att en fastighet befinner sig inom ett detaljplanerat område som tillåter bostadsbyggnation så är det inte säkert att bostäder kommer att byggas där. Områdets attraktivitet, byggherrars och exploatörers intresse, konjunkturläget, markägarens vilja och mycket mer påverkar detta. Den sammansatta bilden av hur bostadsmarknadens aktörer uppfattar anledningarna till den avstannade bostadsbyggnationen är att det saknas planlagda byggrätter inom de områden där bostäder efterfrågas. 23 92
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunens verktyg för bostadsförsörjningen Översiktlig planering Översiktsplanen är det grundläggande verktyget i kommunernas fysiska planering och anger riktlinjerna för kommunens markanvändning. Både bevarande och utvecklande åtgärder ska redovisas i planen. Översiktsplanen är ett viktigt verktyg för kommunen i den framtida bebyggelseutvecklingen, och den visar riktningen för var ny bebyggelse ska tillkomma, får tillkomma och inte får tillkomma. Detta görs genom regler och rekommendationer som redovisas i olika geografiska områden. Lilla Edets kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige år 2012. Kommunen kan använda sig av fördjupningar för ett specifikt geografiskt område av översiktsplanen som ett strategiskt planeringsverktyg. När en fördjupning av en tätort tas fram efter att översiktsplanen antagits innebär det att översiktsplanen ändras för det område fördjupningen omfattar. FÖP Lödöse är ett exempel på det. En fördjupning av översiktsplanen är viktig när större områden ska omvandlas och detaljplaneringen och utbyggnationen ska ske etappvis för att ta ett helhetsgrepp över området. Genom att arbeta med fördjupningar och andra tillägg till den kommunövergripande planen kan ändringar och kompletteringar göras utan att hela översiktsplanen behöver arbetas om. Planeringen blir mer konkret och lokalt anpassad, vilket tydliggör kommunens mål med utvecklingen. Detaljplanering Detaljplanering är ett viktigt verktyg för bostadsförsörjningen av flera anledningar. För det första sker genom detaljplanering den avvägning av allmänna intressen (bostadsförsörjning, miljö, social hållbarhet, statlig infrastruktur, mm) och enskilda intressen som är nödvändig för att kommunen ska 24 93