1. Kurstitel Kurstitel Sökord 2. Målgrupp Nivå Specialitet Andra yrken Ytterligare information 3. Behovsbeskrivning Behovsbeskrivning

Relevanta dokument
Hitta kurser. Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare

KURSBESKRIVNING LIPUS-ANNONS maj-juni 2017

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17

Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal

Om ansökan och antagning till SK-kurser

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Kurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin

Nr 3/2017 Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm

Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

2012 års kommunala lönestatistik

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal

Arbetsidentifikation (AID)

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Socialstyrelsens författningssamling

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS)

Kursbeskrivning. 1. Utbildningens titel Praktiskt ledarskap och kommunikation för sjukhusfysiker.

Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring - inklusive målbeskrivningar

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Ledarskap Patient läkarrelation Medicinsk etik och filosofi Arbetsmiljö Yrkes och miljömedicin Företagshälsovård

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

5. Målgrupp Specialister inom sjukhusfysik eller ST-fysiker som är i slutet av sin ST-utbildning

5. Målgrupp Specialister inom sjukhusfysik eller ST-fysiker som är i slutet av sin ST-utbildning

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Möjlighet att dela med sig av utbildningsmaterial kommer att arrangeras.

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Organisationens påverkan på individ och grupp

Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med EMF och MRsäkerhet

Arbets- och miljömedicin

Öron-, näs- och halssjukdomar

Barn- och ungdomspsykiatri

5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med radiologi är välkomna.

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Specialisttjänstgöringsguiden för Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp.

Ortopedidagen

Obstetrik och gynekologi

Beslut Margareta Petrusson

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Psykiatriska specialiteter

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Barn- och ungdomskirurgi

Yrkeskvalifikationer

Antalet läkare ökar kraftigt

Neuroradiologi 1

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Lipus - Utbildningsbeskrivning

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Individuell planering av tjänstgöring

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi

Tilläggsspecialiteter

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Antalet läkare ökar. Läkarutvecklingen Antal Kvinnor Specialister Nya Läkare i År läkare % % med. stud. arbetsför ålder

ST-barometern och intern SPUR 2016

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Invärtesmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Psykiatriska specialiteter

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Rehabiliteringsmedicin

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Bilaga 2 klinisk immunologi och transfusionsmedicin, synpunkter

Kirurgiska specialiteter

Bild- och Funktionsmedicin

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

KlinikKurt Klinisk handledning

Transkript:

1. Kurstitel Kurstitel Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare Sökord Handledning,Ledarskap,Undervisning,Organisation,Kommunikation,Patientsamtal,Chef,Etik,Konflikt,ST 2. Målgrupp Nivå Färdiga specialister (Fortbildning) Läkare under specialistutbildning/st Specialitet Kirurgi Urologi Barn- och ungdomskirurgi Plastikkirurgi Kärlkirurgi Thoraxkirurgi Ortopedi Handkirurgi Anestesi och intensivvård Obstetrik och gynekologi Öron-, näs- och halssjukdomar Hörsel- och balansrubbningar Röst- och talrubbningar Ögonsjukdomar Internmedicin Kardiologi Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Endokrinologi och diabetologi Njurmedicin Lungsjukdomar Hematologi Allergologi Geriatrik Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomsallergologi Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Neonatologi Barn- och ungdomshematologi och onkologi Barn- och ungdomskardiologi Psykiatri Rättspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Radiologi Neuroradiologi Nuklearmedicin Klinisk fysiologi Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk mikrobiologi Klinisk kemi Klinisk farmakologi Klinisk patologi Rättsmedicin Neurologi Neurokirurgi Klinisk neurofysiologi Rehabiliteringsmedicin Allmänmedicin Onkologi Gynekologisk onkologi Infektionssjukdomar Klinisk genetik Arbets- och miljömedicin Hud- och könssjukdomar Reumatologi Socialmedicin Akutsjukvård Smärtlindring Arbetsmedicin Beroendemedicin Palliativ medicin Skolhälsovård Vårdhygien Äldrepsykiatri Andra yrken Psykolog Psykoterapeut Ytterligare information Läkare i behov av att utveckla sin ledar- och handledarkompetens, sina insikter i teambildning och sjukvårdens organisation, samt sin kommunikativa förmåga i mötet med kollegor, medarbetare, studenter, patienter och närstående. Kursen riktar sig också till chefsläkare i behov av att utveckla sin ledarförmåga och även till andra yrkesgrupper i ledarställning inom sjukvården. Erfarenhet av klinisk tjänstgöring är ett krav för deltagande i kursen, liksom goda färdigheter i svenska språket. Kursen förutsätter 100% närvaro. 3. Behovsbeskrivning Behovsbeskrivning Inom sjukvården har under de senaste åren medvetenheten ökat om betydelsen av gott ledarskap. Tidigare har man i hög grad förlitat sig på att den medicinska kompetensen varit tillräcklig grund för effektivt ledarskap och handledande. Den kommunikativa förmågan i mötet med kollegor och medarbetare såväl som med patienter och deras närstående lyfts allt oftare fram som en viktig del av läkarens professionella utövande. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkares specialisttjänstgöring (SOSFS 2008:17 och SOSF 2015:8) ger tydligt uttryck för betydelsen om ökad ledar-, handledar-, kommunikations-, informations- och organisationskompetens hos ST-läkare. För att uppnå dessa mål har det lagts upp ett kursprogram med hög grad av deltagaraktivitet. Efter varje teoripass följer reflektion i grupp, träningssituationer och personlig handledning. Erfarenheterna från tidigare kurser har givit utbildarna god inblick i målgruppens behov och om lämplig pedagogik. En sammanställning av kursutvärderingar finns att tillgå på info@lipus.se. Utbildarna har nu även en förkortad version av den tvåveckorskurs som sedan ett par år varit förlagd till Högklint utanför Flen och tidigare Barnens Ö, Väddö kommun. Kursen koncentrerar sig på det som rör ledarskapet i sjukvårdsteam, handledning samt ansvarstagande i ledaruppgifter såsom kontinuerligt lärande och samarbetsutveckling av det professionella utövandet. Såväl i 1+1-veckas och 1-veckas kurs läggs tonvikt på träning i olika ledarsituationer under personlig handledning av kursledarna och löpande reflektioner av etiska frågeställningar.

4. Kursens mål - förväntat resultat Övergripande mål Ökad förmåga att frigöra och tillvarata egna och andra människors resurser. Känna sig trygg och säker i sin ledarroll. Resultat för deltagaren Kunskapsmål: - Kunskap om vad ledarskap egentligen innebär och kräver. - Kunskap om olika handledningsstilar, handledningens syfte, betydelse, variationer, resultat, form och innehåll. - Utifrån ett test av personlig, social och ledar-förmåga förvärva kunskap om den egna ledarkompetensen och hur den kan utvecklas. - Kunskap om kommunikationsteorier som är till hjälp i mötet med patienter och närstående, medarbetare, kollegor och studenter. - Kunskap om positiv uppmärksamhet och dess betydelse. - Kunskap om grupprocesser, konfliktteori, ett teams olika utvecklingsfaser. - Insatt i medicinskt-etiska principer och hur man kan implementera dessa i det dagliga arbetet. - Kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation samt hälso- och sjukvårdens ekonomiska styrsystem. - Kunskap om hälso- och sjukvårdens sekretessbestämmelser, innebörden av den nya patientlagen, patientdatalagen för journalhantering och vårdgivarens skyldigheter utifrån patientsäkerhetslagen. - Vara insatta i den roll Socialstyrelsen, IVO samt Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har för sjukvårdspersonal. - Kunskap om och samarbetet med andra aktörer utanför hälso- och sjukvården. Färdighetsmål: - Förmåga att leda ett vårdteam med olika professioner. - Förmåga att skapa acceptans, förtroende och uppmärksamhet för den egna ledarstilen. - Förmåga att avläsa utvecklingsprocesser hos medarbetare och aktivt stödja ett effektivt och positivt arbetsklimat. - Att som ledare och kollega kunna hantera konflikter med en lugn och målinriktad metodik där alla kan vinna något. - Visa på tydlighet, ansvarstagande och rättframhet i kommunikation. - Upprättande av tydliga och ömsesidiga kontrakt. - Förmåga att ge och ta emot konstruktiv kritik i det egna teamet. - Bidra till ett fungerande feedback-system i organisationen grundat på ett välmotiverat förhållningssätt. - Uppnå en effektiv förmåga att prioritera, delegera och evaluera arbetsuppgifter. - Förmåga att handleda och instruera medarbetare och studenter. - Förmåga att skapa trygghet, kreativitet, ansvarsfördelning, struktur, nyfikenhet och fokusering i handledarsituationer och utvecklingssamtal. - Utveckla sin egna handledarstil utifrån den personliga träning och feedback som erbjuds på kursen. - Förmåga att överblicka lärandebehov och att initiera fortbildning i medarbetarteamet. - Förmåga till lyhördhet och intresse för andras tänkande och språkliga uttryck. - Att ha ett etisk välgrundat, trygghetsskapande, respektfullt och engagerat bemötande och samtal med patienter, närstående, kollegor och övriga medarbetare utifrån deras individuella behov. - Kunna stärka patientens egen förmåga som varande expert på egen hälsa och sjukdom, samt samråda om egenvård med denne och närstående. - Att med empati, respekt och lyhördhet kunna ge patienter och närstående svåra besked. - Kunna presentera muntlig information som är förståelig för olika mottagare. - Kunna planera och även hålla undervisning för studenter och medarbetare. Attitydsmål - Förmåga att värdera, uttrycka och förhålla sig adekvat till egna styrkor och svagheter. - Utvärdera sin kommunikativa förmåga och ha en positiv attityd till utveckling av denna. - En positiv och konstruktiv attityd till andras återkoppling till den egna personen. - En positiv attityd till eget fortsatt lärande inom professionen och till personlig utveckling. - En respektfull attityd till andra oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell identitet, socioekonomisk status, funktionsförmåga och ålder. Resultat för patient och samhället

Skapa möjlighet till bättre resursutnyttjande, koordinerat ansvarstagande och mindre sjukfrånvaro. Delmål för ST angivna av kursproducent SOSFS 2008:17 Delmål 13. Del av delmålet omfattar kurs. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. 15. Del av delmålet omfattar kurs samt handledning på undervisning. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. 16. Del av delmålet omfattar kurs, handledning under handledning samt intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. 17 Del av delmålet omfattar kurs, samt intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. 18. Hela delmålet omfattas. SOSFS 2015:8 Delmål a1. Del av delmålet omfattar kurs, handledning och undervisning under handledning, deltagande i inomeller mellan-professionell reflektion i grupp, samt intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. a2. Del av delmålet omfattar kurs, deltagande i inom- eller mellan-professionell reflektion i grupp, samt intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. a6. Hela delmålet omfattas. b1. Del av delmålet omfattar kurs, deltagande i inom- eller mellan-professionell reflektion i grupp, samt intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning och medsittning täcks inte av kursen. 5. Program Schema Kursen pågår under en vecka (mån-fre) och är strukturerad i trappsteg där varje steg förutsätter inhämtade kunskaper och ledarverktyg från tidigare steg. Instruktörer och föreläsare under kursen: Tommy Kvarnlöf, leg psykolog, organisationskonsult, auktoriserad handledare, psykoterapeut och transaktionsanalytiker. Paula Wallmon, överläkare och kirurg vid Universitetssjukhuset Örebro. Ordförande i Läkarförbundets Örebro-region. Dag 1 10.00-18.00 STEG I: PLATTFORM Uppstart, utforma och använda fungerande samarbetsavtal. Individuella kontrakt för det man önskar uppnå och egen insats under kursen. STEG II: JAG Kunskap om egen och andras personlighet, energi och ansvar. Dag 2 08.00-18.00 STEG III: VI Positiva gruppeffekter, förutsättningar för effektiva grupper. Att bygga team. Konstruktiv kritik, feedback, uppmärksamhet, grundinställning. Att bemöta olikhet. Kunskap om hur vi påverkar varandra samt träning i att använda detta kunnande. STEG IV: LEDNING Dag 3 08.00-18.00 forts. STEG IV Ledarrollen, ledarkompetens, maktverktyg, acceptans för ledaren, handledningsteori och handledningsdemonstration. STEG V: EGEN PLAN Ev. tillägg och ändring av det individuella kontraktet utifrån erfarenheter de första kursdagarna. Prioritering, delegation, riskanalys, evaluering. STEG VI: PROBLEM "Gnissel i maskineriet", motstånd, mobbing, oenighet, polarisering och konflikt. Övn konflikthantering under

handledning. Dag 4. 08.00-18.00 STEG VII: TILLÄMPNING: HANDLEDNING OCH UNDERVISNING Handledning under handledning och video. Information/undervisning inför hela gruppen. STEG 8: FÖRDJUPNING Motivation av besvärlig medarbetare, under handledning. Korrigering av medarbetare med brister i etik/empati, under handledning. Utvecklingssamtal med medarbetare, under handledning. Dag 5. 08.00-15.00 forts. STEG VIII. Samtal med patient, under handledning. etikdiskussion utifrån deltagarnas kliniska erfarenheter. STEG IX: ORGANISATION Mål och organisation. Genomgång av aktuella lagar och förordningar samt olika tillsynsmyndigheter. Organisation runt ST-läkaren. Vad organisationen gör med oss, positivt och negativt. STEG X: MORGONDAGEN Individuella riktning/mål för framtida ledarutveckling. Kursutvärdering och avslut. Bifogad fil Viktiga budskap - Gott ledarskap tillägnas genom kunskap och träning. - Ledarens inställning till sig själv och andra avgör om han/hon ska lyckas. - Ledarkompetens toppar en pyramid med personlig och social kompetens som bas. - Alla är kapabla att ta eget ansvar. - Makt får eller ger man. - Syftet med handledning är att stärka självförtroende och förmågan att se alternativ och fatta beslut. - Prioritering handlar om att välja bort. Referenser - Ahltorp B. Rollmedvetet ledarskap om chefsroller och ledningsstilar i strategisk samverkan, Liber Ekonomi 1998 - Bylund & Kristiansen : Samspel arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv ; Natur och Kultur 2005 - Ekeland, T-H.: "Konflikt och konfliktförståelse", Liber 2006 - Thier S. Leda lärande och förändring, Mermerus - ckson & McKergoow: The Solutions Focus The simple way to positive change, NB Publishing 2002 - Sjøvold, Endre: "Teamet: utveckling, effektivitet och förändring i grupper", Liber 2008 - Thylefors Ingela: Ledarskap i human serviceorganisationer, Natur & Kultur 2007 Genusperspektiv Genusaspekter på ledarskap och handledarskap kommenteras och diskuteras fortlöpande i samband med teoretiska genomgångar och övningar. Kursen leds av en man och en kvinna med skiftande bakgrunder. 6. Metodik Pedagogisk metod För att uppnå kursens mål har det lagts upp ett kursprogram med hög grad av deltagaraktivitet. Efter varje kort teoripass följer reflektion i grupp, träningssituationer i grupp med personlig handledning. Videoinspelning kommer att ske som ett pedagogiskt hjälpmedel. Kursmaterial Pärm med kompendier, övningsuppgifter, program, artiklar, test, samt boken "Samspel, arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv". Förberedelser Läsa boken "Samspel Arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv". Diagnostiskt prov Nej Kunskapskontroll Kontroll av inhämtade kunskaper, färdigheter och attityder under kursens ställs mot den enskildes utgångsläge vid kursstart och de kursmål som denne då sätter upp med stöd av kursledningen. Grad av måluppfyllelse utvärderas muntligen vid halva kurstiden och vid kursavslut. Olika träningstillfällen ger även

indikation hur väl deltagaren tillämpar och visar sina nyvunna kunskaper och attityder. 7. Uppföljning Kompetensutveckling Kursens utvecklare/lärare tillhandahåller vid önskemål fortsatt ledarhandledning individuellt eller i grupp. Kompetensöverföring Både utdelat material, mellanperiodsläxor, videoinspelning och anvisad litteratur är anpassade för att deltagarna ska kunna föra kompetensen vidare i verksamheten. 8. Utvärdering Lipus utvärdering Kursen utvärderas fortlöpande och vid avslutning med hjälp av mallar utformade av Lipus. Deltagarna och Lipus får återkoppling efter genomförda utvärderingar. En fördröjd utvärdering genomförs en månad efter kursslut. Syfte är att ge deltagare och kursproducent sammanfattad rapport för repetition och vidare utveckling av kursen. Effekt i verksamheten på längre sikt Statistisk analys sammanställs för samtliga genomförda kurser för fortlöpande förbättring. Tidigare Lipus- eller IPULS-certifiering De senaste kurstillfällena enligt nedan samt vid flera tillfällen tidigare med IPULS nummer: 20090094, 20080329, 20080070, 20070150, 20070378, 20060369, 20050364, 20050078 20110302, Praktisk ledarskap, 20120417, LOL-Ledarskap/Handledning och Organisation för Läkare, IPULS-nr 20110342 20121002, LOL-Ledarskap/Handledning och Organisation för Läkare, IPULS-nr 20120154 IPULS-nr: 20120326 20140408 Ledarskap/Handledning och Organisation för Läkare, Lipus-nr 20130148. 8/4-9/5 2014 Ledarskap och organisation för läkare, Lipus-nr 20140151. 21/4-22/5 2015 Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare, Lipus-nr 20160006 2/5-2/6 2017 Planering Utvärderingar och egna intryck under tidigare seminarier har använts för att successivt uppdatera den ursprungliga kursen. Kursen har kortats till en vecka (5 dagar) med annan struktur, kortare teoripass och mellanperiod med "hemuppgifter" har tagits bort. Avsnittens rangordning har ändrats, så att inlärningsprocessen flyter smidigare och teman som rönt stort intresse har utökats eller tillkommit, t.ex. konflikthantering, handledning, undervisning och svåra samtal med patient/närstående. Personlig handledning i olika träningssituationer har fått en mer framträdande plats. 9. Praktisk information Startdatum 2017-11-20 Slutdatum 2017-11-24 Andra tidsuppgifter Heltidsseminarium under dagtid.. Kontakta kursens kontaktperson (se nedan) för information om kursdatum hösten 2018. Kursplats Talja Högklint några km utanför Flen i Sörmland. Karta: www.samtal.se Kursorten län Södermanlands län Antal deltagare Max. 12 personer. Språk Svenska

Avgift 16.000:- plus moms per deltagare, vilket innefattar kurs, omfattande dokumentation och boken: Bylund & Kristiansen: Samspel arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv ; Natur och Kultur 2005. I avgiften ingår även samtliga måltider samt transporter mellan kursgård och närmaste järnvägsstation. Kringkostnader Boendekostnad tillkommer och bekostas av deltagaren. Boende finns med två alternativ: A. Ett fåtal sängplatser i enkelrum och dubbelrum finns på Högklint. Högklint är en gård som ligger avskilt med lokaler avsedda för psykolog- och utbildningsverksamhet. Nära och enkelt boende i Sandvik eller Gröna Lund med mindre gemensamhetsutrymmen. Högklint är inbäddad i idyllisk grönska med bastu och möjlighet till ett dopp i sjön. 400 kr/natt/rum inkl. frukost. Boende i dubbelrum 250 kr inkl. frukost. B. Boende på närliggande hotell/pensionat, t ex Malmköpings Wärdshus (centralt i Malmköping och 14 km från Högklint) och Malmköpings Hotell (ca 13 km från Högklint). Transfer mellan dessa två externat-boende och Högklint erbjuds morgon och kväll, något som ingår i kurspaketet. Det finns även annat boende i trakten som kursproducenten kan rekommendera. I samband med kursanmälan anges alternativ A eller B. Löpande eller fast kursstart Fast (standard) Sista anmälningsdatum 2017-10-20 Anmälningsförfarande Anmälan möjlig så länge det finns plats, max. 12 platser. Anmälan görs per e-post, brev eller telefon till kursens kontaktperson (se nedan!). Där bokas även ett av boendealternativen ovan. Avbokning: Sista "fria ångerdag" är en månad före kursstart. Intyg Kursintyg delas ut efter fullständig närvaro under samtliga 8 sammanhörande kursdagar. Intyg enligt Socialstyrelsens föreskrifter för ST-läkare. Kontaktperson Tommy Kvarnlöf Abundi Psykolog AB Talja Högklint 642 91 Flen 070-380 76 91 0157-10800 tommy@samtal.se www.abundi.se Länk till kursens webbplats www.abundi.se 10. Antagning Antagningsförfarande "Först till kvarn" Bekräftelse Antagning bekräftas via mail efter att kursledningen mottagit komplett ifyllt anmälningsformulär, mejlmeddelande om beviljad ledighet och kursavgift. Krav för deltagande Fullständig närvaro (boende eller närliggande hotell/pensionat) under samtliga 5 kursdagar och att kursen är betald i förskott. Fullt utbyte av denna kurs kräver att deltagarna har goda kunskaper i svenska och engagerar sig aktivt i såväl teoretiska som praktiska och självständiga avsnitt under hela samarbetsprocessen. 11. Kursansvariga Initiativtagare

Kursledare: Leg. psykolog Tommy Kvarnlöf, organisationskonsult, auktoriserad handledare, psykoterapeut och transaktionsanalytiker. Ansvarig för innehåll Kursledare: Leg. psykolog Tommy Kvarnlöf, organisationskonsult, auktoriserad handledare, psykoterapeut och transaktionsanalytiker. Paula Wallmon, överläkare och kirurg vid Univ.sjukh. Örebro. Ordförande i Läkarförbundets Örebroregion. Övergripande kurs- och kvalitetsansvarig Kursledare: Tommy Kvarnlöf, leg. psykolog, organisationskonsult, auktoriserad handledare och psykoterapeut. Ägare och verksam inom Abundi Psykolog AB med utbildning, handledning, konsultation, samt psykoterapi för enskilda, par och familjer. Verksam inom dessa områden sedan 1980. Erfarenhet av handledning inom sjukvården avseende lednings-, organisations- och metodfrågor: Team vid Mariebergsklinikerna i Kristinehamn - sjukhus-kuratorer, ledningsgruppen paramedicinska avd, sjuhuskyrkan, barn- o ungdomshab, smärtteamet, sexualrådsmott. vid Nyköpings lasarett - logopederna vid Kullbergska sjukhuset - sjukhuskuratorerna vid Mälarsjukhuset - beroendemott 10100 Nyköping Erfarenhet av andra stödinsatser inom sjukvården riktade till ledningsgrupper, läkargrupper och medarbetare i kris: Vux.psykiatriska team, BUP-team, radiologer, rehab.klinik, företagshälsa, vuxenhab., driftschefer och enskilda läkare. Erfarenheter av egna föreläsningar, presentationer och kurser riktat till personal verksam inom sjukvården och ämnesområden som ledarskap, organisation och behandling: Deltagare i paneldebatt och ledare för seminariegrupp om primärvården, SIPRI. Lidingö 1985. Kursdagar: Teorier och om och hanterande av konflikter för läkare och klinikchefer vid Mölndals lasarett. 2 heldagar på Lökeberga kurscentrum i Kungälv 1989. Föreläsning på CKU-konferens Ungdomar och missbruk. Garnisonen, Sthlm. Möten med unga missbrukare att skapa hopp och tilltro till ett liv utan missbruk. 2004 IQPC-konferens Personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktions-hinder i Sahlen-huset, Sthlm. Effektivt teamarbete att utveckla samarbete inom team som arbetar med patienter med komplexa problem. 2005 IK-CKU-konferensen Framgångsrik missbruks- och beroendevård så vidareutvecklar du ditt arbete med missbrukare och psykiskt sjuka missbrukare. på Garnisonen, Sthlm. Att skapa ett meningsfullt möte och samtal där båda kommer till sin rätt. 2007 Föreläsning om konflikthantering: Big and Small Talk a study comparing international and interpersonal conflict solutions. 6th African Conference on Psychotherapy, Makerere Univ., Kampala, Uganda 2010 Föreläsning om depressions-behandling: What Do You Say To Your Patients After They Say Goodby To Themselves?. International Transactional Analysis Association International Conference. Osaka, pan. 2013 Kursledare för "Ledarskap/handledning och Organisation för Läkare". Barnens Ö, Väddö. 2014 Kursledare för "Ledarskap och Organisation för Läkare". Högklint, Flen. 2015 och 2017 Kursadministration Tommy Kvarnlöf, leg psykolog, Abundi psykolog AB Övriga samarbetspartners Ingen. Målgruppsrepresentant Under utbildningens planering har flera olika ST-läkare konsulterats om deras önskemål och krav. Kontakt har även tagits med ST-studierektorer för att efterhöra deras tankar och önskemål. 12. Finansiering Finansiering Deltagaravgifter. Kringarrangemang Deltagarna betalar själva för boende och resan till och från kursorten eller närmaste järnvägsstation. Sponsorers närvaro Inga sponsorer. Jävsförhållande Saknas.