Interiör ombyggnad av Sollefteå kyrka Sollefteå socken, Sollefteå kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2006: 6 Anette Lund
2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Beskrivning och historik 3 Bakgrund och förutsättningar 4 Utförda åtgärder 5 Antikvariska synpunkter 8 Fotografier 9 Källor 15 Bilagor 15 2
3 Inledning Sollefteå, Boteå, Multrå, Sånga och Överlännäs kyrkliga samfällighet har under perioden januari - april 2006 utfört ombyggander i Sollefteå kyrka i enlighet med Länsstyrelsens beslut: om ombyggnad av värmesystem 2003-02-05 dnr 433-17616-02 i enlighet med det åtgärdsprogram som utarbetats av L Markström Bygg och Restaureringskonsult AB, 2002-11-21, funktionshinderanpassning och omgestaltning av korpartiet 2004-02-06 dnr 433-13597-03 i enlighet med det åtgärdsförslag som utarbetats av arkitekt Helena Tallius Myhrman, 2003-11-27 och ommålning av altarbord 2006-02-21 dnr 433-2485-06 i enlighet med det förslag som utarbetats av Lennart Kristiansson, Länsmuseet Västernorrland, 2006-02-01. Länsmuseet Västernorrland har medverkat som antikvariskt sakkunnig enligt Länsstyrelsens villkor. Syftet med antikvarisk medverkan är, att antikvarien skall tillföra nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydliga och precisera de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgöra utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om insatser under arbetets gång. Avsikten är också att antikvarien skall öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden som Sollefteå kyrka besitter och underlätta bevarandet av dessa värden. Antikvarien skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Beställare är Sollefteå, Boteå, Multrå, Sånga och Överlännäs kyrkliga samfällighet. Generalentreprenör: Jämtfasad, Matfors. Underentreprenörer: L Nordin Bygg och Konsult, Härnösand Lars Sjögren Målare AB, Sundsvall, Häggblads El, Sollefteå och Olja och Sanitet AB Sollefteå. Projektledare: Leif Markström, L Markström Bygg och Restaureringskonsult AB. Från Länsmuseet Västernorrland har Anette Lund deltagit som antikvariskt sakkunnig. Rapporten är utförd av Anette Lund och Bodil Mascher. Foton: Anette Lund, Bodil Mascher (2006 09 13). Ärendets dnr 02-264. Beskrivning och historik Sollefteå kyrka är byggd i sten på en låg granitsockel med slätputsade murar avfärgade i en gulvit kulör med vita listverk och omfattningar. Huvudingången är genom vapenhuset vid västgaveln. Det finns även en ingång via förstugan från öster. Ingång till kyrkogården sker genom en klockstapel av bottnisk typ från 1804-06, vars nedre del utgör en stigport. Kyrkan, uppförd under 1200- talet, var under 1700- talet alltför liten för den växande befolkningen och genomgick under 1770-talet en radikal förändring då kyrkan byggdes om till en rokokokyrka med högt, brutet och valmat tak. Kyrkan tillbygges då i söder och väster delvis på de gamla murarna, koret breddades och en sakristia byggdes ut i öster, långhusfasaderna bröts upp med höga rundbågefönster. Huvudingången med en bred trappa var på södra väggen (västingången tillkom vid 1700- talets slut). År 1778 stod kyrkan färdig, efter ritningar av den 3
4 stockholmsutbildade kyrkobyggmästaren Daniel Hagman, läns- och stiftsbyggmästare bosatt i Sundsvall (död 1777). Hans son Pehr Hagmansson (1745 1809) blev en av hans lärjungar. Hagmans ledstjärna var Carl Hårleman och rokokon och han lanserade en särskild kyrkotyp som var rektangulär, tornlös med högt brutet och valmat tak, ofta med central ingång på långsidan. Kyrkans höga brutna tak som ursprungligen var spåntäckta, är idag kopparklädda. Kyrkan övergick 1827-28 till plåttak. Interiört har kyrkan en predikstol och altaruppsats byggda av Johan Edler d.ä 1773 och 1787-88. Exteriört och interiört skedde omfattande ombyggnader under åren 1900-1907 under ledning av arkitekten Gustaf Hermansson och byggmästaren J. Wallgren, då kyrkan förlängdes med ett tresidigt kor, en ny bred sakristia tillkom i norr och en stor förhall vid västra gaveln. En sydingång upptogs också. Den är idag igensatt. Interiört byggdes en ny öppen bänkinredning, nytt golv, trappuppgången till läktaren flyttades, elektrisk belysning installerades och inredningen ommålades i vitt och guld, nuvarande altartavla målad av Caleb Althin tillkom också. Åren 1949-50 skedde en exteriör och interiör restaurering under ledning av arkitekten K. Nordenskjöld då läktaren sänktes och framflyttades och södra läktartrappan ersattes med en brudkammare. All dekormålning avlägsnades och man tog fram ursprunglig färgsättning på altaruppsättning, altarring, predikstol och läktarbarriär. Man byggde åter en ny sluten bänkinredning efter äldre mönster och koret belades med kalkstensplattor. En kyrkvärdsbänk tillkom på norra sidan. 1971 installerades en kororgel placerad vid korets södra sida. 1981 blev en bänkrad borttagen på vardera sidan framme vid koret samt tre bänkrader på vardera sida under läktaren, brudkammaren byggdes om till RWC och man fick ny el-installation i samband med en exteriör och interiör restaurering utförd av Bjerkings Ingenjörsbyrå AB. Bakgrund och förutsättningar Det befintliga värmesystemet med direktverkande elradiatorer var oekonomiskt för församlingen och man ville istället installera ett nytt vattenburet värmesystem med värmepump i källaren ansluten till fjärrvärme. Man önskade en intermittent styrning av uppvärmingen, vilket är att föredra för inventarierna i kyrkan. Församlingen önskade även vidta åtgärder för att underlätta för människor med funktionshinder att få tillgång till kyrkans verksamhet och kor. Församlingen ansåg att korpartiet var för litet för att kunna motsvara församlingens verksamhet och de liturgiska förändringar som skett. Redan 2002 påbörjades arbetet med ombyggnaden. Flera förslag vad beträffar funktionshinderanpassningen diskuterades innan man slutligen beslöt, att det nu utförda förslaget var att föredra framför de andra. Befintligt kor, som var alltför trångt med nivåskillnader skulle göras tillgängligt och anpassas till modern liturgi. 4
5 Det befintliga värmesystemet skall ersättas med ett vattenburet system. En värmepump ansluten till fjärrvärme placeras i källaren under koret, till detta system kopplas även bänkvärmarna. Isolering av golvbjälklaget kompletteras vid rördragningen. El-ledningar byts ut och el-dragning förbättras. Ombygganden i koret innebär, att altarringen och altarpodiet tas bort. I stället planeras för fristående mobilt altare och knäfall. Korgolvet ska kompletteras med kalkstensplattor där altarpodiet har stått samt under podiet, som har tagits bort under det södra korfönstret på dopfuntens tidigare plats. Kororgeln ska tas bort och ersättas med ett mobilt spelbord. Det norra bänkkvarteret under predikstolen kortas av ungefär till hälften, delen under predikstolen tas bort medan den södra delen byggs ihop till ett slutet kvarter igen för att hålla samman inredningen vid mittgången. Utrymmet under predikstolen mellan det halva bänkkvarteret och väggen ger plats för ett mobilt spelbord. Koret funktionshindersanpassas genom att en ramp byggs mellan sakristian och koret. Detta innebär att glasade väggar sätts upp vid sakristian. I sakristian åtgärdas toalett samt pentry. Väggar och tak i kyrkan ska rengöras, bänkar och bänkkvarter samt fönstersnickerier ska ommålas. Ändringar under läktare: ny plats för pulpet och manöverbord. Bakre bänkar demonteras. Utförda åtgärder Koret Koret har försetts med ett fristående altare och fristående knäfall enligt arkitektens förslag. Nytillskotten har en enkel, modern utformning och möjliggör samling kring nattvardsbordet. Det befintliga kalkstensgolvet med ett tjockt lager vax har rengjorts mekaniskt genom skrapning. Den befintliga altarringen och altarpodiet har demonterats, altarringen skall förvaras på lämplig plats av församlingen. Altarringen, som var platsbyggd, hade en stensockel av kalksten med stödmur bakom. Delar av stensockeln har återanvänds som sockel på det nya altarpodiet och kalkstensplattor, lika golvets plattor, har lagts på podiet. Värmeslingor har dragits i golvet och ny golvbeläggning av kalkstensplattor har lagts på. En avjämning av kalkbruk har gjorts i koret innan isolering och dragning av värmeslingorna. Det lilla podiet under södra korfönstret, där dopfunten har stått, är borttagen och golvet har kompletterats med nya kalkstensplattor. För att kunna komplettera kalkstensgolvet framme i koret med den mönsterläggning som fanns, prövade man att demontera ett antal kalkstensplattor på den norra sidan och lägga in nya plattor i mönstret. Stenleverantören hade fått prov från det befintliga golvet. Efter läggning kunde man konstatera att det var en stor kulöravvikelse mellan de befintliga kalkstensplattorna och de nya, som var mycket ljusare än de gamla Det 5
6 gick inte att få fram kalksten med samma mörka kulör, vilket hade varit att föredra. De ljusa plattorna markerar dock att det har skett någon förändring med golvet. Dörren mellan koret och passagen till sakristian sätts ej tillbaka utan det blir istället endast en öppning. På väggen på varje sida av det nya altarpodiet saknades efter rivning av det gamla altarpodiet delar av en stensockel på väggen. Man beslöt sig då för att måla en kalkstensimiterande sockel på väggen. Under det södra korfönstret, där det tidigare fanns ett litet podium, var väggen klädd med kalksten. Denna väggyta såg inte bra ut efter ombyggnaden så partiet har målats in i omgivande väggs kulör dvs. en bruten vit, reversibel färg, som ej skadar kalkstenen. Befintliga altare Det befintliga altaret av masonite skulle enligt program demonteras för att frilägga ett underliggande rokokoaltare. Man diskuterade hur man skulle gå till väga med altaruppsatsen och det äldre altaret. Församlingen var till vissa delar skeptisk till att ha kvar ett altare, när man nu skulle få ett nytt. Ur antikvarisk synpunkt var det viktigt, att det gamla altaret skulle vara kvar. Efter rådgivning med konservator från Länsmuseet ommålades det äldre altaret i en kulör som överensstämmer med den färgsättning som finns på altaret i övrigt och altaruppsatsen. En referensyta sparades vid altarets högra sidostycke. Ommålningen skedde på Lars Sjögrens verkstad i Sundsvall. Delar av altarringens kalkstenssockel återanvändes till altarets podium och en enkelt utformad sockel tillverkades av snickaren. Sockeln gjordes 2 cm högre än den tidigare för att passa podiet. Dokumentation av altaret: se Fotobilaga. Långhus Rengöring av väggar och tak har utförts genom torrengöring med wischabsvamp. Några ytor kompletterades med retuschering. Retuschering har även skett på sprickor och putslagningar. I bygghandlingarna föreslogs att sex takplattor i taket under läktaren skulle bytas ut mot brandhärdigt skivmaterial i anslutning till ljusbärarens placering. Frågan diskuterades, om man kunde lämna det väl utförda 50-talsmåleriet intakt, ifall det fanns andra vägar att gå. Efter diskussion med räddningstjänsten beslöt man, att mätning av värmen i anslutning till taket skall ske när ljusbäraren är på plats. Visar det sig då att värmen är för hög, görs en målningsbehandling med brandskyddsfärg. Under läktaren gjordes en ombyggnad. Manöverbordet demonterades och pulpeten har flyttats ca 50 cm bakåt och 40 cm inåt mitten och infogats i skåpsdelen. Inget podium byggs utan en hög stol införskaffades. Därmed fick manöverbordet en annan placering än på åtgärdsförslagets ritning. De bakre bänkarna i bänkkvarteret på båda sidor har tagits bort. Detta innebär, att läktarpelarna nu har blivit fristående. 6
7 Manöverbordet och fallbordet har målats in i samma kulör som övrig omkringliggande inredning. Hyll- och skåpsinredningen har återmonterats så att de inte kolliderar med de fristående läktarpelarna. De två bakre bänkarna har skarvats och nymålats. Läktarpelarna har retuscherats. Bänkarna demonterades och fraktades till annan lokal där de målningsbehandlades. Man har tvättat, retuscherat och lackat bänkarnas insidor och bänkgavlar. Målningsbehandling har skett på bänkdörrarnas utsida (ej speglar och fris), överliggare och sidan av bänkryggstödens samt sockel. Kyrkans entré- och sidodörrar har laserats i befintlig kulör. Bänkkvarter vid predikstolen: det främre bänkkvarteret avkortades för att möjliggöra plats för ett mobilt spelbord. Frontskärmen är kvar i sin hela längd medan kvarteret är avkortat ungefär till hälften. Den främre bänkraden på det bakomliggande bänkvarteret till vänster om ingången till sakristian har tagits bort för att få mer utrymme och möjliggöra plats för rullstolar etc. Frontskärmen på kvarteret återmonterades. Två sk lappbänkar har tillverkats av snickaren och monterats under läktaren på de bakre väggarna. För att inte väggfärgen skall krita av sig på kläder om man sitter på bänkarna, målades de bakre väggarna på norra respektive södra sidan fram mot knippepelarna med en emulsionsfärg/webetonix. Golvet i långhuset krävde mer åtgärder än endast slipning och behandling enligt handlingarna, Golvet måste hyvlas/fräsas för att få bort all gammal fernissa. Därefter har golvet sedan lackats istället för att oljas, vilket var föreskrivet. En matt lack godkändes då församlingen anser sig ha problem med det oljade golvet i Multrå kyrka. Fönstren var före ommålning fastmålade i karmarna utvändigt, med risk för skador på karmarna om man försöker öppna fönstren. En avvikelse från åtgärdsförslaget blev därför enligt följande: innerbågens insida, karmsidor, mittposter och losholtser tvättades för ommålning, skrapades, pågrundades, ispacklades och bättringsmålades. Enligt handlingarna skulle de gamla klädhängarna monteras ihop och återanvändas men i stället nytillverkades en klädhängare efter arkitektens förslag till samma plats som de gamla klädhängarna. En kompletterande klädhängare i trä är i skrivande stund under tillverkning av församlingen. Funktionshinderanpassning Föreslagen pulverlackbehandling av stålkonstruktionen till glaspartiet vid sakristian ersattes med rostskyddsbehandling och platsmålning. I stället för att riva väggen vid pentry och toalett i sakristian ända upp, så rev man väggen upp till den befintliga putsade listen, som då kunde sparas. Väggen behövde inte rivas ända upp och den demonterade listen sparades för att kunna användas igen. 7
8 Sakristia: tillverkaren av skrudskåpet till sakristian ifrågasatte valet av fura till skåpet och föreslog iställer att det skulle tillverkas i björk, vilket också utfördes. Detta gjordes med tanke på ev. förvaring av känsliga textilier. En ramp i passagen mellan sakristia och kor har utförts. Nischen vid passagen mellan sakristia och kor innebär, att den ena murpelaren måste kompletteras för att komma i liv med den andra för att det enligt ritningarna planerade skåpet ska kunna byggas. Man har slagit ett takvalv i vindfånget i passagen. El och VVS Golvet i mittgången demonterades för att möjliggöra ledningsdragning där. El och vvs-ledingar har till största delen dragits under golvet i mittgången. Förgreningar av värmerör till bänkvärmarna har dragits till respektive bänk. Vattenburna bänkvärmare har monterats under bänkarna. Demontering av överblivna elledningar i kyrkorummet och vid elcentralen har skett. Antikvariska synpunkter Arbetet har följt de för restaureringen godkända handlingarna med gott resultat. Arbetet är godkänt ur antikvarisk synpunkt. 8
9 Fotografier Altare och altarring före restaureringen 06 01 05. 2006 03 01. 9
10 Rokokoaltaret frilägges 2006 01 12. Altaret före ommålning 2006 01 12. 10
11 Altaret före ommålning 2006 01 12. Underst finns en brun originalfärg med ockragula prickar. Målningarna på fotot har tillkommit senare, flera ljusa färgskikt ligger över originalfärgen. 2006 02 02 efter rekonstruktion av den grå bottenfärgen. 11
12 Korets nya utformning efter att ett mobilt altare och knäfall har tillkommit 2006 09 13. Passage mellan koret och sakristian före ombyggnader. 2006 01 05. 12
13 Passage mellan koret och sakristian genomförd. Dörren mellan den västra dörren till sakristian och passagen mot koret före ombyggnader. 2006 01 05. 13
14 Funktionshinderanpassning i passagen mellan sakristia och kor genomförd. 2006 04 07. Bänkkvarteret vid predikstolen före ombyggnader. 14
15 Bänkkvarteret efter ombyggnader. Bänken avkortades medan frontskärmen kunde behållas för att rymma ett mobilt spelbord. Källor Kyrkobyggnader 1760 1860. Del 4, Riksantikvarieämbetet. Telhammer, Ingrid: Ådalens kyrkor, 1982. Kulturmiljöavdelningens rapport, 2003:8, (historik), Länsmuseet Västernorrland.. Länsmuseet Västernorrlands topografiska arkiv, Sollefteå kyrka Bilagor Program avseende ombyggnad, värmesystem samt ombyggnad i kor, L Markström Bygg och Restaureringskonsult AB, 2002-11-21. Restaureringsförslag och kulturhistoriska konsekvenser, Tallius Myhrman Arkitekter 2003-11-27. Angående besiktning av altarbord i Sollefteå kyrka, Ångermanland, Lennart Kristiansson, Länsmuseet Västernorrland, 2006-02-01. 15