Alternativa källor och spridningsvägar - Dimensionering av problemet med emissioner från varor

Relevanta dokument
Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Farliga ämnen i varor och produkter?

De 10 tårna i ChEmiTecs fotavtryck!

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år

Dagvattenhantering i Stockholm

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008

Gifter från båtverksamhet

Beskrivning av produktregistret

Upphandling av lekplatsmaterial

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Policy för golv med ftalater, svar på skrivelse från Katarina Luhr m fl (MP)

Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige

Yttrande. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 föreslår Läkemedelsverket följande kompletteringar:

En kartläggning av småbåtshamnar i Skåne ur ett miljöperspektiv

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2006

Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie

HISTORIEN OM GUNNAR JEGRELIUS. Sid 1 (10)

Miljögifter. Särskilt intressanta ämnen

Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten

REACH. Erfarenheter från Länsstyrelsen. Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län

Arbetsgrupp om miljögifter

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten

Fettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun

Utbyte av miljö- och hälsofarliga kemikalier för en hållbar utveckling

Roller & tillsynsansvar

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

Rücker Nord AB - Miljöhandbok

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd

Substansflödesanalys av klorparaffiner i Stockholms stad 2004

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Belastning av miljögifter på vatten

.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun

DELRAPPORTERING FRÅN EU-PROJEKTET SCOREPP

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS


Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

BSKC6 Rostfritt. BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

jenny svensson Svedjestråket12 lgh 517, Uddevalla

Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn

Miljögifter inom Baltic Sea Action Plan Control of hazardous substances in the Baltic Sea region

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden

Varuguiden och dess användning i arbetet mot giftfria och resurssnåla

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Förändra arbetet med kemikaliefrågor. För att hantera vattendirektivet och allt annat som kommer från EU

NeH Svenska AB. REACH inom räckhåll

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

PROJEKT. Granskning av årsredovisningar

Water Profile för den svenska skogsindustrin

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/

Förorenade områden - vad görs?

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

1. GES 13: Ni-katalysatortillverkning från NiO-haltig katalysatorförprodukt

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Bilaga 2 till SPCR 141 Hemkomposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Våra hem har blivit en av de största utsläppskällorna av farliga kemikalier.

Växter och bekämpningsmedel

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Bilaga 1 till SPCR 141 Industriellt komposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Metaller i vallgravsfisk Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr:

Sammanställning av befintlig kunskap om föroreningskällor till PFAS-ämnen i svensk miljö

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden

Är dina rengöringsredskap livsmedelssäkra?

RAPPORT. Riskanalys översvämning fördelningsstation F3 E.ON Osmundgatan, Örebro Upprättad av: Hans Björn Granskad av: Johan Lundin

Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter

Välkomna! Så påverkar materialval kabeldimensioneringen

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Höga halter av miljöfarliga ämnen i miljön? Resultat från Miljöövervakningens Screeningprogram

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Föroreningar i trafikdagvatten

Forskarmöte Umeå - universitetet

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna?

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Gyptone Kant D2. Inspiration och design för nya undertak

Systematisk titel baserad på användningsdeskriptor SU 16: Tillverkning av datorer, elektroniska och optiska produkter, elutrustning Ej tillämpligt

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript:

Alternativa källor och spridningsvägar - Dimensionering av problemet med emissioner från varor Jenny Westerdahl Eva Brorström-Lundén Katarina Hansson 2013-09-10

Översikt Metodik Emissioner och spridningsvägar för tre av ChEmiTecs fallstudieämnen Diisononylftalat (DINP) Trifenylfosfat (TPP) Bensotiasol-2-tiol (MBT) Slutsatser

Om substansflödesanalys (SFA) Systematisk bedömning av inflöden, emissioner och utflöden av en substans, inom ett geografiskt avgränsat område under en specifik tidsperiod En SFA kan även inkludera förråd av en substans samt substansens fördelning i miljön Inom Chemitecs används SFAer för dimensionering av problemet med emissioner från varor

Tributylfosfat (TBP) Fallstudier och SFA Diisononylftalat (DINP) Bensotiasol-2-tiol (MBT) 8:2 fluortelomeralkohol (8:2 FTOH) Trifenylfosfat (TPP) Diuron Diuron

Systemgränser SFA Geografiskt område: Sverige Tidsperiod: Ett år under perioden 2007-2012 Fokus: Emissioner från andra ämnen än varor Varuemissioner: Resultat från Chemitecs framtagna genom mätning och modellering

Industri Datakällor Import och nettotillförsel: SPIN & KemI-stat Emissioner från tillverkning: Riskanalyser etc. Varor Import och nettotillförsel: Handelsstatistik SCB Upplagrade mängder varor: Handelsstatistik SCB & livslängd Emissioner från användning: Vetenskapliga publ. Spridningsvägar Halter i olika matriser: Screeningstudier, miljöövervakning, vetenskapliga publ.

Legend Substansflödesanalys (SFA) Transboundary air pollution Indoor air Air M-WWTP Import as pure substance Manufacture Incineration Water Use of articles Landfill Sediment Import in finished articles Recycling Land

Fallstudie: diisononylftalat, DINP Används främst som mjukgörare i plast DINP är ett substitut för DEHP 95% av DINP används i PVC Referenser: KemI-stat, 2011 SPIN, 2011

SFA för diisononylftalat, DINP Legend Transboundary air pollution Indoor air 10-50 Air 8000 Import as pure substance 8000 40 M-WWTP 3-30 600 7000 13 000 000 12 000 000 600 000 Import in finished articles PVC processing Non-PVC processing Flooring Use of articles Incineration 300-4000 Landfill 0-0.5 Recycling 0-0.5 0-0.5 80-800 Water Sediment Land DINP, kg/year

Dimensionering: diisononylftalat, DINP * Baserat på mätdata från Danmark *

Fallstudie: trifenylfosfat, TPP Används främst som flamskydd Ca 50 % av all TPP används som flamskyddsmedel i PVC Andra vanliga applikationer är i andra polymerer, i kretskort och i hydraulolja Referenser: KemI-stat, 2011 SPIN, 2011

Dimensionering: trifenylfosfat, TPP * Baserat på mätdata från bakgrundsstation i norra Finland *

Fallstudie: bensotiasol-2-tiol, MBT (2-Mercaptobenzothiazole) Används främst som Icke-flyktig vulkaniseringsaccelerator i gummi Intermediär i produktionen av acceleratorer Biocid i bl.a. kylanläggningar och pappersproduktion Referenser: KemI-stat, 2011 SPIN, 2011

Dimensionering: bensotiasol-2-tiol, MBT < * * Baserat på mätdata från bakgrundsstation på svenska västkusten. I urban miljö i Stockholm har högre deposition uppmätts (<5-37 ng/m2 dag)

Screening av bensotiasol-2-tiol, MBT Ca 400 kg/år via utgående avloppsvatten Ca 40 kg/år via slam Studien är genomförd i samarbete mellan ChEmiTecs och Naturvårdsverkets screeningprogram

Screening av bensotiasol-2-tiol, MBT MBT och andra bensotiasoler förekom främst i akvatisk miljö Transport i luft verkar vara en mindre viktig spridningsväg

Slutsatser Emissioner av organiska ämnen från varor kan vara signifikanta jämfört med andra utsläppskällor Här har endast enstaka varor studerats Industriella emissioner i Sverige kommer oftast från beredning av kemiska produkter och tillverkning av varor Produktion av kemiska substanser sker utomlands och de kemiska substanserna importeras Baserat på varors olika användningsområden sker emissioner både till inomhus- och utomhusmiljö, vilket påverkar vidare spridning i samhälle och miljö

Slutsatser forts. Utsläpp via avloppsreningsverk är en viktig spridningsväg för diffusa emissioner från exempelvis användning av konsumentvaror Bekräftas i de substansflödesanalyser som genomförts Endast en mindre andel av det som tillsätts en vara emitteras under livslängden Stora mängder additiv finns kvar i produkten vid återvinning/avfallshantering Bristande information kring emissioner från avfallshantering/återvinning

Slutsatser forts. Det är svårt att få en helhetsbild över flöden av ett ämne i samhället Stora dataluckor både av emissioner och av halter i omgivningen Särskilt svårt att få fram data om innehåll i varor Endast emissioner från enstaka varor har studerats i detalj Stora osäkerheter i en del angivna emissionsfaktorer Inga data funna för emissioner från avfallshantering/återvinning

Slutsatser forts. Emissionsberäkningar och uppskattningar av emissioner kan bidra till att identifiera ämnen relevanta för screening Kan fungera som underlag till provtagningsstrategi Screeningstudier är viktiga för att påvisa förekomst och misstänkt spridning av nya varurelaterade ämnen

Tack för er uppmärksamhet! www.chemitecs.se www.chemitecs.se/publikationer

SFA för MBT

SFA för TPP