= S_fodfqq^=ühboj^k= BILAGA 1 STUDIEVÄGLEDARE Institutionen för OMMQJMVJMU= = Biologisk grundutbildning (Big) T = U N Bolognaprocessen - vad händer? = Nu har Naturvetenskapliga fakulteten dragit igång Bolognaprocesssen. Grundutbildningsberedningen kommer den 16 sept att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från alla sektionerna. Fakultetens prodekan Stefan Nordlund och utbildningsledarna Jan Lundgren och Ulla Hammarstrand har träffat sina kollegor från Lund, Göteborg, Linköping, Uppsala och Umeå (sk MULRIK, står för Masters Utbildningar i riket) på ett möte 1 sept då vissa riktlinjer och frågor togs upp utifrån de svar universiteten skrev i våras på remissen Högre utbildning i utveckling. Bolognaprocessen i svensk belysning. Nationell samordning är nödvändig eftersom en student med en kandidat i biologi från Umeå i princip ska vara behörig att fortsätta på Master i Uppsala för att sen kunna antas till doktorsstudier vid SU eller vid vilket annat europeiskt universitet som helst. I BIGs arbete med förändring av utbildningen har vi att utgå ifrån och ta ställning till: Nivåerna Kurser inom grundläggande högskoleutbildning tillhör antingen grundnivå eller avancerad nivå. (Citat från remissen) 1. Vill vi dela upp dagens påbyggnadskurser i kandidat- respektive masternivå? Postadress: Besöksadress: Telefon: (46) 08 16 40 70 Stockholms universitet Svante Arrheniusv. 16 rum Fax: (46) 08 674 77 24 106 91 Stockholm T-bana Universitetet E-post: birgitta@big.su.se www.big.su.se
O= Som jag ser det tvingas vi till detta om inte examensreglerna blir sådana att kurser från grundnivån kan ingå i masterexamen och/eller att kurser från avancerade nivån kan ingå i kandidatexamen detta nämns inte i remissen. I SUs remissvar påpekar man vikten av att kurser från grundnivån ska kunna ingå i Masterexamen. Kandidat Studier på grundnivå skall leda till en kandidatexamen. Den skall omfatta 3 år/120 p och MULRIK föreslår att den bör innehålla ca 60 p av ett huvudämne plus minst 10 p examensarbete i huvudämnet samt minst 20 p i ett annat ämne. Man tänker sig att kandidatexamen tas ut i huvudämnet utan inriktningar t ex Fil. kand. i biologi 1. Vilka huvudämnen vill vi ha? Idag finns Biologi, Biogeo, Molekylärbiologi och Miljövetenskap. 2. Ska vi ha kvar alla linjer och fristående kurser och bara fasa in dem i den nya kostymen eller ska vi ta tillfället att ändra grundutbildningen? 3. Hur ska vi organisera examensarbetet på grundnivån? Alla ska göra minst 10 p redan under sin sjätte termin? I grupp? Projekt? Praktik? År 1 År 2 År 3 Huvudämne 60p Annat ämne 20p Valfritt högst 30p 40p 80p Ex.arb i Huvudämnet 10p 120p Master Utbildningsministern kanske tänker sig att frångå 3+2+3 modellen och även föreslå en 3+1+4 modell (muntligt vid möte med några rektorer i början av sept). Jag anser att vi måste planera för båda alternativen. MULRIK föreslår examensbenämning t ex Master i biologi med inriktning mot, ett begränsat antal poäng från grundnivån skall kunna ingå, minst 30 p (3
P= x 10 p) kurser inom ämnet för examen och minst 10 p valfritt samt minst 20 p examensarbete. 5. Fungerar dagens påbyggnadskurser på avancerad nivå, hur stor valfrihet bör studenterna få; ska vi ha dagens smörgåsbord eller fasta studiegångar? 6. Vilka mastrar vill vi ha? 7. Ska Miljö och hållbart företagande respektive Naturresursförvaltning, som idag omfattar 40 p, graderas upp till 80 p? Master i t ex Immunologi, Etologi el annat fo-utb ämne el "yrke" Två alternativ 80 p resp. 40 p; åk 1 Minst 3 x 10p pk Bi åk 2 Valfritt högst 30p inkl kurser från kandidatnivån 40p Minst 20p ex.arb i ämnet. 80p 40 p som ska förbereda för fyraårig fo-utbildn åk 1 Minst 10p pk Bi Minst 20p ex.arb i ämnet. 40p Krav för tillträde till forskarutbildning Masterexamen krävs, förkunskapskrav till varje fo.utb blir avgörande, det finns ingen garanti för att det finns en fo utb som passar varje master och det är viktigt med nationell enighet. Tidsplan MULRIK ska träffas igen den 3 dec och vill ha in förslag från alla senast den 15 nov, inom SU försöker man samordna sig och vill stämma av att de här ovan
Q= angivna ramarna fungerar/accepteras den 14 okt. BIG bör alltså ha en första diskussion redan på kollegiet den 22 sept. Birgitta Å
Bilaga 2
regstatistik pkht04is.xls Bilaga 3 hösten 2003 hösten 2004 Kurs 1:a sök ant pl reg ht03 1:a sök ant pl reg sept Biologi, baskurs (40p) (ht03 inkl BimDi) 53 59 41 49 16 8 Biologi 40p LHS 41 32 32 Biologi, baskurs (45p) 58 36 39 53 48/36 52** Cell- och molekylärbiologi, grundkurs i biolo 28 72 68* 10 72* 3* Ekologi, orienteringskurs 106 24 22 80 24 22 Etologi, orienteringskurs 168 24 23 155 24 28 Miljötoxikologi 5 p orienteringskurs 148 24 39 Akvatisk ekologi, påbyggnadskurs i biol 56 16 16 66 16 15 Biologisk statistik med databehandling, pbk 30 16 17 ges ej Cellbiologi, påbyggnadskurs i biologi 38 16 14 28 16 14 Ekologi, påbyggnadskurs i biologi 42 16 18 37 24 25 Ekotoxikologi, påbyggnadskurs 58 24 24 34 24 18 Etologi, påbyggnadskurs i biologi 59 24? 22 41 13 Evolutionsbiologi, påbyggnadskurs i biologi 32 `20 17 24 10 Fisk- och fiskeribiologi,påbyggnadskurs Fysiologi:cellulära och molekylära aspekter Immunologi, påbyggnadskurs i biologi 17 39 49 20 16? 25 18 14 25 12 38 60 16 31 8 13 33 Landskapsekologi, pk 10 Marin miljöövervakning, påbyggnadskurs i b 70 16 19 55 13 Mikrobiologi, påbyggnadskurs i biologi 30 20 24 40 19 Miljövård för biologer, påbyggnadskurs 44 20? 18 37 11 Molekylärbiologi och modellsystem,påbygg 24 16 12 22 10 Moss- och lavfloristik, pk i biologi 22 16 13 ges ej Naturresursförvaltn & ekosystemresiliens 21 4 okt Neurobiologi, pk 45 12 11 Presentation av naturvetenskap 28 16 13 15 24 8 Prokaryot och eukariot genreglering, pbk i b Tillämpad immunologi, påbyggnadskurs i bi Växter i miljöns tjänst 17 23 16 24 13 14 21 25 16 ges ej 5 9 Växters molekylärbiologi och fysiologi,pk i b 8 16 7 vt05 Zoologisk systematik, pk i biologi 29 16 9 15 7 Praktik i biologi 5 /10 p 8 3 Examensarbete i biologi 10/15/20/30/40 37 28 Miljö och hållbart företagande T2 14 11 Naturresursförvaltning (NGG) T1 22 Biologlinjen h04 T1 35 48 34 Biologlinjen h03 T1 och T3 61 48 49 48 40 Biologlinjen h02 T3 48 42 Biologlinjen h02 T1 h02 68 48 47 Bio-geolinjenh04 T1 50 36 39 Bio-geolinejn h03 T1 och T3 72 36 40 36 38 Bio-geolinjen h02 T3 och T5 48 34 48 28 Bio-geolinejn h02 T1 h02 68 48 45 Molekylärbiologlinjen h04 T1 31 48 41 Molekylärbiologlinjen h03 T1 och T3 45 48 42 48 40 Molekylärbiologlinjen h02 T3 48 43 Molekylärbiologlinjen h02 T1 h02 42 48 42 *) just nu tot 64 stud på CMB 20 p (inkl molbi och nuli) **) varav 7 st forts fr vt04, ska ej gå vt05 Antalet reg på pk period I har sjunkit från 159 till 133 fördelade på åtta pk i år mot nio 03 Sara och Birgitta 7 sept 04
Bilaga 4 Stockholms Universitet Fastställt 04-09-08 Institutionen för biologisk grundutbildning KURSLITTERATUR (HT-04) Biologi A Karlsson m. fl. Biologi A med Naturkunskap A 2:a uppl. Liber. 2001. Biologi 40 Ekologi & artkunskap: Stiling, P. Ecology. 4th ed. 2002. Prentice Hall Krok och Almqvist: Svensk flora. 28:e uppl. 2001 Liber. Fysiologi: Male D. Immunology. An illustrated outline. Elsevier. 2004. Purves m.fl. Life 7:e uppl. Biologi 45 Molekylär cellbiologi: Campbell m fl: Biology. 6: e uppl. Addison-Wesley. 2002. Genetik & evolution: Klug & Cummings Essentials of genetics 5:e uppl. 2004. Prentice Hall. ISBN 0-13-143510-8 Växtfysiologi: Campbell m fl: Biology. 6: e uppl. Addison-Wesley. 2002. Djurens mångfald & fylogeni: Hickman m fl: Animal Diversity. 3:e uppl. 2003. Wm. C. Brown/McGraw-Hill. Immunologi: Male D. Immunology. An illustrated outline. Elsevier. 2004. Zoofysiologi: Campbell m fl: Biology. 6: e uppl. Addison-Wesley. 2002. Bio-Geo linjen Marinekologi: (02) Campbell m fl: Biology. 6: e uppl. Addison-Wesley. 2002. Floristik (03): Krok och Almqvist: Svensk flora. 28:e uppl. 2001 Liber.
Organismernas mångfald (03): Raven m.fl. The Biology of Plants. 6:e uppl. 1999. Worth Publishers. Hickman m fl: Animal Diversity. 3:e uppl. 2003. Wm. C. Brown/McGraw-Hill. Moss- och lavfloristik (03): Hallingbäck och Holmåsen: Mossor. En fälthandbok, 2:a uppl. 1985. Interpublishing. Moberg och Holmåsen: Lavar. En fälthandbok, 3:e uppl. 1990. Interpublishing. Organismbiologi, botanik (03): Campbell m fl: Biology. 6: e uppl. Addison-Wesley. 2002. Huvudkursbok fr.o.m. 04: Purves m.fl. Life 7:e uppl. Molekylärbiologlinjen Prokaryot cell- och molekylärbiologi: Nicklin, Graeme-Cook och Killington: Instant Notes in Microbiology. 2 uppl. BIOS Scientific Publishers 2002. Molekylär cellbiologi: Alberts m fl: Molecular Biology of the Cell. 4:e uppl. Garland Science. 2002. Statistik: Vejde & Leander: Ordbok i statistik. Olle Vejde Förlag. 2000. Genetik: Klug & Cummings Essentials of genetics 5:e uppl. 2004. Prentice Hall. ISBN 0-13-143510-8 Biologlinjen Faunistik: Ingen obligatorisk litteratur Organismernas mångfald (03): Raven m.fl. The Biology of Plants. 6:e uppl. 1999. Worth Publishers. Hickman m fl: Animal Diversity. 3:e uppl. 2003. Wm. C. Brown/McGraw-Hill. Orienteringskurser Ekologi: Townsend m fl: Essentials of Ecology 2:a uppl. Blackwell Science. 2003. Etologi: Alcock J. Animal behaviour 7:e uppl. Sinauer. 2001. Miljötoxikologi: Ingen obligatorisk kursbok.
Påbyggnadskurser (period I): Akvatisk ekologi: Barnes & Mann. Fundamentals of Aquatic Ecology. 2:a uppl. Blackwells Scientific. 1991. Cellbiologi: Alberts m.fl. Molecular Biology of THE CELL 4:e uppl. 2002 eller Lodish m.fl. Molecular Cell Biology 5:e uppl. 2003. Alberts m.fl. Essential Cell Biology 2:a uppl. 2003. Ekologi: Begon m.fl. Ecology. 3:e uppl. Blackwell scientific. 1996. Ekotoxikologi: Walker m fl: Principles of Ecotoxicology. 2:a uppl. Taylor & Francis. 2000. Fisk- och fiskeribiologi: Wootton: Ecology of Teleost Fishes. 2:a uppl. Kluwer Academic. 1998. Immunologi: Goldsby m.fl., "Immunology" 5:e uppl. Freeman. 2003. Natural resource management and ecosystem resilence: Ingen obligatorisk kursbok Neurobiologi: Squire m. fl. Fundamental Neuroscience 2:a uppl. Elsevier Science. Presentation av naturvetenskap: Erhenberg-Sundin m fl: Att skriva bättre i jobbet. Nordstedts juridik AB. 2002 Johannesson: Tala väl, 10 lektioner i praktisk retorik. Nordstedts förlag. 2001 Växter i miljöns tjänst: Ingen obligatorisk kursbok Påbyggnadskurser (period II): Ecosystem management: Collaboration in networks and organizations: Ingen obligatorisk kursbok Etologi: Krebs & Davies. An introduction to behavioural ecology, 3:e uppl. Blackwell Science. 1993. Pearce, J. Animal learning and cognition 2:a uppl. Psychology Press. 1997. Evolutionsbiologi: Brooks och McLennan: Phylogeny, ecology and behavior. Chicago University Press. 1991. Harris: Evolution, genesis and revelations. State University of New York Press. 1981. Fysiologi: cellulära och molekylära aspekter: Hill m.fl. "Animal Physiology" 1:a uppl. Sinauer. 2004.
Landskapsekologi: Turner m. fl. Landscape ecology in theory and practice Springer. 2001. Atkins m. fl. People, Land and Time - An Historical Introduction to the Relations between Landscape, Culture and Environment Arnold. 1998. Marin miljöövervakning: Ingen obligatorisk kursbok. Mikrobiologi: Prescott m fl: Microbiology. 6:e uppl. McGraw-Hill. 2005. Miljövård för biologer: Ingen obligatorisk kursbok. Molekylärbiologi och modellsystem: Ingen obligatorisk kursbok Tillämpad immunologi: Male D. Immunology. An illustrated outline. Elsevier. 2004. Tropisk vattenvård: Ingen obligatorisk kursbok Zoologisk systematik: Ruppert m.fl. Invertebrate zoology 7:e uppl. 2003. Thomson Brooks/Cole.