Digifysiskt vårdval Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet

Relevanta dokument
Styrning för en mer jämlik vård

Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv

Tre exempel på hur vi utvecklar digitala vårdmöten

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Är framtidens sjukvård virtuell? Lund Göran Stiernstedt

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Ordning och reda i vården. Dir. 2017:128. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2017

Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm

Vårdvalets konsekvenser

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt

Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlagen (2014:821) och reviderat riksavtal för utomlänsvård. Anna Åberg och Hasse Knutsson

Digitala vårdtjänster - nya riktlinjer för ersättningar vid utomlänsvård

Patientansvarig läkare

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Hälsa Sjukvård Tandvård

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Patientavgifter vid digitala vårdmöten

Reform för en god, nära och trygg vård

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01


Konkurrensen i Sverige Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

NPM: Styrmodeller inspirerade från näringslivet; konkurrens, kundbegrepp, kontraktsstyrning. Nacka: Först i landet med checksystem och


Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Remissyttrande avseende God och nära vård

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

Samordnad utveckling för god och nära vård

God och nära vård i Gävleborg. I samarbete med Gävleborgs kommuner

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Betänkandet God och nära vård en primärvårdsreform (SOU 2018:39)

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Innehållsförteckning lägesrapport omställningen

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

En flexibel medicinsk

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Foto: Lauri Roktko/Folio. Välfärdsutredningen

Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg

Digitalt är Normalt! nu blir ehälsa en integrerad och naturlig del av vårdutbudet!

Strategisk färdplan Kortversion

Svar på remiss Välfärdsutredningens slutbetänkande, Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Sätt patienten i centrum inte i väntrum

Effektivare sjukvård. Time Care Göran Stiernstedt

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Digitala Vårdmöten idag och imorgon

God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53

Rekommendation till landsting och regioner om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården

Samordnad utveckling för god och nära vård

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389)

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Projekt Oberoende av inhyrd personal i Blekinge

Patientsäkerhetsnätverksträff. SKL 23 maj 2017

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet

Hälsoval Jämtlands län

En primär angelägenhet

Remissyttrande delbetänkande God och nära vård en primärvårdsreform SOU 2018:39

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Remissyttrande SOU 2018:39 God och nära vård En primärvårdsreform

Vårdhygien inom patientsäkerhet. Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar

Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

God och nära vård, en primärvårdsreform

Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 2019

Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister Uppdragsbeskrivning. Framtidens kvalitetsregister

Omvärldsbevakning landsting

Utvecklingen för dem vi är till för

En primär angelägenhet

Patientlagen 2014:821

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler

Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv

Transkript:

Digifysiskt vårdval Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet SNS 191003 Göran Stiernstedt Styrning för en mer jämlik vård 1

Styrning för en mer jämlik vård (S2017:08) Göran Stiernstedt Annika Stjernquist Daniel Zetterberg Caroline-Olivia Elgán www.sou.gov.se Styrning för en mer jämlik vård 2

Om uppdraget Styrning för en mer jämlik vård 3

Uppdraget enligt direktiven Styrsystem Se över lagen om valfrihetssystem (LOV) Ersättnings- och finansieringsmodeller Inhyrd vårdpersonal Tillståndsgivning Så kallade nätdoktorer Styrning för en mer jämlik vård 4

Vårdvalsreformen infördes 2010 Obegränsad valfrihet och obegränsad etableringsfrihet unikt för Sverige Många mål att balansera: o Valfrihet har stärkts o Utbudet ökat men resurserna smetats ut o Tillgängligheten har inte stärkts o Kvalitetskonkurrens svårt att förverkliga (och följa upp) Reformens mål o Jämlikhet eller de med störst behov har inte gynnats o Kontinuitet är efterfrågad men svag o Låg effektivitet och relativt minskade resurser Mål i HSL Styrning för en mer jämlik vård 5

Sammanfattande analys Reformen introducerades i en primärvård med underkapacitet o försvårar valet, planeringsförutsättningar, arbetsmiljö (attraktivitet) m.m. Styrning mot både efterfrågebaserad och behovsbaserad vård skapar spänning: Valfrihetens rättsliga utformning styr mot konsumtion och rörlighet Landstingens styrning styr (i viss mån) mot långsiktighet och kontinuitet Mycket små inslag av nationell styrning finns 21 olika system Styrning för en mer jämlik vård 6

Analys av utomlänsvården Patientlagen stärkte valfriheten men utomlänsvården i dess nuvarande form spär på ett fragmenterat system o Samordning mellan landstingen saknas listningstjänst har efterfrågats i 5 år Styrning för en mer jämlik vård 7

Tillkomsten av nätläkare har fördubblat utomlänsvården i primärvård Landstingens köp av primärvård från andra landsting i relation till nettokostnader för primärvården Antal digitala utomlänsbesök i Jönköping 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Styrning för en mer jämlik vård 8

Analys av utvecklingen av digitala vårdtjänster inom primärvården Krock mellan decentraliserat vårdval och nationell digital vård o Digitala verktyg tillgång för patienter, professioner och systemet o Tillgängligheten främjas men nu är vårdkonsumtionen ojämnt fördelad Dagens ersättningssystem och styrning främjar digital vård som sker som utomlänsvård, men inte digital vård som utvecklas inom ett landsting riktat till invånarna Två system som är starkt sammanknippade funktionellt men har helt olika villkor är inte långsiktigt hållbart Styrning för en mer jämlik vård 9

Utredningens utgångspunkter för förslagen om vårdvalssystemen Personcentrerat system som bygger på kontinuitet och tillgänglighet Stabilt system med ökad tydlighet om vad utförarens åtagande är och vad patienten kan förvänta sig Integrerat system med en väg in, där inga delar/nivåer styr åt olika håll och där det förutsätts att all vård blir digifysisk Nationellt system med minskade skillnader i landstingens styrning men ökade förutsättningar att styra mot jämlikhet och behov Styrning för en mer jämlik vård 10

Förslag och rekommendationer om ett integrerat digifysiskt vårdval Styrning för en mer jämlik vård 11

Nya grunder för valfriheten Patienten ska välja utförare (vård-/hälsocentral) genom att lista sig Genom reglering kan valet ges ett innehåll och fördelar med listning tydliggöras: Hög tillgänglighet, god kontinuitet, enhetlig och låg patientavgift Val på utförarnivå för att tillvarata styrkorna i svensk primärvård Val av utförare i annat landsting sker också genom listning Val sker genom öppen listningstjänst Stärkt information till patienter om rätt till fast läkarkontakt och listningstjänst Styrning för en mer jämlik vård 12

Tydligare krav på utförare och styrning av etablering Ökade krav på kontinuitet Knyt patient till namngiven läkare/team Styr mot kontinuitet Ökade krav på tillgänglighet: Höga krav på digital och fysisk tillgänglighet digifysisk vård Vårdgaranti gäller där man är listad Tydligare möjlighet dela in vårdvalssystemet i ett landsting i olika geografiska områden Styrning för en mer jämlik vård 13

Ett stabilare och mer långsiktigt system Tillåtet begränsa lista (tak) Landstingen får besluta utifrån patientsäkerhet och arbetsmiljö Landstingen bör gemensamt ta fram rekommendationer om realistisk storlek på utförarnas uppdrag utifrån patientsäkerhet, arbetsmiljö och tillgänglighet Begränsad möjlighet till omlistning 2 ggr/år Undantag om det finns skäl Styrning för en mer jämlik vård 14

Mer nationellt system med möjlighet till lokal anpassning Enhetlig nationell patientavgift där man är listad 100 kr Kraftigt ökade ambitioner av stat och landsting för att påskynda omställningen mot en starkare primärvård Nationella konkurrensneutrala ersättningsprinciper Framtiden för 1177 bör utredas av staten och landstingen gemensamt Styrning för en mer jämlik vård 15

Konsekvenser för nätläkarna Möjligheten att verka som underleverantör till vårdcentral i ett landsting och erbjuda tillfälliga digitala besök över hela landet upphör Utförare ska erbjuda fysisk vård antingen genom egen försorg eller genom avtal med underleverantör Styrning för en mer jämlik vård 16

Patientperspektivet En väg in! Hög tillgänglighet digitalt och fysiskt Personalkontinuitet Trygghet! Styrning för en mer jämlik vård 17

Utförarperspektivet Tydlighet Kontinuitet lärande Kvalitet Arbetsmiljö Tillit Styrning för en mer jämlik vård 18

Systemperspektivet Effektivitet i hela systemet Styrning för en mer jämlik vård 19

Inhyrd personal Styrning för en mer jämlik vård 20

Patientsäkerheten behöver säkras Socialstyrelsen: checklista och riktlinjer för användande av inhyrd eller annan temporär personal inom vården och omsorgen Upphandlingsmyndigheten: kartlägga ansvarsförhållanden Styrning för en mer jämlik vård 21

Stärkta upphandlingar och bättre stöd Landstingen rekommenderas samverka nationellt eller sjukvårdsregionsvis, för bl.a. samordnade upphandlingar av bemanningstjänster Styrning för en mer jämlik vård 22

Övriga förslag Styrning för en mer jämlik vård 23

Att utreda vidare och följa upp Ny prioriteringsutredning Utredning om nationell informationsinfrastruktur. Ska staten ta över? Styrning för en mer jämlik vård 24

SLUT Styrning för en mer jämlik vård 25