Avgift när begravningsgudstjänst anordnas för avliden som vid dödsfallet ej var tillhörig Svenska kyrkan

Relevanta dokument
FÖRBUNDSINFO. Clearing av kyrkliga handlingar

Clearing av kyrkliga handlingar sid 2

FÖRBUNDSINFO. Clearing av kyrkliga handlingar. Mall för samarbetsavtal för konfirmationsersättning med kommentar SvKB 2004:12

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Ersättning för begravningskostnader

Avgifter och clearingavgifter. 1. Avgifter - för privatpersoner och föreningar

Begravningspastoral. - så här arbetar Svenska kyrkan i Umeå

Om begravning och gravsättning i Umeå

FAQ om begravningsavgift (ersätter äldre versioner)

Dödsfall och jordfästning

Vad är en enhetlig begravningsavgift? Alla, utom de som bor i Tranås eller Stockholm, ska betala samma avgiftssats för begravningsverksamheten.

I Biskopsbrev om begravning anges syftet med en begravningspastoral.

Handläggare Datum Sidnummer. Diarienummer KNs sammanträde Ärendenummer /

FAQ om begravningsavgift (ersätter äldre versioner)

Svenska kyrkans bestämmelser

KVALITETSSÄKRING VID BEGRAVNING

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus

Observera. Handläggare: Karin de Fine Licht, vik. jurist, tel

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt

BEGRAVNINGS- PASTORAL 2009

Medlemskap i Svenska kyrkan. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionernas förslag

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

9 januari 2003 NR. 1/2003. Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

Kommittédirektiv. Begravningsclearing. Dir. 2014:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2014

Organistverksamhet i samband med begravningsceremoni

Begravningspastoral för Vist församling

Begravningspastoral Kulla pastorat 2014

I enlighet med den plan för konfirmandarbetet som godkänts av biskopsmötet förutsätter modellreglementet att församlingen gör upp:

37 kap. Ändringar i indelningen, m.m.

lagtexter om krisberedskap i begravningsverksamheten

Urval av frågor som Kanslistöd får Tips och trix från Kanslistöd Aktuella ämnen

8 september 2004 NR. 15/2004

34 kap. Kyrkans anställda

En sista hälsning.. Ett värdigt avslut när livet tar slut. men vad är det som gäller och hur gör jag?

Bra att veta när man mister en anhörig

Innehåll. Februari 2016 Bild: Ronald Eek, Henrik Enarsson Tryck: Billes

Vad gäller? Information om begravningsverksamheten i Linköpings kyrkliga samfällighet

Kyrkostyrelsen överlämnar denna skrivelse till kyrkomötet.

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn

Vigsel till äktenskapguide

Att vara medlem i Svenska kyrkan Sollentuna

Kommittédirektiv. Vissa frågor på begravningsområdet. Dir. 2008:39. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Norra Mellby församling BEGRAVNINGSPASTORAL

för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation 2018

FÖRBUNDSINFO. Huvudmannens och begravningsbyråns ansvar vid begravning en vägledning

18 september 2000 NR. 26/2000

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I

När någon dör behöver du svar på dina frågor

Ersättning för kyrkliga handlingar

Kommittédirektiv. Begravningsfrågor. Dir. 2012:118. Beslut vid regeringssammanträde den 29 november 2012.

Andra avdelningen: Församlingarna

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål

Redogörelse för Kyrkans löneavtal Sjuklön till arbetstagare vars månadslön överstiger 62,5 % av prisbasbeloppet kronor, kronor

Ny hantering av begravnings- och kyrkoavgifterna

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling

Kyrkoavgift Information och anmälan

BORGERLIG BEGRAVNING HELT EFTER DINA PERSONLIGA ÖNSKEMÅL

Kammarkollegiets ställningstaganden

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Kyrkoavgift Information och anmälan

Oslo 21 september 2006

Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån

Sammanfattning av utredningen Några begravningsfrågor (SOU 2009:79)

Stadgar för den ideella föreningen Kyrkan i Enebyberg

Budgetförutsättningar 2004, del 2 Sid 3. Ny rekommendation: Begravningsverksamhetens ackumulerade resultat

Särlösning för begravningsverksamheten för församlingarna inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

BEGRAVNINGSPASTORAL HELHETEN

Råd vid dödsfall. Information från kyrkogårdsnämnden i Malmö

1. ANVISNINGAR FÖR SKÖTSEL AV KYRKOHERDEÄMBETE UPPDATERADE

Motion (2015:73) av Lotta Edholm (L) om begravningsavgiften, svar på remiss

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

FÖRSAMLINGS ORDNING. Förslag till församlingsordning i Equmeniakyrkan

All personal som arbetar med begravningar i Tibro kyrkliga samfällighet omfattas av denna pastoral och ska följa de riktlinjer som den anger.

Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet

Kyrkoavgift Information och anmälan

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling Antagen av kyrkorådet den Fastställd av kyrkofullmäktige

Kyrkomedlemmens möjlighet att välja egen präst vid kyrkliga handlingar

Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån

Begravningslagen och övriga bestämmelser gällande begravningsväsendet

RP 127/2012 rd. I propositionen föreslås det att det till kyrkolagen

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING

Uppsala stift. En del av svenska kyrkan

Frihet för Svenska kyrkan möjlighet att införa fri församlingstillhörighet samt tak och golv för kyrkoavgiften

Sjunde avdelningen: Kyrkliga uppdrag och befattningar

När någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna.

Att ta avsked Om begravning & gravplatser i Ekerö pastorat

16 september 2002 NR. 23/2002. Budgetsimulering via Kyrknätet sid 2

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

Angående Svenska kyrkans ställning som upphandlande enhet

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

Stadgar för Föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

Råd vid begravning. Information från Göteborgs kyrkogårdsförvaltning. Urngravfält på Kvibergs kyrkogård

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program

Anställning och krav på medlemskap i Svenska kyrkan sid 2

Transkript:

18 december 2001 NR. 35/2001 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Avgift när begravningsgudstjänst anordnas för avliden som vid dödsfallet ej var tillhörig Svenska kyrkan Frågan om en begravningsgudstjänst ska anordnas för den som vid dödsfallet inte var tillhörig Svenska kyrkan ska behandlas som en pastoral fråga. Församlingsförbundets fullmäktige rekommenderar däremot vilken avgift som skall tas ut för begravningsgudstjänsten. I detta FörbundsInfo ges raka svar på alla frågor rörande anordnande och betalning av begravningsgudstjänster. Bilaga 1: Information till dig som funderar på att begära utträde ur Svenska kyrkan eller som har utträtt ur Svenska kyrkan Bilaga 2: Mina önskemål i samband med min död Handläggare: Förbundsjurist Karin de Fine Licht och kyrkogårdskonsulent Göran Jacobsson. Svenska kyrkans Församlingsförbund S:t Eriksgatan 63, 112 34 Stockholm Tel. 08-737 70 00 Telefax 08-653 40 79 E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/forsamlingsforbundet Ansvarig utgivare Förbundsdirektör Torbjörn Zygmunt Serviceenheten Redaktör Lars Lidström Utsänds till grupp 1 (arbetsgivare)

Avgift när begravningsgudstjänst anordnas för avliden som vid dödsfallet ej var tillhörig Svenska kyrkan Svenska kyrkans Församlingsaförbunds fullmäktige beslutade vid sitt sammanträde 2001-11-07 08, 20 att att att att frågan om begravningsgudstjänst ska anordnas för dem som vid dödsfallet ej var tillhöriga Svenska kyrkan hanteras som en pastoral fråga, med ändring av tidigare uttalande 1996-11-06, 19, besluta rekommendera för-samlingarna att när begravningsgudstjänst anordnas för avliden som vid dödsfallet ej var tillhörig Svenska kyrkan bör förrättningsförsamlingen debitera dödsboet en avgift motsvarande tre gånger relevanta komponenter i den av Kyrkostyrelsen fastställda clearingtaxan för begravningsgudstjänst. Dubbelansluten betalar ingen avgift. Om dödsboet är medellöst bör undantag göras i fråga om debitering, vid begravningsgudstjänst för svensk som när han avled var bosatt utomlands och som var tillhörig Svenska kyrkan inte ta ut någon avgift, samt när begravningsceremoni i annan ordning än Svenska kyrkans hålls i någon av Svenska kyrkans kyrkor för dubbelanslutna kyrkotillhöriga inte ta ut någon särskild avgift för kyrkans upplåtande. Bakgrund till ovanstående beslut Av 42 kap 9 andra stycket kyrkoordningen framgår att En begravningsgudstjänst får även hållas för den som inte tillhörde Svenska kyrkan, om det finns särskilda skäl och är förenligt med den avlidnes önskemål. Då får en avgift tas ut. Den avgift som får tas ut har kommit att se mycket olika ut i olika församlingar. Det är inte rimligt att kyrkoherden som avslutning på det pastorala samtalet skall behöva argumentera för att en församling tar ut exempelvis18 000 kronor och en annan församling 2 020 kronor, som utgör clearingavgiften för år 2001, för begravningsgudstjänsten. Ett motiv till varför några valt att ta ut en hög avgift kan ofta vara att den avlidne inte har varit med och betalt någon kyrkoavgift under sin livstid. Från många församlingar har framförts önskemål om centrala anvisningar avseende den avgift som får tas ut för begravningsgudstjänst för den som inte tillhörde Svenska kyrkan för att skillnaderna inte skall bli för stora. 2

Begravningsgudstjänsten är inte bara till för den avlidne utan är i minst lika hög grad något som är angeläget för de anhörigas och övriga efterlevandes möjlighet att bearbeta sin sorg. De anhöriga skulle förmodligen inte be att få en begravningsgudstjänst för den avlidne, som gått ur Svenska kyrkan, om de inte själva tillhör Svenska kyrkan. Det är här svårigheten uppstår för kyrkoherden eller den präst som har det pastorala samtalet. Huvudregeln i detta sammanhang är att den avlidnes vilja respekteras av både Svenska kyrkan och de anhöriga, vilket tydligt framgår av 42 kap 9 kyrkoordningen och CsSkr 1999:3 s. 2-275. Den avlidne måste ha menat något med sitt ställningstagande att inte tillhöra Svenska kyrkan. Det är kyrkoherden som vid det pastorala samtalet med de anhöriga skall föra den avlidnes talan och utröna om det trots allt kan vara förenligt med den avlidnes vilja och om det finns särskilda skäl för att hålla en begravningsgudstjänst. Det är m a o en pastoral fråga och skall behandlas som en sådan. Det finns ett skriftligt material som respektive församling kan dela ut i samband med att någon begär utträde ur Svenska kyrkan (bilaga 1). I det finns en redogörelse för vad det innebär att vara, respektive icke vara, tillhörig trossamfundet samt en uppmaning till den eventuellt utträdande att även informera sin omgivning om sitt ställningstagande och att han/hon bör ta ställning till hur framtida begravningsceremoni istället skall vara utformad (bilaga 2). Församlingsförbundets ställningstagande, efter hörande av stiftsförbunden och Kyrkokansliet, är att den avgift som får tas ut skall vara i den storleksordningen att det inte blir en prisfråga som avgör om en begravningsgudstjänst skall ske eller inte. Avgiften bör vara baserad på de kostnader som församlingen har för begravningsgudstjänsten. Församlingsförbundet har räknat på detta inför fastställandet av clearingkostnaderna för begravningsgudstjänsten och kom för år 2001 fram till en kostnad om 2 020 kronor. Till detta kommer även kostnaderna för eventuell processionsbärning. Det är viktigt att den avgift som tas ut för begravningsgudstjänsten inte blir så hög så att dödsboet endast av detta skäl avstår från en begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning. En grundläggande förutsättning bör dock vara att avgiften sätts på en nivå som ger förrättningsförsamlingen full kompensation för de kostnader som uppstår. Begravningsgudstjänst för den som tillhörde en systerkyrka Svenska kyrkan ingår i Borgå-överenskommelsen. Det innebär att de kyrkor som ingår i denna överenskommelse har accepterat varandras vigningstjänster och kyrkliga handlingar. De kyrkor som ingår i överenskommelsen är Svenska kyrkan, Norska kyrkan, Finska evangelisk-lutherska kyrkan, Evangelic lutheran Church of Estonia, Evangelic lutheran Church of Latvia, Evangelic lutheran Church of Lithuania, Church of England, Church of Wales, Scottish Episcopal Church samt Church of Ireland. Kyrkomötet har beslutat om ekumeniska överenskommelser med 3

Metodistkyrkan i Sverige och Filippinska oberoende kyrkan, som jämställer dessa kyrkor med dem som ingår i Borgå-överenskommelsen. Danska kyrkan står utanför överenskommelserna. Den enskilda individen som tillhörde någon av de kyrkor som ingår i Borgå-överenskommelsen, Metodistkyrkan eller Filippinska oberoende kyrkan tillhörde inte Svenska kyrkan såvida inte vederbörande begärt sitt inträde. Av detta skäl tas en avgift ut för en begravningsgudstjänst på samma sätt som för den som utträtt ur Svenska kyrkan. Begravningsgudstjänst för svensk som var bosatt utomlands Det är inte ovanligt att svenskar på ålderns höst flyttar utomlands för att njuta av sol och värme. Personen i fråga var tillhörig Svenska kyrkan vid utflyttningstillfället och som svensk medborgare är man tillhörig Svenska kyrkan även under tiden man är bosatt utomlands, om man inte begär sitt utträde, enligt 29 kap 1 kyrkoordningen. Om stoftet vid dödsfallet förs hem till Sverige för begravning finns det dock ingen församling som den avlidne tillhörde. Bestämmelserna i 42 kap 9 första stycket i kyrkoordningen anger att avgiftsfriheten för begravningsgudstjänsten inte bara är kopplad till tillhörigheten utan också till en hemförsamling. Tidigare tolkningar och praxis av denna fråga, innan kyrkoordningens tillkomst, har dock varit att svensk som var bosatt utomlands inte behövde betala för begravningsgudstjänst i Sverige. Det har inte varit meningen att kyrkoordningen skulle ändra denna praxis. Den församling i vilken begravningsgudstjänsten äger rum för svensk som var bosatt utomlands skall inte ta ut någon avgift. Däremot kommer dödsboet att få stå för de kostnader som är hänförliga till begravningsavgiften. Det följer av 2 kap 3 begravningslagen. Begravningsgudstjänst för dubbelanslutna Förbundet har fått frågor hur församlingen skall ställa sig i det fallet den avlidne var dubbelansluten dvs. den avlidne tillhörde både Svenska kyrkan och t.ex. missionsförbundet. Vilken avgift skall då tas ut? Är det Svenska kyrkans ordning som skall följas vid begravningsgudstjänsten tas själv-fallet ingen avgift ut. Är det någon annan ordning som skall följas vid begravningsgudstjänsten är det inte Svenska kyrkans församling som håller med präst eller kyrkomusiker. De av församlingen/samfälligheten anställda kyrkomusikerna kan enligt avtal (Särskilda bestämmelserna för kyrkomusiker) endast åläggas att spela vid kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för Svenska kyrkan. Enligt 9 kap 6 begravningslagen har huvudmannen för begravningsverksamheten skyldighet att hålla med lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler. Kostnaden för detta tas ut på 4

begravningsavgiften. Ofta förekommer det att de som är dubbelanslutna har uttryckt önskemål om att begravningsceremonin skall hållas i kyrkan. Om detta sker bör inte någon särskild avgift för kyrkans upplåtande tas ut. Sammanfattning Leder det pastorala samtalet till att det skall anordnas en begravningsgudstjänst för den som vid dödsfallet ej var tillhörig Svenska kyrkan gäller följande: Förrättningsförsamlingen debiterar dödsboet en avgift motsvarande tre gånger relevanta komponenter i den av Kyrkostyrelsen fastställda clearingtaxan för begravningsgudstjänst. Beslutet innebär att beloppen ändrar sig med Kyrkostyrelsens beslut varje år utan att något nytt beslut i den här frågan behöver tas. Av SvKB 2001:7 framgår det att Kyrkostyrelsen fastställt clearingbeloppen för år 2002 till Officiant Kyrkomusiker Vaktmästare Upplåtelse av kyrka Utbärning och sänkning (ingående i begravningsgudstjänsten) 940 kr 330 kr 360 kr 500 kr 1 200 kr Äger begravningsgudstjänsten rum i den lokal som används för begravningsceremoni utan religiösa symboler enligt begravningslagen 9 kap 6 tas ingen kostnad ut för upplåtelse av kyrka. Den som vid sin död tillhörde någon av systerkyrkorna d.v.s. de kyrkor som ingår i Borgå-överenskommelsen, Metodistkyrkan eller Filippinska oberoende kyrkan tillhörde inte Svenska kyrkan såvida inte vederbörande begärt sitt inträde. För den tas en avgift ut för en begravningsgudstjänst på samma sätt som för den som utträtt ur Svenska kyrkan. För svensk som när han/hon avled var bosatt utomlands och som var tillhörig Svenska kyrkan tar förrättningsförsamlingen inte ut någon avgift för begravningsgudstjänsten. För dubbelanslutna kyrkotillhöriga tas inte någon särskild avgift ut för kyrkans upplåtande när begravningsceremoni i annan ordning än Svenska kyrkans hålls i någon av Svenska kyrkans kyrkor. Dela ut informationen i bilaga 1 till den som funderar på att begära utträde ur Svenska kyrkan eller till den som har utträtt ur Svenska kyrkan. Det är viktigt att de får klart för sig vad tillhörigheten innebär. Denna information kan även hämtas hem från Församlingsförbundets hemsida. www.svenskakyrkan.se/forsamlingsforbundet Den som utträder bör vidare informera sina anhöriga om utträdet samt tala om hur han/hon har tänkt sig att den egna begravningsceremonin skall vara utformad i och med att det inte kommer att bli en begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning. Hur önskemålen kan utformas finns i bilaga 2 som också kan 5

hämtas från Förbundets hemsida www.svenskakyrkan.se/forsamlingsforbundet Motsvarande hjälp kan erhållas från begravningsbyråernas Vita arkiv. 6

Bilaga 1 Information till Dig som funderar på att begära utträde ur Svenska kyrkan eller som har utträtt ur Svenska kyrkan Vad innebär det att träda ur Svenska kyrkan? Du som utträder säger därmed att du inte längre vill tillhöra den gemenskap som Svenska kyrkan utgör, och markerar att du inte vill stödja kyrkans verksamhet ekonomiskt genom att betala kyrkoavgift. Kyrkan respekterar ett sådant ställningstagande och vill på intet sätt tvinga eller övertala någon att mot sin vilja tillhöra Svenska kyrkan. Du som utträder betalar ingen kyrkoavgift till det kyrkliga arbetet men debiteras en begravningsavgift för begravningsverksamheten, som Svenska kyrkan handhar för alla medborgare oberoende trostillhörighet. Observera att den som är tillhörig Svenska kyrkan den 1 november betalar kyrkoavgift för hela nästkommande kalenderår. Går du ur Svenska kyrkan efter den 1 november får du inte del av kyrkans tjänster från och med utträdelse- dagen trots att du betalar kyrkoavgiften. Vad förlorar du som utträder? Du som utträder förlorar rösträtt vid kyrkliga val är inte valbar till kyrkliga förtroendeuppdrag förlorar din rätt till kyrkliga tjänster Dop: Föräldrar som utträtt ur kyrkan kan inte göra anspråk på att få sina barn döpta. Dock vägrar kyrkan inte dop om vårdnadshavaren t ex anger faddrar som är beredda att ta ansvar för barnets kristna vägledning. Konfirmation: Den som ej tillhör Svenska kyrkan kan ej bli konfirmerad. Givetvis är även ungdomar som ej tillhör Svenska kyrkan välkomna till konfirmationsläsning, men de konfirmeras först sedan de döpts och därmed tillhöriga Svenska kyrkan. Vigsel: Kyrklig vigsel kan ej påfordras av kontrahenter som inte tillhör Svenska kyrkan. Om endast den ena tillhör kyrkan, har man dock rätt till kyrklig vigsel. Begravningsgudstjänst: När den som ej tillhör Svenska kyrkan avlider, kan kyrklig begravningsgudstjänst ej påfordras. Respekten för den avlidnes önskan att 7

stå utanför Svenska kyrkan får anses förutsätta att begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning inte skall äga rum. Om du utträder ur Svenska kyrkan bör du därför informera dina närstående om utträdet och konsekvenserna av detta samt hur du vill att en framtida begravningsceremoni istället skall vara utformad. Församlingsexpeditionen kan vara behjälplig med blankett avseende Önskemål i sam-band med min död (bilaga 2) för alla oberoende trostillhörighet. Även begravningsbyråerna kan hjälpa till med Vita arkivet. Alltid välkommen Du som utträtt kan om du önskar återinträda i Svenska kyrkan genom en skriftlig anmälan - om du - är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan evangelisk-luthersk kyrkas - ordning eller i en kyrka eller ett samfund som Svenska kyrkan genom - beslut av Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan med, eller - är döpt i något annat kristet trossamfunds ordning och samtidigt med sin - anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, - eller - samtidigt med din anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro, - bekännelse och lära som förberedelse till dop är alltid välkommen till kyrkans gudstjänster. Du som tillhör Svenska kyrkan ger ditt stöd till kyrkan och är med och tar ditt ansvar för Svenska kyrkan. Insändare med svar En insändare i Svenska Dagbladet 2001-10-11 uppmanade tidningens läsare att gå ur Svenska kyrkan före den 1 november för att inte vara med och betala till kyrkans verksamhet det kommande året. På denna insändare gav biskop Caroline Krook, Stockholms stift, följande råd till dem som funderar på att gå ur Svenska kyrkan För det första ta reda på hur kyrkoavgiften används i din församling. Be att få del av verksamhetsberättelse och årsredovisning. Eller be åtminstone om ett samtal med någon av prästerna eller någon från kyrkorådet. 8

För det andra tala med dina anhöriga om hur du vill att din begravning ska ordnas när den stunden kommer. Det finns många möjligheter att ordna en vacker och värdig ceremoni i något av kapellen vid de kommunala begravningsplatserna. 1 I kyrkan ställs vi gång på gång inför svåra situationer därför att anhöriga inte vetat om att make/a eller barn lämnat kyrkan. Eller också tror de att man kan köpa en begravning i den församlingskyrka som den döde/a lämnat. Det kan man inte. Vi har rätt att göra undantag från huvudregeln att de vi jordfäster ska tillhöra Svenska kyrkan. Men de undantag vi gör sker på grund av själavårdsmässiga skäl och inte ekonomiska. 1 I Stockholm liksom i Tranås är det kommunen som är huvudman för begravningsverksamheten. I övriga landet är det församlingar/samfälligheter som är huvudmän för begravningsverksamheten och som är skyldiga att tillhandahålla lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler för dem som inte tillhör Svenska kyrkan. 9