Åvaåns vattenkvalitet

Relevanta dokument
Tyresåns vattenkvalitet

Bällstaåns vattenkvalitet

Oxundaåns vattenkvalitet

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Vattenkvaliteten i Norrström

Märstaåns vattenkvalitet

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Näringstillståndet i Stockholms läns vattendrag

Synoptisk undersökning av Mälaren

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Typområden på jordbruksmark

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Trender för vattenkvaliteten i Norrström och östra Mälaren

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Rönne å vattenkontroll 2009

Sjöar och vattendrag i Västernorrland

Sjön Yngerns vattenkvalitet

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Ätrans recipientkontroll 2012

Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Referensgruppsmöte JordSkog

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Fyrisåns avrinningsområde 2016

Lilla Å (Mynningen-Musån)

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Inga förändringar i alkaliniteten

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius

Strandklassificering för oljesanering baserad på SGUs jordartskarta

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008

MEDDELANDE NR 2005:21. Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Vattendragskontroll

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Vad innebär vattendirektivet?

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Försurning. Johan Ahlström

Vad påverkar god vattenstatus?

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Tel: E-post:

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Vellingebäckarna 2006

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Vellingebäckarna 2009

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

FISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005

Hammarskogsån-Danshytteån

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Acceptabel belastning

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Transkript:

Fakta 2013:10 Åvaåns vattenkvalitet 2000-2012 Publiceringsdatum 2013-11-25 Sedan 1985 har Institutet för tillämpad miljöforskning (1985-1998) Länsstyrelsen och Stiftelsen Tyrestaskogen bedrivit vattenkemisk provtagning i Åvaåns mynning. Resultaten visar bl.a. att vattnet blivit mer brunfärgat av humusämnen. Alkaliniteten har varit fortsatt hög efter det att kalkningen av Stensjön upphörde. Undersökningen är utförd tillsammans med Stiftelsen Tyrestaskogen Granskningsperiod År 2000-2012 Kontaktpersoner Joakim Pansar Enheten för miljöanalys Telefon: 08-785 46 04 joakim.pansar@lansstyrelsen.se Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 08-785 51 07 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se Åvaån vid Åva gård. Foto: Joakim Pansar Resultat i korthet Halten av fosfor varierar kraftigt i Åvaåns nedre delar (Figur 1) och höga halter har förekommit årligen. I genomsnitt var medelhalten drygt 50µg P/l och medianhalten 35 µg P/l under perioden 2000-2012. Det är en oväntat högt med tanke på den höga andelen berg och magra marker inom avrinningsområdet (Karta 1 och 2, tabell 1). Det visar också att markanvändningen och jordarterna närmast vattendraget är av stor betydelse för de halter av näringsämnen som uppmäts i vattendraget. De leror som finns inom Åvaåns avrinningsområde är mestadels belägna utmed Åvaåns nedre lopp. Perioder med grumligt vatten medför även att grus och stenbottnar slammas igen, vilket påverkar förutsättningarna för reproduktion av fisk och bottenfauna i Åvanåns nedre delar. Bottenfaunans artrikedom är t.ex. betydligt större i åns övre delar (efter nedre dammen) än dess mer låglänta delar. Många sländarter har visat sig missgynnas av lergrumling och troligen finns flera orsaker till den negativa påverkan. Arter som livnär sig som skrapare av algfilm på stenar och vegetation liksom arter med utanpåliggande gälar är troligtvis missgynnade av sedimentation på substratet och grumligt vatten. Även filtrerande arter 1

missgynnas av grumligt vatten och andelen filtrerare var också mycket låg. Alkalina områden med lergrumlade vatten gynnar den mycket försurningskänsliga märlkräftan Gammarus pulex som dominerade bottenfaunasamhället tillsammans med fjädermyggslarver (familjen Chironomidae). Totalkvävehalterna är låga i Åvaån och uppvisar en mycket svag nedåtgående trend efter år 2000 (Figur 2). Beaktat halterna av både kväve och fosfor hör dock Åvaån till de mest näringsfattiga kust- eller mälarmynnande vattendragen i länet. Stensjön har under lång tid kalkats för att motverka effekterna av försurning. Som mest kalkades det vid 1985 för att därefter succesivt minska. År 2011 kalkades Stensjön för sista gången. Sjöns kalkningshistoria avspeglas i Åvaåns alkalinitet 1 som minskat under perioden 1985-2002 (Figur 3). Det är framförallt en effekt av de första årens överkalkningar, dvs. i brist på erfarenhet så spreds onödigt mycket kalk i Stensjön. Efter den stora branden 1999 var alkalinitet som lägst under några år. Därefter har alkaliniteten legat relativt stabilt kring drygt 0,2 mekv/l, vilket innebär att vattnet har god buffringsförmåga mot försurning. Försurningstrycket på Stensjön har minskat som ett resultat av minskad depostion av sura svavel- och kväveföreningar. Det återspeglas i tydligt minskande halter av sulfat i Åvaån (Figur 4). Den återhämtning från försurning som kan ses i Åvaån har troligen även andra effekter än höjt ph och alkalinitet: Åvaåns vatten har succesivt blivit allt brunare (Figur 5) och halterna av totalt organiskt kol har på motsvarande sätt ökat (Figur 6). Paleolimniska studier indikerar att trenden mot brunare vatten utgör en återgång till ett förindustriellt tillstånd som rådde under 1800-talet. Det kan dock inte uteslutas att även förändringar i klimat har inverkat. Idag är absorbansen ca 0,175 (eller färg 90 mg Pt/l) vilket motsvarar betydligt färgat vatten. Märlkräftan Gammarus pulex, en karaktärsart för Åvaån. Foto Joakim Pansar 1 Alkalinitet är ett mått på buffrande ämnen som motverkar surhet (ph). Det utgörs främst av bikarbonat-, karbonat- och hydroxidjoner. 2

Stensjön. Foto: Joakim Pansar Ekologisk och Kemisk status Åvaån är ingen vattenförekomst med miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Ekologisk status finns dock bedömd under följande weblänk: VISS-Åvaån VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Avrinningsområdet Åvaån avvattnar i hög utsträckning Tyresta nationalpark i Tyresö och Haninge kommuner. Skog och sjö är dominerande ägoslag. År 1999 brann dock ca 450 ha skogsmark ned i ett område ungefär väst och nordväst om Stensjön. Markerna i de övre delarna av avrinningsområdet är mycket magra och sjöarna är därför överlag mycket näringsfattiga. I de nedre delarna av avrinningsområdet återfinns en mjölkgård med tillhörande åker och betesmark. Berg, följt av torv och morän, är den helt dominerande jordarten. De leror som förekommer återfinns i avrinningsområdets låglänta delar och utmed ån innan utloppet i havet. Erosionskänsliga jordar i åns nedre delar medför en betydande grumling av ån och en betydande förändring av åns vattenkvalitet innan utloppet i havet. Åvaån är intressant ur fiskeribiologisk synvinkel. Här har sedan sekelskiftet bedrivits forskning inom fiskeriområdet. Åvaån är en värdefull reproduktionslokal för havsöring. 3

Insamling av öring vid fiskfällan i Åvaån (2002). Fisken kramas på rom för uppfödning och småöring sätts sedermera ut i lämpliga vattendrag. Foto Länsstyrelsen Karta 1. Översiktskarta över Åvaåns avrinningsområde. Lantmäteriets topografiska karta. 4

Karta 2. Jordarter inom Åvaåns avrinningsområde. SGU:s jordartskarta. Tabell 1. Markanvändning och jordarter inom Åvaåns avrinningsområde. Beräkningen är baserad på Lantmäteriets fastighetskarta respektive SGU:s jordartskarta 1:50 000. Marktyp/jordart Areal km2 Areal % Åker 0,3 2,3 Barr-och blandskog 13,2 87,9 Vatten 0,8 5,5 Annan öppen mark 0,6 4,3 Summa 15,0 100 Berg, urberg eller ospec. 8,48 56,4 Grus (postglacial eller ospec.) 0,02 0,2 Lera (glacial) 0,46 3,1 Lera (postglacial) 0,88 5,8 Lergyttja--gyttjelera 0,01 0,1 Morän, sandig eller morän ospec. 1,89 12,5 Sand (postglacial eller ospec.) 0,34 2,2 Svämsediment 0,02 0,1 Torv (kärr eller ospec.) 0,10 0,7 Torv (mosse) 2,07 13,7 Vatten 0,77 5,1 5

Figur 1. Totalfosforhalten i Åvaåns mynning 1984-2012. Figur 2. Totalkvävehalten i Åvaåns mynning 1994-2012 Figur 3. Alkaliniteten i Åvaåns mynning 1984-2012. 6

Figur 4. Sulfathalten i Åvaåns mynning 1984-2012. Figur 5. Absorbansen (vid 420 nm, 5cm kyvett, filtrerat Prov) i Åvaåns mynning mynning 2000-2012. Figur 6. Totalt organiskt kol (TOC) i Åvaåns mynning 1987-2012. 7

Tabell 3. Resultat av trendanalys i Åvaån för perioden 2000-2012 (Seasonal Mann-Kendall). P-värde anger här sannolikheten att det inte finns någon monoton trend. Signifikanta samband anges under Signifikansnivå. Blå färg anger minskning och röd ökning. Olika färger under kolumnen median motsvarar tillståndsklass enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (NV Rapport 4913) Variabel p-värde tvåsidigt Signifikansnivå Lutning (årlig förändring) Median (mittvärd e för halt) ph 0,766 0,001 6,8 Låg halt Färgbenämnin g för median Alk mekv/l 0,435 0,002 0,2 Måttligt hög halt Kond25 ms/m 0,008 -- -0,17 6,1 Hög halt ABS F 420/5 0,010 ++ 0,006 0,15 Mycket hög halt Tub FNU 0,543 0,0 6,7 Extremt hög halt TOC mg/l 0,006 ++ 0,30 11,4 Susp mg/l 0,739-0,0314286 6,4 Ca mekv/l 0,028 - -0,0064965 0,312 Mg mekv/l 0,006 -- -0,003 0,108 Na mekv/l 0,020 - -0,0021181 0,137 K mekv/l 0,001 --- -0,001125 0,025 Cl mekv/l 0,008 -- -0,0035357 0,114 SO4 mekv/l 0,000 --- -0,0115 0,125 Si mg/l 0,013 + 0,1061818 2,14 PTot ug/l 0,347-0,5 35 PO4P ug/l 0,139 0,3 12 NTot ug/l 0,034 - -15,1 599 NO23N ug/l 0,037 - -6,1 133 Provtagningsplatsen vid fiskfällan i Åvaån. Foto: Joakim Pansar Denna publikation finns bara i pdf. www.lansstyrelsen.se/stockholm 8