Bilaga 1:14 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Nedre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för Nedre Indalsälvens åtgärdsområde som i första hand berör Timrå kommun men även Sundsvall, Ragunda, Sollefteå, Kramfors och Härnösand kommun berörs. Åtgärdsområdet består av Indalsälven upp till Boda och dess biflöden inklusive Ljustorpsån samt kustmynnande vattendrag i Klingerfjärden, grundvattenförekomsterna inom dessa områden samt kustvattnen vid Alnösundet och Klingerfjärden. I åtgärdsområdet finns fyra grundvattenförekomster med status där samtliga har god status avseende på tillgång och alla utom en har god kvalitet. Åtgärdsområdet består också av fyra kustvattenförekomster, 61 sjöar och 95 vattendragsförekomster. 65 vattendrag har måttlig och två otillfredsställande ekologisk status. Av sjöarna har 32 klassats som måttlig ekologisk status och en som otillfredsställande. En kustvattenförekomst har måttlig ekologisk status och en otillfredsställande. Det är två kustvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status exkl. kvicksilver. I åtgärdsområdet är de största miljöproblemen fysisk påverkan, miljögifter och försurning. Fyra kustvattenförekomster, två sjöar och tre vattendragsförekomster har miljöproblemet Övergödning. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan åtgärdsbehovet förändras. De åtgärder som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall behöver åtgärden föregås av en fördjupad åtgärdsutredning. Kostnaderna som redovisas för åtgärderna kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet enligt TEEB (http://www.teebweb.org/). I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka 1800 13500 dollar (11 500 86 400 kr) per hektar och år. Översatt till åtgärdsområdet Nedre Indalsälven med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka 6301 hektar (endast sjöar) och ett antaget värde på 10 000 kr per år och hektar blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet minst 63 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i åtgärdsområdet hänvisas till VISS, www.viss.lansstyrelsen.se (Nedre Indalsälven).
Bild 1: Kartan visar Nedre Indalsälvens markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.
Övergödning och syrefattiga förhållanden För att bedöma om en vattenförekomst är övergödd behövs vattenkemiska och biologiska data vilka för flertalet vatten inom åtgärdsområdet. I brist på underlag har därför bedömningen baserats på SMHIs modelleringsverktyg S-HYPE (referens-id i VISS 51734) samt tillgängligt underlag. Resultaten från tillgängligt underlag och S-HYPE har pekat ut sju ytvattenförekomster som potentiellt påverkade av övergödning. Av dessa är två sjöar, tre vattendrag och två kustvattenförekomster. Eftersom bedömningarna är baserade på modelleringar och begränsade underlag blir tillförlitligheten låg. För att göra en säkrare bedömning av tillståndet och eventuell övergödningsproblematik behöver det ske en kvantifiering och verifiering av nuvarande bedömning. För detta krävs ytterligare undersökningar av biologiska- och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. För Ljustabäcken SE692588-158042 har dock övergödning konstateras med bra tillförlitlighet och för dessa vattenförekomster bör man gå vidare med planering av vilka åtgärder som bör sättas in. De påverkanskällor som har bedömts ha betydande påverkan inom åtgärdsområdet är urban markanvändning, atmosfärisk deposition, jordbruk, skogsbruk, punktkällor och avloppsutsläpp. Bedömning av de betydande påverkanskällorna för näringsämnen till vattenförekomsterna har baserats på underlag från SMHI:s vattenwebb och SMHI:s Kustzonmodell. Åtgärdsförslag Tabell 1: Sammanställning av föreslag på möjliga åtgärder i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Kostnad (kr eller kr/år) Övrig information 2.5 Diffusa källor Enskilda avlopp 2.5 Diffusa källor Enskilda avlopp 1.1 Punktkällor - reningsverk 2.1 Diffusa källor urban markanvändning 1.1 Punktkällor - reningsverk Installera efterfällning av fosfor Dagvattenåtgärder Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk Permanent enskilda avlopp åtgärdat från icke godkänt till normal skyddsnivå Permanent enskilda avlopp åtgärdat från normal till hög skyddsnivå Våtmark för närings- 2 Kostnad 2 Kostnad 2 Kostnad
Jordbruk retention Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Våtmark - fosfordamm Skyddszoner i jordbruksmark - gräsbevuxna, oskördade Anpassade skyddszoner på åkermark Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Strukturkalkning *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. Genomförda och planerade åtgärder Miljöersättning för extensiv vallodling på cirka 3058 hektar och miljöskyddsåtgärder över cirka 12 hektar har genomförts inom åtgärdsområdet mellan åren 2010-2014. Försurning Åtgärdsområdet är drabbat av försurning och i dagsläget är 66 vattenförekomster klassade som försurade. De påverkanskällor som har bedömts vara betydande är atmosfärisk deposition och diffus påverkan från skogsbruk. För att ph inte ska understiga de kritiska nivåerna i de försurningspåverkade vattenförekomsterna behöver kalkningsåtgärder genomföras årligen. Inom åtgärdsområdet bedrivs kalkning med ca 1500 ton årligen, se tabell nedan. Andra potentiella åtgärder är askåterföring till skogsmark och ökad rådgivning till skogsägare för att minska skogsbrukets försurande effekt. Åtgärdsförslag Tabell 2: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek Skattad effekt 2.6.3 Atmosfärisk deposition och 2.6.1 Diffusa källor skogsbruk Fortsatt kalkning av sjöar och vattendrag Ca 1500 ton/år Antal förbättrade vattenförekomster* *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. Kostnad (kr eller kr/år) Ca 2 000 000 kr/år Övrig information Genomförda och planerade åtgärder
Miljögifter i yt- och grundvatten De flesta ytvattenförekomster i åtgärdsområdet saknar mätningar med avseende på miljögifter. Två kustvattenförekomster och en grundvattenförekomst uppnår ej god kemisk status exklusive kvicksilver. Ytterligare en grundvattenförekomst har höga arsenikhalter, men saknar betydande påverkan. I fyra grundvattenförekomster finns det en risk för att statusen försämras till år 2021. Förorenade områden på land och i vatten utgör en betydande påverkan på en grundvattenförekomst (Vivstavarv-Gistaholmarna) och två kustvattenförekomster (Alnösundet och Klingerfjärden). Pågående verksamhet (IPPC-industri) kan också utgöra betydande påverkan i Alnösundet och Klingerfjärden. Källfördelning och åtgärdsutredning krävs för att rätt åtgärder ska kunna planeras. I Alnösundet och Klingerfjärden överskrids riktvärdet för pentabromerade difenyletrar (PBDE) i fisk. Den största källan till detta antas vara atmosfärisk deposition. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör åtgärder som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. Åtgärdsförslag Tabell 3: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Kostnad (kr eller kr/år) Övrig information 1.3 Punkt IPPC-industri Utsläppsreduktion miljögifter 2 2 behov av åtgärd behöver utredas 2.4 Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark 2.6.3 Atmosfärisk deposition Efterbehandling av miljögifter/ Fördjupad kartläggning/ Åtgärdsutredning 3 *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. 3 behov av åtgärd behöver utredas Efterbehandling av miljögifter Åtgärden förväntas minska andelen miljögifter i två ytvattenförekomster (Alnösundet och Klingerfjärden) och en grundvattenförekomst (Vivstavarv-Gistaholmarna) så att miljökvalitetsnormerna följas till år 2021. Kostnaden kan inte uppskattas utan resultat från undersökande övervakning och åtgärdsutredning.
Främmande arter Det data för att bedöma främmande arter i åtgärdsområdet och därför har ingen påverkansanalys genomförts. Den information som finns presenteras nedan. I samtliga fall är informationen otillräcklig och de åtgärder som är aktuella är åtgärdsutredning och i vissa fall Reducering av invasiva främmande arter. Vandrarmussla har påträffats i tre vattenförekomster. Arten ligger strax under värdet för betydande påverkan och det finns därmed en risk för att arten kan ha en påverkan på status gällande främmande arter. Detta särskilt då arten lokalt bildar massbestånd som konkurrerar ut inhemska arter samt kan ha en negativ påverkan på bad och andra rekreationsaktiviteter. Vattenpest finns i två av kustvattenförekomsterna. Vattenpest kan lokalt ha en betydande påverkan då resultatet från påverkansanalysen ligger nära gränsen för betydande påverkan. Utbredningen behöver undersökas innan åtgärder sätts in. Havstulpan har påträffats i en vattenförekomst. Det är en främmande art som sannolikt inte innebär någon risk för betydande påverkan på ekologisk status i vattenförekomsten. Havsborstmasken Marenzelleria finns i två förekomster. Det är en främmande art som inte anses innebära någon risk för betydande påverkan på ekologisk status i vattenförekomsten. Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns problem med förändrade habitat genom fysiska förändringar. De betydande påverkanskällorna inom åtgärdsområdet utgörs av vandringshinder så som kraftverk och regleringsdammar samt övriga dammar som inte används för att utvinna vattenkraft. Även vägtrummor som också utgör vandringshinder samt vattendrag som är påverkade av flottledsrensning och otillfredsställande kantzoner som konsekvens av skogsbruk har en betydande påverkan. Åtgärdsförslag Tabell 4: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Kostnad (kr eller kr/år) Övrig information 7.1 Andra morfologiska förändringar - Barriärer 5.1.1 Fysiska förändringar av vattendrag Rensning av vattendrag för flottning 7.1 Andra morfologiska Fiskväg/utrivning av vandringshinder 28 st. 20 st. Kostnad Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 24 ha 21 19 600 000 kr Ytterligare 26 st. vattenföreko mster behöver inventeras. Omläggning/byte av vägtrumma 23 st. 15 st. 10 700 000 kr
förändringar - Barriärer 7. Annan morfologisk påverkan Ekologiskt funktionella kantzoner 139 ha *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. 20 st. 14 500 000 kr Sammanställning av de åtgärder enligt Åtgärdsprogram 2015-2021 som behövs i Nedre indalsälvens åtgärdsområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets åtgärder (här kallade direkta eller indirekta åtgärder) och de konkreta åtgärder som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet. Tabell 5 visar vilka direkta åtgärder som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta åtgärderna som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta åtgärder menar vi sådana åtgärder som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättringsåtgärder. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även åtgärder som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta åtgärder som finns med i tabellen. I tabell 6 redovisas sedan direkta åtgärder som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta åtgärder i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. För flera av de miljöproblem som har identifierats i åtgärdsområdet finns det fortfarande osäkerheter om både omfattningen av problemet och behovet av konkreta förbättringsåtgärder. Det har därför föreslagits att det i första hand ska genomföras verifieringar av vattnets status och/eller utredningar av åtgärdsbehovet. I tabellerna nedan har åtgärder kopplade till den typen av miljöproblem inte redovisats, eftersom det konkreta åtgärdsbehovet fortfarande är osäkert. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta åtgärder. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna åtgärderna. Åtgärdsprogram 2015-2021 Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal åtgärder som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande åtgärder, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta åtgärder men som inte i sig leder till att konkreta åtgärder genomförs. Sådana åtgärder kallar vi indirekta åtgärder. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta åtgärder i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna.
Tabell 5: Direkta åtgärder på lokal och regional nivå Direkta åtgärder på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta åtgärder Övergödning Kommunerna, åtgärd 2a Tillsyn Kommunerna, åtgärd 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, åtgärd 1a Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, åtgärd 5a Rådgivning Försurning Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 3 Kalkningsanslag Skogsstyrelsen, åtgärd 2 Utbildning och rådgivning Berörd kommun Berörd kommun Berörd länsstyrelse Berörd länsstyrelse Havs- och vattenmyndigheten Skogsstyrelsen Minskade kväve- och fosforutsläpp från jordbruk och hästhållning (se exempel nedan, Länsstyrelsernas åtgärd 5a) Krav på enskilda avlopp Krav på minskade utsläpp av näringsämnen från större avloppsreningsverk och andra miljöfarliga verksamheter Åtgärder för minskade växtnäringsförluster (t.ex. strukturkalkning, kalkfilterdiken, skyddszoner, obrukade kantzoner, anpassad fosforgödsling, undvika höga engångsgivor av fosfor, nedbrukning av stallgödsel på obevuxen mark, spridning av stallgödsel, våtmarker, dammar och tvåstegsdiken för näringsretention, gödselhantering, miljöanpassad dikning och dränering, förbättrad markstruktur samt ytterligare åtgärder med syfte att minska kväve- och fosfortillförseln) Kalkning enligt kalkningsplan Ökad kunskap om skogsbrukets försurande effekter Miljögifter i yt- och grundvatten Kommunerna, åtgärd 1a Tillsyn och prövning Berörd kommun Minskad påverkan från miljöfarlig verksamhet Kommunerna, åtgärd 1b Tillsyn och prövning Berörd kommun Efterbehandling av förorenade områden Länsstyrelserna, åtgärd 1a Tillsyn och prövning Berörd länsstyrelse Minskad påverkan från miljöfarlig verksamhet Länsstyrelserna, åtgärd 10 Tillsyn och bidrag Berörd länsstyrelse Efterbehandling av förorenade områden Naturvårdsverket, åtgärd 4 Naturvårdsverket Efterbehandling av Kopplade indirekta åtgärder
Bidrag Skogsstyrelsen, åtgärd 8 Vägledning Fysisk påverkan Länsstyrelserna, åtgärd 1b och 3 Prövning och tillsyn Kommunerna, åtgärd 9 Egna åtgärder Trafikverket, åtgärd 1 Egna åtgärder Skogsstyrelsen, åtgärd 1a Tillsyn Skogsstyrelsen, åtgärd 4 Utbildning och rådgivning Skogsstyrelsen Berörd länsstyrelse Berörd kommun Trafikverket Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen förorenade områden Minskat läckage av kvicksilver vid skogsbruk Åtgärda vandringshinder, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Byte av vägtrummor och andra åtgärder för att motverka vandringshinder vid vägpassager Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Tabell 6: Direkta åtgärder på nationell nivå Direkta åtgärder på nationell Ansvarig nivå Övergödning Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1a Utveckla styrmedel Jordbruksverket, åtgärd 3 Utveckla styrmedel Naturvårdsverket, åtgärd 1 Styrmedel Försurning Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 3 Kalkningsanslag Skogsstyrelsen, åtgärd 6a Riktlinjer Miljögifter i yt- och grundvatten Naturvårdsverket, åtgärd 3 Föreskrifter/styrmedel Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Skogsstyrelsen Naturvårdsverket Exempel på konkreta åtgärder Minskade kväve- och fosforutsläpp från enskilda avlopp Strukturkalkning, kalkfilterdiken, skyddszoner, obrukade kantzoner, anpassad fosforgödsling, undvika höga engångsgivor av fosfor, nedbrukning av stallgödsel på obevuxen mark, spridning av stallgödsel, våtmarker, dammar och tvåstegsdiken för näringsretention, ytterligare åtgärder med syfte att minska kväve- och fosfortillförseln Minskade kväve- och fosforutsläpp från avloppsreningsverk Kalkning enligt kalkningsplan Förbättrad miljöhänsyn vid markavvattning, skyddsdikning och dikesrensningar Minskade utsläpp av prioriterade och särskilt Kopplade indirekta åtgärder
Fysisk påverkan Jordbruksverket, åtgärd 2 Vägledning, rådgivning Jordbruksverket, åtgärd 3 Föreskrifter/styrmedel Jordbruksverket Jordbruksverket förorenande ämnen Minskad påverkan från markavvattning och jordbruk (minskad erosion och sedimentation, kantzoner, skyddszoner m.m.)