Modellteknik pro.form industridesign
MODELLER Avsikten med att bygga en modell är för att skapa en illusion av en färdig produkt, för att kommunicera en gestaltning av en produkt, idé eller problemlösning. En modell kan även användas för att prova en teknisk lösning, att bygga en modell är ett enkelt sätt visa hur slutprodukten kommer att fungera och se ut innan den är satt i produktion. En modell ska ha en adekvat precision i relation till på vilken nivå modellen ska användas. Skissmodeller Med enkla skissmodeller kan man snabbt visa olika förslag till lösningar, man kan känna på storlekar och handgrepp. Presentationsmodeller. Presentationmodeller skapar en illusion av en färdig produkt
Funktionsmodeller En funktionsmodell har samma form som den färdiga produkten och man kan prova om en tänkt mekanisk lösning fungerar. Prototyper En prototyp gör man för att kunna prova t.ex. om en lösning klarar den belastning produkten kommer att utsättas för prototypen behöver inte se exakt ut som den slutgiltiga produkten även om linlåset på bilden gör det
Handarbete Maskinbearbetning För att kunna bygga en modell behöver man någon sorts verkstad, ett visst handlag och intresse för praktiskt arbete. Det är bra om det finns möjligheter att såga, fräsa svarva och borra antingen med fasta maskiner eller med handverktyg. Modeller kan tillverkas på flera olika sätt beroende på vad man har för tillgängliga resurser, det ena sättet behöver inte vara sämre än det andra men det är lättare att få hög precision på en modell om man använder maskiner. Fördelen med handarbete är att man får en känsla för hur man gestaltar en form och nackdelen är att det är svårt och tar lång tid. Bandsåg Bandputs Pelarborr Fräs och i bakgrunden en svarv
Rapid prototyping Rapid prototyping innebär att man modellerar en detalj i ett CAD-program och överför filen till en maskin som med olika tekniker arbetar fram en fysisk model. Det finns ett antal olika typer av metoder för Rapid Prototyping: Fräsning, Sintring, 3-d skrivare, Friformning, Stereolitografi, mfl. En modell framtagen i en RP maskin blir så exakt så som den är gjord i CAD-programmet Friformningsmaskin Datorstyrd fräs
Produktionsfräs med verktygsmagasin 3-D skrivare
MATERIAL Kapa, kartong och papper Kapa-skivor (stark&lätt), kartong och papper är enkla och effektiva material för att bygga modeller, det är dessutom relativt billigt som modellmaterial betraktat. Det går att bygga förvånansvärt avancerade modeller i materialet men materialet har vissa begränsningar t.ex. fungerar det inte för dubbelkrökta ytor. Använd alltid en linjal av metall helst i stål när du ska skära, bladet på kniven är av stål och förstör lätt linjalen om den är i ett annat material. För att få exakta möten i fogarna mellan kartongbitarna kan man skära fogen i en vinkel så att man inte ser ändarna på kartongen. En blyertspenna med tunn spets är att rekommnedera när man ritar upp hur man ska skära, rita tunnt så att det går lätt att sudda. Var nogrann med vilka sidor som är utåt, de som syns, och håll dem rena från limkladd och smuts, torka av skärmattan innan du börja arbeta och tvätta händerna. I vissa CAD program finns en foldout funktion vilken framförallt är avsedd för plåtarbeten men som även fungerar utmärkt för att ta fram en pappersmodell. Hopfogning: RX-Lim eller motsvarande Olika typer av dubbelhäftande tejp, fästkuddar etc. Smältlim Spraylim Ytbehandling: Olika typer av folier eller schabloner som med fördel appliceras med spraylim Det går att lacka materialen med cellulosa/akryl spray bil-lack men är inte att rekommendera. OBS! Använd aldrig vattenbaserat lim eller färg eftersom materialen suger vatten och slår sig.
Poluretanskum Modellskum av poluretan finns med olika densitet av olika fabrikat. Lättare skum pass ar bäst för snabba skissmodeller och tätare för presentationsmodeller där hög precision är önskvärt. Materialet kan bearbetas som trä, för hand eller med maskiner, såga, slipa, fräsa, svarva m.m Skummet kan sammanfogas med lim, spacklas och ytbehandlas till mycket hög finnish Fördelen med poluretanskum gentemot trä, som modellmaterial, är att det är ett stabilt material formen förändras inte av luftfuktighet eller olika temperatur. Eftersom det inte är ett sugande material lämpar det sig utmärkt för våtslipning, och kan ganska omedelbart efter spacklas eller lackas vilket förkortar tidsåtgången. Det är även bra ur arbetsmiljösynpunkt eftersom man kan hålla en relativt dammfri miljö. Hopfogning: Spackling: Limma aldrig ut till kanten av eftersom limfogen blir hårdare än materialet Cyano-Akrylat (superlim) använd olika viskositet beroende på skummets densitet (fördel: snabbt) Epoxy (fördel: starkt) Skummande uretanlim (fördel: förenar sig med materialet) För porfyllnad: Sprayspackel För att bygga upp eller spackla ut hål: 2-komponent polyesterspackel = Plastic padding, el. motsvarande Slipning: Våtslipning Ytbehandling: Lacka alltid först med en grundfärg, typ bil-lack Snabbtorkande spraylacker, typ bil-lack Skivmaterial - Termoplaster Termoplastiska skivmaterial finns i många olika fabrikat, kvaliteter och tjocklekar, materialet väljs efter de egenskaper som eftersträvas i den tänkta modellen. Termoplast kan bearbetas för hand men, passar lämpligare för maskinbearbetning, såga, slipa, fräsa, svarva m.m Finns som skivor, stång och rör Termoplast kan även varmbockas och vakuumformas, de flesta termoplaster går bra att limmas, med rätt lim. Nya skivmaterial!! Akryl, polycarbonat, acetal, nylon, PET, ABS, PVC Hopfogning: Spackling: Cyano-Akrylat (superlim), acetal och nylon är mycket svåra att limma och kräver en acccelerator till Cyano Akrylatet Epoxy ej för acetal och nylon m.fl. För porfyllnad: Sprayspackel För att bygga upp eller spackla ut hål: 2-komponent polyesterspackel = Plastic padding, el. motsvarande Slipning: Våtslipning Ytbehandling: Lacka alltid först med en spraygrundfärg, typ bil-lack Snabbtorkande spraylacker, typ bil-lack
Kompositer - härdplaster Komposit betyder att man laminerar in en fiber i en härdplast vilka bildar ett kompositmaterial. Kompositer lämpar sig bäst när man vill göra en modell/prototyp som kräver en viss hållfasthet. Armeringen består av olika typer av fibrer, glas, polyester, aramid(kevlar) eller kolfiber beroende på vilka egenskaper man eftersträvar. Epoxy och polyesterplast är de vanligaste härdplastsorterna som används vid laminering. Laminering kan göras i en negativ form eller Akrylplast lämpar sig för gjutning gjuta i en silikonform Hopfogning: Epoxy Spackling: För porfyllnad: Sprayspackel För att bygga upp eller spackla ut hål: 2-komponent polyesterspackel = Plastic padding, el. motsvarande Slipning: Våtslipning Ytbehandling: Lacka alltid först med en spraygrundfärg, typ bil-lack Snabbtorkande spraylacker, typ bil-lack 2-komponent härdlack LERA Lera har används mycket av bilindustrin, det är en syntetisk lera som i kallt tillstånd är relativt hård. När den ska användas värms den till en lagom mjuk konsistens och byggs upp till önskad volym som sedan kan bearbetas till en mycket precis modell. Bearbetningen görs med små hyvlar/skrapor som man får tillverka själv, verktygen påminner om sådana som används för bearbetning av keramiker/konstnärs lera. Leran kan även smältas till flytande och gjutas i form. Leras kan ytbehandlas med härdspackel och lack eller folier.