Bilaga 4: testprogrammet Inledning Programförslaget Från Norden till Jorden presenterades den 26 mars 2008 och har i april behandlats av styrgruppen och sänts på remiss till nordiska intressenter. Fristen för inlämnade av yttranden var den 5 maj 2008. Det inkom många konstruktiva utlåtanden från alla nordiska länder. Den genomgående åsikten är att Toppforskningsprogrammet är en ambitiös och visionär plan, som fokuserar på stora och viktiga problemställningar på gränsytan mellan klimat, miljö och energi. Genomförande av hela eller delar av programmet kan bidra till att förnya och stärka det nordiska samarbetet på detta fält. Det pågår betydande forskningsaktiviteter inom Toppforskningsprogrammets områden nationellt, i EU och globalt. Industrins innovationsaktivitet är synbarligen också mycket stor. Möjligheterna i en nordisk samordning förefaller därför uppenbart. Kritiska attityder i yttrandena fokuserar i synnerhet på budgetens storlek. Programmet talar om en total resursbas på 6,8 miljarder SEK över en tidsperiod på 5 år. Det är ett mycket stort belopp i traditionella nordiska budgetar. Det är dock viktigt att klargöra att programförslaget inte redovisar en egentlig budget utan en potentiell resursbas, som bygger på att attraktionskraften i programmet utgörs av ett kraftigt ökat mervärde i det föreslagna nordiska samarbetet i jämförelse med när varje land agerar var för sig. Det betyder att den synergi som erhålls när olika nationella och nordiska resurser samspelar, infrastruktur samutnyttjas och mobiliteten av kompetens ökar mellan de nordiska länderna, bidrar till en kraftsamling som resulterar i ökade satsningar i gemensamma program tillsammans med näringslivet och en kraftigt ökad möjlighet att attrahera resurser inom Europasamarbetet. Ser man enbart på de direkta finansiella insatserna som de nordiska länderna kan förväntas bidra med i ett gemensamt program, så är beloppet emellertid betydligt mindre. Uppväxlingen mot stora finansiella resurser måste ske över en längre tid genom överenskommelser och kontrakt mellan statliga myndigheter, näringslivet och EUkommissionen. Resurserna kan i vissa fall utgöra en gemensam pott medan merparten av medlen kan förväntas samspela mellan aktörerna genom samordning av olika satsningar. En gemensam förståelse av den nordiska nyttan i aktiviteterna och uppfyllandet av de fem kriterierna för Toppforskningsinitiativet är utgångspunkt för programmets finansiella grund. Många av svaren nämner att programmet verkar mycket brett och omfattande i sina teman. Temana i programförslaget avspeglar en analys av att det i Norden finns stor potential och många bärkraftiga miljöer som kan utvecklas, eller redan har utvecklats, till en position i världsklass och som kan bidra till industriell och kommersiell tillväxt i Norden. Det är av största vikt att ett utvidgat nordiskt samarbete utvecklas utgående från redan existerande styrkepositioner så att samarbetet leder till en komplettering som ger ett mervärde och en ökad kritisk massa. Samarbetet mellan forskning och näringsliv framhävs i utlåtandena som mycket viktigt och väl inarbetat. Det läggs vikt vid att Programmet försöker involvera alla aktörer med inflytande på utvecklingen. Likaså är förslagen till modeller för ytterligare utveckling av forsknings-/innovationssamarbetet i nordiskt-europeiskt perspektiv av stor vikt för programmets framgång. På europeiskt plan finns flera modeller (JTI, ETI och det nya Joint Programming). Från Norden till Jorden vill med ett förstärkt samarbete mellan akademi och näringsliv uttryckligen skapa en nordisk plattform för att i påtagligt ökad grad medverka till en framgångsrik utveckling av de nordiska likväl som de europeiska samarbetsinstrumenten. Från Norden till Jorden kan därmed fungera som en plattform
för vidare analys, kartläggning, utveckling av strategi, mål och vidarebearbetning av föreslagna projekt och/eller utveckling av nya och framtida projekt i ett nordiskt toppforsknings- och innovationsprogram i samverkan med näringslivet. I flera av utlåtandena ställer man sig kritiskt till introduktionen av en ny nordisk institution eller organisationsplan. Detta är ett missförstånd. Förslaget innebär inte en ny nordisk institution utan en utvecklad samverkansmodell mellan existerande institutioner. I det fortsatta arbetet kommer samarbetselementet att ytterligare tydliggöras, så att befintliga strukturer används och vidareutvecklas i ett konstruktivt samarbete. Genomförandet av testprogrammet kommer att ske med den organisationsmodell som presenteras i Programförslaget. Testprogrammet Testprogrammet siktar på att stärka och positionera Norden som en konkurrenskraftig, global kunskapsekonomi inom energi, klimat och miljö. Det har två konkreta målsättningar: 1) Fungera som exempel på hur stora direkta finansiella bidrag man kan räkna med och från vilka källor dessa kan komma. Testprogrammet fokuserar därmed på de projekt som har den minsta osäkerheten i finansieringen och där vi redan har en god respons från potentiella finansiärer. 2) Fungera som fas 1 av Programmet. Genom att sätta igång ett testprogram kan man pröva huvudelementen i det kompletta Programmet (inkluderande styrning och organisation) och dra nytta av erfarenheterna från detta i uppstarten av de följande projekten. Därmed minimerar man riskerna för Programmets genomförande och maximerar flexibiliteten. Det ger exempelvis möjlighet att modifiera organiseringen osv. om testprogrammet visar att det finns behov för det. Ett testprogram gör det också lättare att snabbt komma i gång med det som utgör fokus forskningen eftersom testprogrammet är betydligt mindre krävande med hänsyn till organisering och ledning. På en generell nivå kan testprogrammet sägas ha som mål att: Utgöra en central del av den nordiska satsningen på forskning och innovation inom klimat, energi och miljö genom att åstadkomma ett robust beslutsunderlag för ökat samarbete mellan de nordiska institutionerna och nationella organ. Vara ett tvärinstitutionellt nordiskt forsknings- och innovationsprogram för satsningar inom energi, klimat och miljö, där en palett av instrument kan tas i bruk (nätverk, kapacitetsprojekt, innovationsprojekt, doktorandutbildning, Centres of Excellence, osv.). Bidra till utveckling av goda rambetingelser i de nordiska länderna för samarbete mellan toppforskningsaktörer och toppinnovationsaktörer. Bidra till en ökad koordination och professionellt ledarskap av nordiska forsknings- och innovationsinsatser inom områdena energi, klimat och miljö. Säkra en effektiv och strategisk resursanvändning genom att identifiera de områden där gemensamma nordiska satsningar har störst potential, och genom att stimulera till utveckling av nya initiativ med hjälp av pilotprojekt och -program. För att realisera detta har fem lovande teman lyfts fram från programmet Från Norden till Jorden. Dessa omfattar klimat-, miljö- och energiområdena och lägger särskild vikt vid forskning som bidrar till lösningar för klimatförändringar och hållbara energisystem.
Det föreliggande förslaget till testprogram baseras på en analys av vad som kan realiseras, inte minst gällande de ekonomiska resurserna, på kort sikt. Testprogrammet har ett begränsat antal projektteman och en ekonomisk budget per tema enligt vad som finns att tillgå i nordiska budgetar plus egenfinansiering från deltagarna. Avsikten är att testprogrammet ska verka som en eye-opener för något mer och större inom nordiskt samarbete. Programmet evalueras drygt halvvägs, dvs efter tre år, med avseende på initiativets utveckling. Individuella teman Effektstudier och anpassning till klimatförändringar Vilka utmaningar och möjligheter medför klimatförändringarna för det nordiska samhället? Detta delprogram ska ge kunskap om effekter av klimatförändringar, samhällets anpassningsbehov, och hur vissa klimatförändringar eventuellt också kan ge möjligheter för Norden. Programmet har en tvärvetenskaplig profil där kunskap från naturvetenskap och samhällsvetenskap ska ge ny kunskap och säkerhet om samhällets anpassningsbehov. Klimatförändringens växelverkan med kryosfären Kryosfären är den kollektiva benämningen på de områden av jordens yta där vattnet är i fast form (havsis, sjöis, flodis, snötäcke, glaciärer, permafrost, iskalotter och inlandsis). Kryosfärens direkta inverkan på samhället och industrin i Norden samt Nordens geografiska närhet till Arktis och långa historiska band till området gör de nordiska länderna utmärkt lämpade för att genomföra ett gemensamt forskningsprogram inom detta fält. Kunskapen som ett sådant forskningsprogram kan producera är relevant inte bara för Norden, utan även i ett globalt perspektiv. Klimatförändringarna upplevs tidigast och mest intensivt i polarregionerna och ger världen en tidig indikation på klimatuppvärmningens inverkan på miljö och samhälle. Nanoteknik och energieffektivitet Nanotekniken ingår i alla de teman som är med i det nordiska Toppforskningsprogrammet, eftersom den utgör ett möjligt verktyg för att lösa specificerade kärnproblem. Det finns möjligheter i synnerhet inom solcellsteknik, energilagring, energiomsättning, energitransport och koldioxidavskiljning. Med tanke på energieffektivitet finns det behov av polyteknisk användning för utveckling av sensorer, friktions-/glidytor, energilagring, -omsättning och -transport osv. Norden uppnår kritisk massa och tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att industrin ska kunna utveckla nya produkter och stärka sin konkurrenskraft markant. Toppexpertisen i hela världen lockas av attraktiva innovations- och forskningsmöjligheter. Vidare är kommersialisering av idéer en viktig uppgift som ger stor potential för effektivare slutanvändning av energi (end-use energy efficiency) och för utveckling av hållbara energisystem som bygger på effektiv användning. Resultaten kommer att ge stor exportpotential för systemlösningar och innovativa produkter. Integrering av storskalig vindkraft EU har i en strategisk energiteknikplan (SET-Plan) gjort en omfattande kartläggning av olika tekniker för energiproduktion och deras produktionskostnader, energipotential och potential för att reducera koldioxidutsläpp. Vindkraft, speciellt storskalig och havsbaserad vindkraft, betraktas i denna plan som det mest lovande alternativet på kort och medellång sikt för ökad elproduktion och reduktion av koldioxidutsläpp. Med storskalig vindproduktion avses att 15 20 procent av den totala nordiska elproduktionen i framtiden ska vara vindbaserad. De forskningsmässiga behoven är huvudsakligen knutna till elnätens funktion och uppbyggnad, effekt- och energiaspekter, elmarknader, ekonomiska och sociala aspekter av storskalig vindkraft i elsystemet, utmaningar anknutna till vindkraft i arktiska områden och offshore-vindkraft.
Hållbar bioenergi Bioenergi kan bidra till att reducera koldioxidutsläpp, förbättra energisäkerheten, minska beroendet av fossila bränslen, skapa nya företagsmöjligheter och sysselsättning samt fungera som lokomotiv för regional utveckling. Detta projekt har som mål att främja utvecklingen av nya, innovativa och hållbara former för andra och tredje generationens bioenergi, och att förstärka kompetensen och utvecklingen av nordiska FoU-institutioner och företag inom bioenergiområdet. Fokus kommer att ligga på tekniker knutna till cellulosabaserad etanolproduktion, förgasningsprocesser, utveckling av nya råmaterial samt avfall-till-energi och kraftvärme och bioraffinaderi. Organisering och instrument Den politiska nivån representerad på nordiskt plan av NMR och ämbetsmannakommittéerna samt på nationellt plan av departement och politisk ledning ger direktiv och resurser till det nordiska samarbetsprogrammet, på samma sätt som redan i dag sker i det nordiska samarbetet. Den föreslagna organisationsmodellen för toppforskningsinitiativet består av två beslutsnivåer. Dessutom etableras ett årligt forum för nordiska och internationella beslutsfattare och experter från forskning, näringsliv och myndigheter, som diskuterar utmaningar och lösningar i anknytning till klimat, miljö och energi. Under testprogramperioden utvecklas dessutom formen för en rådgivande gruppering (HLC) som med sin kontinuitet kan stödja programutvecklingen och genomförandet av ett konkurrenskraftigt program i full skala inom temat klimat, energi och miljö Management Board (MB) beslutar om strategiska mål, övergripande frågor och utvärderingskriterier. Ledamöterna i MB representerar den högsta ledningen i de nordiska institutionerna och NMR samt ledningen för centrala nationella forsknings- och innovationsmyndigheter. Tillsammans ska ledamöterna i MB representera hög kompetens inom vetenskap, innovation och annat av central vikt för framgångsrik ledning av programmet. MB har det övergripande ansvaret för programmet som helhet. Den operationella nivån, Project Management Unit (PMU), har ansvar för utarbetande av underlag för samarbetsavtal mellan finansiärerna, precisering av det tematiska fältet och utlysningstexten (öppen utlysning av varje projekt ska ske). PMU har ansvar för den dagliga driften av projekten och fattar beslut i frågor som gäller planering, utförande och uppföljning av enskilda projekt. Det inrättas en PMU för varje tematiskt område och den består av representanter för de nordiska institutionerna, nationella finansiärerna och externa experter inom temaområdet. Det koordinerande och administrativa arbetet inom de olika PMUs handhas i samverkan mellan NordForsk, NICe och Nordisk Energiforskning. Det är av central betydelse att även om proportionen av forskning, innovation och näringslivets delaktighet varierar mellan de olika projekten, så ska alla element beaktas i varje projekt så att den horisontella utbredningen av forskning, innovation, nyttiggörande och kommersialiseringen ingår i dem alla. En tidig etablering av PMU och MB säkerställer att det praktiska arbetet med utarbetande och utlysning av de första calls kan starta så snabbt som möjligt efter att ett beslut om igångsättning av testprogrammet föreligger. Den första konkreta uppgiften för arbetet med att etablera det organisatoriska ramverket är att säkra en nationell förankring och därmed också finansiering för de teman som utgör testprogrammet. Ministerrådet kommer att under perioden juni-oktober leda en process med detta som mål.
När den nationella förankringen och finansieringen är säkrad och mandaten för PMUs och MB är givna så kan arbetet med att utarbeta och utlysa testprogrammets första calls påbörjas. En tentativ tidsplan för en sådan process kan se ut på följande sätt: Fas Aktivitet Tidsfrist Fas 1: Planering Uppstart av webbplats för testprogrammet och Toppforskningsinitiativet Utarbetande av text för utlysningar, beslutsprocedur, osv. Utlysning (calls) uppstartdatum + 4 månader Fas 2: Implementering Fas 3: Kommunikation Inlämning av fas 1-ansökningar (pre-proposals) Evaluering av pre-proposals Inlämning av färdiga fas 2-ansökningar Internationell evaluering av fas 2-ansökningarna (vetenskaplig kvalitet, relevans, näringslivets deltagande, implementering och effekt) Beslut om godkända projekt Presentation av satsningen och dess samspel med nationella satsningar i samband med COP 15 Copenhagen 2009 Organisering av aktiviteter för att sprida forskningsresultat uppstartdatum + 16 månader uppstartdatum + 16 månader Den totala tid som behövs för planläggningen av programmet är alltså fyra månader. Antagande att vi får ett beslut om att starta programmet vid de nordiska utbildnings- och forskningsministrarnas möte 28.10 är det emellertid realistiskt att en pre-announcement kan publiceras redan i slutet av 2008. Tidsaspekten är viktig av flera skäl. Dels för att utnyttja den drivkraft och entusiasm som har uppnåtts under planeringsperioden och dels för att inte reducera möjligheten att attrahera resurser och samarbetspartners till programmet eftersom området klimat, energi och miljö i ett globalt hänseende för närvarande är mycket aktivt. Instrument De teman som föreslås startas inom ramen för testprogrammet har delvis mycket olika profiler de spänner från grundforskning till mer innovationsinriktade aktiviteter och utnyttjar följaktligen också olika finansieringsinstrument. De två temana Effektstudier och anpassning till klimatförändringar och Klimatförändringens växelverkan med kryosfären har Nordic Centre of Excellence som huvudinstrument. Detta är ett beprövat instrument som evaluerats positiv inom det nordiska forskningssystemet. Genom att länka samman existerande nationella toppforskningsgrupper i nordiska virtuella forskningscentra, siktar programmet på att öka kvaliteten, effektiviteten, konkurrenskraften och synligheten hos nordisk forskning genom samarbetsaktiviteter såsom doktorandutbildning, fältarbete, forskarkurser och nätverk. De tre temana Nanoteknik och energieffektivitet, Integrering av storskalig vindkraft och Hållbar bioenergi kommer att använda en kombination av Competence Clusters, kapacitetsprojekt och integrerade projekt (forskningsprojekt med användarinvolvering). Dessa är lämpliga för att främja samarbetet mellan nordiska FoU-miljöer och industrin. De omfattar stöd för forskare för att främja bland annat mobilitet, möten/workshopar,
deltagande i test- och demonstrationsverksamhet samt stöd till nyttiggörande av forskning och utveckling. Resurser och finansiering Tabell 1 nedan visar omfattningen av nya pengar, det vill säga in cash -bidrag som tillförs programmet, per projekt. Det är viktigt att understryka att utöver dessa pengar kan det förväntas att testprogrammet också kommer att omfatta betydliga in house - resurser, såsom samnordisk tillgång till nationell forskningsinfrastruktur. Exempelvis har Vetenskapsrådet indikerat att de är villiga att ge nordisk tillgång till sitt forskningsfartyg isbrytaren Oden inom programmet Klimatförändringens växelverkan med kryosfären. Projekten kan också förväntas ha goda förutsättningar att uppnå ytterligare finansiering för sin forskning genom EU:s finansieringsprogram. Det är därmed möjligt att in house - resurserna och tillföringen av EU-medel sammantaget kan bli större än de preliminära in cash -resurserna under projektets gång. MB fördelar NMR:s globaliseringsmedel och färska medel strategiskt i relation till direkta budgetmedel från nationella forskningsfinansiärer och näringslivet, så att nationell medverkan stimuleras och så att största möjliga utbyte av satsningarna erhålls. Tabell 1. Översikt över resurser och finansieringskällor för pilotprogrammen under en femårsperiod (miljoner svenska kronor) Testprogrammets delområden med översikt över direkta medel i milj. SEK. Program 2: Effektstudier och anpassning till klimatförändringar Program 3: Klimatförändringens växelverkan med kryosfären Program 9 10: Nanoteknik och energieffektivitet Program 7: Integrering av storskalig vindkraft Program 8: Hållbar bioenergi NMR:s medel 60 60 20 20 20 Medel från nordiska 40 (NF) 40 (NF) 16 (NICe) 15 (NEF) 15 (NEF) institutioner (NICe/NEF/NordForsk) Projektmedel från nationella program 30 30 32 5 5 Egenfinansiering: Näringslivets/mottagarinstitutionens egen direkta insats/ Partner contribution 20 20 32 15 15 Totalbelopp 150 150 100 55 55 Beloppen i tabell 1 utgör en kvalificerad grund som det vidare finansieringsarbetet kommer att baseras på. Infasning av resurser och finansiering sker stegvis. I uppstartfasen baserar sig projekten företrädesvis på de medel som är avsatta genom NMR. Talen för NMR:s medel baserar sig på att 50 miljoner av NMR:s globaliseringspengar avsätts till testprogrammet över hela femårsperioden. Dessutom ansöks det om en extra beviljning från de nordiska statsministrarna på 150 miljoner kronor. Totalbudgeten för testprogrammet blir då 510 miljoner, varav 20 miljoner allokeras till drift och administration.
Figur 1. Illustration av hur resurserna infasas stegvis över tid. resurserna Koppling till EU:s program och instrument; eventuellt annat internationellt samarbete Nationella program och insatser tas med (private-public) Nya politiskt prioriterade medel till programmet Nationella bidrag till programmet Nordiska ministerrådets interna medel till programmet tiden Programmets indirekta resurser (resurspotten) Programmets direkta medel En närmare beskrivning av motiveringarna till den föreslagna budgeten ges nedan: Program 2 & 3: Effektstudier och anpassning till klimatförändringar + Klimatförändringens växelverkan med kryosfären NCoE-programmet i den form det i dag implementeras av NordForsk består av en sammansatt pott med medel från de nationella forskningsråden samt andra institutioner, däribland NordForsk och Nordiska ministerrådet. En motsvarande modell föreslås för delprogram 2 och 3. Dessutom kommer medfinansiering att sökas från näringslivet genom instrument som PPP-PhD. En överordnad princip för NCoE-instrumentet är att medel från nordiska institutioner och organisationer fungerar som basfinansiering och genererar större finansiella satsningar från relevanta nationella aktörer. Diagrammet nedan illustrerar principen för det pågående NcoE-programmet Food, Nutrition and Health.
I det aktuella budgetförslaget för Program 2 och 3 ligger följande förutsättningar till grund: Medel från nordiska institutioner: Med utgångspunkt i existerande NCoEs (se ovan) och disponibla NordForsk-medel under de följande fem åren, har de budgeterats med ett stöd från NordForsk på 40 miljoner kronor per projekt över hela projektperioden. Detta kan emellertid inte vid nuvarande tidpunkt förstås som en konkret förpliktelse, eftersom en sådan finansiering förutsätter ett styrelsebeslut, och temat kommer att diskuteras inom NordForsks styrelse den 25 26 juni. Nationella resursbidrag: Tidigare erfarenhet av arbetet med NCoE-programkonceptet har visat att det kan vara svårt att snabbt frigöra nationella medel till ett sådant program då de nationella budgetarna planeras i god tid och inte innehåller mycket fria medel till nya initiativ. Då ett NCoE inom program 2 och 3 kommer att ha en kortare uppstartsträcka än normalt för ett NCoE, har bara 30 MKr budgeterats från nationella medel per projekt. Angående projektmedel från nationella program finns det ett preliminärt löfte om finansiering från Vetenskapsrådet till Program 3. Näringslivet: Private-Public Partnership PhDs kommer att knytas till planerade NCoEs. PPP-PhD baserar sig på en 50/50-fördelning av budgetkostnaderna mellan offentliga och privata instanser. Med utgångspunkt i de preliminära programplanerna kan man förvänta ett direkt tillskott från näringslivet motsvarande cirka 25 miljoner under NCoE-perioden. Program 7 & 8: Storskalig vindkraft och hållbar bioenergi Baserat på erfarenheter från Nordisk Energiforsknings olika instrument och projektportföljer har en budget på 50 miljoner lagts upp per tema, vilka utlyses i slutet av 2008. 15 miljoner är tänkt som en direkt ny allokering från ministerrådet. 15 miljoner ska fås som egenfinansiering från projektdeltagarna, det vill primärt säga industrin, men eventuellt också universitet och forskningsinstitutioner. I många av energiprojekten inom Nordisk Energiforskning deltar näringslivet aktivt och det anses som realistiskt att få cirka 30 procent medfinansiering för projekt med dessa teman, som är av klart stort intresse för industrin. Nordisk Energiforskning är redo att allokera medel från sin planerade 2nd call till dessa två teman under förutsättning att beslutsrätten förblir oförändrad i förhållande till gällande praxis. Eftersom det kan ta tid att frigöra medel från nationella program, har det bara budgeterats med 5 miljoner från nationella program i detta förslag till quick-start. På längre sikt bör andelen nationella medel kunna ökas. Program 9 10: Nanoteknik och energieffektivitet Med basis i NICes existerande instrument har det budgeterats med ett stöd från NICe på 16 miljoner kronor över hela projektperioden. Emellertid löper NICes instrument normalt bara över tre år, och då man i testprogrammet opererar med en projekttid på fem år, bör styrelsen bedöma möjligheten att öka NICes tillskott till programmet något. Styrelsen har inte diskuterat testprogrammet, men detta kommer att göras på nästa styrelsemöte den 23 24 juni. NICe har i sina innovationsprojekt ställt som krav att projektdeltagarna själva finansierar åtminstone 50 procent av budgeten. 2007 var NICes finansieringsandel 36 procent. NICes pågående satsning inom området Everyday Nano uppgår till totalt 55,0 MNOK varav NICe har finansierat 18,0 MNOK. Nationella medel har ännu inte inkluderats i budgetförslaget, men det förväntas bidrag på både kort och lång sikt.