Hjärnkoll våren 2015 Redovisning av effekter samt en lägesbeskrivning Myndigheten för delaktighet
Myndigheten för delaktighet, 2015 Titel: Hjärnkoll våren 2015. Redovisning av effekter samt en lägesbeskrivning. Myndigheten för delaktighet serie A 2015:13 ISBN: 978-91-87883-08-8 (pdf) Utredare: Rickard Bracken Foto omslag: José Figueroa Rapporten finns att ladda ner från myndighetens webbplats www.mfd.se. Alternativa format kan beställas från Myndigheten för delaktighet. Postadress: Myndigheten för delaktighet, Box 1210, 172 24 Sundbyberg E-post: info@mfd.se Fax: 08-600 84 99 Telefon: 08-600 84 00
Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 6 Uppdraget och denna redovisning... 6 Fortsatt positiva effekter... 6 Förstärkt utveckling av den nationella och de regionala organisationerna och deras verksamhet men ännu inte säkerställd framtid... 7 Framtida mätningar av attityder samt utvärdering av Hjärnkoll... 8 Inledning... 9 Lärdomar och uppnådda effekter... 11 Effekter av arbetet 2009 2014... 11 Lärdomar och utmaningar... 14 Långsiktig nationell samordning... 16 Regeringens uppdrag... 16 Riksförbundet Hjärnkoll... 16 Riksförbundet Hjärnkoll har kapacitet för det fortsatta arbetet... 17 Besked om finansiering viktigt... 17 Regionala och lokala insatser... 18 Regeringens uppdrag... 18 Fördjupade insatser i elva län... 18 Regionala aktiviteter... 23 Bräckliga regionala strukturer i behov av fortsatt stöd... 25 Mätning av attityder och utvärderdering av Hjärnkoll... 27 Regeringens uppdrag... 27 Erfarenheter av utvärderingarna 2009 2014... 27 Myndighetens bedömning om framtida mätning och utvärdering... 28 Bilaga 1. Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende... 32 Sammanfattning... 32 Bakgrund... 33 Utvärderingsuppdraget... 33 Syfte och frågeställningar... 34 Metod... 34 Resultat... 36 Tabeller... 40
Bilaga 2. Förändringar i upplevd diskriminering 2012 2014 i ett urval personer med psykisk ohälsa i Skåne... 66 Sammanfattning... 66 Bakgrund... 67 Syfte... 67 Metod och genomförande... 67 Deltagare... 69 Resultat... 69 Diskussion... 70 Referenser... 71 Tabeller... 71 4
Förord Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Vi arbetar för att människor som lever med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället, oavsett funktionsförmåga. Bristande kunskap, negativa attityder och diskriminering gentemot människor som lever med psykisk ohälsa är ett stort hinder för möjligheten till delaktighet. Erfarenheterna från arbetet med regeringsuppdragen om Hjärnkoll visar att detta går att förändra. I Sverige har vi de senaste åren sett en positiv utveckling av allmänhetens attityder till människor som lever med psykisk ohälsa. En utveckling som skapar förutsättningar för ett mer inkluderande samhälle där våra olika funktionssätt blir till en tillgång. Myndigheten för delaktighet och dess föregångare Handisam har haft flera uppdrag från regeringen när det gäller att driva, stödja och utvärdera Hjärnkoll. Uppdraget att stöjda utvecklingen av Hjärnkoll och bidra till långsiktiga lösningar har förlängts till att gälla hela 2015. Denna redovisning innehåller framför allt nya resultat om Hjärnkolls effekter, uppdaterade bedömningar av läget och framtidsutsikterna för Hjärnkoll på nationell och regional nivå, samt en bedömning av framtida utvärderingsbehov. Myndigheten för delaktighet Sundbyberg juli 2015 Anne Holm Gulati Generaldirektör 5
Sammanfattning Hjärnkoll har sedan 2009 verkat för att öka allmänhetens kunskap om psykisk ohälsa och minska negativa attityder till människor som lever med psykisk ohälsa. Utvärderingar visar att allmänhetens attityder har förändrats markant i positiv riktning sedan 2009. Uppdraget och denna redovisning I december 2014 fick Myndigheten för delaktighet i uppdrag av regeringen att i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) fortsätta att driva programmet för att få till stånd en permanent och långsiktig verksamhet utanför myndigheten på nationell och regional nivå. I uppdraget ingick att stödja patient-, brukar- och anhörigorganisationernas insatser på området i syfte att de ska ta ett långsiktigt ansvar för verksamheten. Uppdraget delredovisades i mars 2015 och detta är slutredovisningen av det uppdraget. Därefter har myndighetens uppdrag förlängts till att gälla hela 2015, vilket ska redovisas till regeringen i februari 2016. Det innebär att denna redovisning är en av flera redovisningar under en relativt kort tidsrymd. Det som tillkommer i denna redovisning jämfört med delredovisningen i mars 2015 är framför allt: 1. Resultat om effekter av Hjärnkolls verksamhet som inkluderar mätningar från 2014. 2. En uppdaterad bedömning av läget och framtidsutsikterna för Hjärnkoll på nationell nivå. 3. En uppdaterad bedömning av läget och framtidsutsikterna för Hjärnkoll i de elva länen där det finns en regional samordning. 4. En bedömning av framtida utvärderingsbehov. Fortsatt positiva effekter De senaste utvärderingsresultaten som även inkluderar 2014 bekräftar den tidigare redovisade positiva utvecklingen. Allmänhetens attityder fortsätter att bli mindre negativt inställda till människor med psykisk ohälsa, såväl i de ursprungliga kampanjlänen som i de nya kampanjlänen och i riket som helhet. Dessutom förstärker en mätning i ett av kampanjlänen bilden av att brukare i minskande utsträckning upplever diskriminering. 6
Förstärkt utveckling av den nationella och de regionala organisationerna och deras verksamhet men ännu inte säkerställd framtid På nationell nivå har riksförbundet Hjärnkoll bildats av medlemsorganisationerna inom NSPH. Den 24 mars genomförde riksförbundet Hjärnkoll sitt första årsmöte då ordförande och övriga styrelsemedlemmar valdes på ett respektive två år. Riksförbundet har också upprättat ett nationellt kansli där fem personer arbetar. På regional nivå sker en liknande utveckling i elva län. I ytterligare några län finns intresse av att ansluta sig till Hjärnkolls arbete. Under första halvåret 2015 har länsansvariga i Hjärnkoll arbetat för att med stöd av riksförbundet Hjärnkoll och samverkande organisationer i länet bygga upp en regional plattform för det fortsatta arbetet. I tio av länen har ideella organisationer bildats i nära samarbete med regionala patient-, brukar-, och anhörigorganisationer inom området psykisk ohälsa. I det elfte länet planerar länsansvarig i Hjärnkoll för en sådan process under hösten. Regionförbund, kommuner, landsting och andra organisationer ingår också som en del i den struktur som skapas i länen. Riksförbundet Hjärnkoll och länsansvariga i Hjärnkoll bedömer förutsättningarna för fortsatt arbete som goda men pekar på nödvändigheten av besked om en fortsatt finansiering till stöd för Hjärnkolls arbete för att verksamheterna ska kunna planera för fortsatta former och volym. Myndigheten för delaktighet bedömer också att den struktur som har skapats, både nationellt och regionalt rymmer förutsättningar för ett fortsatt arbete med Hjärnkoll. Samtidigt är de föreningar som bildats nya och i flera fall bräckliga. Detta kommer även fortsättningsvis att ställa stora krav på riksförbundet Hjärnkoll och regionala samarbetspartners att ge ett fortsatt stöd till de regionala Hjärnkollsorganisationer som har tagit på sig ansvaret för det fortsatta arbetet med Hjärnkoll. En förutsättning för arbetet är att såväl riksförbundet Hjärnkoll och regionala Hjärnkollsorganisationer får tillgång till en tillräcklig finansiering för att klara sitt uppdrag. Verksamheterna är också beroende av besked om finansiering i god tid innan den 31 december 2015 för att undvika att ambassadörer, föreningsaktiva, länsansvariga och nyckelpersoner i verksamheterna hinner avsluta sitt engagemang. 7
Framtida mätningar av attityder samt utvärdering av Hjärnkoll Myndigheten för delaktighet menar att erfarenheterna är goda av de hittills genomförda mätningarna av allmänhetens kunskaper, attityder och beteenden till människor som lever med psykisk ohälsa och av de utvärderingar av Hjärnkoll som gjorts med dessa data. Inför framtiden är dock bedömningen att myndighetens eventuella mätningar av attityder till människor med funktionsnedsättning inte bör begränsas till området psykisk ohälsa. För att komma fram till avgöranden och lösningar krävs det dock ett omfattande utvecklingsarbete. Om mätningar ska göras behöver utvecklingsarbetet utgå från resultaten av den översyn av uppföljningssystemet som myndigheten kommer att genomföra. Mot bland annat den bakgrunden förordar därför myndigheten att den inte får ansvar för mätningar med specifik inriktning på allmänhetens kunskaper, attityder och beteenden till människor som lever med psykisk ohälsa i nära relation till utvärderingar av Hjärnkoll. Det betyder emellertid inte att myndigheten ser sådana utvärderingar som mindre angelägna. Tvärtom utgår myndigheten från att det skulle vara positivt med fortsatta utvärderingar av Hjärnkoll. Myndigheten kan exempelvis mycket väl se ett scenario där CEPI även fortsättningsvis anlitas (dock inte av Myndigheten för delaktighet) för att genomföra mätningar och att utvärdera effekterna av Hjärnkoll med hittills använda metoder och instrument. 8
Inledning År 2009 påbörjade Handisam på uppdrag av regeringen ett program för att öka allmänhetens kunskaper om psykisk ohälsa och minska negativa attityder till människor som lever med psykisk ohälsa. Den 1 maj 2014 övergick ansvaret till Myndigheten fördelaktighet. Arbetet har genomgående skett i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH). Insatserna har främst bestått i att bygga upp och driva kampanjen Hjärnkoll, där ett nätverk av drygt 340 ambassadörer informerar, utbildar och deltar i utvecklingsarbeten inom området psykisk ohälsa. Hjärnkoll har fram till december 2014 arbetat med fördjupade insatser i åtta så kallade kampanjlän. Huvudansvaret för ambassadörsverksamheten har legat på NSPH. För beskrivningar av själva verksamheterna hänvisas till det omfattande material som tagits fram inom arbetet med Hjärnkoll. Materialet finns att ladda ned dels från www.hjarnkoll.se, dels från www.mfd.se. I december 2014 fick Myndigheten för delaktighet i uppdrag av regeringen att i nära samarbete med NSPH fortsätta att driva programmet för att få till stånd en permanent och långsiktig verksamhet utanför myndigheten på nationell och regional nivå. I uppdraget ingår också att stödja patient-, brukar- och anhörigorganisationernas insatser på området i syfte att de ska ta ett långsiktigt ansvar för verksamheten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 juli 2015. Denna sammanställning utgör slutredovisningen för uppdraget. Myndigheten för delaktighet har bistått i uppbyggnaden av organisatoriska lösningar på nationell och regional nivå. På nationell nivå har NSPH bildat riksförbundet Hjärnkoll och på regional nivå övertas ansvaret för den regionala samordningen av Hjärnkolls verksamhet av ideella föreningar. I de flesta fall består och drivs föreningarna av de ideella patient-, brukar- och anhörigorganisationer som är verksamma i länen. I myndighetens arbete ingår att verka för att dessa föreningar övertar det ansvar för verksamheterna som tidigare legat på landsting, regionförbund och kommuner. I uppdraget ligger också att beskriva vilka insatser som drivits regionalt och lokalt och göra en bedömning av hur dessa kan fortsätta, samt lämna förslag på hur befolkningens attityder fortsättningsvis ska mätas och med vilka tidsintervaller. 9
I denna slutredovisning ges också en sammanfattning av lärdomar och uppnådda effekter av arbetet med Hjärnkoll under 2009 2014 och utifrån denna grund ger myndigheten sin bedömning av viktiga förutsättningar för det fortsatta arbetet med uppdraget att öka kunskapen och minska negativa attityder till människor som lever med psykisk ohälsa. 10
Lärdomar och uppnådda effekter Målet med Hjärnkoll är att öka allmänhetens kunskaper om psykisk ohälsa och minska negativa attityder till människor som lever med psykisk ohälsa. Utvärderingar av Hjärnkolls arbete visar att betydande förändringar i attityder och beteenden har skett de senaste fem åren, något som lett till ökad öppenhet och att avståndstagandet mot människor med psykisk ohälsa har minskat i Sverige. Effekter av arbetet 2009 2014 Myndigheten för delaktighet lämnade den 10 oktober 2014 in en effektutvärdering till regeringen. Rapporten Hjärnkoll psykiska olikheter lika rättigheter. Redovisning av effekter och resultat från regeringsuppdraget Hjärnkoll. visar att befolkningens attityder och beteenden har förändrats markant sedan starten 2009. Effektutvärderingen innehöll dock inte resultaten från den befolkningsundersökning som Hjärnkoll genomförde under oktober till november 2014 och från en uppföljande intervjustudie om upplevd diskriminering som slutfördes i december 2014. Resultaten från den senaste befolkningsundersökningen visar på förstärkta effekter. Befolkningsundersökningen mäter förändringar genom tre urval. 1. Förändringar bland befolkningen för svarande i Hjärnkolls första tre kampanjlän (Västerbotten, Uppsala och Västra Götaland). Här görs en årlig jämförelse i utvecklingen av kunskap, attityd och beteende för perioden 2009 2014. 2. Förändringar bland befolkningen för svarande i Hjärnkolls fem tillkommande kampanjlän som inledde sitt arbete under våren 2012. (Skåne, Örebro, Värmland, Jämtland och Norrbotten). Här mäts förändringar för perioden 2012 2014. 3. Förändringar bland allmänheten i hela Sverige. Här mäts förändringar för perioden 2009 2014. Tabell 1 och 2 som redovisas på sidan 13 visar antalet positivt signifikanta skillnader för svarande bland befolkningen i hela Sverige (tabell 1) och för svarande bland befolkningen i Hjärnkolls första tre län (tabell 2). 11
En jämförelse mellan 2013 och 2014 års undersökningar visar att förändringarna, mätt i antalet positivt signifikanta förändringar, är störst bland svarande från hela Sverige. Men även Hjärnkolls ursprungliga tre kampanjlän och de nya kampanjlän som tillkom 2012 visar en positiv utveckling i jämförelse med 2013. Tabell 1: Antal variabler med positiva förändringar bland allmänheten i hela riket under perioden 2010 2014 i jämförelse med baslinjemätningen 2009. 2010 2011 2012 2013 2014 Antal skattade variabler Attityder 0 6 5 9 13 21 Förväntade beteenden 0 1 1 1 7 9 Framtida beteende 0 1 0 0 3 4 Tabell 2: Antal variabler med positiva förändringar i de ursprungliga tre kampanjlänen under perioden 2010 2013 i jämförelse med baslinjemätningen 2009. 2010 2011 2012 2013 2014 Antal skattade variabler Attityder 4 7 8 13 14 21 Förväntade beteenden 1 3 2 6 7 9 Framtida beteende 0 1 1 2 2 4 Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) som ansvarat för befolkningsstudien sammanfattade resultaten på följande sätt: De markerade positiva förändringarna i de ursprungliga kampanjlänen befästs och i viss mån förstärks under 2014. Det finns stegrad positiv utveckling bland allmänheten i riket under 2014, som nu också omfattar förväntade och framtida beteende. Utvecklingen i de nya kampanjlänen följer i stort det mönster som fanns under de första kampanjåren i de ursprungliga kampanjlänen. 12
CEPI anger vidare: Det man också allmänt kan notera är att både i kampanjlänen och i allmänheten i stort har det skett förändringar i förväntade och framtida beteenden vilket kan ses som en utveckling mot att faktiskt ändra beteenden. Detta är en positiv utveckling eftersom det finns ett komplicerat samspel mellan kunskap, attityder och faktiskt beteende, där förändringar i det senare är avgörande för att minska diskriminering av människor med psykisk sjukdom. Sammanfattningsivs bekräftar mätningarna från 2014 resultaten från de tidigare mätningarna. Allmänhetens inställning blir allt mindre negativ till människor med psykisk ohälsa, såväl i de ursprungliga kampanjlänen som i de nya kampanjlänen och i riket som helhet. För en fullständig beskrivning av befolkningsundersökningarna se rapporten: Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009 2014 (CEPI december 2014). Rapporten redovisas i bilaga 1. En viktig del av effekterna av Hjärnkolls arbete handlar också om brukarnas upplevelser av diskriminering har förändrats under perioden 2009 2014. Hjärnkoll genomförde två intervjuundersökningar i Västerbotten och två i Skåne, med syftet att ta reda på upplevelse av diskriminering bland personer som lever med psykisk ohälsa och som har kontakt med den psykiatriska vården. Resultaten från de två intervjustudierna i Västerbotten och den första intervjustudien i Skåne har tidigare redovisats i den effektutvärdering myndigheten lämnade till regeringen den 1 oktober 2014. Huvudresultatet av den andra undersökningen i Skåne, som genomfördes under 2014, visar att det finns statistiskt säkerställda minskningar av upplevd diskriminering i fyra av de 21 livsområden som undersöktes. Det gällde personal i psykiatrin, intima relationer, partner och sociala sammanhang. I samtliga fall rör det sig om väsentliga förändringar i intervallet 10 18 procent. I inget av de undersökta livsområdena fanns en statistiskt säkerställd försämrad situation. Som jämförelse kan nämnas att även i motsvarande uppföljningsundersökning som genomfördes i Västerbotten 2013 var det positiva förändringar i fyra av de 21 undersökta livsområdena. För en fullständig beskrivning av intervjustudien i Skåne Förändringar av upplevd diskriminering 2012 2014 i ett urval av personer med psykisk ohälsa i Skåne. En uppföljningsstudie (CEPI 2014). Se bilaga 2. 13
Lärdomar och utmaningar Kampanjen Hjärnkoll avslutades i december 2014. Samtidigt ska arbetet med att öka allmänhetens kunskaper om psykisk ohälsa och minska negativa attityder till människor som lever med psykisk ohälsa fortsätta. Myndigheten för delaktighet har därför fått ett förlängt uppdrag att i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) driva ett program för att öka kunskaper och förändra attityder till människor med psykisk ohälsa. Arbetet ska syfta till att möjliggöra en nationell samordning och en regional verksamhet med utgångspunkt från det avslutade projektet Hjärnkoll. Inför beslut om fortsatt finansiering och upplägg till stöd för Hjärnkolls fortsatta arbete är det viktigt att beakta lärdomar från de gångna fem årens arbete: 1. Hjärnkolls strategi, att bidra med kunskap och erfarenheter från ett stort nätverk av människor med egna erfarenheter av psykisk ohälsa, fungerar på ett bra sätt. Genomförda utvärderingar av olika insatser där ambassadörer har medverkat, visar att dessa bidrar till att påverka kunskap, attityder och beteenden till psykisk ohälsa i positiv riktning. 2. Att verka som ambassadör för Hjärnkoll och att ingå i ett nationellt nätverk som har ett gemensamt uppdrag har för många inneburit ett viktigt stöd till återhämtning och för flera en väg ut i arbete. 3. Hjärnkoll har satsat på att utveckla samarbeten med andra organisationer för att på så sätt nå ut till valda målgrupper. Strategin har varit lyckosam, men förutsätter att det finns en fungerande administration och ledning för ambassadörsverksamheten för att utveckla insatser och administrera förfrågningar och ersättningar. 4. Hjärnkoll har tidigare arbetat i så kallade kampanjlän, vilket i praktiken innebär att det i länen finns en samordnande funktion. Den regionala samordningsfunktionen är viktig för att utveckla samarbeten utifrån nationella och regionala satsningar och för att skapa ett sammanhang och en plattform för länets ambassadörer. 5. Den nationella och de regionala samordningsfunktionerna behöver finnas kvar långsiktigt som garant för att de etablerade samarbetena ska kunna fortsätta över tid. Strukturen behöver finansieras för att kunna ge bra stöd till Hjärnkolls ambassadörer 14
6. Deltagande i stora, välkända och publika evenemang bidrar till ett ökat normaliserande av psykisk ohälsa. Välkända lokala arrangemang, företagsmässor, motionslopp och motsvarande är arenor där många möts och en del av vardagen för ett stort antal människor. Det finns en poäng med att psykisk ohälsa inte bara är en fråga för vården. 7. Att jobba med ett gemensamt budskap är en nyckelfråga för ett framgångsrikt påverkansarbete. Att ha fortbildningar med ambassadörer, Hjärnkolls språkrör utåt, stärker och säkerställer kommunikationen. Fokus för arbetet bör riktas mot att uppnå beteendeförändringar och därför är det viktigt att fokusera kommunikationen på vad Hjärnkolls målgrupper kan göra. 8. Medieintresset för psykisk hälsa och ohälsa har ökat under Hjärnkolls arbete. Det mediala intresset kring frågor om psykisk ohälsa har påverkat Hjärnkolls arbete på ett positivt sätt. Många organisationer och privatpersoner tar, som en följd av uppmärksamheten, kontakt med Hjärnkoll och nya samarbeten kan utvecklas. PR och kommunikation bildar på så sätt en viktig förutsättning för Hjärnkolls långsiktiga strävan att i samarbete med olika organisationer erbjuda aktiviteter och insatser som bidrar till att öka allmänhetens kunskap och minska negativa attityder till människor som lever med psykisk ohälsa. 9. Bland privata och offentliga arbetsgivare samt fackliga organisationer finns stort intresse och och efterfrågan på kunskap om psykisk ohälsa. Hjärnkolls handledningar är efterfrågade, liksom ambassadörernas utbildningsinsatser. 10. Utmaningen för framtiden blir att upprätthålla det engagemang och de kontaktytor som byggts upp under åren. Efterfrågan finns, inte bara på ambassadörer, utan också på Hjärnkolls deltagande som uppfattas ge mervärde vid konferenser, evenemang och mässor. För att svara upp mot den här utmaningen krävs att det fortsatta arbetet ges tillräckliga resurser så att det går att samordna arbetet nationellt och regionalt. 15
Långsiktig nationell samordning Insatser för att öka allmänhetens kunskap och minska negativa attityder till psykisk ohälsa kräver att insatser genomförs på många olika nivåer. Men för att insatserna ska få kraft och gemensam riktning krävs en övergripande samordning av insatserna. Regeringens uppdrag Regeringens uppdrag syftar till att skapa förutsättningar för en permanent och långsiktig verksamhet utanför myndigheten på nationell nivå. Regeringens bedömning är att ansvaret för samordningen av den nationella Hjärnkollsverksamheten kräver ett starkt engagemang från dem som företräder människor med egen erfarenhet inom området. Myndigheten för delaktighet har därför fått till uppdrag att stödja patient-, brukar och anhörigorganisationerna att ta ett fortsatt ansvar för denna verksamhet. Riksförbundet Hjärnkoll NSPH har genom sina medlemsorganisationer bildat riksförbundet Hjärnkoll. Medlemmarna i riksförbundets styrelse har nominerats inom NSPHs medlemsförbund. Den 24 mars 2015 genomförde riksförbundet Hjärnkoll sitt första årsmöte då ordförande och övriga styrelsemedlemmar valdes på ett respektive två år. Riksförbundet har också upprättat ett nationellt kansli där fem personer arbetar. En verksamhetschef är anställd som ska leda riksförbundets arbete i enlighet med styrelsens intentioner. Genom kansliets verksamhet hanteras Hjärnkolls arbete med att förmedla uppdrag till Hjärnkolls ambassadörer, liksom insatser för att samordna länens verksamhet till ett gemensamt riktat nationellt arbete. Riksförbundet Hjärnkoll arbetar fortsatt med att utveckla samarbeten med organisationer som vill lyfta frågor om psykisk ohälsa. Ett flertal nya samarbeten och koncept har utvecklats sedan januari 2015. Hjärnkoll ansvarar även för fortbildning och grundutbildning av organisationens ambassadörer. Under mars och april 2015 genomförde Hjärnkoll fem fortbildningar som erbjöds samtliga ambassadörer. I maj och juni 2015 genomförde Hjärnkoll i samarbete med Sensus två grundutbildningar för 37 nya ambassadörer. 16
Under våren 2015 har riksförbundet byggt upp en ny webbplats, samt tagit fram en ny grafisk profil, informationsmaterial, kommunikationsstöd till ambassadörer och en kommunikationsplattform för det kommande arbetet. Myndigheten för delaktighet har bidragit i arbetet genom att föra över erfarenhet och verksamhet från myndigheten till riksförbundet Hjärnkoll. Förändringen har inneburit att myndigheten inte längre har ett direkt operativt ansvar för de aktiviteter som genomförs inom Hjärnkoll. Myndigheten ansvarar istället för att betala ut medel och följa upp de insatser som genomförs nationellt och regionalt, med syftet att integrera arbetet i ordinarie strukturer och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete utanför myndighetens ansvarsområde. Riksförbundet Hjärnkoll har kapacitet för det fortsatta arbetet Riksförbundet Hjärnkoll har under första halvåret 2015 byggt upp en verksamhet som har kapacitet att vidareutveckla arbetet med Hjärnkoll. Hjärnkolls styrelse har en bred förankring i NSPHs medlemsförbund, vilket skapar goda förutsättningar för att arbetet kan drivas vidare med stöd av den kunskap och samlade erfarenhet som finns inom patient-, brukar- och anhörigrörelsens organisationer. En sådan utveckling kan bidra till att stärka såväl Hjärnkolls fortsatta arbete som medlemsorganisationerna inom NSPH och NSPHs-nätverk, nationellt och regionalt. Utvecklingen där ideella föreningar kan söka egna medel för att bedriva ambassadörsverksamhet i syfte att öka kunskap och minska negativa attityder, kommer att ställa stora krav på samordning och dialog med och mellan länen. Riksförbundet Hjärnkoll har en viktig roll att spela för att koordinera och hålla samman olika regionala insatser så att de får en gemensam riktning och håller god kvalitet. Besked om finansiering viktigt För att riksförbundet ska lyckas med arbetet behövs tidiga besked om verksamhetens långsiktiga finansiering. Erfarenheterna från kampanjen Hjärnkoll pekar också på betydelsen av att parallellt med förmedling och samordning av uppdrag satsa på mobiliserande och opinionsbildande insatser. Hjärnkoll behöver fortsatt synas utåt. På så sätt möjliggörs nya samarbeten, vilket i sin tur skapar nya möjligheter för Hjärnkolls ambassadörer att nå ut med sitt arbete och fullgöra organisationens uppgift. 17
Regionala och lokala insatser En erfarenhet av Hjärnkolls tidigare arbete är att regionala och lokala aktiviteter är avgörande i arbetet med att öka kunskapen om och minska negativa attityder till psykisk ohälsa. Strategin är att integrera ambassadörernas arbete i det regionala utvecklingsarbetet. För detta krävs en struktur för samordning och stöd. Regeringens uppdrag Uppdraget syftar till att skapa förutsättningar för en permanent och långsiktig verksamhet utanför myndigheten på regional nivå. Insatser på regional och lokal nivå är avgörande för att arbetet med att öka kunskaperna och minska de negativa attityderna ska bli framgångsrikt. Fördjupade insatser i elva län Hjärnkoll arbetar sedan 1 januari 2015 med fördjupade insatser i elva län eller regioner: Skåne, Blekinge, Västra Götaland, Jönköping, Uppsala, Värmland, Örebro, Stockholm, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. I varje län finns ett nätverk av ambassadörer och en samordningsfunktion som ansvarar för att integrera ambassadörernas arbete i regionala och lokala aktiviteter. Ansvarig samordnare i länet för Hjärnkoll benämns länsansvarig. Det har signalerats att regeringen överväger en förordning med bestämmelser om statsbidrag till föreningar till stöd för det regionala arbetet med Hjärnkoll. Som en följd av detta har länsansvariga i de elva länen arbetat med att föra över ansvar från regionförbund, landsting och kommuner till ideella organisationer med koppling till patient-, brukaroch anhörigorganisationernas insatser på området. Under 2015 har de elva länen fått stöd av riksförbundet Hjärnkoll och Myndigheten för delaktighet i processen att stärka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med Hjärnkoll i länen. Att skapa en struktur som vilar på ideell grund, som är sammanlänkad med patient-, brukar och anhörigrörelsen i länet och som har stöd av regionförbund, kommuner, landsting och näringsliv är ett svårt uppdrag. Förutsättningarna i länen är olika, varför olika lösningar har valts för det fortsatta arbetet. I ett av länen har ännu ingen regional ideell organisation för det fortsatta arbetet med Hjärnkoll bildats. Samtidigt 18
finns en utveckling där nya län har visat ett intresse att starta upp ett arbete. Det gäller Halland, Kalmar och Dalarna. Nedan följer en redovisning av situationen i de elva länen, utifrån en uppföljning i mars 2015 och en i juni 2015. Respektive redovisning avslutas för flertalet län med den länsansvarigas bedömning av förutsättningarna för det fortsatta arbetet. Skåne län I Skåne har ännu ingen ideell förening bildats. Den samordningsansvarige för en dialog med länets ambassadörer, NSPH i Skåne och Region Skåne. Länsansvarig i Skåne arbetar för att antingen starta den ideella föreningen Hjärnkoll i Skåne alternativt ansluta Hjärnkoll Skåne till NSPH Skåne. Region Skåne har fortsatt att vara en samarbetspartner och under hela 2015 står Region Skåne för arbetsgivaransvaret för en samordnare på 50 75 procent. Region Skåne har även gått in med 700 000 kr för 2015. Dessa medel är dock främst avsedda för att användas till "Skåneveckan för psykisk hälsa" som Region Skåne ansvarar för, men projektleds av Hjärnkolls länssamordnare. Länsansvarig bedömer möjligheterna till att arbetet kommer att fortsätta som goda, då viljan finns hos såväl ambassadörerna som hos de regionala politikerna. Samtidigt saknas ännu en gemensam regional plan för hur arbetet med Hjärnkoll Skåne ska fortskrida efter 2015. Det finns flera viljeriktningar och länsansvarig i Skåne arbetar för att hitta en kompromiss mellan viktiga intressenter. Blekinge län Hjärnkoll Blekinge har under våren arbetat med att få till stånd en stabil organisation med NSPH Blekinge och Hjärnkoll Blekinge. Hjärnkoll är en fristående verksamhet inom NSPH Blekinge. Syftet är att gemensamt stödja utveckling och samverkan i länet. Ett Hjärnkollsråd bestående av representanter för arbetsgivare, fackförbund, kommuner, landstinget och länets medlemsföreningar håller på att bildas. Syftet är att ge bra förutsättningar för det kommande arbetet att öka kunskapen och motverka de negativa attityderna till psykisk ohälsa. Länsansvarig i Blekinge uppger att intresset för arbetet är stort hos Hjärnkoll Blekinges samarbetspartners. Länsansvarig i Blekinge bedömer att man har en stark organisation med en bra samverkan i hela länet. Under förutsättning att en finansiering kommer på plats under 2015, bedömer länsansvarig att förutsätt- 19
ningarna är mycket goda för ett långsiktigt regionalt arbete med Hjärnkoll i länet. Västra Götalands län NSPH i Göteborg har sedan 2010 varit ansvarig för arbetet med Hjärnkoll i Västra Götaland. Arbetet bedrivs med stöd från Västra Götalandsregionen. NSPH i Göteborg har därmed sedan flera år tillbaka ansvarat för Hjärnkolls arbete i regionen. Det regionala arbetet har hela tiden byggt på lokala och regionala medfinansiärer. Länsansvarig för Hjärnkoll i Västra Götaland bedömer att förutsättningarna för ett fortsatt arbete med Hjärnkoll i länet är goda, men konstaterar att arbetet är avhängigt kraften i den nationella satsningen. Jönköpings län Föreningen Hjärnkoll i Jönköpings län har bildats och styrelsen har kommit igång med viss verksamhet. Årsmöte och kick off för verksamheten genomfördes den 28 mars. För samordningsfunktionen av Hjärnkoll ansvarar Region Jönköpings län fram till 31 december 2015. Under hösten arbetar länsansvarig för Hjärnkoll i Jönköping för att förankra arbetet i länet och med att ta fram organisationsförslag med parter som kan vara intresserade av att vara med i arbetet. Ambitionen är även att få intressenter till någon form av delfinansiering. Länsansvarig för Hjärnkoll i Jönköpings län bedömer förutsättningarna för ett fortsatt arbete med Hjärnkoll som mycket goda. Det finns ett stort intresse för att bli medlem i föreningen Hjärnkoll i Jönköping och verksamheten har en god förankring inom Region Jönköpings län och i länets 13 kommuner. Örebro län Den nya föreningen Hjärnkoll/NSPH Örebro län är bildad. En styrelse är tillsatt med representanter från ett flertal olika ideella organisationer inom området psykisk ohälsa. Årsmöte hölls den 25 maj 2015. Psykiatrin Region Örebro län planerar att stödja verksamheten genom att tillhandahålla lokaler och utrustning för föreningens verksamhet. Psykiatrin Region Örebro län kommer också att ge föreningen administrativt stöd från ekonomienheten i frågor som rör ekonomihantering, pressinbjudningar, pressmeddelanden med mera. En skriftlig överenskommelse håller på att formuleras mellan Psykiatrin Region Örebro län och Föreningen Hjärnkoll/NSPH Örebro län för att reglera samarbetet. Samordningsfunktionen för Projekt Hjärnkoll Örebro län hanteras fortsättningsvis av Psykiatrin Region Örebro län, d.v.s. till och med 20