AVFALLSPLAN ALINGSÅS KOMMUN. Beslutad av KF 2009 02 25 52

AVFALLSPLAN 2008 2013 ALINGSÅS KOMMUN Beslutad av KF 2009 02 25 52

1 INLEDNING... 3 1.1 RENHÅLLNINGSORDNING... 3 1.2 AVFALLSPLAN... 3 1.3 ALINGSÅS KOMMUN... 4 1.3.1 Beskrivning av kommunen... 4 1.3.2 Kommunal avfallsorganisation... 4 1.4 AVFALLSPLANERINGENS OMFATTNING... 5 1.5 UPPFÖLJNING AV TIDIGARE ANTAGEN AVFALLSPLAN... 5 2 MÅL OCH HANDLINGSPLANER... 7 2.1 MÅLSTRUKTUR... 7 2.1.1 Nationella mål... 7 2.1.2 Västra Götalands miljömål... 7 2.1.3 Alingsås kommun miljömål... 8 2.2 MÅL OCH STRATEGIER FÖR AVFALLSHANTERINGEN... 8 2.2.1 Aktivitetsplan...13 2.2.2 Uppföljning och avstämning...14 3 FAKTA OM AVFALL I ALINGSÅS KOMMUN...14 3.1 INSAMLINGSSYSTEM FÖR HUSHÅLLSAVFALL...14 3.1.1 Allmänt...14 3.1.2 Återvinningscentraler i kommunen...14 3.1.3 Övrig sortering...15 3.2 INSAMLADE MÄNGDER HUSHÅLLSAVFALL 2007 SAMT TRENDER...15 3.3 AVFALL I ALINGSÅS KOMMUN...15 3.3.1 Insamlingssystem...16 3.3.2 Avfall som kommunen inte ansvarar för...17 3.4 OMLASTNING OCH SORTERINGSVERKSAMHET...18 4 AVFALLSBEHANDLING...19 4.1 ENERGIUTVINNING UR AVFALL...19 4.2 BIOLOGISK BEHANDLING...19 4.3 FARLIGT AVFALL OCH ELEKTRONIKÅTERVINNING...19 4.4 MATERIALÅTERVINNING (INKL. ÅTERANVÄNDNING)...19 4.5 AVFALLSUPPLAG DEPONERING...19 4.6 ÖVRIGA BEHANDLINGSANLÄGGNINGAR...19 4.7 AVSLUTADE DEPONIER I ALINGSÅS KOMMUN INKL. BEDÖMNING AV RISK...20 5 SAMRÅD OCH MILJÖBEDÖMNING...21 5.1 BESKRIVNING AV SAMRÅD...21 5.1.1 Samråd...21 5.1.2 Utställning...21 5.1.3 Synpunkter...21 5.2 MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLANEN...21 5.2.1 Sammanfattning av planens innehåll...21 5.2.2 Nollalternativ effekterna om planen inte genomförs...22 5.2.3 Planens miljöpåverkan samt åtgärder för att hindra negativ miljöpåverkan..22 5.3 EKONOMISK BEDÖMNING AV AVFALLSPLANEN...23 5.4 SAMMANTAGEN BEDÖMNING...23 2

1 Inledning 1.1 Renhållningsordning Miljöbalken, 15 kapitlet, 11, ställer krav på att alla kommuner ska ha en renhållningsordning som består av två delar: De föreskrifter för hantering av avfall som gäller i kommunen En avfallsplan I renhållningsordningen redovisar kommunen hur hanteringen av hushållsavfall som kommunen ansvarar för, d v s insamlingen, borttransporten och behandlingen skall ske. Den kommunala renhållningsordningen antas av kommunfullmäktige. Detta dokument utgör Alingsås kommuns avfallsplan, som tillsammans med kommunens föreskrifter om avfallshantering är kommunens renhållningsordning. 1.2 Avfallsplan I miljöbalken (SFS 1998:808) finns krav om att varje kommun ska upprätta en renhållningsordning med föreskrifter och avfallsplan. Enligt miljöbalken är syftet med avfallsplanen att redovisa uppgifter om allt avfall som uppkommer inom kommunen. Syftet är också att redovisa vilka mål och åtgärder som kommunen långsiktigt planerar för att avfallets mängd och farlighet ska minska. Vad en avfallsplan ska innehålla regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan (NFS 2006:6). Den ska bland annat innehålla: En beskrivning av nuläget Uppgifter om nedlagda deponier Mål och åtgärder för avfall som kommunen ansvarar för Mål och åtgärder för avfall som kommunen inte ansvarar för Beskrivning av hur målen ska följas upp En miljöbedömning av avfallsplanen Beskrivning av hur målen i den föregående avfallsplanen har följts upp Underlag till länsstyrelsens sammanställning Ett särskilt avsnitt om förpackningar och platser för insamling av förpackningsmaterial Uppgifter om åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar 3

1.3 Alingsås kommun 1.3.1 Beskrivning av kommunen Alingsås kommun ligger i Västra Götaland, 48 km nordost om Göteborg. Kommunen ligger i skärningspunkten mellan flera stora kommunikationsleder och vid stranden av sjön Mjörn. Såväl Västra stambanan som E20 passerar genom staden. I öst västlig riktning går riksvägen mellan Borås och Trollhättan/Uddevalla. Figur 1. Karta över Alingsås i Västsverige År 2008 har Alingsås kommun drygt 36 500 invånare. I takt med att nybyggnationen ökar, främst i centralorten, förväntas folkmängden öka. Till år 2016 beräknas folkmängden vara ca 40 000. Förutom tätorten där det bor ca 25 000 personer, består kommunen av ytterligare sex samhällen, se figur 2. I Alingsås kommun finns cirka 14 000 hushåll varav 8 300 bor i enfamiljsfastigheter och resten bor i flerfamiljsfastigheter. Figur 2. Karta över Alingsås kommun Inom kommunen finns 12 350 arbetstillfällen. Den regionala arbetsmarknaden skapar möjlighet för 4 800 personer att pendla ut från kommunen, medan ca 2 650 pendlar in. De största näringsgrenarna finns inom servicesektorn, verkstadssektorn och handelssektorn. Dessutom finns flera stora lågprisföretag inom livsmedelsbranschen. 1.3.2 Kommunal avfallsorganisation Sveriges kommuner har ett renhållningsansvar. I Alingsås är det avfallsavdelningen inom Tekniska kontoret som har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen och avfallsplaneringen. Tekniska kontoret utför hämtning i egen regi sedan 2002. Jönköpings 4

Energi AB ansvarar i dagsläget för behandling av den brännbara fraktionen av hushållsavfallet. Vid Bälinge avfallsanläggning omlastas det organiskt lättnedbrytbara hushållsavfallet och levereras till godkänd behandlingsanläggning. Bälinge fungerar också som sorterings och deponeringsanläggning inklusive mellanlagringsstation för farligt avfall inom kommunen. 1.4 Avfallsplaneringens omfattning Avfallsplanen ska omfatta all slags avfall inom kommunen och visa vilka åtgärder som behövs för att hantera avfallet. Kommunen har endast ansvar för insamling, hantering och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall inklusive hushållens farliga avfall. Avfall som kommunen inte har ansvar för, det vill säga avfall som omfattas av producentansvar och verksamhetsavfall, beskrivs endast översiktligt. 1.5 Uppföljning av tidigare antagen avfallsplan Den gamla avfallsplanen avsågs gälla 1998 2002. 2001 påbörjades arbetet med en ny avfallsplan vilken aldrig antogs. I samband med det arbetet gjordes en uppföljning av avfallsplanen 1998 2002. Denna redovisas i bilaga C. I denna uppföljning togs en plan fram för genomförande av återstående åtgärder. Uppföljningen av dessa åtgärder redovisas nedan. Åtgärd Tidplan Uppföljning Strategi för Påbörjas våren 2001 Ingen strategi har tagits fram. informationsinsatser Ökade informationsinsatser Vid behov. Kampanjer har genomförts, bland annat med Avfall Sverige ang. farligt avfall. Nyhetsbrev om avfall Våren 2001 Inget nyhetsbrev skickas ut. Ytterligare översyn av öppettiderna på återvinningscentralerna. 2001 Förändrade öppettider på Bälinge och Sollebrunn för att förbättra servicen. Sluttäckning av Mjölseredsdeponin. 2002 Ingen sluttäckning har genomförts. Klassificering av nedlagda 2002 Ingen ny klassificering har deponier. Lokal lakvattenrening för Bälinge Åtgärder enligt lakvattenutrednings förslag/tekniska nämndens beslut/länsstyrelsens beslut. gjorts. En förnyad lakvattenutredning har lämnats till länsstyrelsen i januari 2007, där förslag lämnas att lakvattnet fortsättningsvis skall behandlas i Nolhaga reningsverk. Länsstyrelsen har inte lämnats sitt beslut. 5

Förbränning av övrigt avfall Slamspridning på jordbruksmark. Återvinningsstation för massor ÅVC och miljöstation i Hemsjö Ingared. Så fort det finns någon anläggning på rimligt avstånd som kan ta emot avfallet till rimlig kostnad Om och när detta möjliggörs av lantbrukarna och myndigheterna. Om och när extern intressent tar på sig att driva verksamheten på affärsmässig basis. Tas upp till vidare utredning när tekniska nämnden fattar beslut därom. Förbränning av avfall infördes fr.o.m. 2003. Ingen förändring har skett vad gäller LRFs ställningstagande. Tillstånd har erhållits och måste tas i bruk före utgången av 2012. Inget avtal är tecknat med extern intressent. Det finns inget uttalat behov lokalt, därför har frågan ej vidare utretts. 6

2 Mål och handlingsplaner 2.1 Målstruktur 2.1.1 Nationella mål Sveriges riksdag har satt upp nationella mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Till dessa har riksdagen beslutat om delmål fram till 2020. I Sveriges nationella avfallsplan, Strategi för hållbar avfallshantering, beslutad i september 2005, beskrivs hur avfallshanteringen påverkar de nationella miljömålen. I de 16 nationella miljökvalitetsmålen finns det övergripande mål som rör avfallshanteringen direkt. Det finns även mål som berör avfallshanteringen mer indirekt, till exempel Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. För miljömålet God bebyggd miljö gäller följande: Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Följande delmål som rör avfallshanteringen har formulerats: Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå. Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. För mer information hänvisas till www.miljomal.nu. 2.1.2 Västra Götalands miljömål Mängden deponerat avfall skall minska med minst 50 procent till år 2010 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. (De regionala målen gällande avfall överensstämmer i övrigt med de nationella målen). 7

2.1.3 Alingsås kommun miljömål Kommunfullmäktige beslutade 2005 02 23 om ändrade miljömål för Alingsås. Miljömålen har sin grund i Handlingsprogram för en hållbar utveckling, antaget av kommunfullmäktige i april 1997. Alingsås lokala miljömål är en försiktig revidering av de mål som fanns i handlingsprogrammet. Handlingsprogrammet innehöll 40 mål som gällde för tidsperioden 1998 2008. Sedan 1999 följs målen upp årligen och redovisas i kommunens Miljöredovisning. En mer genomgripande utvärdering och omarbetning av Alingsås miljömål blir självklar i samband med att målåret 2008 närmar sig. Avsikten var att påbörja omarbetningen under 2006. Giftfri miljö Alla nickelkadmiumbatterier från och i laddningsbara maskiner och apparater ska samlas in. Ansvarig nämnd: Miljöskyddsnämnden God bebyggd miljö Återanvända och/eller återvinna 80 procent av det byggnadsmaterial som vid rivning av byggnader och konstruktioner annars deponeras på Bälinge deponi. Använda allt avloppsslam från kommunens reningsverk för växtodling i närområdet. Återanvända och/eller återvinna mer än 90 procent av avfall. Bälinge deponi ska uppfylla krav enligt EU:s direktiv för deponering av avfall. Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden 2.2 Mål och strategier för avfallshanteringen Det övergripande målet för all avfallshantering i Sverige är att minska mängden avfall och dess farlighet. Alingsås kommun har begränsade möjligheter att påverka detta mål då det är starkt förknippat med ekonomisk tillväxt. I Alingsås kommun väntas under de kommande åren en hög tillväxt vad gäller nybebyggelse och invånareantal. Det övergripande målet för avfallshanteringen inom kommunen är att flytta avfallet uppåt enligt EU:s avfallshierarki för att omhändertagandet av avfallet ska förbättras ur miljö och resurshushållningssynpunkt. Detta innebär att minska deponeringen och istället öka andelen material som återvinns eller återanvänds. 1. Minska uppkomst av avfall 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Energiåtervinning 5. Deponering med höga krav på miljöskydd Figur 1 Princip för EU:s avfallsstege 8

För att uppfylla det övergripande målet har fem inriktningsmål formulerats. Mål 1 Materialåtervinning Materialåtervinningen ur hushållsavfallet skall öka med 20 procent från 2008 fram till 2013. Målet syftar till att öka mängden utsorterat återvinningsbart avfall. Det finns ett lagstadgat producentansvar för bland annat förpackningar och returpapper som anger att producenterna är skyldiga att organisera lämpliga insamlingssystem för sina produkter och se till att material återvinns eller omhändertas på ett miljöriktigt sätt. För att minska andelen förpackningar och tidningar i hushållsavfallets brännbara fraktion och grovavfallet krävs informationsinsatser och förbättring av producenternas insamlingssystem. Kommunen har ansvar för att informera hushållen om skyldigheten att sortera ut förpackningar och tidningar och producenterna har ansvar för motsvarande information till andra avfallsinnehavare än hushåll. En av förutsättningarna för att öka insamlingen av förpackningar och tidningar är att kommuninvånarna erbjuds goda möjligheter att lämna ifrån sig sitt sorterade avfall. Producenterna har valt att samla in det avfall som berörs av producentansvaret via återvinningsstationer. Dessa är utplacerade på att antal ställen dit avfallslämnaren själv lämnar sina sorterade fraktioner. Idag är antalet återvinningsstationer för få och det finns geografiska områden som helt saknar återvinningsstationer. För att skapa lämpliga och lättillgängliga system krävs en kombination av olika insamlingssystem, publika och fastighetsnära insamling, beroende av bebyggelsestruktur. Kommunen saknar idag kunskap om andel förpackningar och tidningar i hushållens och verksamheternas hushållsavfall. För att få kunskap om måluppfyllelsen krävs återkommande plockanalyser av hushållsavfallet. Aktiviteter Översyn av öppettiderna på återvinningscentralerna för öka tillgängligheten för allmänheten Utreda ytterligare möjliga platser för förpackningsinsamlingens återvinningsstationer Utreda möjligheten till fastighetsnära insamling Kampanj för att alla kommunala förvaltningar inför full källsortering NYCKELTAL Insamlad mängd producentansvarsmaterial, kg per invånare och år. Ansvarig: Tekniska nämnden KOMMENTAR År 2007 samlades följande in: Glasförpackningar: 16,57 kg/inv Pappersförpackningar: 11,78 kg/inv Metallförpackningar: 1,44 kg/inv Plastförpackningar: 2,57 kg/inv Tidningar: 60,79 kg/inv 9

Antal stationära insamlingspunkter för hushållens förpackningar och tidningar. Ansvarig: Tekniska nämnden Andel kommunala arbetsplatser med fullständig källsortering. Ansvarig: Tekniska nämnden Andel förpackningsmaterial uppdelat på slag i hushållsavfallet (i kärl). Ansvarig: Tekniska nämnden År 2008 fanns 18 st. återvinningsstationer. Källa: FTI AB. Uppgift saknas. Resultat inhämtas från inventering under 2008. Uppgifter saknas. Kunskap fås ur plockanalyser. Mål 2 Farligt avfall Farligt avfall som uppkommer i kommunen skall sorteras ut och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Mängden utsorterat farligt avfall från hushållsavfallet skall öka med 10 procent från 2008 till 2013. Avfall som klassificeras som farligt avfall måste samlas in och behandlas skiljt från övrigt avfall så att spridning av farliga ämnen minimeras. Detta gäller allt farligt avfall från både hushållsavfall och verksamheter. Icke utsorterat farligt avfall ger miljöstörningar inom avfallshanteringen genom till exempel läckage från deponier och föroreningar i avfallsförbränningens slagg och aska. Urlakade ämnen i lakvattnet till reningsverket kan inverka på de biologiska processerna i avloppsreningsverket samt förorena avloppsvattnet och slammet. En förutsättning för att öka andelen farligt avfall som samlas in och omhändertas på ett korrekt sätt är att hushållen ges goda förutsättningar att lämna sitt farliga avfall. I dag finns fasta insamlingssystem för hushållens farliga avfall. Hushållen kan lämna sitt farliga avfall vid någon av miljöstationerna eller på någon av kommunens två återvinningscentraler. Tekniska nämnden och el producenterna är gemensamt ansvariga för att skapa lämpliga insamlingssystem för att nå målet. Hushållens förståelse av vikten att sortera ut farligt avfall är avgörande för att minska mängden farligt avfall i hushållsavfallet. Kommunen saknar idag kunskap om andel farligt avfall hushållens och verksamheternas hushållsavfall. För att få kunskap om måluppfyllelsen krävs återkommande plockanalyser av hushållsavfallet. Aktiviteter Utreda möjligheten till fastighetsnära hämtning Öka möjligheterna för småföretagare att lämna vid ÅVC Förbättra insamling via miljöstationerna Inlämnings /insamlingskampanjer Samordning av insamling och transport av farligt avfall från kommunala arbetsplatser 10

NYCKELTAL Insamlad mängd farligt avfall från hushållen, kg per invånare. Ansvarig: Tekniska nämnden Insamlad mängd farligt avfall från småföretagare, kg. Ansvarig: Tekniska nämnden Andel farligt avfall i hushållsavfallet, (i kärl) Ansvarig: Tekniska nämnden KOMMENTAR 2007 samlades 3 kg farlig avfall per invånare. Uppgift saknas. Uppgift saknas. Kunskap får ur plockanalyser. Mål 3 Organiskt avfall Matavfall, park och trädgårdsavfall och fettavskiljarslam skall behandlas biologiskt. Felsorteringsgraden i hushållsavfallet skall minska med 15 procent mellan 2008 och 2013. Riksdagen har antagit ett miljömål om organiskt avfall, senast 2010 ska minst 35 procent av allt matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som centralbehandling. För att nå målet att minska felsorteringsgraden krävs att kommunen erbjuder ett lättillgängligt insamlingssystem. Tekniska nämnden i samarbete med miljöskyddsnämnden måste aktivt informera hushåll, restauranger och livsmedelsbutiker om hantering av matavfall samt genom renhållningstaxan stimulera och motivera till utsortering av matavfall. Kommunen saknar idag kunskap om andel organiskt avfall i hushållens och verksamheternas hushållsavfall. För att få kunskap om måluppfyllelsen krävs återkommande plockanalyser av hushållsavfallet. Aktiviteter Inventera samtliga fettavskiljare för att säkerställa rätt tömningsfrekvens och omhändertagande. Kampanj för att få fler att installera fettavskiljare och samla in sitt vegetabiliska fett för återvinning Utreda och genomföra införandet av separat hantering av biologiskt avfall från restauranger och storhushåll genom striktare tillämpning av renhållningstaxan Utreda hur insamling av trädgårdsavfall kan ske på bästa sätt och finna lämpliga uppsamlingsplatser Utreda lokal rötningsanläggning för hushållsavfallet. NYCKELTAL Biologisk behandlad mängd matavfall, kg per invånare Ansvarig: Tekniska nämnden Antal abonnemang för komposterbart avfall för verksamheter KOMMENTAR Här räknas inte hemkompostering in. 2007 komposterades 49,6 kg matavfall per invånare. 2007 fanns 349 antal abonnemang för komposterbart avfall för verksamheter. 11

Ansvarig: Tekniska nämnden Andel matavfall i hushållsavfallet, (i kärl). Ansvarig: Tekniska nämnden Andel verksamheter som har fettavskiljare installerad. Ansvarig: Tekniska nämnden Andel anmälda hemkomposterare. Andel av hushållen med abonnemang för komposterbart avfall. Uppgifter saknas. Uppgifter hämtas från resultat av plockanalyser. Fullständiga uppgifter saknas. Uppgifter hämtas från resultat av inventering under 2008. 2008 hade 14 procent av hushållen hemkompostering. 2008 hade 86 procent av hushållen abonnemang för komposterbart avfall. Mål 4 Anläggningar för avfallshantering Anläggningar för avfallshantering (i drift och avslutade) ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. Aktiviteter Bälinge avfallsanläggning bevaras som en resurs för återvinning och avfallshantering på lång sikt Mariedal deponi utreds, kontrollprogram och en plan för sluttäckning tas fram Mjölsered deponi utreds och sluttäcks Genomföra en förnyad översikt av de gamla deponierna med en åtgärdsplan Mål 5 Information Informationsinsatsen till medborgarna skall anpassas så att de övriga målen i denna avfallsplan uppfylls. En av de viktigaste faktorerna för att nå framgång vad gäller en riktig avfallshantering är att avfallsinnehavaren har kunskap och förtroende för avfallshanteringssystemet. För att nå målen i denna avfallsplan krävs information om varför det är viktigt att hantera avfallet på ett visst sätt, hur avfallet omhändertas och vilka miljöeffekter som uppstår. För att uppnå målen är information av stor strategisk betydelse. De informationsinsatser som planeras bör därför vara målgruppsinriktade. Aktiviteter Informationskampanj kring sortering av förpackningar, farligt avfall och organiskt avfall Information om de återvinningscentraler och återvinningsstationer som finns i kommunen, ska årligen gå ut till medborgarna via bland annat kommunens hemsida, lokalpress och informationsutskick Informationspaket kring källsortering tas fram och erbjuds kommunens arbetsplatser Informationssatsning mot fastighetsägare och flerfamiljsfastigheter 12

2.2.1 Aktivitetsplan Nedan visas en översiktlig tidsplanering över de olika aktiviteterna som föreslås under respektive inriktningsmål. En mer detaljerad redovisning av de olika aktiviterna, tidsplan och kostnader redovisas i tekniska nämndens olika verksamhetsplaneringar samt i budget för respektive år. 13

MÅL 1. Materialåtervinning Översyn av öppettiderna på återvinningscentralerna för öka tillgängligheten för allmänheten Utreda ytterligare möjliga platser för förpackningsinsamlingens återvinningsstationer Utreda möjligheten till fastighetsnära insamling Kampanj för att alla kommunala förvaltningar inför full källsortering 2. Farligt avfall Utreda möjligheten till fastighetsnära hämtning Öka möjligheterna för småföretagare att lämna vid ÅVC Förbättra insamling via miljöstationerna Inlämnings /insamlingskampanjer Samordning av insamling och transport av farligt avfall från kommunala arbetsplatser 3. Organiskt avfall Inventera samtliga fettavskiljare för att säkerställa rätt tömningsfrekvens och omhändertagande. Kampanj för att få fler att installera fettavskiljare och samla in sitt vegetabiliska fett för återvinning Utreda och genomföra införandet av separat hantering av biologiskt avfall från restauranger och storhushåll Utreda hur insamling av trädgårdsavfall kan ske på bästa sätt Utreda lokal rötningsanläggning för hushållsavfallet. 4. Anläggningar för avfallshantering Bälinge avfallsanläggning bevaras som en resurs för återvinning och avfallshantering på lång sikt Mariedal deponi utreds, kontrollprogram och en plan för sluttäckning tas fram Mjölsered deponi utreds och sluttäcks Genomföra en förnyad översikt av de gamla deponierna med en åtgärdsplan 5. Information Informationskampanjer kring sortering av förpackningar, farligt avfall och organiskt avfall Information om de återvinningscentraler och återvinningsstationer som finns i kommunen ska årligen gå ut till medborgarna via bland annat kommunens hemsida, lokalpress och informationsutskick Informationspaket kring källsortering tas fram och erbjuds kommunens arbetsplatser Informationssatsning till fastighetsägare och flerfamiljsfastigheter TIDSPLAN 8 9 10 11 12 13 Kontinuerligt 13

2.2.2 Uppföljning och avstämning Avfallsplanen ska vara ett långsiktigt levande planeringsdokument. För att bedöma om avfallsplanens mål nås, krävs att en uppföljning av planen sker. Uppföljningen skall leda till en ständig förbättring av avfallshanteringen och även att få till följd att materialåtervinningen ökar och att avfallet flyttas uppåt enligt avfallshierarkin. Tekniska nämnden har det övergripande ansvaret för uppföljningen av avfallsplanen. En årlig uppföljning av de nyckeltal som redovisas under respektive inriktningsmål anges i Tekniska nämndens verksamhetsberättelse. I slutet av 2011 ska en fördjupad avstämning redovisas för att klarlägga om inriktningsmålen nås under planperioden. 3 Fakta om avfall i Alingsås kommun 3.1 Insamlingssystem för hushållsavfall 3.1.1 Allmänt Kommunerna har ansvar för insamling, hantering och behandling av hushållsavfall, utom det avfall som omfattas av producentansvar. Insamlingen av hushållsavfallet sköts av kommunen i egen regi. Systemet för insamling av avfall från hushåll bygger på en kombination av hämtning vid fastighet och avlämning vid återvinningscentraler. Förpackningar och returpapper med producentansvar avlämnas på återvinningsstationer som drivs av producenterna via sammanslutningen FTI, Förpackningsoch tidningsinsamlingen. Småbatterier samlas i huvudsak in via batteriholkar ute i kommunen. Småbatterier kommer från och med 2009 att hamna under producentansvar vilket kan komma att förändra insamlingsrutinen framöver. Utöver detta samlas farligt avfall från hushållen in genom fyra stycken miljöstationer som finns placerade vid bensinstationer och de två återvinningscentraler som finns i kommunen. 3.1.2 Återvinningscentraler i kommunen I Alingsås kommun finns två återvinningscentraler. Bälinge Avfallsanläggning ligger fyra kilometer nordöst om Alingsås i E20s riktning mot Stockholm. Sollebrunns återvinningscentral finns i Torps industriområde i Sollebrunn. Figur 3. Bälinge Avfallsanläggning Figur 4. Sollebrunn återvinningscentral 14

På återvinningscentralerna kan hushållen lämna förpackningar, däck, småbatterier, fordonsbatterier, farligt avfall, elektronikavfall, trädgårdsavfall, grovavfall samt kläder, möbler och annat för återanvändning. Företag kan lämna träavfall för flisning, i den mån som det finns avsättning för materialet på marknaden. Brännbart material från verksamheter tas endast emot i den mån kommunen har möjlighet att vidarebefordra materialet till förbränning. 3.1.3 Övrig sortering Utöver hushållens möjlighet till källsortering via insamlingssystemen som beskrivits ovan finns det möjlighet för verksamheter att lämna osorterat material till Bälinge avfallsanläggning. Verksamhetsavfall Blandat avfall som lämnas in av verksamheter sorteras så att endast det som är av sådan kvalitet eller sådant material att det inte går att resursutnyttjas deponeras. Detta sker endast på Bälinge avfallsanläggning. 3.2 Insamlade mängder hushållsavfall 2007 samt trender Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samlas in av kommunen antingen genom direkt hämtning eller genom avlämning på återvinningscentraler och miljöstationer för farligt avfall. Producentansvarsmaterial samlas in av producenterna på återvinningsstationerna samt på återvinningscentralerna. Den mest tydliga trenden är att mängden brännbart avfall (inklusive hushållsavfall) har ökat medan mängden utsorterat komposterbart har varierat över åren. Hur trenden ser ut för förpackningsmaterial är svårt att säga, återvinningsstationerna skall från och med 2006 endast ta emot avfall från hushållen, dock saknas idag mottagningsanläggning för verksamhetsavfall vilket medför att avfallet troligen lämnas på återvinningsstationer för hushållens avfall. Osäkerheten innebär att siffrorna inte bör jämföras med tidigare års eftersom de då även inkluderade insamlingen från företag. 3.3 Avfall i Alingsås kommun Avfallsflöden i Alingsås kommun, i ton. Material 2003 2004 2005 2006 2007 Brännbart avfall 5 802 7 549 8 001 8 498 8501 Grovavfall 110 142 116 87 81 Komposterbart hushållsavfall 1 682 1 630 1 512 1 350 1808 Komposterbart park och trädgårdsavfall 1727 2497 Farligt avfall 100 105 110 Småbatterier 6,7 7 8 Tidningspapper 1 999 2 342 2 233 Wellpapp 306 Plastförpackningar 78 93 Metallförpackningar 66 53 15

Glasförpackningar (inkl. verksamhet) 661 586 609 Pappersförpackningar (inkl. wellpapp) 351 433 Däck 42 47 29 Blybatterier över tre kilo 0,1 0,1 Elektriska och elektroniska produkter 337 1 385 1 295 1 3.3.1 Insamlingssystem Hushållskärlshämtning Hushållsavfallet samlas in i två fraktioner; organiskt lättnedbrytbart hushållsavfall (matavfall) och restavfall (brännbart). Genom denna uppdelning möjliggörs ett nyttiggörande av matavfallet (som kompost eller rötgas/rötrest) samt det övriga avfallet (förbränning/energi). Det brännbara avfallet transporteras till Bälinge avfallsanläggning för omlastning, den brännbara fraktionen levereras idag till Jönköping Energi AB:s anläggning i Jönköping för förbränning med energiutvinning. Vid Bälinge avfallsanläggning omlastas även det insamlade matavfallet och levereras till godkänd behandlingsanläggning. Grovavfall Grovavfall kan antingen lämnas på återvinningscentralerna eller hämtas fastighetsnära efter beställning. Insamlat grovavfall transporteras till Bälinge för sortering och omlastning, därefter till olika mottagare av återvinningsmaterial, till Jönköping Energi AB anläggning för vidare behandling eller till deponi. Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall ska inte blandas med annat hushållsavfall. Det bästa för miljön är att kompostera trädgårdsavfallet i egna trädgården. Trädgårdsavfall ska inte läggas i skogen då det gynnar oönskade växtarter. Trädgårdsavfall från hushållen behandlas genom kompostering, antingen lokalt på den egna fastigheten eller centralt på Bälinge avfallsanläggning. Det finns tre möjligheter att bli av med trädgårdsavfallet; Avlämning på återvinningscentral Hämtning efter beställning (budning) Abonnemang med särskilt kärl för trädgårdsavfall, hämtning sker varannan vecka från mitten av april till mitten av november. Matavfall Matavfall mm får komposteras hemma om det kan ske utan risk för människors hälsa och miljön. För detta krävs kompostbehållare som är skadedjurssäker och luftad. För hemkompostering krävs anmälan till Miljöskyddskontoret. Kommunen har infört ett särskilt kärl för insamling av matavfall. Matavfallet körs till Bälinge avfallsanläggning där det omlastas för transport till godkänd mottagningsanläggning. Farligt avfall Hushållens farliga avfall kan lämnas på miljöstationerna i kommunen, inklusive på återvinningscentralerna. Läkemedelsrester ska lämnas på apoteken. Slam från enskilda avloppsanläggningar Inom kommunen finns 3 500 stycken enskilda avloppsanläggningar. Slam från enskilda tankar och slamavskiljare av typ trekammarbrunnar hämtas av RangSells och transporteras till 1 Från Bälinge Avfallsanläggning 16

kommunens avloppsreningsverk för behandling. Hämtning av slam sker efter behov, dock minst en gång per år. Slam från avloppsreningsverk Det slam som årligen produceras vid avloppsreningsverken innehåller stora mängder fosfor och kväve. Dessa ämnen är ändliga resurser och genom att använda slammet som gödningsmedel på åkermark skulle de kunna återföras till kretsloppet. VA verket har idag ett avtal med RagnSells Avfallshantering AB gällande omhändertagande av slam från Nolhaga reningsverk. Slammet används för att tillverka jordförbättringsmedel. Bygg och rivningsavfall Bygg och rivningsavfall skall sorteras så att återanvändbart och återvinningsbart material kan nyttiggöras samt så att farligt avfall tas om hand på rätt sätt. Kommunen har ingen rätt att styra vart bygg och rivningsavfallet skall transporteras, men Bälinge avfallsanläggning tar emot en del av byggavfallet för sortering/återvinning och deponering. I kommunen finns återbruksvaruhus för byggmaterial, där både privatpersoner och företag kan lämna och köpa material. Mass och asfaltåtervinning i kommunen bedrivs av entreprenörer utanför kommunens regi. Avfall som omfattas av producentansvar Obligatoriskt producentansvar finns för förpackningar, bilar, däck, returpapper och elektriska och elektroniska produkter inklusive batterier. Det finns också frivilliga åtagande för kontorspapper, byggavfall och lantbruksplast. Ansvaret innebär att den som tillverkar eller importerar en produkt ska se till att avfallet samlas in och behandlas. Producentansvaret är reglerat i lag och förordning som är beslutat av regering och riksdag. Producenterna ska tillhandahålla lämpliga insamlingssystem för att underlätta för hushåll och andra att sortera ut och lämna avfall som går under producentansvar. Det innebär att kommunen inte har något ansvar för insamling, transport och behandling av de olika produkterna och förpackningarna. Däremot ansvarar kommunen för information om insamlingssystem till allmänheten. Som hushåll eller annan konsument är var och en skyldig att sortera ut och lämna avfallet i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Lågenergilampor och lysrör lämnas till miljöstation eller återvinningscentral. El och elektronikavfall lämnas på återvinningscentral eller till försäljningsställe i samband med köp av ny produkt. 3.3.2 Avfall som kommunen inte ansvarar för Då kommunen inte har ansvar för avfall från företag/verksamheter saknas heltäckande statistik för detta avfall. Privata entreprenörer svarar för hämtning för den större delen av industriavfallet. Detta avfall brukar delas in i branschspecifikt, icke branschspecifikt avfall och farligt avfall. Huvuddelen av det branschspecifika och icke branschspecifika avfall som uppstår i kommunen går till material eller energiåtervinning eller andra deponier utanför kommunen och når aldrig Bälinge avfallsanläggning. Specialavfall som uppstår i kommunen samlas i huvudsak in av icke kommunala entreprenörer och behandlas på anläggningar utanför kommunens regi. 17

Farligt avfall från verksamheter tas inte emot på Bälinge avfallsanläggning, utan hänvisas till aktörer utanför kommunens regi (undantaget är bl. a asbest, impregnerat trä och el avfall). I kommunen finns i dagsläget en anläggning som tar emot farligt avfall från verksamheter och i regionen finns ytterligare några verksamma företag. 3.4 Omlastning och sorteringsver ksamhet Till Bälinge avfallsanläggning ankommer de sopbilar som samlat in hushållsavfall i kommunen. Det brännbara avfallet tippas i större containrar för vidare transport till behandling på godkänd mottagningsanläggning. Matavfallet omlastas och transporteras till biologisk behandling på godkänd mottagningsanläggning. Även återvinningsmaterial från återvinningscentralen (t ex skrot och wellpapp) lastas om till större containrar för vidare transport till återvinningsföretagen. Vid anläggningen tas grovavfall från hushållen och blandat verksamhetsavfall emot. Ur grovavfallet och det blandade verksamhetsavfallet sorteras ut materialslag som kan återvinnas. 18

4 Avfallsbehandling 4.1 Energiutvinning ur avfall Allt brännbart avfall som samlas in i kommunen transporteras till Jönköping Energis avfallsvärmeverk i Jönköping. 4.2 Biologisk behandling Insamlat matavfall omlastas och transporteras till godkänd anläggning för biologisk behandling. Insamlat park och trädgårdsavfall behandlas genom kompostering på Bälinge avfallsanläggning. Färdig kompost används inom parkavdelningen och andra intressenter, den finns även att hämta kostnadsfritt för privatpersoner. 4.3 Farligt avfall och elektr onikåtervinning Hushållens farliga avfall insamlas via miljöstationer och återvinningscentraler av Ragnsells Specialavfall för transport vidare till slutlig behandling. Insamling av elektronik och elektroniska produkter sker via Elkretsen. 4.4 Materialåtervinning (inkl. återanvändning) Återvinning av trä och bygg och rivningsmaterial sker genom utsortering av blandat avfall. Avfall som inte kan återvinnas eller återanvändas deponeras. På Bälinge Avfallsanläggning finns möjlighet att lämna användbara saker, som kläder och möbler, till återanvändning. 4.5 Avfallsupplag deponering På Bälinge avfallsanläggning deponeras avfall som är godkänt för mottagning på en deponi för icke farligt avfall. På denna anläggning har tidigare organiskt material deponerats, varför ett uppsamlingssystem för deponigas finns anlagt. Bälinge avfallsanläggning har meddelats nytt tillstånd som kommer att tas i anspråk innan årskiftet 2008/2009. 4.6 Övriga behandlingsanläggningar I kommunen har RagnSells och Skrotfrag sorteringsanläggningar för farligt avfall och övrigt avfall. 19

4.7 Avslutade deponier i Alingsås kommun inkl. bedömning av risk Nedan följer en kortfattad beskrivning av områdena. Beskrivningen bygger på tidigare avfallsplan samt uppgifter från länsstyrelsen (bl. a Inventering av nedlagda och illegala deponier, 2001 11 30). Ytterligare beskrivning redovisas i bilaga B. Figur 5. Nedlagda deponier Deponi Mariedal Korpaberget (Tuvebo 1:14, 1:37, 1:38, 1:40, 1:42) Västra Bodarna (Lycke 2:1) Bjärke (Mörlanda 1:3) Hemsjö (Hemsjö 5:5) Aktiv Deponerat avfall period 1940 1973 Hushålls och verksamhetsavfall samt slam från reningsverk 1956 1973 Hushållsavfall, viss mängd oljeskadad jord 1966 1973 Aska, hushålls, industri och trädgårdsavfall 1950 Trä och rivningsavfall. Skyddsåtgärd, kontroll och riskbedömning Lakvatten samlas upp i ett dräneringssystem som avleds till det kommunala reningsverket. Deponin är täckt med jord. Riskklass 2 : 3 Ingen uppsamling av lakvatten sker. Tippen återställd och slutbesiktigad (1981 05 14). Riskklass 2 : 3 Ingen uppsamling av lakvatten. Täckningen bör kompletteras. Riskklass 2 : 3 Området skall enligt uppgift ha täckts med schaktmassor (från vägbygge) och slutkontrollerats av länsstyrelsen på 1950 talet. Inga synliga vegetationsskador har påträffats. Riskklass 2 : 4 2 Riskklass enligt MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) 3 = Måttlig risk, 4 = liten risk 20

5 Samråd och miljöbedömning 5.1 Beskrivning av samråd Enligt miljöbalken 15 kap. 13 skall kommunen på ett lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med fastighetsinnehavare och myndigheter när ett förslag till renhållningsordning upprättas. Vidare skall det ställas ut för granskning av allmänheten under minst fyra veckor innan förslaget antas. Nedan beskrivs hur samrådet och utställningen har genomförts. 5.1.1 Samråd Samråd har genomförts genom remissförfarande. Förslaget till avfallsplan har skickats ut till samtliga förvaltningar, kommunala bolag och organisationer som kan antas ha intresse i och synpunkter på avfallsplanen. 5.1.2 Utställning Avfallsplanen har ställts ut under perioden juni 2007 till och med augusti 2007. Avfallsplanen fanns utställd på Alingsås, Sollebrunn och Ingareds bibliotek, samt på Tekniska kontoret, Sveagatan 12 och på Alingsås kommuns hemsida, www.alingsas.se. 5.1.3 Synpunkter Genom samråd och utställning av avfallsplanen har 10 yttranden och synpunkter inkommit till tekniska nämnden. Synpunkterna har beaktats i utformningen av avfallsplanen. 5.2 Miljöbedömning av avfallsplanen Enligt Miljöbalken 6 kap 11 18 skall en strategisk miljöbedömning genomföras vid ändring eller upprättande av planer och program som kan anses medföra en betydande miljöpåverkan. Avfallsplaner hör till de planer som skall miljöbedömas, Miljöbalken 15 kap 11. Syftet med den strategiska miljöbedömningen är att i ett tidigt skede av en besluts och planeringsprocess beakta långsiktiga effekter och helhetsperspektivet ur miljösynpunkt. Den ska göra det möjligt att överväga och bedöma alternativa lösningar. Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd för hur en strategisk miljöbedömning för olika typer av planer, till exempel avfallsplaner, skall genomföras och vad den ska innehålla. Denna plan innehåller en översiktlig miljöbedömning av de effekter som inriktningsmålen för planen kan medföra. 5.2.1 Sammanfattning av planens innehåll Planen innehåller fem prioriterade lokala inriktningsmål för avfallshanteringen inom Alingsås kommun. Målen är: Materialåtervinningen ur hushållsavfallet skall öka med 20 procent från 2008 fram till 2013. Farligt avfall som uppkommer i kommunen skall sorteras ut och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Mängden utsorterat farligt avfall från hushållsavfallet skall öka med 10 procent från 2008 till 2013. 21

Matavfall, park och trädgårdsavfall, fettavskiljarslam skall behandlas biologiskt. Felsorteringsgraden i hushållsavfallet skall minska med 15 procent mellan 2008 och 2013. Anläggningar för avfallshantering (i drift och avslutade) ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. Informationsinsatsen till medborgarna skall anpassas så att de övriga målen i denna avfallsplan uppfylls. 5.2.2 Nollalter nativ effekter na om planen inte genomför s I en miljöbedömning ska ett nollalternativ beskrivas. Det är en beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om avfallsplanen inte genomförs. I denna miljöbedömning innebär ett nollalternativ att ingen ny avfallsplan antas. Även om ingen ny avfallsplan antas kommer insamlingen av avfall att fortsätta. Avfallsvolymernas framtida storlek bedöms öka i takt med befolkningstillväxten. Den allmänna miljömedvetenheten bibehålls genom nationella kampanjer och information etc. Bedrivs inga lokal kampanjer finns dock risken att intresset minskar med tiden. Andelen avfall som går till förbränning med energiutvinning fortsätter vara hög. Till följd av ökade bränslekostnader för transporter samt ytterligare höjning av förbränningsskatten, kan volymerna avfall som går till förbränning minska till följd av dessa faktorer som kan komma att höja renhållningstaxan, men som i övrigt inte styrs av lokala beslut i nollalternativet. 5.2.3 Planens miljöpåver kan samt åtgär der för att hindra negativ miljöpåver kan Mål 1 Materialåtervinningen ur hushållsavfallet skall öka med 20 procent från 2008 fram till 2013. Negativa miljöeffekter kan fås genom att transportbehovet kan öka som en följd av att avfallet samlas in i fler fraktioner. Det finns dock exempel där införandet av insamling i fler fraktioner lett till ett minskat transportarbete. Mål 2 Farligt avfall som uppkommer i kommunen skall sorteras ut och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Mängden utsorterat farligt avfall från hushållsavfallet skall öka med 10 procent från 2008 till 2013. Genom att sträva efter att farligt avfall hamnar i rätt behandlingssystem uppnås flera positiva miljöeffekter. Dels minskar risken för att diffusa och farliga ämnen sprids i samhället och naturen på grund av att de hanteras på fel sätt, dels undviks driftsstörningar i behandlingssystemen med de negativa miljöeffekter som kan uppstå om det farliga avfallet inte sorteras ut. Målet innebär att utnyttja de befintliga systemen som finns i högre utsträckning, att utreda möjligheten till nya insamlingssystem, vilka kan få till följd att transporterna ökar. Mål 3 Matavfall, park och trädgårdsavfall, fettavskiljarslam skall behandlas biologiskt. Felsorteringsgraden i hushållsavfallet skall minska med 15 procent mellan 2008 och 2013. Målet innebär att avfallets resurser i form av energi och näringsinnehåll utnyttjas i större utsträckning. Det kan på sikt minska användningen av handelsgödsel och fossila bränslen inom kommunen. 22

Energin i bioavfallet kan genom biogasproduktion utnyttjas i form av fordonsgas eller uppvärmning. Kan användningen av fossila bränslen minska genom utnyttjande av biogas kommer energiutnyttjandet förbättras ur klimatsynpunkt. Mål 4 Anläggningar för avfallshantering (i drift och avslutade) ska så liten miljöpåverkan som möjligt. Den miljöpåverkan som uppkommer på grund av den pågående driften av kommunens avfallsanläggning behandlas i en separat miljökonsekvensbeskrivning. Risk och åtgärdsbedömning av kommunens nedlagda deponier ger en indirekt påverkan, genom de praktiska åtgärder som kan komma att föreslås. Mål 5 Informationsinsatsen till medborgarna skall anpassas så att de övriga målen i denna avfallsplan uppfylls. Ökad kunskap kan leda till ett förändrat beteende som bidrar till att flytta avfallet uppåt i avfallshierkin. Det medverkar till att de övriga målen i avfallsplanen kan uppfyllas. 5.3 Ekonomisk bedömning av avfallsplanen För att nå avfallsplanens inriktningsmål framhålls ett större behov av informationsinsatser. Huvudinriktningen för avfallsplanen är att flytta avfallet uppåt i avfallshierkin, en förutsättning för detta är att hushållen har rätt kunskap om hur de skall hantera sitt avfall. Ökade informationsinsatser innebär en ökad kostnad på kort sikt, på lång sikt kan dessa ersättas med de minskade kostnader som fås med en förbättrad sortering. I avfallsplanen föreslås att fastighetsnära hämtning av källsorterat material och hushållens farliga avfall samt kampanjer med miljöbil skall utredas. En sådan utveckling av avfallsverksamheten innebär en kraftig kostnadsökning för insamling. En ökad insamling av farligt avfall innebär också ökade kostnader för omhändertagandet. Det positiva med fastighetsnära insamling är att källsorteringen av avfallet ökar, avfallet hamnar i rätt behandlingssystem från början och att mängden avfall som förbränns minskar. Utvecklingen inom avfallsområdet pekar mot att kraven för förbränning ökar samtidigt som kostnader ökar. Kan mängden avfall som förbränns minskas kommer det på sikt medföra stora ekonomiska vinster. 5.4 Sammantagen bedömning Översiktlig avvägning mellan nollalternativet och föreslagna mål för avfallsverksamheten. Nollalternativ Föreslagen plan Sorteringsgrad + Spridning av farliga ämnen + Transporter + Nedskräpning + Kostnader +? Miljömål? 23