Vattenledningen Västra Strö Örbyfältet, etapp 1 sträckan Västra Strö Brödåkra

UV SYD RAPPORT 2003:3 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Vattenledningen Västra Strö Örbyfältet, etapp 1 sträckan Västra Strö Brödåkra Skåne, Västra Strö, Östra Karaby, Reslövs och Norra Skrävlinge socknar m. fl. Annika Jeppsson Kolumntitel 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv 2003 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2003:3 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2003 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

Innehåll Inledning 5 Målsättning och metod 5 Resultat av undersökningen 6 Sträckan Västra Strö Teckomatorp (punkterna 1 7) 6 Sträckan Teckomatorp Brödåkra (punkterna 8, 10 12, 16) 7 Utvärdering och förslag till vidare åtgärder 8 Referenser 9 Administrativa uppgifter 9

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med utredningssträckan markerad. Skala 1:250 000. 4 Kolumntitel

Vattenledningen Västra Strö Örbyfältet, etapp 1 sträckan Västra Strö Brödåkra Annika Jeppsson Inledning Inför den planerade vattenledningen mellan Västra Strö, Eslövs kommun och Örbyfältet, Helsingborgs kommun, utfördes en arkeologisk utredning steg 2 på sträckan från Västra Strö och fram till Brödåkra (fig. 1). Sammanlagt undersöktes tolv punkter med hjälp av en hjulburen grävmaskin under tiden 14 oktober 25 oktober 2002 av Riksantikvarieämbetet, UV Syd. Uppdragsgivare var Sydvatten AB. Den sammanlagda sträckan av vattenledningen uppgår till ungefär tre och en halv mil, medan den nu aktuella etapp 1 omfattar ungefär två mil. Arbetsområdets bredd kommer att uppgå till ungefär 25 meter. Första milen av ledningssträckan går högt i terrängen med sluttning mot söder där det än idag finns våtmarker. Strax bortom våtmarken flyter Saxån. Här har man påträffat en del lösfynd av yxor och det finns ett antal registrerade neolitiska boplatser. Ledningen passerar några större vattendrag som Braån, medan andra är idag utdikade men finns markerade på äldre kartor. I anslutning till vattendragen finns ett antal registrerade boplatser. Även den västra delen av etapp 1, vid området kring Tirup, utgörs av höglänt terräng med ett relativt stort antal registrerade boplatser. Den planerade ledningen går utan undantag genom odlad mark där jordmånen är morän moränlera. Endast få arkeologiska undersökningar har tidigare utförts i anslutning till den planerade ledningssträckningen. Under åren 1981 1985 gjordes arkeologiska undersökningar för Sydgas naturledning. Denna passerar den planerade vattenledningen vid Ormastorp. Vid Råån, nära den planerade vattenledningen, genomfördes under åren 1995 1998 arkeologiska undersökningar för järnvägen Västkustbanan. Målsättning och metod Vid den tidigare gjorda utredningen steg 1A (Jeppsson, 2002) genomfördes en fältbesiktning för att få en uppfattning om topografin på de punkter som utifrån kartmaterialet bedömts som arkeologiskt intressanta. Steg 2-utredningen syftade till att klargöra fornlämningsbilden inom ledningssträckningen, dvs. avgöra om det fanns under mark dolda fornlämningar samt att preliminärt få en uppfattning om fornlämningarnas karaktär och datering. Ett antal sökschakt grävdes Kolumntitel 5

med hjälp av en hjulburen grävmaskin på de 12 punkter som den tidigare utredningen steg 1a hade visat vara intressanta dvs. registrerade fornlämningar och platser som noterats vid fältbesiktningen. Schakten och de anläggningar som påträffades mättes in med GPS. Resultat av undersökningen Det arkeologiska fältarbetet påbörjades från öster, vilket är samma ordning som ledningsarbetet ska genomföras (fig. 2 och 3). Eftersom den första milen av ledningen kommer att gå parallellt med en äldre vattenledning delas etapp 1 in i två delsträckor. Sträckan Västra Strö Teckomatorp (punkterna 1 7) Här går den planerade ledningen parallellt med en äldre vattenledning. Det medför att de skador som kunnat iakttagas på en del av punkterna inte behöver vara orsakade av jordbruket utan mycket väl kan härröra från den äldre ledningsdragningen. Vid tre punkter påträffades förhistoriska bebyggelselämningar (punkterna 4 6). På ingen av platserna påträffades fynd som närmare kunde datera lämningarna. Punkt 1 Platsen, som är registrerad som boplatsen Västra Strö RAÄ 46, är belägen i sydsluttningen till en höjdplatå som sluttar ner mot en våtmark. Höjden uppvisar kraftigt förhöjda fosfatvärden. Vid undersökningen grävdes sammanlagt nio schakt. Schaktningen försvårades av det intensiva regnandet. I två av schakten påträffades tre diffusa anläggningar men inga fynd. Enligt lantbrukaren finns det tydliga cropmarks längre upp på platån, nordväst om gården. Han berättade även att man hittat många yxor och andra fynd i trakten. Ledningsschaktet kommer sannolikt att gå söder om själva boplatsen. Punkt 2 Vid undersökningen upptogs sammanlagt sex schakt på höjdplatån. Inga anläggningar påträffades men det fanns ett par slagna flintor i matjordslagret. Punkt 3 Platsen ligger på en höjdplatå vid en sluttning ner mot en våtmark i söder. Vid schaktningen grävdes fem schakt i vilka tre anläggningar och enstaka flintavslag påträffades. Området var mycket sönderkört. Punkt 4 Platsen utgörs av en markerad höjd. Sammanlagt grävdes sex schakt. Den högsta punkten var mycket skadad av odling och där påträffades en hel del tegel och fönsterglas som troligen dumpats där. I sluttningen åt öster fanns fyra anläggningar och åt väster fanns en anläggning (fig. 4). Här påträffades också enstaka flintavslag men inget som närmare kunde datera platsen. 6 Kolumntitel

Punkt 5 Den undersökta platsen ligger på en flack höjd strax öster om ett, på Skånska rekognosceringskartan markerat, större vattendrag, som numera är ett större dike. Det mycket dåliga vädret medförde att vi endast drog en linje med schakt p.g.a. att schaktmaskinen riskerade att köra fast. I det östra partiet, som ligger öster om sockengränsen, grävdes fem schakt och sju anläggningar påträffades (fig. 5). Inga fynd påträffades, så boplatslämningarna kunde inte dateras. Väster om sockengränsen, i sluttningen ner mot det gamla vattendraget, grävdes fyra schakt. I schaktet närmast sockengränsen fanns en gärdsgård eller liknande med stora stenar, vilken troligen utgör den gamla gränsmarkeringen. Annars påträffades inga anläggningar. Punkt 6 Denna plats ligger på en höjd väster om den föregående punkten i anslutning till det ovan nämnda vattendraget. Höjden är tidigare registrerad som boplats, Norra Skrävlinge RAÄ 4. Själva höjden var väldigt störd och sönderkörd, men sex anläggningar påträffades i sluttningen mot öster ner mot det gamla vattendraget (fig. 6). Inga daterande fynd gjordes. Även här medförde det våta vädret problem vid schaktningen. Punkt 7 Platsen ligger i anslutning till Teckomatorps medeltida bytomt, Norra Skrävlinge RAÄ 12. Inga anläggningar eller fynd påträffades i de två schakten. Med hänsyn till topografin så borde bytomten ligga strax söder om ledningsdragningen. Sträckan Teckomatorp Brödåkra (punkterna 8, 10 12, 16) Längs denna sträcka påträffades spår efter bebyggelse vid två punkter (punkterna 12 och 16). Vid punkt 12 fanns inget daterande material medan vid punkt 16, som är Tarstads bytomt, påträffades keramik som kunde datera bebyggelsen till 1700- och 1800-tal. Punkt 8 Platsen ligger i anslutning till Braån och är tidigare registrerad som boplats, Källs Nöbbelöv RAÄ 6. Tre schakt grävdes upp mot höjden, som visade sig vara kraftigt skadad av odling. Schaktningen försvårades av den rikliga nederbörden. Endast några slagna flintor påträffades. Punkt 10 Området ligger på en svagt markerad höjd strax invid ett biflöde till Braån. Höjden uppvisar starkt förhöjda fosfatvärden, men inga anläggningar eller fynd påträffades i de fem schakt som grävdes. Punkt 11 Boplatsen ligger i två socknar och är tidigare registrerad som Källs Nöbbelöv RAÄ 12 och Tirup RAÄ 30. Topografin utgörs av ett markerat höjdläge med en milsvid utsikt åt alla håll. Höjden uppvisar även kraftigt förhöjda fosfatvärden. Ledningen kommer att gå ganska nära vägen mellan Källs Nöbbelöv och Tirup. I de fem schakten Kolumntitel 7

som grävdes kunde det konstateras att alven var skadad och omrörd. Enligt en av lantbrukarna i trakten har här legat ett mindre hus. I matjorden påträffades enstaka flintavslag. En bit från vägen, på gränsen mellan ägorna, finns en svag förhöjning som möjligen kan vara en överplöjd hög. Punkt 12 Platsen utgörs av den registrerade boplatsen Tirup RAÄ 28. Sex schakt grävdes och det framkom fem anläggningar uppe på höjdplatån (fig. 7). Inom den registrerade boplatsen påträffades också flera slagna flintor men inga daterande fynd framkom. Punkt 16 Här går ledningen igenom den medeltida Tarstads bytomt, Tirup RAÄ 5. Byn är belagd redan 1367. Platsen för byn uppvisar kraftigt förhöjda fosfatvärden. Den berörda delen av bytomten ligger relativt lågt i terrängen och enligt äldre kartor fanns här en liten bäck. Öster om vägen grävdes åtta schakt (fig. 8) och strax intill vägen påträffades en större grop med keramik och tegel. Keramiken utgörs av yngre rödgods med renässansdekor, vilket innebär att den kan dateras till 1700- och 1800-talet. Över gropen låg ett antal mindre (0,2 m stora) stenar på rad, vilka kanske kan vara syllstenar till en mindre byggnad. Parallellt med vägen gick ett dike, som troligen är ett äldre gränsdike. Väster om vägen finns en tydlig kulle som troligen är ett gårdsläge, vilket äldre kartor också visar. Lantbrukaren berättade att han påträffat större stenar som ligger på rad. Förmodligen är det syllstenar, vilka sammanfaller väl med den förhöjning som kan ses i terrängen och ledningen kommer att dras i utkanten av denna. I två av de åtta schakten framkom rikligt med anläggningar (fig. 9). Förutom ett tiotal stora gropar, påträffades också stolphål. Några av stolphålen bildade en tydlig vinkel. Fynden utgörs av några enstaka bitar av yngre rödgods med renässansdekor och tegel som såg relativt modernt ut, vilket gör att anläggningarna dateras till 1700- och 1800- tal. Nedanför kullen upphör anläggningarna. Men intill vägen påträffades en stenpackning, som skulle kunna vara en broläggning över det våta partiet som är markerat på äldre kartor. Med hänsyn till topografin så borde de äldsta delarna av byn ligga längre åt söder där det är betydligt mer höglänt. Den berörda delen av byn ligger relativt lågt och borde vara det område som sist togs i anspråk för bebyggelse. Utvärdering och förslag till vidare åtgärder Flera av de undersökta punkterna var störda men det fanns sammanlagt fem platser med anläggningar. Det gäller punkterna 4 6, 12 och 16. Vid dessa platser är det tillrådligt att man minskar arbetsområdet vid ledningsdragningen till ett minimum, dvs. avsevärt mindre än den planerade arbetsbredden på 25 meter. Är detta möjligt föreslås inga vidare arkeologiska undersökningar. De fem berörda platserna är redovisade med detaljkartor där de känsliga partieerna är markerade. 8 Kolumntitel

Referenser Jeppsson, A. Vattenledningen Västra Strö Örbyfältet. Skåne, Västra Strö socken m.fl. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2002:21. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2319-2002. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-31859-02, 2002-09-16. Projektnummer: 1420450. Undersökningstid: 14 oktober 25 oktober 2002. Projektgrupp: Annika Jeppsson, Anna Lagergren-Olsson (mätansvarig). Underkonsulter: Sydschakt. Exploateringsyta: ca 2 mil. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 9h Trollenäs, x 6197,18 y 1339,49. Koordinatsystem: Rikets. Höjdsystem: RH 1900. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 6 planritningar i skala 1:100. Fynd: tillvaratogs ej. Kolumntitel 9

10 Kolumntitel

Fig. 3. Kolumntitel 11

Fig. 4. 12 Kolumntitel

Fig. 5. Kolumntitel 13

Fig. 6. 14 Kolumntitel

Fig. 7. Kolumntitel 15

Fig. 8. 16 Kolumntitel