& Luxemburg den 10 juni 1999 8877/99 (Presse 186) Rådets 2189:e möte ±),6.(± Luxemburg den 10 juni 1999 Ordförande:.DUO±+HLQ])81.( Tysklands förbundsminister för livsmedel samt jord- och skogsbruk
,11(+c// '(/7$*$5(...3 381.7(5620',6.87(5$'(6 GEMENSKAPENS STRUKTURSTÖD INOM FISKERISEKTORN...4 TOTALA TILLÅTNA FÅNGSTMÄNGDER (TAC) FÖR BLÅVITLING, SKARPSILL NORDHAVSRÄKA OCH PIGGHAJ...5 FISKEAVTAL MED TREDJE LAND...7 FISKEFÖRBINDELSERNA MED MAROCKO RÅDETS SLUTSATSER...7 NORDSJÖKONFERENSEN UPPFÖLJNING AV DET MELLANLIGGANDE MINISTERMÖTET..8 TOBISAR: EVENTUELLA ÅTGÄRDER FÖR BEVARANDET AV SJÖFÅGEL I NORDSJÖN...9 ÖVRIGA FRÅGOR...9 Situationen i Adriatiska havet...9 381.7(5620$172*687$1',6.866,21 ),6.( Avtal mellan Europeiska unionen och Seychellerna...I Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC)...I <775()g5%,1'(/6(5 Konventionen om livsmedelsbistånd...i.21.855(1632/,7,. Konkurrensregler för vertikala begränsningar...ii ) U\WWHUOLJDUHLQIRUPDWLRQULQJHOOHU
'(/7$*$5( Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer: %HOJLHQ Jean Louis SIX 'DQPDUN Henrik Dam KRISTENSEN 7\VNODQG Karl Heinz FUNKE Martin WILLE *UHNODQG Konstantinos VRETTOS 6SDQLHQ Jesús POSADA MORENO )UDQNULNH Jean GLAVANY,UODQG Michael WOODS,WDOLHQ Paolo DE CASTRO /X[HPEXUJ Fernand BODEN 1HGHUOlQGHUQD Geke FABER gvwhuulnh Walter TAUSCH 3RUWXJDO Luís CAPOULAS SANTOS José APOLINÁRIO )LQODQG Kalevi HEMILÄ 6YHULJH Margareta WINBERG Per Göran ÖJEHEIM ) UHQDGHNXQJDULNHW Elliot MORLEY Lord SEWEL.RPPLVVLRQHQ Emma BONINO Biträdande ständig representant Minister för jordbruk och fiske Förbundsminister för livsmedel samt jord- och skogsbruk Statssekreterare vid Förbundsministeriet för livsmedel samt jordoch skogsbruk Statssekreterare för jordbruk Minister för jordbruk, fiske och livsmedel Jordbruks- och fiskeminister Sjöfarts- och naturresursminister Minister för jordbrukspolitik Minister för jordbruk, vinodling och landsbygdsutveckling Statssekreterare för jordbruk, naturminnesvård och fiske Generaldirektör vid Förbundsministeriet för jord- och skogsbruk Minister för jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske Statssekreterare för fiske Jord- och skogsbruksminister Minister för jordbruk, livsmedel och fiske Statssekreterare åt minister för jordbruk, livsmedel och fiske Statssekreterare vid Ministeriet för jordbruk, fiske och livsmedelsfrågor, med ansvar för fiske och landsbygd Statssekreterare vid Ministeriet för Skottland, minister för jordbruk, miljö och fiske * * * Ledamot
*(0(16.$3(166758.78567g',120),6.(5,6(.7251 Rådet hade en lång diskussion om förslaget till förordning om föreskrifter och villkor för strukturåtgärderna inom fiskerisektorn. Rådet uppdrog år Ständiga representanternas kommitté (Coreper) att fortsätta arbetet med detta ärende så att rådet kan nå enighet om det vid sitt kommande möte den 26 oktober 1999. 6\IWHWPHGVWUXNWXUnWJlUGHUQDLQRPILVNHULVHNWRUQ Strukturåtgärderna inom fiskerisektorn bidrar till omstruktureringen av sektorn genom att skapa villkor som främjar utveckling och modernisering. I detta hänseende ingår de till väsentlig del i den gemensamma fiskeripolitiken. Åtgärderna har följande syften: De skall bidra till att uppnå en hållbar jämvikt mellan fiskeriresurserna och utnyttjandet av dem, särskilt genom upprättandet av ett system för förnyelse av flottan som på ett effektivt sätt skall bidra till anpassningen av fiskeresurserna samtidigt som det möjliggör en modernisering av flottan. De skall stärka konkurrenskraften och med avseende på handelskedjan bidra till utvecklingen av ekonomiskt livskraftiga företag inom sektorn. De skall förbättra försörjningen med värdet av produkter från fisket och vattenbruket. De skall bidra till att ge nytt liv till områden som är beroende av fiske. 727$/$ 7,//c71$ )c1*670b1*'(5 )g5 %/c9,7/,1* 6.$536,// 125'+$965b.$ 2&+3,**+$- Rådet nådde politisk enighet varvid Irland och Förenade kungariket lade ner sina röster om en förordning om fördelningen av totala tillåtna fångstmängder för blåvitling, skarpsill, nordhavsräka och pigghaj. När texten har färdigställts på de officiella gemenskapsspråken kommer den att antas vid ett kommande rådsmöte.
De totala tillåtna fångstmängderna och kvoterna har fastställts enligt följande: Blåvitling Zon Vb,VI,VII,XII och XIV Danmark 3100 Deutschland 12000 España 20000 ( 1 ) France 16700 Ireland 24000 Nederland 37700 Portugal 1500 United Kingdom 35000 EG 150000 TAC 407000 Blåvitling Zon VIIIabde España 10000( 2 ) France 7759( 2 ) Portugal 1500( 2 ) United Kingdom 7241( 2 ) EG 26500 TAC 26500 (1) Av vilka 5000 ton får fiskas i ICESavdelningarna VIIIabde. ( 2 ) Alla delar av denna kvot får fiskas i ICESavdelningarna Vb (EG-zon), VI, VII, XII, VIV.
Skarpsill Zon IIIbcd (Gemenskapsvatten) Danmark 48064 Deutschland 30450 Suomi/Finland 25160 Sverige 105917 EG 209590 TAC 468000 Nordhavsräka Zon IIa & Nordsjön (Gemenskapsvatten) Danmark 4698 Nederland 54 Sverige 316 United Kingdom 1948 EG 7013 TAC 7013 För att tillmötesgå den danska delegationen utfärdade kommissionen följande uttalande: "Nivån på TAC och tilldelningen av nordhavsräkor kan eventuellt tas upp till omprövning när TAC:er och kvoter skall fastställas för år 2000 på grundval av relevant information om detta slags fiske. Kommissionen åtar sig att kontakta ICES och STECF för att få vetenskaplig rådgivning om förvaltningen av nordhavsräkor i Nordsjön." Pigghaj Zon IIa & Nordsjön (Gemenskapsvatten) België/Belgique 150 Danmark 863 Deutschland 156 France 276 Nederland 236 Sverige 12 United Kingdom 7177 EG 8870 TAC 8870
),6.($97$/0('75('-(/$1' Rådet noterade kommissionär Emma Boninos rapport om läget beträffande kostnads- och intäktsanalysen av kommissionens fiskeavtal med tredje land och enades om att ta upp frågan på nytt vid mötet i oktober. Det erinras om att rådet vid sitt möte i oktober 1997 antog slutsatser om denna fråga. En av de viktigaste punkterna i slutsatserna var en uppmaning till kommissionen att utföra en kostnads- och intäktsanalys av dessa avtal före juni 1999. I slutsatserna angav rådet också att man på grundval av resultaten av nämnda analys skulle besluta om politiska riktlinjer för dessa avtal i framtiden. Analysen kräver en bedömning av varje enskilt avtal och av samtliga avtal tillsammans. Vid analysen bör man även ta hänsyn till icke-kvantifierbara element såsom unionens politiska förbindelser, den strategiska betydelsen av att gemenskapens fiskeflotta är närvarande i tredje lands vatten, de ekonomiska och sociala kostnaderna till följd av att fiskeavtal inte sluts, fiskeavtalens bidrag till varaktigt fiske samt avtalens följder för utvecklingen i tredje land. ),6.()g5%,1'(/6(51$0('0$52&.2±5c'(766/876$76(5 "Rådet betonade åter vikten av bilaterala fiskeförbindelser med Marocko inom ramen för våra övergripande politiska och ekonomiska förbindelser med detta land. Rådet bekräftade den socioekonomiska aspekten för vissa regioner i gemenskapen som är beroende av fiske på fortsatta, väsentliga fiskeförbindelser med Marocko, efter det att det nuvarande avtalet har upphört att gälla, och således behovet av att överväga alla former för fiskesamarbete. Rådet uppmanade därför kommissionen att snarast möjligt och i största möjliga utsträckning i samarbete med Marocko fastställa och utarbeta nya och för båda parter gynnsamma mekanismer för samarbetet inom fiskerisektorn. Kommissionen kommer vid första lämpliga tillfälle att rapportera till rådet om resultatet av denna diskussionsomgång och att vid behov lägga fram lämpliga förslag. " Det erinras om att det nuvarande avtalet mellan gemenskapen och Marocko löper ut den 30 November 1999. Det är det mest betydande avtalet gemenskapen har ingått i fråga om fiskemöjligheter för gemenskapens fartyg och ekonomisk ersättning (i genomsnitt 125 miljoner ecu per år). Omkring 500 fartyg från gemenskapen får under innevarande år fiska i den marockanska exklusiva ekonomiska zonen. De flesta fiskemöjligheter har tilldelats Spanien, men en del licenser har gått till portugisiska fartyg som bedriver fiske med långrev och franska tonfiskefartyg.
125'6-g.21)(5(16(1±833)g/-1,1*$9'(70(//$1/,**$1'(0,1,67(50g7(7 Rådet noterade kommissionens rapport om uppföljningen av det mellanliggande ministermötet i samband med Nordsjökonferensen. Rådet uppmanade Coreper att granska rapporten. Det erinras om att rådet vid sitt möte den 8 juni 1998 antog en rad slutsatser angående uppföljningen av nämnda möte på grundval av ett meddelande från kommissionen. 72%,6$5(9(178(//$c7*b5'(5)g5%(9$5$1'(7$96-g)c*(/,125'6-g1 Den brittiska delegationen påminde om det åtagande som kommissionen gjorde vid rådets möte den 17 18 december förra året att med beaktande av rekommendationerna från Internationella rådet för havsforskning (ICES) lägga fram ett förslag till bevarandeåtgärder för tobis i Nordsjön för att främja sjöfågel som livnär sig på denna art. Kommissionen meddelade rådet att ICES:s rapport kommer att föreligga i mitten av juni 1999. ICES:s resultat kommer att läggas fram för STECF (Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerisektorn) och kommissionen kommer att med utgångspunkt i vad denna rapporterar överväga lämplig åtgärd. g95,*$)5c*25 ± 6LWXDWLRQHQL$GULDWLVNDKDYHW Rådet noterade den italienska delegationens inlaga om allvarliga tillbud i Adriatiska havet, med italienska fiskefartyg på grund av den fara som NATO-bomber som fastnar i näten utgör, samt kommissionens svar på detta. 381.7(5620$172*687$1',6.866,21 ),6.( $YWDOPHOODQ(XURSHLVNDXQLRQHQRFK6H\FKHOOHUQD Rådet antog förordningen om antagande av protokollet om fastställande för perioden 18 januari 1999 17 januari 2002 av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Seychellerna. Beslutet om provisorisk tillämpning av protokollet antogs av rådet den 10 maj 1999 (se pressmeddelande nr 8010/99 Presse 140).,QWHUDPHULNDQVNDNRPPLVVLRQHQI UWURSLVNWRQILVN Rådet antog beslutet om att tillåta Konungariket Spanien att temporärt ansluta sig till konventionen om upprättande av Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk.
<775()g5%,1'(/6(5.RQYHQWLRQHQRPOLYVPHGHOVELVWnQG Rådet gav sitt politiska godkännande till texten i den nya konventionen om livsmedelsbistånd som den godkänts av Kommittén för livsmedelsbistånd vid dess möte i London den 24 mars 1999. Konventionen har som mål att främja livsmedelsförsörjningen i världen och att förbättra det internationella samfundets förmåga att reagera på nödsituationer i fråga om livsmedel och på andra livsmedelsbehov i utvecklingsländerna genom att på ett sätt som är möjligt att förutse ställa erforderliga kvantiteter med livsmedel till förfogande, uppmana medlemsstaterna att se till att det livsmedelsbistånd som ges framför allt har som mål att lindra fattigdom och hungersnöd bland de mest utsatta grupperna och är förenligt med utvecklingen av jordbruket i dessa länder, införa principer för att uppnå bästa möjliga effekt, effektivitet och kvalitet i livsmedelsbiståndet för att det skall kunna tjäna som redskap för att främja livsmedelsförsörjningen, skapa en ram för samarbete, samordning och informationsutbyte mellan medlemmarna i frågor som rör livsmedelsbistånd i syfte att öka effektiviteten i alla frågor som rör biståndsåtgärder i form av tillhandahållande av livsmedel och att få till stånd bättre samordning mellan livsmedelsbiståndet och andra politiska instrument. Enligt den nya konventionen, som ersätter 1995 års konvention, kan givarländerna numera formulera sina utfästelser i form av en kombination av kvantitet och värde. Således förbinder sig Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater att årligen leverera minst 1,32 miljoner ton vete eller motsvarande samt att bidra med kontanta medel om 130 miljoner euro, vilket är liktydigt med ett sammanlagt vägledande värde på 422 miljoner euro..21.855(1632/,7,..rqnxuuhqvuhjohui UYHUWLNDODEHJUlQVQLQJDU Till följd av den politiska överenskommelse som uppnåddes vid rådets möte (industri) den 29 april 1999 antog rådet två förordningar om ändring av förordning nr 19/65/EEG om tillämpning av fördragets artikel 81.3 på vissa grupper av avtal och samordnade förfaranden, respektive av rådets förordning nr 17/62/EEG (första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 81 och 82). En ingående sammanfattning av dessa förordningar offentliggjordes i pressmeddelandet från ovan nämnda rådsmöte (dok. nr 7556/99 Presse 123) tillsammans med rådets och kommissionens uttalanden om de väsentliga delarna i den nya konkurrenspolitiken i fråga om vertikala begränsningar. Här erinras också om att artiklarna 81 och 82 på grund av den nya numrering som infördes i Amsterdamfördraget är samma som de tidigare artiklarna 85 och 86.