Ure 2007:1 ISSN 1401-0763 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2006 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Ure som utges av AMS Arbetsmarknadsenhet
Seppo Rytkönen, Programenheten Inger Norén, Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapporten 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Rapportdisposition... 7 Aktivitetsgarantin... 8 Deltagarna...11 Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling ingår i förberedande insatser... 17 Deltagarna...19 Tid före och i insats...21 Resultat...22 Kostnader...24 Anställningsstöd... 26 Anställningsstödets utveckling över tiden...29 Deltagarna...30 Tid före och i program...35 Resultat...37 Kostnader...43 Arbetslivsinriktad rehabilitering ingår i förberedande insatser... 44 Deltagarna...45 Tid före och i insats...48 Resultat...48 Kostnader...50 Samverkan med Försäkringskassan...52 Arbetsmarknadsutbildning... 53 Deltagarna...54 Tid före och i program...60 Resultat...60 Kostnader...63 Arbetspraktik... 65 Deltagarna...67 Tid före och i program...70 Resultat...72 Kostnader...74 1
Datortek/aktivitetscenter...76 Deltagarna... 78 Tid före och i insats... 80 Resultat... 81 Kostnader... 83 Friår...85 Deltagarna... 88 Friårsvikarierna... 90 Kostnader... 91 Förberedande eller orienterande utbildning...93 Deltagarna... 95 Tid före och i insats... 98 Resultat... 99 Kostnader... 101 Kommunala ungdomsprogrammet...103 Deltagarna... 105 Tid före och i insats... 107 Resultat... 107 Kostnader... 109 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning...111 Deltagarna... 116 Projektens målgrupper... 119 Resultat... 119 Kostnader... 121 Start av näringsverksamhet...123 Deltagarna... 125 Tid före och i program... 127 Resultat... 128 Kostnader... 131 Ungdomsgarantin - ingår i ungdomsinsatser...133 Deltagarna... 135 Tid före och i insats... 137 Resultat... 137 Kostnader... 139 Utbildningsvikariat...141 Deltagarna... 143 Tid före och i program... 145 Resultat... 145 Kostnader... 146 Konjunkturberoende program och insatser ett jämförande perspektiv...147 Deltagarna... 147 Resultat... 151 Kostnader... 153 2
Lönebidrag... 156 Anställda med lönebidrag...158 Tid före och i insats...160 Resultat...161 Kostnader...163 Offentlig skyddat arbete... 165 Anställda i offentligt skyddat arbete...167 Resultat...169 Kostnader...169 Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen... 171 Personer som fått stöd...173 Kostnader...174 Stöd till personligt biträde... 175 Personer som fått stöd till personligt biträde...176 Kostnader...177 Deltagarna...179 Resultat...180 Kostnader...181 Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet... 182 Deltagarna...183 Kostnader...183 Utvecklingsanställning... 184 Anställda med utvecklingsanställning...185 Låg utbildningsnivå...186 Kostnader...186 Anställda med trygghetsanställning...188 Låg utbildningsnivå...189 Resultat...189 Kostnader...189 Särskilda insatser för personer med funktionshinder ett jämförande perspektiv... 190 Bilaga 1. Sökandekategoriförteckning... 191 3
Sammanfattning Årsrapporten angående arbetsmarknadspolitiska program har framtagits och publicerats av Arbetsmarknadsstyrelsen sedan mitten av 90-talet. Under åren 2005 och 2006 fanns det även återrapporteringskrav från regeringen gällande årsrapporten. Syftet med denna rapport är att ge en övergripande bild av de arbetsmarknadspolitiska programmen, samt av de större insatserna under 2006. Rapporten beskriver programmens syfte, innehåll, regelverk, deltagarnas sammansättning, volymer, resultat och kostnader. Under 2006 deltog i genomsnitt 138 500 personer i konjunkturberoende program och insatser, vilket innebär en ökning med 13 procent eller 15 400 personer jämfört med 2005. Regeringens budgetproposition för år 2007 innebär en markerad minskning av antal personer i de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska programmen. Enligt budgetpropositionen ska högst 90 000 personer i genomsnitt delta i dessa program under år 2007. Det månatliga deltagargenomsnittet under 2006 fördelat på olika insatser visar att aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (24 200), förberedande utbildning (12 100), plusjobb (10 900), förstärkt anställningsstöd (10 700), arbetsmarknadsutbildning (10 600), arbetspraktik (10 400) samt arbetslivsinriktad rehabilitering (10 400) hade de högsta antalen deltagare. Plusjobb infördes under 2006 och svarade för större delen av ökningen av antalet deltagare under året. Av tidigare etablerade program ökade arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning mest (1 900 respektive 1 500 fler än 2005). Allmänt och förstärkt anställningsstöd samt det nya programmet utbildningsvikariat bidrog till en ökning av det genomsnittliga antalet deltagare i program med drygt 1 000 personer vardera. Antal friårlediga var under 2006 i genomsnitt 13 000 per i månad. Detta innebar en ökning med 3 300 deltagare jämfört med året innan. I arbetspraktik, särskilt anställningsstöd, ungdomsprogrammen och datortek minskade antalet deltagare under budgetåret 2006. Antalet deltagare i de särskilda insatserna för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, i form av anställning med lönebidrag och offentligt skyddat arbete, uppgick till 65 000 personer i genomsnitt under 2006. Det var en ökning med knappt 2 000 deltagare jämfört med 2005. Prioriterade grupper Ett övergripande uppdrag är att arbetsförmedlingarna i sin verksamhet skall prioritera de sökande som har svårt att få ett arbete och de som har varit utan arbete under lång tid. Dessa sökande finns framför allt bland personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, personer med utländsk bakgrund, ungdomar (18-24 år) och långtidsinskrivna. Dessa gruppers andel av de konjunkturberoende programmen och insatserna bör vara större än deras andel av de arbetslösa. Kravet uppfylldes 2006 för sökande med funktionshinder samt för långtidsinskrivna men inte för sökande med utländsk bakgrund och inte heller för ungdomar. Andelen i program bland utrikesfödda och utomnordiska medborgare minskade under 2006 och grupperna var något underrepresenterade i programmen. Även ungdomars andel i programmen minskade jämfört med 2005. Bidragande orsak var att plusjobben, som hade många deltagare 2006, inriktade sig i mindre utsträckning på ungdomsgruppen. 4
Resultat Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska program är att öka möjligheten för arbetssökande att få arbete samt motverka brist på arbetskraft. Mot bakgrund av att de konjunkturberoende programmen och insatserna har olika innehåll, syften och målgrupper varierar dock andelen som går till arbete direkt efter den enskilda insatsen. I denna rapport redovisas för samtliga konjunkturberoende program och insatser andelen som är i arbete 30, 90 och 180 dagar efter insatsen. Resultatet visar att de program som står arbetsgivarna eller arbetsmarknaden nära uppvisar en hög andel i arbete vid dessa mättidpunkter. Start av näringsverksamhet, arbetsmarknadsutbildning, och allmänt anställningsstöd uppvisade bäst resultat. Start av näringsverksamhet innebär per definition att personen som startar ett företag är i arbete om han eller hon fortsätter med sin verksamhet även när stödet upphör. Andelen deltagare som hade ett arbete 90 dagar efter avslutad start av näringsverksamhet uppgick till 81 procent. Andelen i arbete fördelat på de olika avaktualiseringsorsakerna visar att 67 procent av dessa deltagare fortsatte hos samma arbetsgivare, dvs. fortsatte med sin egen verksamhet i det här fallet. Ett av verksamhetsmålen för Arbetsmarknadsverket budgetåret 2006 var att så många som möjligt och minst 70 procent av de som genomgår en arbetsmarknadsutbildning 90 dagar efter avslutad utbildning ska ha fått arbete. Målet uppnåddes då andelen i arbete efter avslutad utbildning uppgick till 74 procent. Andelen i arbete 90 dagar efter avslutat allmänt anställningsstöd var också hög sju av tio personer fick arbete efter detta program. För förberedande insatser, dvs. aktiviteter inom vägledning/platsförmedling, arbetslivsinriktad rehabilitering, förberedande eller orienterande utbildning samt datortek, var andelen i arbete relativt låg i förhållande till flera andra konjunkturberoende program och insatser. Förklaringen till detta är att det ofta är frågan om insatser för personer som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program. Även ungdomsinsatserna hade en jämförelsevis låg andel i arbete efter programmet/insatsen. Totalkostnad Det är viktigt att särskilja vilka kostnader som är förknippade med olika konjunkturberoende program och insatser. För program som innebär arbete utgår ett anställningsstöd till arbetsgivaren när denne anställer en arbetslös. Vid övriga program utgår aktivitetsstöd till individen, vilket motsvarar den ersättning individen skulle ha fått vid arbetslöshet. Om personen inte var berättigad till arbetslöshetsersättning fick denne 223 kronor per dag under 2006. Ibland utgår även vissa andra kostnader, exempelvis för konsulter inom start av näringsverksamhet och vid upphandlad arbetsmarknadsutbildning. Mer- och kringkostnader i form av till exempel administration, investeringar och utbildningar tillkommer för arbetspraktik, kommunala ungdomsprogrammet, datortek, projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning och ungdomsgarantin. Totalkostnaden fördelat på respektive program/insats visar att det förekommer stora skillnader dem emellan. Totalkostnaden var högst för aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (AVP), 3,4 miljarder kronor under 2006. Den höga totalkostnaden för AVP förklaras av det höga antalet deltagare i insatsen. I genomsnitt deltog drygt 24 000 deltagare per månad i insatsen. Även förberedande utbildning (2,8 miljarder kronor), arbetsmarknadsutbildning (2,5 miljarder kronor), särskilt anställningsstöd och plusjobb (1,9 miljarder kronor vardera) redovisar relativt höga totalkostnader. Styckkostnad Styckkostnaden, dvs. den genomsnittliga kostnaden per deltagare och månad, varierar också för de konjunkturberoende programmen och insatserna. När det gäller anställningsstöden avser styckkostnaden den genomsnittliga subventionen till arbetsgivaren per per- 5
son och månad. I styckkostnaden för övriga konjunkturberoende program och insatser ingår endast ersättning till deltagarna, bortsett från kommunala ungdomsprogrammet, arbetsmarknadsutbildning och förberedande/orienterande utbildning. Där ingår även kommunens kringkostnader för lokaler, handledning och andra administrativa kostnader respektive kostnader vid köp av utbildning. Arbetsmarknadsutbildning (AUB) och förberedande eller orienterande utbildning (FUB) hade, liksom tidigare år, de klart högsta styckkostnaderna bland de konjunkturberoende programmen och insatserna under 2006 med 22 500 respektive 21 400 kronor per deltagare och månad. Exkluderas kostnaden för köp av utbildning var styckkostnaden för arbetsmarknadsutbildning och förberedande eller orienterande utbildning istället 11 200, respektive 11 000 kronor. Lägst styckkostnad av de konjunkturberoende programmen och insatserna hade det kommunala ungdomsprogrammet (KUP). Styckkostnaden för KUP består av dels ersättningar till deltagarna, dels ersättning till kommunen för kringkostnader såsom lokaler, handledning och andra administrativa kostnader. Det är kommunen ensam som slutligt fastställer hur stor del av det totala beloppet som ska utgöra ersättning till ungdomarna och hur stor del som ska täcka kringkostnaderna. 6
Inledning Denna rapport behandlar både konjunkturberoende program och insatser och särskilda insatser för personer med funktionshinder. De olika arbetsmarknadspolitiska medlen samspelar funktionellt med varandra. För att göra samspelet så effektivt som möjligt ingår de via Arbetsförmedlingen i ett organisatoriskt sammanhållet system, vars syfte är att uppfylla de mål statsmakterna lagt fast för arbetsmarknadspolitiken. Vid sidan av platsförmedling, vägledning och arbetslivsinriktad rehabilitering spelar de olika arbetsmarknadspolitiska programmen en viktig roll för att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. Vidare syftar de arbetsmarknadspolitiska programmen till att stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden och att dennes anknytning på arbetsmarknaden bibehålls, vilket leder till minskad risk för långvarig arbetslöshet. En arbetssökandes handlingsplan kan ibland omfatta flera program och/eller insatser som ett led i att nå målet med ett stadigvarande arbete på den reguljära arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspolitiska programmen kan delas upp i konjunkturberoende program/ insatser och insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, där program/insatser i den förstnämnda kategorin skall avpassas mot konjunkturläget medan den andra kategorin ska svara mot den enskildes behov, oavsett konjunkturläget. För att säkerställa att personer med funktionshinder får del av de arbetsmarknadspolitiska resurserna finansieras dessa insatser av särskilda ramanslaget lönebidrag och samhall mm. Under detta anslag finansieras bland annat insatserna lönebidrag, offentligt skyddat arbete, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och bidrag till Samhalls verksamhet. Personer med funktionshinder skall därutöver prioriteras inom ramen för de konjunkturberoende programmen/insatserna, som finansieras av anslagen bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, samt köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. Uppsättningen av arbetsmarknadspolitiska program anpassas kontinuerligt för att möta nya behov på arbetsmarknaden. Ett nytt program eller en ny insats innebär ofta att programstrukturen ändras i och med att exempelvis arbetslöshetsersättning/aktivitetsstöd eller bidragsnivåer är olika, eller p.g.a. att det nya programmet/insatsen bättre tillgodoser behov som tidigare rymts inom andra program eller insatser. Rapportdisposition Rapporten är uppbyggd av 20 olika avsnitt, som vart och ett behandlar ett arbetsmarknadspolitiskt program eller en insats (i alfabetisk ordning). Rapporten innehåller samtliga program och större insatser under 2006. Varje avsnitt i denna rapport går att läsa fristående. Detta upplägg innebär att vissa upprepningar av resonemang och förklaringar måste göras. Avsikten är att rapporten ska kunna fungera som en referens- och uppslagsrapport i olika sammanhang. För att ge en översikt över samtliga konjunkturberoende program och insatser avslutas denna del med ett avsnitt med jämförande perspektiv med avseende på deltagare, resultat och kostnader. Även särskilda insatser för personer med funktionshinder avslutas med ett avsnitt med jämförande perspektiv. Rapporten inleds med en redogörelse för Aktivitetsgarantin, som är ett paraplyprogram, där deltagaren normalt en sökande med förhållandevis stora stödbehov - har tillgång till alla Arbetsförmedlingens program och insatser. Aktivitetsgarantin avskaffas 2007, men ersätts av Jobb- och Utvecklingsgarantin (som införs den 2 juli 2007). 7
Aktivitetsgarantin Ett arbetsmarknadspolitiskt paraplyprogram Aktivitetsgarantin inrättades den 1 augusti 2000. Inom ramen för aktivitetsgarantin anordnas heltidsaktiviteter utifrån alla program och tjänster som arbetsförmedlingen förfogar över. Jobbsökaraktiviteter utgör en stor del av de insatser som erbjuds deltagarna. Programmet riktar sig till sökande som är eller riskerar att bli långtidsinskrivna (dvs. de som inte haft arbete de två senaste åren). Aktivitetsgarantin har bl.a. som syfte att bryta rundgången mellan arbetsmarknadspolitiska program och öppen arbetslöshet samt säkerställa att den arbetssökande söker arbete aktivt. Syftet med aktivitetsgarantin är att minska antalet långtidsarbetslösa, motverka långa inskrivningstider samt minska andelen återinskrivningar. Aktivitetsgarantin skall förbättra arbetssökandes möjligheter till anställning och i samverkan med arbetsgivare hitta lämpliga arbeten. Vidare ska aktivitetsgarantin bidra till att stärka arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. Aktivitetsgarantin har ingen bortre tidsgräns, dvs. den som anvisats till aktivitetsgarantin kan ta del av den tills han eller hon: har uppfyllt ett nytt villkor i arbetslöshetsförsäkringen, med arbete som minst motsvarar hans eller hennes senaste arbetsutbud inom aktivitetsgarantin eller påbörjat reguljära studier eller påbörjar en anställning med särskilt anställningsstöd i form av plusjobb (fr.o.m. den 1 januari 2006 t.o.m. 31 december 2006) eller själv valt att lämna aktivitetsgarantin. Individuell handlingsplan Aktivitetsgarantin är ett program med fokus på individuellt anpassat stöd och täta kontakter mellan arbetssökande och handledare. Vid start i aktivitetsgarantin utarbetar handledare och den arbetssökande en individuell handlingsplan. I planen specificeras både vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda och vad som krävs av deltagaren. Handledarens uppgift är att få deltagarna att tänka i nya banor och skapa det självförtroende som krävs för att deltagarna ska söka arbete mer aktivt eller förbättra sin kompetens eller anställningsbarhet. Skillnaden mot att delta i enstaka arbetsmarknadspolitiska program eller insatser är att alla tillgängliga program och insatser samlas under ett tak och att den individuella handlingsplanen går som en röd tråd genom alla aktiviteter. En annan skillnad är den större omfattningen av de personalresurser som finns tillgängliga för att stödja deltagarna att etablera sig på arbetsmarknaden. Aktiviteterna inom aktivitetsgarantin kan sammanfattningsvis indelas enligt nedan: Intensifierad vägledning, platsförmedling och motivationshöjande insatser. Teoretisk eller praktisk kompetenshöjning genom ett arbetsmarknadspolitiskt program, exempelvis utbildning eller kortare arbetspraktik. Anställning med stöd eller arbetspraktik. 8
Aktivitetsgarantin Samverkanspartner En viktig grundtanke med aktivitetsgarantin är att arbetet ska ske i nära samverkan med stat, kommuner, företag, arbetsmarknadens parter med flera. För att kunna lyckas krävs att fler aktörer än enbart Arbetsförmedlingen engagerar sig för att finna nya lösningar och hitta framkomliga vägar. Till samverkanspartner som anordnar verksamhet inom aktivitetsgarantin kan ersättning utbetalas på högst 150 kronor per dag och deltagare för merkostnader i samband med verksamheten. Ersättning i form av aktivitetsstöd eller lönesubvention Vid deltagande i aktivitetsgarantin lämnas aktivitetsstöd eller lönesubvention, som t.ex. vid anställning med anställningsstöd, lönebidrag eller offentligt skyddad anställning. Den som har anställning med särskilt anställningsstöd kvarstår i aktivitetsgarantin under anställningstiden och återgår till garantin när anställningen upphör. Aktivitetsgarantin förbättringsåtgärder Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har under 2006 genomfört ett antal förbättringsåtgärder inom aktivitetsgarantin. Arbetet har varit inriktat på att åtgärda de brister som uppmärksammats i Riksrevisionens granskning av Aktivitetsgarantin samt slutsatserna från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) om att aktivitetsgarantin inte fungerade som det var tänkt. Vidare har AMS vidtagit åtgärder utifrån rekommendationer från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) avseende tillämpning av regelverket. AMS har genomfört en rikstäckande deltagarundersökning med ett urval på drygt 6 000 personer med en svarsfrekvens på 75 procent. Resultaten från undersökningen visar att en majoritet bland deltagarna är idag nöjda eller mycket nöjda med aktivitetsgarantin, aktivitetsgarantin bedöms mer positivt idag än för något år sedan, anställningsstöd och annan utbildning än jobbsökarkurser bedöms som det mest effektiva. Samtidigt framkommer att många aktiviteter inte uppfyller kravet på heltidssysselsättning och att var femte deltagare uppger att de inte deltar i någon aktivitet alls. En enkätundersökning riktad till länsarbetsnämnderna och besök i länen har genomförts för att fördjupa AMS bild av hur verksamheten utvecklats. Den samlade bilden var att det är svårt för länen att arbeta efter de intentioner som finns för Aktivitetsgarantin. Bland annat bekräftar enkäten att länen haft problem med att upprätthålla personaltätheten och heltidsaktiviteter för alla deltagare. Som stöd till länen har en modell för snabbuppföljning tagits fram samt ett verktyg för riskanalys för att identifiera förbättringsområden och genomföra lokala förbättringsåtgärder inom Aktivitetsgarantin. Förutom de planerade sätten för deltagare att lämna Aktivitetsgarantin, nämligen till arbete, reguljär utbildning eller av eget val, så kan Arbetsförmedlingen också återkalla anvisningen. Detta kan i vissa fall innebära att deltagaren blir utan ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. För att säkerställa en enhetlig och rättssäker hantering vid återkallande av anvisning har AMS därför tagit fram ett Handläggarstöd som handläggaren ska använda vid ett återkallande. 9
Regelverk Regelverk för budgetåret 2006 Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000.634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggning av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2002:4) om handläggning av ärenden om aktivitetsstöd AMS allmänna råd (AMSFS 2003:1) för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2006 Den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till aktivitetsgarantin från den dag han eller hon fyller 20 år. Med långtidsinskriven menas att personen varit inskriven hos Arbetsförmedlingen i minst 24 månader. Unga funktionshindrade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av programmet innan de fyllt 20 år. Under tiden i aktivitetsgarantin får deltagaren aktivitetsstöd eller lön (t.ex. vid anställning med anställningsstöd, lönebidrag eller offentligt skyddat arbete). Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäkringskassan under förutsättning att deltagaren har lämnat en närvarorapport. Aktivitetsstödet betalas för fem dagar i veckan och kan reduceras med andra inkomster för samma tid, t.ex. lön, avgångsersättning och vissa pensioner. Om verksamheten inte pågår på heltid, ska aktivitetsstödet minskas i motsvarande utsträckning om det inte finns särskilda skäl mot det. Stödet är skattepliktigt och pensionsgrundande. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar i samband med insatsen. Deltagaren har möjlighet till fyra veckors ledighet i aktivitetsgarantin, dvs. en deltagare i program och insatser inom ramen för aktivitetsgarantin får behålla aktivitetsstödet under ett tillfälligt uppehåll i högst 20 ersättningsdagar under en tolvmånadersperiod under förutsättning att: han/hon varit inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i minst tolv månader uppehållet bedöms lämpligt utifrån den individuella handlingsplanen och han/hon är beredd att efter överenskommelse i handlingsplanen ta del av Arbetsförmedlingens service i fråga om platsförmedling. Den som anvisats till aktivitetsgarantin kan ta del av den tills han eller hon: inom aktivitetsgarantin uppfyllt arbetsvillkoret enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring med arbete som minst motsvarar senaste arbetsutbud inom aktivitetsgarantin eller påbörjar en anställning med särskilt anställningsstöd i form av plusjobb (fr.o.m. den 1 januari 2006 t.o.m. 31 december 2006), eller påbörjat en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd, eller själv väljer att lämna aktivitetsgarantin. Förändringar inför budgetåret 2007 Aktivitetsgarantin kommer under 2007 att ersättas med en jobb- och utvecklingsgaranti som omfattar alla som varit arbetslösa i 300 dagar eller 450 dagar för föräldrar med barn under 18 år. Information Faktabladet Aktivitetsgaranti, finns på AMV:s webbplats: www.arbetsformedlingen.se 10
Aktivitetsgarantin Deltagarna Inflödet av nya deltagare i aktivitetsgarantin under 2006 Totalt påbörjade knappt 19 000 nya deltagare i aktivitetsgarantin under budgetåret 2006. Männen utgjorde 53 procent av de nya deltagarna i garantin. Tre av tio som påbörjade aktivitetsgarantin var 55 år eller äldre. Tabell 1. Nya deltagare i aktivitetsgarantin under budgetåret 2006 Ålder Män Kvinnor Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel -19 0 0 0 0 0 0 20-24 265 3 228 3 493 3 25-34 1 880 19 1 835 21 3 715 20 35-44 2 359 24 2 461 28 4 820 26 45-54 2 352 24 1 943 22 4 295 23 55-60 1 885 19 1 436 16 3 321 18 61-1 158 12 933 11 2 091 11 Totalt 9 899 100 8 836 100 18 735 100 Kvarstående deltagare i garantin fördelade på insats I figur 1 redovisas antalet kvarstående deltagare i aktivitetsgarantin månadsvis från och med budgetåret 2002. Antalet deltagare i garantin har som framgår av figuren kontinuerligt ökat fram till november 2005. I genomsnitt deltog 37 882 personer per månad i aktivitetsgarantin under år 2002. Antalet ökade till 45 106 personer i genomsnitt under år 2005. Under år 2006 har det genomsnittliga antalet deltagare minskat till 42 079. Mellan januari 2006 och december 2006 minskade antal kvarstående deltagare i aktivitetsgarantin med knappt 8000 personer. Figur 1. Antal personer kvarstående i aktivitetsgarantin vid månadens slut 2002-2006 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 2002 2003 2004 2005 2006 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 11
Deltagarna har inom ramen för aktivitetsgarantin tillgång till samtliga arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Deltagarfördelning på de olika programmen redovisas i figur 2. En sådan redovisning visar att i genomsnitt 45 procent av deltagarna befann sig i den förberedande insatsen aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (AVP). Relativt många hade anställning med anställningsstöd (28 procent), deltog i förberedande eller orienterande utbildning (sju procent), arbetspraktik (sex procent) och arbetslivsinriktad rehabilitering (sex procent). Fördelningen av anställningsstöden visar att drygt åtta av tio garantideltagare i anställningsstöden återfanns i särskilt anställningsstöd. Målgruppen för särskilt anställningsstöd är just deltagarna i aktivitetsgarantin. Figur 2. Kvarstående deltagare i aktivitetsgarantin fördelat på program under budgetåret 2006 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% Procent 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% AVP ANST FUB APR ARB LB AUB SEB DAT ÖVR Program/insats AUB = Arbetsmarknadsutbildning, ARB = Arbetslivsinriktad rehabilitering, ANST = Anställningsstöd APR = Arbetspraktik, AVP = Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling DAT= Datortek, FUB = Förberedande utbildning, LB = Lönebidrag SEB= Start av näringsverksamhet, ÖVR = Övriga sökandekategorier Prioriterade grupper Arbetsförmedlingarna skall prioritera de som har svårt att få ett arbete och de som har varit utan arbete under lång tid. Dessa sökande finns framför allt bland personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, personer med utländsk bakgrund, ungdomar (18-24 år) och långtidsinskrivna. För att få en indikation på prioriteringen av dessa grupper redovisas deras andel av program och insatser jämfört med deras andel av de arbetslösa. Statistik avseende personer med utländsk bakgrund redovisas både utifrån medborgarskap utomnordiska medborgare - och födelseland. Inom Arbetsmarknadsverket har man dock fram till november 2003 arbetat enbart med begreppet utländska medborgare. Utländska medborgare omfattar bara en del av de utlandsfödda och gruppen förändras över tiden allteftersom de invandrade ansöker om och får svenskt medborgarskap. Från och med november 2003 registreras även födelseland över de arbetssökande i Arbetsförmedlingens register. Kravet på prioritering av personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, personer med utländsk bakgrund, ungdomar (18-24 år) och långtidsinskrivna innebär att dessa gruppers andel av de konjunkturberoende programmen och insatserna bör vara större än deras andel av de arbetslösa. Kravet behöver dock inte vara uppfyllt för varje 12
Aktivitetsgarantin program eller insats separat, eftersom det skulle motverka ett effektivt användande av de olika programmen/insatserna. I tabell 2 framgår att långtidsinskrivna och funktionshindrade var väl representerade i aktivitetsgarantin, jämfört med andelen bland de arbetslösa. Utrikes födda hade i stort sett samma andel i aktivitetsgarantin som bland de arbetslösa, medan utomnordiska medborgare hade en något lägre andel. Ungdomar var kraftigt underrepresenterade i aktivitetsgarantin, vilket kan förklaras av att risken för långtidsinskrivning bland dem är liten eftersom de kan erbjuds sysselsättning av kommunen i fall Arbetsförmedlingen inte kunnat föreslå något arbete, reguljär utbildning eller något lämpligt arbetsmarknadspolitiskt program inom 90 dagar. De som lämnade arbetslöshet till aktivitetsgarantin under 2006 hade en arbetslöshetstid motsvarande i genomsnitt 1 105 dagar eller 37 månader Tabell 2. Vissa gruppers andel av aktivitetsgarantin (GAR) jämfört med deras andel av de arbetslösa Budgetår Ungdomar 1 FunktionshindradeUtomn. medb. Utrikes födda 3 i GAR Arbetslösa 2 Långtidsinskrivna 4 i GAR Arbetslösa 2 lösa 2 lösa 2 lösa i GAR Arbets- i GAR Arbets- i GAR Arbets- 2 2003 2 19 24 9 7 8 - - 51 6 2004 1 18 25 8 7 8 24 22 45 5 2005 1 19 25 9 7 9 24 23 39 5 2006 1 18 27 10 7 10 24 25 39 7 1 Avser ungdomar 18-24 år. 2 Avser sökandekategori 11-13 och sökandekategori 96-98. Fr.o.m. november 2003 upphörde sökandekategori 12-13. 3 Avser personer födda utrikes oavsett medborgarskap. 4 Avser långtidsinskrivna som inte haft arbete de två senaste åren. Observera att personer med anställningsstöd inom GAR ej kan räknas som långtidsinskrivna under tiden med stöd Aktivitetsgarantins resultat Målet för programverksamheten regleras i regeringens regleringsbrev till AMS, vilket formuleras enligt följande: De arbetsmarknadspolitiska programmen skall öka möjligheten för arbetssökande att få arbete samt motverka brist på arbetskraft. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutat program eller insats är det mått som används i föreliggande rapport för att mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Personer i aktivitetsgarantin kan vara representerade i samtliga program. I det här avsnittet redovisas status efter 30, 90 och 180 dagar för deltagarna i program som samtidigt finns i aktivitetsgarantin. I tabell 3 delas utfallet upp på kön samt på de olika sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppen arbete, arbetslösa, program och övriga enligt AMS definition. Av tabellen framgår att 54 procent hade ett arbete 180 dagar efter avslutat program, därav 40 procent i arbete med stöd. Resultat till arbete under 2005 var 43 procent. Resultatförbättringen under 2006 beror delvis på att många fick arbete med plusjobb under 2006. Knappt fyra procent blev arbetslösa, vilket kan tyda på en viss rundgång mellan program och arbetslöshet. Nära 33 procent återgick till ett annat program och 5 procent lämnade Arbetsförmedlingen av andra orsaker. Avaktualisering på grund av arbete utan stöd var något vanligare bland män än bland kvinnor. 13
Tabell 3. Status 30, 90 och 180 dagar efter avslutad ett program inom ramen för aktivitetsgarantin budgetåret 2006 för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) 1 Nystatus Budgetår 2006 30 dagar 90 dagar 180 dagar M K T M K T M K T Arbete 37,9 34,7 36,5 46,9 44,1 45,7 54,7 52,7 53,8 -därav arbete utan stöd 1 11,3 10,5 11,0 12,6 11,6 12,1 14,2 12,8 13,6 -därav arbete med stöd 2 26,6 24,2 25,5 34,4 32,6 33,6 40,5 40,0 40,3 Arbetslösa 3 3,5 2,6 3,1 3,6 2,6 3,2 4,0 3,1 3,6 I annat program 51,7 54,1 52,8 41,9 44,0 42,8 32,5 33,2 32,8 Övriga inskrivna 4 4,6 5,7 5,1 4,1 5,0 4,5 4,0 4,8 4,4 Övriga avaktualiserade 5 2,3 2,8 2,5 3,4 4,3 3,8 4,7 6,0 5,3 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 1 Avser sökandekategori 21-23, 31, 41 samt avaktualiseringsorsak 1-3. 2 Avser sökandekategori 35, 38, 39, 42-44, 47-51, 53 samt avaktualiseringsorsak 4. 3 Avser sökandekategori 11 samt 96-98. 4 Avser sökandekategori 14, 34 samt 91. 5 Avser avaktualiseringsorsak 5-7 och 9. I tabell 4 redovisas utfallet fördelat på respektive arbetsmarknadspolitiskt program där den arbetssökande deltar inom ramen för aktivitetsgarantin. Utfallet avser här 90 dagar efter det att man lämnade programmet. Tabell 4. Status 90 dagar efter avslutad ett program inom ramen för aktivitetsgarantin budgetåret 2006 2 Program eller insats Arbete Arbets- Program Övriga Övriga avak därav löshet 3 inskrivna 4 tualiserade 5 Arbete utan stöd 1 Arbete med stöd 2 Lönebidrag 16,9 8,8 8,0 38,1 35,9 5,2 3,9 Offentligt skyddat arbete 32,6 4,3 28,3 23,9 23,9 13,0 6,5 Start av näringsverksamhet 60,6 57,8 2,8 3,0 26,2 2,2 8,0 Allmänt anställningsstöd 57,1 52,4 4,6 16,4 24,5 1,4 0,6 Förstärkt anställningstöd för (2-årsinskr) 28,8 19,2 9,5 32,9 34,1 2,6 1,6 Särskilt anställningsstöd 22,5 7,5 15,0 1,8 64,5 3,8 7,4 Förstärkt anställningstöd för (4-årsinskr) 50,0 50,0 0,0 0,0 50,0 0,0 0,0 Arbetspraktik 48,7 7,5 41,3 1,4 44,5 2,4 2,9 Datortek 33,6 5,9 27,7 1,7 58,8 3,3 2,6 Ungdomsgarantin (20-24 år) 38,1 14,3 23,8 2,4 42,9 11,9 4,8 Arbetslivsinriktad rehabilitering 40,3 3,1 37,3 2,5 46,5 7,2 3,4 Aktiviteter inom vägledning och platsförm. 53,9 14,0 39,9 2,5 33,8 5,5 4,3 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inr. 24,5 4,8 19,7 1,4 70,7 3,4 0,0 Arbetsmarknadsutbildning 55,7 22,5 33,2 1,2 40,2 2,2 0,8 Förberedande utbildning 27,1 8,2 18,9 1,8 65,5 3,5 2,0 Totalt 45,7 12,1 33,6 3,2 42,8 4,5 3,8 1 Avser sökandekategori 21-23, 31, 41 samt avaktualiseringsorsak 1-3. 2 Avser sökandekategori 35, 42-43, 47-50 samt avaktualiseringsorsak 4. 3 Avser sökandekategori 11 samt 96-98. 4 Avser sökandekategori 14, 34 samt 91. 5 Avser avaktualiseringsorsak 5-7. 1 2 Resultat avseende 30, 90 och 180 dagar beräknas utifrån de som avlutat en period i något program inom ramen för aktivitetsgarantin under perioden 200510-200609. Se föregående not. 14
Aktivitetsgarantin Tabellen visar att det var framförallt start av näringsverksamhet, allmänt anställningsstöd samt arbetsmarknadsutbildning som ledde till arbete. Övergångar till arbete var minst vanligt bland deltagarna i lönebidrag, särskilt anställningsstöd, förberedande utbildning samt projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Det var vanligast att deltagarna i lönebidrag, förstärkt anställningsstöd, samt offentligt skyddat arbete var arbetslösa 90 dagar efter avslutad insats. Övergångar till annat program var vanligast bland deltagare i projekt med arbetsmarknadspolitiskt inriktning, förberedande utbildning, särskilt anställningsstöd samt datortek. Kostnader för aktivitetsgarantin I tabell 5 redovisas en uppskattad kostnad för deltagarna i aktivitetsgarantin fördelat på respektive program där deltagarna i aktivitetsgarantin är representerade. Det är viktigt att särskilja vilka kostnader som är förknippade med olika konjunkturberoende program och insatser. För program, som innebär arbete utgår ett anställningsstöd till arbetsgivaren när denne anställer en arbetslös. Vid övriga program utgår aktivitetsstöd till individen, vilket motsvarar den ersättning individen skulle ha fått vid arbetslöshet. Om personen inte var berättigad till arbetslöshetsersättning fick denne 223 kronor per dag under 2006. Ibland utgår även vissa andra kostnader, exempelvis för konsulter inom start av näringsverksamhet och vid upphandlad arbetsmarknadsutbildning. Mer- och kringkostnader i form av till exempel administration, investeringar och utbildningar tillkommer för arbetspraktik, kommunala ungdomsprogrammet, datortek, projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning och ungdomsgarantin. I totalkostnaden i tabellen ingår dels aktivitetsstöd till deltagarna dels kringkostnader för vissa program som beskrevs ovan. Tabell 5. Kostnader för aktivitetsgarantin under budgetåret 2006 Program Totalkostnader 1 (miljoner kr) Andelen deltagare med GAR-beslut i resp program (i procent) Kostnader för aktivitetsgarantin (miljoner kr) Lönebidrag (LB) 6 949 2% 107 Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling (AVP 3 438 77% 2 660 Arbetsmarknadsutbildning (AUB) 2 798 6% 160 Förberedande utbildning (FUB) 2 538 23% 572 Särskilt anställningsstöd (SAS) 1 927 99% 1 904 Plusjobb (PLUS) 1 899 3% 52 Arbetspraktik(APR) 1 488 23% 349 Förstärkt anställningsstöd (FAS) 851 18% 151 Start av näringsverksamhet (SEB) 840 5% 45 Offentligt skyddat arbete (OSA) 739 2% 17 Arbetslivssinriktad rehabilitering (ARB) 733 5% 38 Ungdomsgarantin (UNG) 604 0% 0 Datortek (DAT) 484 11% 55 Allmänt anställningsstöd (AAS) 454 3% 15 Projekt med arbetsmarknadspolitiskinrikt. (PRI) 221 3% 7 Kommunal ungdomsprogram (KUP) 153 0% 0 Utbildningsvikariat 140 2% 3 Prova på-platser 48 3% 2 Lärlingsplatser 42 1% 0 Interpraktik 19 1% 0 Samtliga 26 365-6 137 1 AMV:s förvaltningskostnader ingår ej 15
Att beräkna kostnader för aktivitetsgarantin är svårt eftersom deltagarna finns som en delmängd i de ordinarie arbetsmarknadspolitiska programmen och ingen särredovisning av kostnader sker systematiskt. Vidare är det svårt att uppskatta den tid handläggarna tillägnar deltagarna i aktivitetsgarantin och därmed svårt att bedöma den faktiska förvaltningskostnaden för programmet. Ett sätt att uppskatta kostnader för aktivitetsgarantin är att utifrån deltagarnas andel i varje enskilt program och den faktiska totalkostnaden (aktivitetsstöd samt kringkostnader för vissa program) för varje program ta fram kostnaden för aktivitetsgarantin. Den totala kostnaden för varje enskilt program multipliceras med andelen deltagare som är samtidigt i aktivitetsgarantin. I tabellen redovisas dels den faktiska kostnaden för varje enskilt arbetsmarknadspolitiskt program dels andelen deltagare som samtidigt är i aktivitetsgarantin. En sådan uträkning visar att den totala kostnaden för deltagarna i aktivitetsgarantin, exkl. förvaltningskostnader, uppgick till totalt 6,1 miljarder kronor under verksamhetsåret 2006, vilket var 23 procent av den totala kostnaden för de arbetsmarknadspolitiska programmen. Deltagarna i aktivitetsgarantin återfanns i störst utsträckning inom insatsen vägledning/platsförmedling samt särskilt anställningsstöd, vilka står för 74 procent av den totalkostnaden för aktivitetsgarantin. Det bör dock noteras att denna typ av kostnadsberäkning för aktivitetsgarantin innefattar en viss osäkerhet. SAGA särskild utbildningsinsats inom aktivitetsgarantin Sedan våren år 2002 har folkhögskolan genomfört utbildningar för långtidsarbetslösa personer inom Aktivitetsgarantin. Folkbildningsrådet fick genom ett centralt avtal med AMS ansvar för fördelningen av medel till studiernas genomförande. Syftet är att ge arbetslösa baskunskaper som erfordras för att kunna påbörja yrkesinriktade studier eller kunna återgå till arbetslivet. Utbildningar genomförs i separata kurser eller som en integrerad del i de ordinarie allmänna kurserna. Den lokala arbetsförmedlingen ansvarar för rekrytering av deltagare. Verksamheten, som år 2006 bedrevs på 111 folkhögskolor, omfattade 98 541 deltagarveckor med 8 323 deltagare, jämnt fördelat mellan könen. 80 procent av deltagarna studerade på gymnasienivå och 20 procent på grundskolenivå. Andelen deltagare med kortare utbildning än 3-årigt gymnasium var under året 76 procent. 52 procent av deltagarna var äldre än 45 år. I AMS uppföljning av 2006 års verksamhet, framgår att av personer som deltog i SAGAkurser, fick 35 procent arbete 90 dagar efter avslutad utbildning, medan 51 procent gick till aktivitetsgarantin eller annat program. Resultat till arbete har ökat med 16 procentenheter jämfört med år 2005. Många deltagare fick arbete med plusjobb. Uppföljningen visar också att 37 procent av deltagarna över 55 år fick arbete. Folkbildningsrådet fick under år 2006 i uppdrag av Arbetsmarknadsstyrelsen att med ett särskilt statsanslag fördela bidrag till folkhögskolor för utbildningar inom aktivitetsgarantin (SAGA-verksamheten) med 220 mkr. Totalt har cirka 164 mkr fördelats till folkhögskolorna, att jämföra med 174 mkr under 2005. Folkbildningsrådets administrativa merkostnader finansierades inom ramen för anslaget. Verksamheten kommer att fortsätta under 2007 och Folkbildningsrådet disponerar 180 mkr. 16
Aktiviteter inom vägledning/ platsförmedling ingår i förberedande insatser PRJ 1 % UTBV 9 % APR 9% KUP 3 % UTVG 4% DAT 2 % ARB 8 % SEB 4 % FUB 1 % AUB 9% AVP 19% ANST 29% Förberedelse för ett arbete eller annat program Aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling (AVP) ingår i programmet förberedande insatser och tillkom i sin nuvarande utformning augusti 2000. Syftet med insatsen är att genom vägledning underlätta för den arbetssökande i sitt val av arbete eller utbildning. Utifrån en individuellt behovsanpassad planering och med handlingsplanen som styrinstrument, deltar arbetssökande i olika vägledande och platsförmedlande aktiviteter. Dessa aktiviteter kan komma ifråga före deltagande i annat arbetsmarknadspolitiskt program, inför ett arbete eller vilket är mest vanligt ingå som en del av aktivitetsgarantin. Aktiviteter enskilt och/eller i grupp Arbetsförmedlingen informerar de arbetssökande om förmedlingens olika servicevägar och tjänster. Syftet är att den arbetssökande ska känna till de verktyg och den service som erbjuds av arbetsförmedlingen. Arbetssökande som behöver utveckla sina färdigheter i att söka arbete har möjlighet att inom ramen för insatsen få information och introduktion om servicen på arbetsförmedlingens tjänster på Internet och få hjälp att förbättra sitt arbetssökande, gruppvis i så kallade jobbsökaraktiviteter eller enskilt. Vidare kan arbetssökande få stöd och information så att de kan göra ett övervägt yrkesval utifrån sina förutsättningar och arbetsmarknadens behov. Aktiverande inslag av yrkesvägledning är ett stöd för att vidga perspektiven i en valsituation, t.ex. inför val av arbetsmarknadsutbildning. Förutom jobbsökaraktiviteter och vägledning kan studiebesök eller kortare arbetspraktik på företag ingå, dvs. inslag i vägledande syfte som avser att stärka sökande i sitt beslut om yrkesinriktning. 17
Regelverk Regelverk för budgetåret 2006 Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggningen av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2002:4) för handläggning av ärenden om aktivitetsstöd AMS allmänna råd (AMSFS 2003:1) för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2006 Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till aktiviteter inom vägledning/platsförmedling från den dag han eller hon fyller 20 år. Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av insatsen innan de fyllt 20 år. Under tiden i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling får deltagaren aktivitetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbe,tslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Stödet betalas ut av Försäkringskassan under förutsättning att deltagaren har lämnat en närvarorapport. Aktivitetsstödet betalas för fem dagar i veckan och kan reduceras med andra inkomster för samma tid, t.ex. lön, avgångsersättning och vissa pensioner. Om verksamheten inte pågår på heltid, ska aktivitetsstödet minskas i motsvarande utsträckning om det inte finns särskilda skäl mot det. Stödet är skattepliktigt och pensionsgrundande. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar i samband med insatsen. En anvisning skall omfatta verksamhet på heltid under en bestämd tidsperiod. Anvisning får dock avse verksamhet på deltid under vissa förutsättningar. Tidsperioden för aktiviteter inom vägledning/platsförmedling är längst sex månader. Endast om det finns särskilda skäl kan Arbetsförmedlingen medge längre tid. Förändringar inför budgetåret 2007 Inga förändringar i förhållande till föregående år. Information Faktabladet Förberedande insatser, finns på AMV:s webbplats: www.arbetsformedlingen.se 18
Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Deltagarna Inflödet av nya deltagare Inflödet av nya deltagare i aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling (AVP) var fortsatt stort under 2006 (tabell 1). 61 300 deltagare påbörjade en period i insatsen, vilket är dock en minskning med 2 900 deltagare i förhållande till föregående år. Männen utgjorde 54 procent av de nya deltagarna, vilket motsvarar deras andel bland de arbetslösa. De nya deltagarna återfanns framförallt i åldrarna mellan 35 och 54 år. Endast små skillnader förekom mellan män och kvinnor när det gäller åldersfördelning. 3 Tabell 1. Nya deltagare i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling 2006 Ålder Män Kvinnor Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel -19 37 0 38 0 75 0 20-24 2 579 8 1 752 6 4 331 7 25-34 6 430 20 5 801 20 12 231 20 35-44 8 011 24 8 237 29 16 248 27 45-54 7 807 24 6 453 23 14 260 23 55-60 5 291 16 3 977 14 9 268 15 61-2 673 8 2 218 8 4 891 8 Totalt 32 828 100 28 476 100 61 304 100 Utbildningsnivå Den genomsnittliga utbildningsnivån bland de nya deltagarna i AVP var relativt låg. Tre av tio hade högst förgymnasial utbildning, vilket var en större andel än motsvarande uppgift bland de arbetslösa. Vidare hade knappt hälften av deltagarna gymnasial utbildning och 22 procent eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån bland de nya deltagarna fördelar sig jämnt mellan könen. 24 000 deltagare i snitt per månad i AVP Figur 1 redovisar omfattningen av antalet kvarstående deltagare i aktiviteter inom vägledning och platsförmedling månadsvis från 2002. 4 Det genomsnittliga deltagarantalet per månad varierar mellan 19 000 och 28 000 under den redovisade perioden. I genomsnitt kvarstod 24 226 personer per månad i insatsen under budgetåret 2006, vilket är en minskning med knappt 800 deltagare per månad jämfört med året innan. Kvarstående deltagare fördelat på kön visar att kvinnor utgjorde 49 procent, vilket var något högre än deras andel av de arbetslösa. Man kan delta i insatsen både inom och utanför aktivitetsgarantin. Mest vanligt är deltagande inom ramen för aktivitetsgarantin. 77 procent av deltagarna i AVP deltog inom ra- 3 4 Med nya deltagare avses antalet påbörjade programperioder under en viss tidsperiod. I de flesta fall finns endast en påbörjad programperiod per person och månad. När antalet nya deltagare i program redovisas för ett helt år kan det inträffa att en del personer kommer att räknas två eller fler gånger beroende på om de påbörjat ett program under mer än en av årets månader. Måttet skall således inte förväxlas med antalet unika individer som påbörjade ett eller flera program under året. Med nya deltagare här avses antalet påbörjade programperioder under ett år. Kvarstående deltagare i ett program/insats vid månadens slut avser antalet unika individer som fanns i ett program/insats den sista dagen varje månad. Eftersom programperioderna oftast sträcker sig över flera månader redovisas istället det genomsnittliga antalet kvarstående programdeltagare under en viss period t.ex. ett år. Detta ger en god bild av programverksamhetens omfattning men skall inte förväxlas vare sig med det totala antalet programdeltagare eller med antalet unika individer som deltagit i program under en viss månad eller en viss period. 19
men för aktivitetsgarantin under 2006, vilket innebär en minskning med 4 procentenheter jämfört med föregående år. Totala antalet deltagare, dvs. antalet personer som någon gång under året deltagit i aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, uppgick till 84 547 under 2006. 5 Figur 1. Antal personer kvarstående i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling vid månadens slut 2002-2006 40 000 35 000 30 000 Antal 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2002 2003 2004 2005 2006 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prioriterade grupper Arbetsförmedlingarna skall prioritera de som har svårt att få ett arbete och de som har varit utan arbete under lång tid. Dessa sökande finns framför allt bland personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, personer med utländsk bakgrund, ungdomar (18-24 år) och långtidsinskrivna. För att få en indikation på prioriteringen av dessa grupper redovisas deras andel av program och insatser jämfört med deras andel av de arbetslösa. Statistik avseende personer med utländsk bakgrund redovisas både utifrån medborgarskap utomnordiska medborgare - och födelseland. Inom Arbetsmarknadsverket har man dock fram till november 2003 arbetat enbart med begreppet utländska medborgare. Utländska medborgare omfattar bara en del av de utlandsfödda och gruppen förändras över tiden allteftersom de invandrade ansöker om och får svenskt medborgarskap. Från och med november 2003 registreras även födelseland över de arbetssökande i Arbetsförmedlingens register. Kravet på prioritering av personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, personer med utländsk bakgrund, ungdomar (18-24 år) och långtidsinskrivna innebär att dessa gruppers andel av de konjunkturberoende programmen och insatserna bör vara större än deras andel av de arbetslösa. Kravet behöver dock inte vara uppfyllt för varje program eller insats separat, eftersom det skulle motverka ett effektivt användande av de olika programmen/insatserna. 5 Totala antalet deltagare beräknas genom att antalet som finns i insatsen vid årets slut adderas med totala antalet som lämnat insatsen under året. Denna uppgift redovisas för respektive program/insats i föreliggande rapport. Den skall inte summeras för att få det totala antalet individer på årsbasis som någon gång deltagit i de konjunkturberoende programmen eller insatser eftersom samma person kan ha avslutat två eller flera olika program/insatser under året. Vidare kan samma person ha deltagit i samma program/insats en eller fler gånger under året. 20