Anvisningar för anmälningstrafiken till anställningsregistret

ANVISNINGAR 1 (17) Anvisningar för anmälningstrafiken till anställningsregistret

ANVISNINGAR 2 (17) Innehåll 1 Anmälningstrafiken till anställningsregistret... 3 1.1 Anmälan av uppgifter om anställningar och årsinkomster... 3 1.2 Tidtabeller för anmälningstrafiken... 3 1.2.1 Kvartalsanmälan om anställningar... 3 1.2.2 Anmälan om årsinkomster... 3 1.2.3 Korrigeringar... 3 1.3 Anmälningskanaler... 4 1.4 Uppgifter som ska anmälas... 5 1.4.1 Anställningsanmälan... 5 1.4.2 Anmälan om årsinkomster... 5 1.4.3 Uppgifter i anmälan... 6 1.4.4 När ska anställningsanmälan göras?... 6 1.4.5 Retroaktiva inkomster... 7 1.4.6 Negativa inkomster... 7 1.4.7 Personer som saknar finsk personbeteckning... 8 1.4.8 Postbeskrivning och koder... 8 2 Anställningar som ska anmälas och arbetsinkomster som berättigar till pension. 9 2.1 Anställningar som ska anmälas... 9 2.1.1 Allmänt... 9 2.1.2 Arbetsavtals- och tjänsteförhållanden... 9 2.1.3 Uppdragsförhållanden... 9 2.1.4 Förtroendeuppdrag... 10 2.1.5 Närståendevårdare KomPL... 12 2.1.6 Familjevårdare KomPL... 12 2.2 Gränsdragning mellan pensionslagar i vissa specialfall... 13 2.2.1 Privata universitet StaPL... 13 2.2.2 Undervisningsuppgifter i grundskola och gymnasium StaPL och KomPL... 13 2.2.3 Privata affärsverk och affärsverk som ägs av samkommuner StaPL... 14 2.2.4 Personer som omfattas av StaPL med stöd av särskilda bestämmelser... 14 2.3 Arbetsinkomster som berättigar till pension... 14 2.3.1 Inkomster som ökar pensionen... 14 2.3.2 Inkomst som inte berättigar till pension... 16 2.3.3 Specialfall... 17

ANVISNINGAR 3 (17) 1 Anmälningstrafiken till anställningsregistret 1.1 Anmälan av uppgifter om anställningar och årsinkomster Keva registrerar anställningarna enligt lagen om kommunala pensioner (KomPL), lagen om statens pensioner (StaPL) och pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (KyPL). Keva registrerar också anställningarna för FPA:s personal. Enligt lagen om Folkpensionsanstalten (FPAL) bestäms också pensionerna för FPA:s personal enligt StaPL. De uppgifter om anställningar och årsinkomster som lämnats till Keva registreras i arbetspensionsbranschens gemensamma intjäningssystem som upprätthålls av Arek Ab. Arbetsgivarens lönebaserade pensionsavgifter och personkundernas pensionsförmåner fastställs utgående från de anmälda uppgifterna. 1.2 Tidtabeller för anmälningstrafiken 1.2.1 Kvartalsanmälan om anställningar Kvartalsanmälan om anställningar innehåller följande uppgifter - nya anställningar som inletts - anställningar som upphört - korta anställningar som inletts och upphört Anmälningarna om anställningar lämnas till Keva varje kvartal enligt följande: 1. kvartalet (1.1 31.3) före 30.4 2. kvartalet (1.4 30.6) före 31.7 3. kvartalet (1.7 30.9) före 31.10 4. kvartalet (1.10 31.12) före 31.1 1.2.2 Anmälan om årsinkomster Årsinkomsterna för föregående år ska anmälas till Keva före 31.1. 1.2.3 Korrigeringar De felaktiga meddelanden som uppstår vid registreringen av anmälan om anställningar och årsinkomster korrigeras i webbtjänsten Anställningsregistret. Fel i och anmärkningar på registreringen ska hanteras inom två veckor.

ANVISNINGAR 4 (17) Användningen av webbtjänsten Anställningsregistret förutsätter en Katso-kod och rätt Katsobehörighet. Du får behövliga rättigheter till webbtjänsterna av Katso-huvudanvändaren i din organisation. På Kevas webbplats finns mer information om Katso-koden samt om hur arbetsgivarnas Asta-tjänster används: http://www.keva.fi/sv/till_arbetsgivarna/sidor/default.aspx 1.3 Anmälningskanaler Merparten av anställnings- och inkomstuppgifterna skickas elektroniskt till Keva, vilket innebär att anmälan förutsätter kännedom om det egna lönesystemet. Särskilt avtal om införande av elektronisk anmälan ska ingås med Keva. Anställningsanmälan kan lämnas via följande kanaler: Tyvi-tjänster Uppgifterna om anställningar och årsinkomster kan lämnas till Keva med Tyvi-tjänsterna (CGI:s Tyvi-tjänst och Aditros tjänst). Kontakta en Tyvi-leverantör för att införa Tyvitjänsterna. Filöverföring Uppgifter om alternativen vid filöverföring och anvisningar fås av den egna lönesystemleverantören. USB-minne och CD Elektroniskt material kan också lämnas till Keva på USB-minne eller CD. Webbtjänsten Anställningsregistret Uppgifterna om anställningar och årsinkomster kan också lämnas via tjänsten Anställningsregistret som ingår i arbetsgivarnas Asta-tjänst. Inloggningen i tjänsterna sker med Katso-koder. Vid anmälan om större volymer av uppgifter rekommenderar vi elektronisk anmälan. Blanketter På Kevas webbplats finns blanketter för anmälan av anställningar och årsinkomster. I stället för blanketterna rekommenderar vi tjänsten Anställningsregistret. Större material ska lämnas på elektronisk väg.

ANVISNINGAR 5 (17) 1.4 Uppgifter som ska anmälas 1.4.1 Anställningsanmälan Anställningsanmälan används för anmälan av när anställningar inleds och upphör. Anställningsanmälan görs enligt lag och per anmälare. Anmälan omfattar följande uppgifter: - Arbetsgivarkod - Anmälarbeteckning - Verksamhetsenhet - Uppgift om lag - Personbeteckning, efternamn och förnamn - Anställningens startdag och eventuell individualiseringskod - Anställningens slutdag och avslutningsorsak - Yrkesbeteckning - Typ av anställning Anställningar som inleds samma dag ska specificeras med en individualiseringskod. Anställningens identifieringsuppgifter är arbetsgivarkod, anmälarbeteckning, startdag och individualiseringskod samt uppgift om typ. Dessa uppgifter kan inte redigeras. Om någon av dessa uppgifter initialt har getts felaktigt ska anställningen raderas. Anmäl sedan en ny anställning med rätta uppgifter. Korta anställningsperioder för regelbundna ersättare eller ersättningstagare kan anmälas som en enhetlig anställning och behöver inte uppges i korta perioder. Då ska man emellertid se till att den enhetliga anställningsperioden i registret avslutas när personens arbete inte längre fortsätter. 1.4.2 Anmälan om årsinkomster Med anmälan om årsinkomster anmäls årsinkomsterna per lag enligt betalningsåret. Inkomsterna hänför sig inte till anställningsperioder utan den totala årsinkomsten per anmälare och per typ av anställning anmäls separat för varje person. Anmälan ska omfatta följande uppgifter: - Arbetsgivarkod - Anmälarbeteckning - Verksamhetsenhet - Uppgift om lag - Personbeteckning, efternamn och förnamn - Inkomstår - Årsinkomster - Yrkesbeteckning - Typ av anställning

ANVISNINGAR 6 (17) 1.4.3 Uppgifter i anmälan Anmälarbeteckning Om arbetsgivaren har flera självständiga anmälare som har hand om anmälningstrafiken, ska anmälarna skapas genom att meddela anmälarens uppgifter med blanketten Anmälarens kontaktuppgifter som finns på Kevas webbplats. Anmälarbeteckningen får vara högst 6 tecken lång och helst bara bestå av siffror. Anmälaren kan också fungera som betalningsställe, då den redovisar pensionsavgifterna för anmälarspecifika inkomster självständigt med egna referenser. Anmälaren ska avtala separat med Keva om verksamhet som betalningsställe. Kommunerna använder anmälarbeteckningen 888 för anmälan av lantbruksavbytare. Om arbetsgivaren är staten eller en församling och den inte separat har skapat anmälare, används arbetsgivarkoden som anmälarbeteckning. Verksamhetsenhet Uppgiften om verksamhetsenhet beskriver arbetstagarens arbetsplats. Verksamhetsenhetens beteckning är 2 9 tecken lång och den ska bestå av siffror. Keva rekommenderar att använda arbetsställestrukturen enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik vid anmälan av de verksamhetsenheter som anställningarna och årsinkomsterna hänför sig till. Uppgifterna om verksamhetsenheter upprätthålls i webbtjänsten Anställningsregistret. Uppgiften om verksamhetsenhet är inte obligatorisk för StaPL- och KyPL-anmälningar före 1.1.2014. Yrkesbeteckning Den yrkesbeteckning som uppges ska vara förenlig med yrkesbeteckningskatalogen enligt relevant lag. Nya KomPL-yrkesbeteckningar begärs från Keva (palvelussuhderekisteri@keva.fi). Yrkesbeteckningarna enligt StaPL anmäls enligt Statskontorets/Förvaltningsstyrningens tjänste- och yrkesbeteckningskatalog. Mer information om TAHTI-koderna finns på Statskontorets webbplats: http://www.valtiokonttori.fi/fi- FI/Tietoa_Valtiokonttorista/Julkaisut_ja_tilastot/Tilastot/Henkilostojohtamisen_tukeminen /Tahtikoodistoja Yrkesbeteckningarna enligt KyPL är desamma som i Pesti-statistiken som levereras till Kyrkans arbetsmarknadsverk. Kyrkans arbetsmarknadsverk skapar vid behov nya yrkesbeteckningar. 1.4.4 När ska anställningsanmälan göras? Anställningsanmälan ska göras när anställningen börjar och upphör. Dessutom förekommer det situationer i vilka anställningen av någon orsak måste avbrytas tekniskt. Då ska upphörandet av anställningen anmälas med en viss avslutningsorsak som anger att

ANVISNINGAR 7 (17) anställningen är fortlöpande. Den nya anställning som börjar ska anmälas från och med följande dag för att det inte ska bli något avbrott i anställningstiden. Anställningen ska avbrytas åtminstone i följande fall: När arbetsgivarkoden byts Till exempel fusioner, kommunsammanslagningar, samkommuns upplösning eller annan överföring av verksamheter på det sätt att anställningarna fortgår utan avbrott enligt samma pensionslag under en ny arbetsgivarkod. När lönesystemet byts Anställningen ska avbrytas om uppgifter inte överförs från det gamla lönesystemet till det nya på så sätt att den gamla startdagen också visas på de kommande anmälningarna. Om lönesystemet byts mitt i året ska man beakta att samma arbetsgivare och samma anmälare endast kan ha en årsinkomst för respektive år. Om inkomsterna för hela året inte kan anmälas med en och samma anmälan ska en ny anmälarbeteckning införas när lönesystemet byts. Då anmäls inkomsterna för en del av året med en annan anmälarbeteckning. Eftersom inga inkomster eller till exempel arbetstidsuppgifter längre hänför sig till anställningarna, behöver de inte avbrytas när deltids- eller delinvalidpension börjar eller när en person fyller 53 år, om arbetet fortgår i anställning hos samma arbetsgivare. Inte heller oavlönade avbrott i anställningar anmäls längre. 1.4.5 Retroaktiva inkomster Inkomsterna anmäls alltid för betalningsåret. Om anställningen har upphört föregående år och inkomster betalas retroaktivt följande år, anmäls dessa retroaktiva inkomster som årsinkomst för betalningsåret. Om arbetsgivaren upphör vid årsskiftet och anställningarna på grund av detta har avbrutits tekniskt ska de inkomster som betalas retroaktivt också i detta fall anmälas för betalningsåret som inkomster för den arbetsgivare hos vilken anställningen fortsätter och som redovisar pensionsavgifterna för inkomsten i fråga. För en arbetsgivare som upphört vid slutet av året kan inga inkomster längre registreras för följande år. Om det blir problem med anmälan av inkomstuppgifterna i ett fall där arbetsgivaren upphör, kontakta Kevas registerenhet som reder ut de olika alternativen. 1.4.6 Negativa inkomster Beloppet av den årsinkomst som anmäls kan inte vara negativ. Om löner återkrävs och det för året i fråga inte finns några inkomster från vilka summan kan avdras, ska den dras av från det år till vilket återkravet av inkomsterna hänför sig till.

ANVISNINGAR 8 (17) 1.4.7 Personer som saknar finsk personbeteckning Vid anmälan om uppgifter om en person som saknar en officiell finsk personbeteckning ska man i stället för personbeteckning uppge personens födelsedatum och kön. Födelsedatum och kön uppges endast om personbeteckning saknas. Anmälningarna kan göras elektroniskt eller via webbtjänsten. 1.4.8 Postbeskrivning och koder Närmare postbeskrivningar för anmälningstrafiken och tillämpliga koder finns i bilagan till denna anvisning.

ANVISNINGAR 9 (17) 2 Anställningar som ska anmälas och arbetsinkomster som berättigar till pension 2.1 Anställningar som ska anmälas 2.1.1 Allmänt Alla anställningar som berättigar till pension ska anmälas till registret. Anställningen kan börja tidigast från början av månaden efter den då personen fyllt 18 år och den ska upphöra senast vid slutet av den månad då personen fyller 68 år. Anställningens längd eller beloppet av inkomster som betalas har ingen betydelse med tanke på anmälan av anställningen. Enligt KomPL ger anställningarna för de personer som är födda före 1.1.1940 och som börjat före 1.1.2005 rätt till pension så långe som de pågår utan avbrott (utan åldersgränsen på 68 år). 2.1.2 Arbetsavtals- och tjänsteförhållanden Arbete som utförts i arbetsavtals- och tjänsteförhållande omfattas av pensionsskyddet. Anställningsanmälan görs när arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet börjar eller upphör. Vid tillämpning av arbetspensionslagarna är utgångspunkten begreppet arbetsavtalsförhållande enligt arbetsavtalslagen. Om avtalsförhållandet uppfyller kriterierna för arbetsavtalsförhållande, kan man inte på ett för pensionsanstalten bindande sätt avtala om att utföra arbetet som företagare. Om omständigheterna kring arbetet i praktiken inte motsvarar de avtalade kan pensionsanstalten i efterskott tolka rättsförhållandet som ett arbetsavtalsförhållande, där pensionsavgifter ska betalas för lönen och som i sinom tid ger personen rätt till pension. Det är i första hand den som beställer arbetet som ska veta om den som utför arbetet har ett arbetsavtalsförhållande eller om personen arbetar som självständig företagare. Det rekommenderas att ett skriftligt avtal ingås om alla arbetsprestationer. Av avtalet ska framgå om arbetet utförs i ett arbetsavtalsförhållande eller inte. Därtill ska det framgå vem som ordnar pensionsskyddet. Närmare information om gränsdragningen mellan anställningsförhållande och företagarverksamhet finns i Kevas cirkulär 4/2010 http://www.keva.fi/sv/till_arbetsgivarna/cirkular/sidor/circular_4_2010.aspx. 2.1.3 Uppdragsförhållanden Pensionsskyddet omfattar också arbete som utförs enligt ett uppdrags- eller konsultavtal eller motsvarande arrangemang om den person som utför arbetet inte gör det som

ANVISNINGAR 10 (17) företagare och verksamheten inte bedrivs i form av ett bolag eller någon annan sammanslutning. Försäkring av uppdragsförhållande förutsätter att personen inte är företagare enligt lagen om pension för företagare (FöPL). Om verksamheten omfattas av FöPL eller om den bedrivs i ett bolags eller annan sammanslutnings namn, behöver den inte anmälas till registret och inga pensionsavgifter tas ut för den. En kopia av FöPL-försäkringsbrev eller ett kvitto på försäkringsavgift bevisar att uppdragstagaren är företagare. Verksamheten ska då ingå i en bransch som omfattas av FöPL. Personen behöver inte anmälas till anställningsregistret om denne har ett beslut om befrielse från försäkringsskyldighet som Pensionsskyddscentralen fattat före 2002 (personer födda före 1961 kan ännu ha sådana beslut). Om verksamheten är så ringa (arbetsinkomsten från företagarverksamheten understiger den nedre gränsen för FöPL-försäkring) att personen inte är skyldig att teckna en FöPL-försäkring ska arbetet anmälas till registret. Detsamma gäller om personen får ålderspension och därför inte är försäkringsskyldig enligt FöPL. Anmälan av uppdragsförhållande ska omfatta namnet och personbeteckningen för den person som utfört arbetet. Anmälan kan inte göras med FO-nummer eller firma. 2.1.4 Förtroendeuppdrag KomPL Med förtroendevalda avses - fullmäktigeledamöter och ersättare - medlemmar i kommuners eller samkommuners organ - övriga förtroendevalda i kommunerna såsom medlemmar i kommunstyrelse och kommunala nämnder, direktioner och kommittéer samt förtroendevalda revisorer - övriga förtroendevalda i Kevas medlemssamfund. Med förtroendevalda avses inte till exempel - nämndemän vid tingsrätter - förtroendemän på arbetsplatserna - medlemmar i skolors föräldraråd e.d. - kommunala tjänsteinnehavare som på basis av sin tjänst är medlemmar i kommunens organ. För förtroendevalda som omfattas av KomPL anmäls endast årsinkomsterna till registret. Anställningsperioder anmäls inte. De förtroendevaldas inkomster som ger rätt till kommunal pension är för viss tid utbetalda arvoden samt ersättningar för inkomstbortfall. Mötesarvoden ger inte rätt till pension enligt KomPL.

ANVISNINGAR 11 (17) StaPL Förtroendeuppdraget baserar sig inte på arbetsavtal eller tjänsteföreskrift, utan på att en person utnämns till exempel till medlem i en nämnd för att företräda en viss organisation, personkrets eller sakkunskap, och personen inte utför detta uppdrag på basis av ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, inte heller som företagare enligt FöPL. Vederlaget för förtroendeuppdrag är i allmänhet ringa, till exempel bara en kostnadsersättning eller ett arvode som enligt uppskattning inte motsvarar det ansvar eller den arbetsmängd som uppgiften medför för personen. Med förtroendeuppdrag avses följande: - medlem i kommitté, delegation, nämnd eller övrigt motsvarande organ och uppdrag som sekreterare - nämndeman vid tingsrätt - sakkunnig medlem (exkl. personal) i olika besvärsinstanser av nämndekaraktär, såsom bl.a. prövningsnämnden och arbetslöshetsnämnden. - sakkunniga medlemmar (exkl. personal) i organ som lämnar olika slags rekommendationer, bl.a. konsumenttvistenämnden. Den tid för vilken organet tillsätts anges som anställningstid för ordföranden, medlemmarna och sekreteraren. Medlemskapet i respektive organ anmäls som en egen anställning oavsett om det finns flera parallella anställningar hos samma arbetsgivare eller att en arbetsgivare betalar arvoden som hör till en annan arbetsgivares huvudtjänst. De inkomster som ska anmälas är eventuellt månadsarvode och mötesarvoden för uppdraget samt eventuella övriga arvoden. KyPL Med förtroendevalda avses - ledamöter av kyrkofullmäktige - medlemmar och suppleanter i kyrkorådet och församlingsrådet - medlemmar och suppleanter i kyrkans direktioner, kommittéer och nämnder. Med förtroendevalda avses inte till exempel - förtroendemän på arbetsplatserna - tjänsteinnehavare som på basis av sin tjänst är medlemmar i ett organ.

ANVISNINGAR 12 (17) De förtroendevaldas inkomster som ger rätt till KyPL-pension är för viss tid utbetalda arvoden, t.ex. månads- eller årsarvoden, samt ersättningar för inkomstbortfall. Sammanträdesarvoden ger inte rätt till pension enligt KyPL. Förtroendeuppdrag anmäls i KyPL med typen L och yrkesbeteckningen 4246. 2.1.5 Närståendevårdare KomPL Närståendevårdarna omfattas av KomPL sedan 1.7.1993. Närståendevårdarna utför arbete på basis av ett uppdragsavtal. För att ett uppdragsförhållande ska ge rätt till kommunalt pensionsskydd förutsätts att kommunen ingår avtal med närståendevårdaren enligt lagen om stöd för närståendevård. På närståendevårdare födda före 1940 tillämpas gamla bestämmelser. Endast de uppdragsförhållanden som inletts innan personen fyllt 65 år anmäls till registret. Anställningen avslutas först när den i praktiken upphör. Närståendevårdarnas KomPL-anställningar anmäls med typen 08 och yrkesbeteckningen 72704. 2.1.6 Familjevårdare KomPL Familjevårdarna omfattas av KomPL sedan 1.7.1992. Startdagen för en familjevårdares anställning i anställningsregistret kan med inte andra ord vara ett tidigare datum än detta. Familjevårdarna utför arbete på basis av ett uppdragsavtal. För att ett uppdragsförhållande ska ge rätt till kommunalt pensionsskydd förutsätts det att kommunen ingått uppdragsavtal med personen. Familjevårdarens arvode som betalats utgående från uppdragsavtalet anmäls som familjevårdarens inkomst som berättigar till pension. Kostnadsersättningar är inte arbetsinkomst som berättigar till pension. Familjevårdarnas KomPL-anställningar anmäls med typen 06 och yrkesbeteckningen 73180.

ANVISNINGAR 13 (17) 2.2 Gränsdragning mellan pensionslagar i vissa specialfall 2.2.1 Privata universitet StaPL Från och med 1.1.2010 försäkras alla anställningar för arbetstagare födda före 1.1.1980 enligt StaPL (förutsätter ingen tidigare StaPL-anställning). Anställningarna anmäls med koderna 52, 37, 38, 17 eller 18. 2.2.2 Undervisningsuppgifter i grundskola och gymnasium StaPL och KomPL Personer födda före 1970 Anställningen omfattas av StaPL om över 50 % av uppgifterna omfattas av lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen (beräknas utgående från antalet arbetstimmar). Om undervisningen enligt lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen är jämnt 50 % av arbetstimmarna försäkras anställningen enligt KomPL. Samma anvisning gäller förskoleundervisning. När en barnträdgårdslärare som är född före 1.1.1970 ger förskoleundervisning som utgör 50 % av arbetstimmarna omfattas denne av StaPL. Personer födda 1.1.1970 eller senare En StaPL-anställning som börjat före 1.1.1999 omfattas av StaPL så länge som ifrågavarande uppdrag eller avtal fortsätter. En ny anställning (nytt avtal eller uppdrag) omfattas av KomPL. En anställning som omfattas av KomPL kan börja omedelbart från och med följande dag. Tjänstledigheter har ingen inverkan. Den nya anställningen kan också vara parallell, och då kan personen samtidigt omfattas av både StaPL och KomPL. Skolgångsbiträde Om skolgångsbiträden födda före 1.1.1970 vikarierar för en lärare försäkras anställningen enligt StaPL. Rektor vid grundskola och gymnasium Huvudregeln är att rektorer födda före 1.1.1970 omfattas av StaPL oavsett om deras arbete främst består av undervisning eller administrativa uppgifter. Om rektorn är född 1.1.1970 eller senare omfattas en StaPL-anställning som börjat före 1.1.1999 av StaPL så länge som ifrågavarande uppdrag eller avtal fortsätter. En ny anställning (nytt avtal eller uppdrag) omfattas av KomPL. Driftspersoner När kommunerna införde grundskolesystemet behöll de tjänstemän som övergick från anställning i ett statligt läroverk och de s.k. nödvändiga driftspersonerna som övergick från privata läroverk sina rättigheter enligt StPL. Också de s.k. nödvändiga driftspersonerna som inledde sin anställning i ett kommunalt gymnasium efter övergången till

ANVISNINGAR 14 (17) grundskolesystemet men före 1.8.1985, omfattas av StaPL. Anställningarna för de personer som bevarat sina rättigheter enligt StaPL ska registreras oavsett om det är fråga om ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande. Anställningarna anmäls med koden 40. 2.2.3 Privata affärsverk och affärsverk som ägs av samkommuner StaPL På StaPL-försäkring av privata affärsverk och affärsverk som ägs av samkommuner tillämpas separata regler. Kevas registerteam svarar på frågor om vilka som omfattas av StaPL. 2.2.4 Personer som omfattas av StaPL med stöd av särskilda bestämmelser - Personer som är anställda vid Kulturkontakt Nord i Finland. Anställningarna anmäls med koderna 54 eller 37. - Finska medborgare som är anställda vid Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö. Från och med 1.7.1998 har de anställda vid Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö fått välja om de ska omfattas av StaPL. Anställningarna anmäls med koderna 01, 10 eller 37. - Anställda hos Nordiska Investeringsbanken, Sametinget och Vetenskapliga samfundens delegation. Från och med 1.1.2007 omfattas de anställda vid Vetenskapliga samfundens delegation av StaPL endast så länge som deras anställning, som börjat före 1.1.2007, fortgår. Anställningarna anmäls med koderna 01, 10 eller 37. 2.3 Arbetsinkomster som berättigar till pension 2.3.1 Inkomster som ökar pensionen När den pensionsgrundande arbetsinkomsten bestäms ska lön eller annan ersättning som har betalats eller enligt överenskommelse ska betalas för arbete beaktas. Såsom arbetsinkomster som berättigar till pension räknas utöver grundlönen olika lönetillägg samt resultatpremier och bonusar. Pensionen ökas av arbetsinkomster som en person intjänat från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av den månad under vilken 68 års ålder uppnåtts. Med tanke på pensionsintjäningen har med andra ord betalningen av inkomsten ingen betydelse, utan det är tidpunkten för inkomsterna som avgör.

ANVISNINGAR 15 (17) Lönetillägg och ersättningar Olika lönetillägg räknas med i den inkomst som pensionen grundar sig på: till exempel övertidsersättning, olika tillägg för skiftarbete och ålderstillägg. Därtill är till exempel tillägg för söckenhelg, ersättning för veckovila och övriga motsvarande poster pensionsgrundande inkomster. Resultatpremier och bonusar Olika resultatpremier och bonusar räknas som inkomster som berättigar till pension. Även om det resultat som premien grundar sig på inte direkt är bundet till arbetstagarens insats räknas premien som vederlag för utfört arbete. Däremot är olika aktiepremier eller till exempel premier som är bundna till bolagets kursutveckling inte vederlag för utfört arbete och berättigar inte heller till pension. Inte heller premier som på basis av bolagsstämmans beslut betalas till arbetstagarna som vinstutdelning utgör arbetsinkomst som berättigar till pension i de fall då premie betalas till hela personalen (eller till exempel till fast anställda som haft anställning under en viss period, och inte bara till en liten grupp). Vid utredning om huruvida en viss post är inkomst som berättigar till pension är det dess faktiska natur som är avgörande och inte vad prestationen i respektive fall kallas. Naturaförmåner Naturaförmåner räknas som arbetsinkomst som berättigar till pension. Med naturaförmån avses förmåner som arbetstagaren får i någon annan form än i pengar. Naturaförmåner är bland annat bil-, telefon-, kost- och bostadsförmån och personalbiljett. Naturaförmånens värde bestäms enligt de grunder Skattestyrelsen fastställt. Naturaförmånerna som en arbetstagare får räknas som arbetsinkomst som berättigar till pension även under avbrott i anställningen. Lön för uppsägningstid Lön för uppsägningstid räknas som arbetsinkomst som berättigar till pension oavsett om personen är skyldig att arbeta under uppsägningstiden. Lön för uppsägningstid berättigar till pension också i det fall då den betalas på en gång och inte på normalt sätt till exempel varje månad. Om lön för uppsägningstid betalas för en längre tid än uppsägningstiden på högst sex månader enligt arbetsavtalslagen, berättigar den del av lön för uppsägningstid som överskrider denna gräns till pension om anställningen är i kraft och personen är skyldig att arbeta under den tid lön betalas. I de fall då arbetstagaren på grund av permittering (på minst 200 dagar) har rätt att säga upp sitt arbetsavtal med omedelbar verkan har arbetstagaren rätt att få lön för uppsägningstiden på samma grunder som när arbetsgivaren säger upp det. Den ersättning som motsvarar lön för uppsägningstid räknas då inte som arbetsinkomst som berättigar till pension eftersom den inte anses vara vederlag för utfört arbete.

ANVISNINGAR 16 (17) 2.3.2 Inkomst som inte berättigar till pension De prestationer som inte berättigar till pension räknas upp i respektive pensionslag. Bestämmelserna finns i 68 i KomPL, 59 i StaPL och 7 i KyPL. Nedan beskrivs de vanligaste prestationerna som inte berättigar till pension. Personalförmåner Personalförmåner är inte arbetsinkomster som berättigar till pension. Med personalförmån avses förmåner som inte hänför sig till anställningsvillkoren och som gäller hela personalen eller i alla fall de arbetstagare som inte har en kortfristig anställning. Personalförmåner är bl.a. personalrabatter, ränteförmån på personallån, gratis hälsovård eller sjukkostnadsförsäkring som arbetsgivaren ordnat samt stöd för rekreation eller hobbyer. Om endast några arbetstagare får en förmån är det inte fråga om en personalförmån utan en förmån som anses berättiga till pension. Ersättning som betalas när anställningen upphör Avgångsvederlag eller s.k. fallskärmar som betalas när anställningen upphör räknas inte som arbetsinkomst som berättigar till pension. Ersättningens faktiska natur är avgörande. Om man t.ex. vid uppsägning av en anställning betalar en ersättning som motsvarar lön för uppsägningstid för en längre tid än maximitiden enligt lagen (6 mån.), är den del av ersättningen som betalas utöver denna tidsfrist inte arbetsinkomst som berättigar till pension om personen inte är skyldig att arbeta under denna tid. Skadestånd Olika prestationer av skadeståndsnatur räknas inte som arbetsinkomst som berättigar till pension. Skadestånd kan betalas antingen på basis av ett avtal eller ett domslut. Bruksavgift och upphovsrättsersättningar Bruksavgift som betalas till exempel då ett konstverk används eller ställs ut eller framförs eller då ett verk som omfattas av upphovsrätt utnyttjas räknas inte som arbetsinkomst som berättigar till pension. Mötesarvoden Enligt KomPL och KyPL räknas mötesarvode inte som arbetsinkomst som berättigar till pension. Enligt StaPL räknas mötesarvoden emellertid som arbetsinkomst som berättigar till pension och pensionsavgifter ska redovisas för dem. Engångsersättningar som betalas enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA (arvoden som betalats till tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av AKTA på grund av möten i vilka de deltar med anledning av sin tjänst eller sitt arbetsavtalsförhållande) räknas som arbetsinkomst som berättigar till pension.

ANVISNINGAR 17 (17) 2.3.3 Specialfall Kostnadsersättningar Arbetsgivaren kan betala skattefria kostnadsersättningar (dagtraktamente, kilometerersättning m.m.) enligt de belopp som Skattestyrelsen fastställt. Sådana skattefria kostnadsersättningar är inte arbetsinkomst som berättigar till pension. Om ersättningar betalas till ett belopp som överstiger det belopp som Skattestyrelsen fastställt räknas de som arbetsinkomst som berättigar till pension till den del beloppet överstiger det maxbelopp som Skattestyrelsen fastställt. Om arbetsgivaren betalar skattepliktiga kostnadsersättningar räknas de som arbetsinkomst som berättigar till pension. Om personen automatiskt får räkna ett skatteavdrag som motsvarar kostnadsersättningen sig till godo och om kostnadsersättningen betalas utan förskottsinnehållning (0-skattekort) räknas inte heller ersättning för skattepliktiga kostnader som arbetsinkomst som berättigar till pension. Servicesedlar Om kommunen betalar ersättning för arbete till en serviceproducent med en servicesedel anses det vara fråga om ett uppdragsförhållande om kommunen har fastställt en viss serviceproducent av vilken tjänsten ska skaffas. Kommunen ska då försäkra uppdragsförhållandet enligt KomPL på samma villkor som uppdragsförhållanden i allmänhet. Veterinärers åtgärdsarvoden När den pensionsgrundande arbetsinkomsten för en kommunalveterinär bestäms, beaktas lönen för tjänsten och åtgärdsarvoden. Kommunen ska före slutet av kalenderåret fastställa beloppet av åtgärdsarvoden för följande år för varje veterinär. Beloppet får inte överstiga det dubbla beloppet av den slutlön enligt den lägsta grundlönen som har överenskommits för kommunalveterinärer i det kommunala tjänstekollektivavtalet och som gällde vid ingången av kalenderåret. Keva skickar anvisningar om åtgärdsarvodenas maxbelopp årligen i ett cirkulär.