Sammanställning av hur driftsstödet användes 2017

Dnr: 18/04210 Sammanställning av hur driftsstödet användes 2017 Ett tidningsföretag som har beviljats driftsstöd för en dagstidning ska årligen i efterhand lämna in en redovisning till presstödsnämnden av hur stödet har använts och vilka kostnader det har täckt. Nämnden ska med utgångspunkt i lämnad redovisning kontrollera att användningen av driftsstödet sker i överensstämmelse med presstödsförordningen. Rapporten är en sammanställning över dessa uppgifter. Myndigheten för press, radio och tv Tel: 08-580 070 00 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@mprt.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.mprt.se

2/15 Innehåll 1. Bakgrund... 3 Allmänt om driftsstöd... 3 Stödnivåer... 3 2. Redovisning av hur driftsstödet använts... 5 Godkända kostnader... 5 Föreskrifter om presstöd... 5 3. Redovisningskrav på tidningarna... 6 4. Tidningarnas redovisade uppgifter... 7 Hög- och medelfrekventa tidningar... 7 Lågfrekventa tidningar... 9 5. Samtliga tidningar en sammanfattning... 12 6. En jämförelse med 2016... 14 7. Slutsatser... 15 Bilaga 1 16 Blankett för redovisning av rörelsekostnader för 2017 och användning av driftsstöd 2017 inkl. revisorsrapport samt anvisning till vilka kostnader som kan ingå under varje post och förslag på hur kostnader kan fördelas i företag som har flera tidningstitlar Bilaga 2 23 Dagstidningar med driftsstöd under 2017 och deras upplagor

3/15 1. Bakgrund Presstödet i Sverige bestod 2017 av driftsstöd och distributionsstöd vilka regleras i presstödsförordningen (1990:524) och utvecklingsstöd som regleras i förordning om utvecklingsstöd (2016:137). Beslut om presstöd fattas av presstödsnämnden, som är särskilt beslutsorgan inom Myndigheten för press, radio och tv (myndigheten). Enligt presstödsförordningen (5 kap. 3 a ) ska nämnden kontrollera att användningen av driftsstödet sker i överensstämmelse med presstödsförordningen. Nämnden ska också årligen göra en sammanställning av uppgifterna och lämna in den till regeringen och Europeiska kommissionen. Den nu aktuella sammanställningen avser tidningarnas redovisade uppgifter för år 2017. Allmänt om driftsstöd Driftsstöd ges till dagstidningar som kommer ut med minst ett nummer per vecka och har en abonnerad upplaga om minst 1 500 exemplar. Tidningens genomsnittliga procentuella spridning bland hushållen på utgivningsorten, den s.k. täckningsgraden, får högst vara 30 procent. En dagstidning är en allmän nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som sin primära uppgift. Nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen kan ske i skilda former t.ex. genom notiser, artiklar, reportage, text och bilder. En dagstidning kan framställas i olika format och med olika tryckmetoder. Den kan även ges ut elektroniskt. Dagstidningen ska ges ut under ett eget namn och dess egna redaktionella innehåll ska utgöra minst 55 procent av det totala redaktionella innehållet. Tidningen ska till minst 90 procent vara skriven på svenska (undantag finns för språkliga minoriteter, se vidare under avsnittet Lågfrekventa tidningar, s. 9) och till minst 90 procent vara distribuerad i Sverige. Stödnivåer Det allmänna driftsstödet till hög- och medelfrekventa dagstidningar fick 2017 maximalt uppgå till 40 000 000 kronor per år och tidning. Det allmänna driftsstödet som en hög eller medelfrekvent dagstidning berättigar till får inte överstiga 40

4/15 procent av de rörelsekostnader som är förknippade med utgivningen av den stödberättigande tidningen. I presstödsförordningen (2 kap. 4 och 5 ) anges hur det allmänna driftsstödet till lågfrekventa dagstidningar beräknas. Det maximala stödbeloppet under år 2017 var 5 523 000 kronor per år och tidning för dagstidningar som utkommer en gång i veckan och 6 944 000 kronor för tidningar som kommer ut två gånger i veckan. Det allmänna driftsstödet som en lågfrekvent dagstidning berättigar till får inte överstiga 75 procent av de rörelsekostnader som är förknippade med utgivningen av den stödberättigande tidningen.

5/15 2. Redovisning av hur driftsstödet använts Ett tidningsföretag som har beviljats driftsstöd för en dagstidning ska årligen i efterhand lämna in en redovisning till presstödsnämnden av hur stödet har använts och vilka kostnader det har täckt (5 kap. 3 a presstödsförordningen). Detta är ett av kraven för att vara berättigad till stöd året därpå. Nämnden ska med utgångspunkt i lämnad redovisning kontrollera att användningen av driftsstödet sker i överensstämmelse med presstödsförordningen. Som framgår ovan ska nämnden också årligen göra en sammanställning av uppgifterna som lämnats och lämna den till regeringen och Europeiska kommissionen. Godkända kostnader Stödet får bara täcka sådana kostnader som är godkända. Regeringen har uttalat (prop. 2009/10:199) att godkända kostnader bör vara sådana som är knutna till utgivningen av den tidningstitel för vilken stöd har beviljats. Enligt regeringen bör det i första hand handla om redaktionella kostnader, men även andra kostnader som är förknippade med utgivningen, t.ex. för tryckning, distribution, annonsorganisation, teknisk utrustning, lokaler och administration, kan ingå. Hur nämnden har definierat detta framgår av avsnitt 3 nedan. Föreskrifter om presstöd I Myndigheten för press, radio och tv:s föreskrifter om presstöd (MPRTFS 2016:1, 5 kap.) finns närmare reglerat hur tidningarna ska redovisa hur driftsstödet har använts. Redovisningen ska lämnas enligt de anvisningar som presstödsnämnden har fastställt och inom den tid som nämnden bestämmer. Till redovisningen ska tidningsföretaget foga en revisorsrapport, enligt myndighetens anvisningar, från en oberoende godkänd eller auktoriserad revisor som visar att denne granskat underlaget till de inlämnade uppgifterna samt eventuella iakttagelser. För det fall flera tidningstitlar ingår i samma bolag eller koncern och har gemensam ekonomi ska tidningsföretaget fördela de gemensamma kostnaderna och beräkna hur stora delar som är knutna till var och en av de tidningar som varit stödberättigade.

6/15 3. Redovisningskrav på tidningarna I informationen till tidningarna har presstödsnämnden upplyst om att stödet i första hand ska gå till redaktionella kostnader i enlighet med regeringens bedömning. Men även andra kostnader kan ingå, såsom t.ex. tryck, distribution, annonsorganisation, teknisk utrustning, lokaler och administration. Presstödsnämnden har beslutat om en specifikation avseende vilka rörelsekostnader som är godkända som kostnader för tidningsutgivning. Det är också enbart dessa kostnader som driftsstödet får täcka. Presstödsnämnden har även definierat vilka kostnader som får ingå inom de olika kostnadsposterna. I bilaga 1 finns den redovisningsblankett som tidningarna ska använda och av en bilaga till blanketten framgår vilka kostnader nämnden anser är godkända kostnader. Några av kostnadsposterna redaktion och övrigt innehåller flera underposter. Nämnden har fastslagit att poster som kan ingå i redaktionella kostnader bl.a. avser löner till redaktionell personal och frilansare, inköpt material inklusive fakturering av frilansare, redigering, webbredaktion och formatläggning. Några exempel på övriga godkända kostnader är revision, företagshälsovård, försäkringar och representation.

7/15 4. Tidningarnas redovisade uppgifter Totalt under 2017 utbetalades 474,5 miljoner kronor i driftsstöd till 89 dagstidningar. Presstödsnämnden väljer att redovisa hur stödet har använts i två tidningskategorier; hög- och medelfrekventa tidningar (20 st.) respektive lågfrekventa tidningar (69 st.). Av bilaga 2 till rapporten framgår vilka tidningar som beviljades stöd under 2017. Samtliga tidningsföretag som beviljades slutligt driftsstöd för 2017 har inkommit med redovisningar av vad de har använt stödet till. Redovisningarna har också granskats av en oberoende godkänd eller auktoriserad revisor. Revisorerna har redovisat vilka handlingar som varit tillgängliga för granskningen och de har också haft möjlighet att kommentera uppgifterna. Tidningarna får själva bedöma hur fördelningen ska göras inom ramen för de godkända kostnadsposterna. Tre tidningsföretag har fått återkrav för utbetalt stöd under 2017. Två av företagen har gått i konkurs och har redovisat användningen av erhållet stöd. Ett av företagen har en avbetalningsplan som påbörjats under 2018 men har redovisat användningen av erhållet stöd. Därför ingår även dessa redovisningar i sammanställningen. Vilka belopp det avser framgår av bilaga 2. Vissa av tidningarna särskilt inom gruppen hög- och medelfrekventa tidningar vilka allmänt har höga rörelsekostnader förknippade med tidningsutgivningen har redovisat att hela driftsstödet gått till redaktionella kostnader. Andra har redovisat att de proportionerligt fördelat stödet på olika kostnadsposter inom ramen för de godkända kostnaderna. Presstödsnämnden anser att utformningen av kravet på redovisning av stödet innebär att det finns utrymme för tidningarna att välja redovisningsmetod på detta sätt. Hög- och medelfrekventa tidningar Följande villkor gällde för hög- och medelfrekventa tidningar under 2017: Medelfrekventa tidningar utkommer tre till fem dagar per vecka. Högfrekventa tidningar utkommer sex till sju gånger per vecka. Den abonnerade upplagan ska minst vara 1 500 exemplar. Totalupplagan ska till övervägande del vara abonnerad. Abonnemangspriset får inte vara uppenbart lägre än vad som i allmänhet tillämpas av tidningar i motsvarande kategori. Täckningsgraden på utgivningsorten får inte överstiga 30 procent. Det företag som ger ut tidningen ska, om driftsstöd tidigare har beviljats för tidningen, ha redovisat användningen av stödet.

8/15 För hög- och medelfrekventa tidningar fick det allmänna driftsstödet 2017 maximalt uppgå till 40 000 000 per tidning och år. Stödet beräknas genom att fastställda bidragssatser multiplicerades med tidningens veckovolym (tidningens upplaga uttryckt i tusental multiplicerad med antalet nummer som normalt ges ut per vecka). Begränsat driftsstöd om maximalt 2 351 000 kronor kunde 2017 lämnas för en dagstidning som uppfyller samtliga förutsättningar för allmänt driftstöd utom den om högsta täckningsgrad, om täckningsgraden på grund av geografiska eller befolkningsmässiga förhållanden uppenbart ger en missvisande bild av tidningens konkurrensförmåga. Under 2017 var två högfrekventa tidningar och en medelfrekvent tidning berättigade till maximalt begränsat driftsstöd. Sammanlagt beviljades och betalades 265,1 miljoner kronor ut till 20 hög- och medelfrekventa tidningar under 2017. 16 är högfrekventa lokala och regionala tidningar med utgivning sex till sju dagar per vecka (80 procent) och fyra tidningar är medelfrekventa med utgivning tre till fem dagar per vecka (20 procent). Tabell 1 visar beviljat och utbetalt belopp uppdelat per tidningskategori samt presstödsgrundande upplaga avseende år 2017. Tabell 1 Beviljat och utbetalat driftsstöd till hög - och medelfrekventa tidningar inkl. tidningarnas presstödsgrundande upplaga avseende 2017. Tidningskategori Antal tidningar Belopp (mnkr) Andel av utbetalt stöd i kategorin Presstödsgrundande upplaga (exemplar) Högfrekventa 16 237,6 90 % 277 385 tidningar Medelfrekventa 4 27,4 10 % 31 771 tidningar Totalt 20 265,1 100 % 309 156 Tabell 2 visar vilka kostnader som stödet för 2017 täckte och hur det användes av de hög- och medelfrekventa tidningarna. Beloppen adderar inte till summaraden pga. avrundningar.

9/15 Tabell 2 Hög- och medelfrekventa tidningars användning av driftsstödet. Kostnadspost Belopp (mnkr) Andel av totalt utbetalt stöd i procent Redaktion 180,6 68,12 Bilagor 0,2 0,08 Tryck 22,8 8,6 Distribution 29,5 11,15 Försäljning 13,7 5,15 Teknisk utrustning 4,2 1,6 Avskrivningar 0,6 0,22 Administration 3,0 1,13 Lokaler 1,5 0,57 Extraordinära kostnader 0,0 0 Övrigt 9,0 3,38 Summa 265,1 100 Lågfrekventa tidningar Följande villkor gäller för lågfrekventa tidningar: En lågfrekvent tidning utkommer antingen med en eller två utgåvor per vecka. Den abonnerade upplagan ska vara minst 1 500 exemplar. Dess totalupplaga ska till minst 51 procent vara abonnerad. Den får inte ha ett abonnemangspris som understiger 350 kronor (tidningar med utgivning en dag per vecka) resp. 500 kronor (tidningar med utgivning två dagar per vecka). Den ska ha minst 1 000 spaltmeter redaktionellt innehåll per kalenderår. Den får inte ha en betald annonsandel som överstiger 50 procent av dess hela tidningsutrymme under ett kalenderår. Den får inte ha en täckningsgrad som överstiger 30 procent. Det företag som ger ut tidningen ska, om driftsstöd tidigare har beviljats för tidningen, ha redovisat användningen av stödet. En tidning som normalt kommer ut med en utgåva per vecka kan, beroende på storleken på den abonnerade upplagan, beviljas mellan 1 763 000 kronor och 5 523 000 kronor per tidning och år. En tidning som normalt kommer ut med två utgåvor per vecka kan, beroende på storleken på den abonnerade upplagan, beviljas mellan 2 217 000 kronor och 6 944 000 kronor per år.

10/15 Om en tidning utkommer elektroniskt kan nämnden jämka stödet med hänsyn till kostnader för produktion och distribution som antagits vara lägre för e-tidningar. Presstödsnämnden har dock konstaterat att det finns särskilda kostnader förknippade med e-tidningsutgivning och att det är de faktiska kostnaderna för tidningsutgivningen som ska ligga till grund för en bedömning av om en jämkning av driftsstödet till e-tidningar ska ske. Under 2017 fanns det två lågfrekventa tidningar som utkom enbart elektroniskt. Begränsat driftsstöd kan lämnas för en dagstidning som uppfyller samtliga förutsättningar för allmänt driftsstöd utom den om högsta täckningsgrad, om tidningen har ett redaktionellt innehåll som till minst 25 % är skrivet på något eller några av språken finska, samiska eller meänkieli och tidningens utgivningsort är en kommun som ingår i förvaltningsområdet för något av språken enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Om tidningen även har ett redaktionellt innehåll som till minst 25 procent är skrivet på fler än ett av språken finska, samiska eller meänkieli lämnas stöd med belopp som motsvarar vad en lågfrekvent dagstidning med utgivning två dagar per vecka är berättigad till. Stödet får dock högst uppgå till 2 955 000 kronor. En tidning fanns i denna kategori. Även om en tidning inte till 90 procent är skriven på svenska har den rätt till driftsstöd om tidningen uppfyller kraven att vara en dagstidning, vänder sig till språkliga minoriteter i Sverige, har sin huvudredaktion i Sverige och till minst 90 procent av den abonnerade upplagan är spridd i Sverige. Inom kategorin lågfrekventa tidningar fanns 2017 fyra sådana tidningar; på estniska, finska (två tidningar) och spanska. Inom tidningskategorin lågfrekventa tidningar fanns 69 tidningar och 199,2 miljoner kronor beviljades och utbetalades under 2017. 28,7 miljoner kronor beviljades till sju tidningar med utgivning två gånger per vecka. Motsvarande belopp för de 62 tidningar med utgivning en gång per vecka är 170,5 miljoner kronor. Tabell 3 Beviljat och utbetalat driftsstöd till lågfrekventa tidningar och dess presstödsgrundande upplaga avseende 2017. Tidningskategori Antal tidningar Belopp (mnkr) Andel av utbetalt stöd i kategorin Presstödsgrundande upplaga (exemplar) Tidningar med 7 28,7 14 % 21 568 utgivning två dagar per vecka Tidningar med 62 170,5 86 % 210 754 utgivning en dag per vecka Totalt 69 199,2 100 % 232 322

11/15 Tabell 4 visar vilka kostnader stödet för 2017 täckte och hur det användes av de lågfrekventa tidningarna. Beloppen adderar inte till summaraden pga. avrundningar. Skillnaden mellan de summerade beloppen av driftsstödet i tabellerna 3 och 4 beror på att två tidningar ännu inte redovisat användningen av driftsstödet för 2017, samt att vissa tidningar redovisat utbetalt driftsstöd avseende 2016 i kostnadsredovisningen för 2017. Tabell 4 Lågfrekventa tidningars användning av driftsstödet. Kostnadspost Belopp (mnkr) Andel av totalt utbetalt stöd i procent Redaktion 128,7 62,67 Bilagor 0,9 0,42 Tryck 19,9 9,71 Distribution 23,7 11,54 Försäljning 14,8 7,19 Teknisk utrustning 1,0 0,5 Avskrivningar 0,3 0,15 Administration 9,2 4,46 Lokaler 2,8 1,38 Extraordinära kostnader 0,0 0 Övrigt 4,0 1,46 Summa 205,4 100

12/15 5. Samtliga tidningar en sammanfattning Totalt beviljades och utbetalades 464,3 miljoner kronor under år 2017 (2016: 461 miljoner kronor). Av detta belopp avsåg 265,1 miljoner kronor hög- och medelfrekventa tidningar och 199,2 miljoner kronor lågfrekventa tidningar. Den sammanlagda presstödsgrundande upplagan var 582 283 exemplar (563 980 exemplar). Tabell 5 Beviljat och utbetalat driftsstöd till tidningar och dess presstödsgrundande upplaga avseende 2017. Tidningskategori Antal tidningar Belopp (mnkr) Andel av utbetalt stöd i kategorin Presstödsgrundande upplaga (exemplar) Hög- och 20 265,1 60 % 357 125 medelfrekventa Lågfrekventa 69 199,2 40 % 232 322 Totalt 89 464,3 100 % 582 283 Tabell 6 visar vilka kostnader det sammanlagda driftsstödet för 2017 täckte och hur det användes av samtliga tidningar som beviljades driftsstöd 2017. Skillnaden mellan de summerade beloppen av driftsstödet i tabellerna 5 och 6 beror på att två tidningar ännu inte redovisat användningen av driftsstödet för 2017, samt att vissa tidningar redovisat utbetalt driftsstöd avseende 2016 i kostnadsredovisningen för 2017. Tabell 6 Samtliga tidningars användning av driftsstödet. Kostnadspost Belopp (mnkr) Andel av totalt utbetalt stöd i procent Redaktion 309,3 65,75 Bilagor 1,0 0,23 Tryck 42,7 9,08 Distribution 53,3 11,32 Försäljning 28,4 6,04 Teknisk utrustning 5,3 1,12 Avskrivningar 0,9 0,19 Administration 12,2 2,59 Lokaler 4,4 0,93 Extraordinära kostnader 0,0 0 Övrigt 13,0 2,76 Summa 470,5 100

13/15 I tabell 7 redovisas hur stor procentandel som driftsstödet för 2017 utgjorde av rörelsekostnaderna under det året. I tabellen redovisas ett genomsnitt per tidningskategori. Det kan konstateras att för endagstidningar utgör driftsstödet drygt hälften (54 procent) av rörelsekostnaderna, vilket är högre än för övriga kategorier. Eftersom endagstidningarna är så många påverkar deras genomsnitt medelvärdet för alla tidningar. Tabell 7 Driftsstödets genomsnittliga andel av rörelsekostnaderna fördelat per tidningskategori Tidningskategori Antal tidningar Andel av rörelsekostnader Högfrekventa tidningar 16 23 % Medelfrekventa tidningar 4 23 % Tvådagarstidningar 7 48 % Endagstidningar 62 54 % Samtliga (medel) 89 46 %

14/15 6. En jämförelse med 2016 Redovisningarna av hur driftsstödet användes för 2017 uppvisar mycket stora likheter med redovisningarna för 2016. Likheterna återfinns även vid en jämförelse med tidigare år. För hög- och medelfrekventa tidningar användes 68 procent av driftsstödet till redaktionella kostnader (2016: 62 procent). 88 procent av driftsstödet användes för att täcka kostnaderna för redaktion, tryck och distribution (87 procent). Lågfrekventa tidningar använde 63 procent (54 procent) av driftsstödet till redaktionella kostnader 2017. Inkluderas distributions- och tryckkostnaderna utgjorde detta 84 procent av driftsstödsanvändningen (83 procent). För samtliga tidningar gick 66 procent (59 procent) av driftsstödet till redaktionen och 86 procent (86 procent) till redaktion, tryckeri och distribution tillsammans.

15/15 7. Slutsatser Presstödsnämnden konstaterar att alla tidningsföretag med tidningar som beviljades driftsstöd för 2017 har lämnat redovisningar av hur stödet har använts och vilka kostnader det har täckt. Sammanställningen av hur driftsstödet användes under 2017 uppvisar i stora delar samma mönster som för föregående år. Detta innebär att även slutsatserna är desamma. Av redovisningarna framgår att driftsstödet till stor del har använts för att finansiera redaktionella kostnader (66 procent), såsom löner till redaktionell personal, ersättning till frilansare och andra kostnader för redaktionellt material. Driftsstödet ska i första hand användas för redaktionella kostnader. Om även tryck och distribution som får anses utgöra betydelsefulla kostnadsposter förknippade med tidningsutgivning inbegrips har 86 procent av det utbetalade driftsstödet för 2017 använts till dessa kostnadsposter. Nämnden noterar en skillnad mellan hög- och medelfrekventa tidningar å ena sidan och de lågfrekventa tidningarna å andra sidan. Tidningarna med fler utgivningsdagar använde i högre utsträckning driftsstödet till redaktionella kostnader. Skillnaderna förklaras av att flerdagarstidningarna har högre kostnader i förhållande till driftsstödet. Ofta överstiger de redaktionella kostnaderna det totala stödet, och det finns flera tidningar som redovisat att hela stödet gått till redaktionella kostnader. För de lågfrekventa tidningarna utgör driftsstödet en större andel av kostnaderna, då de flesta har en låg upplaga och liten organisation. Därför har driftsstödet i högre utsträckning använts till flera olika kostnadsposter. Presstödsnämnden har genom utformningen av blanketter för redovisning av använt driftsstöd i kombination med kravet att en oberoende auktoriserad eller godkänd revisor ska granska de uppgifter som tidningen lämnar, strävat efter att säkerställa att driftsstödet används endast för godkända kostnader. Tidningarnas företrädare ska också intyga att lämnade uppgifter är korrekta. Nämnden noterar även att ingen revisor gjort någon särskild iakttagelse över de inlämnade uppgifterna. Genom den process som nämnden tillämpar och med hänvisning till lämnade redovisningar gör nämnden bedömningen att driftsstödet använts till de godkända kostnaderna på de tidningar som beviljats driftsstöd.

Bilaga 1 Blankett för redovisning av rörelsekostnader för 2017 och användning av driftsstöd 2017 Tidningstitel Namn på tidningsutgivande företag Organisationsnummer Kontaktperson för vidare kommunikation i ärendet Kontaktpersons e-post Kontaktpersons telefon Rörelsekostnader förknippade med utgivningen av den stödberättigad tidning samt redovisning av användning av stödet under 2017 Vad som kan ingå under varje kostnadspost framgår av kostnadsanvisningen. Behövs ytterligare utrymme för förklaring och upplysningar vänligen fortsätt på separat blad. För företag som ger ut fler titlar Rörelsekostnader förknippade med utgivningen av den stödberättigande tidningen under 2016 Kostnad (uttryckt i kr) Varav finansierats med driftsstöd 2017 (uttryckt i kr) eller tidningar som delar kostnader med annan verksamhet ska upplysningar om fördelning och hur beloppet beräknas beskrivas här. Redaktionella kostnader (1) Kostnader för bilagor (2) Kostnader för bilagor kan tas upp som godkänd kostnad om det finns en tydlig koppling mellan bilagan och stödsökande tidning. En motivering till hur kopplingen ser ut ska framgå. Tryck (3) Distribution (4)

Försäljning och marknadsföring (5) Teknisk utrustning (6) Avskrivningar (7) Administration, vänligen specificera (8) Lokaler (9) Ange i vilken omfattning och vilka övriga verksamheter som utnyttjar lokalerna. Avtal som styrker detta ska bifogas Extraordinära kostnader (10) Övrigt, vänligen specificera (11) Summa* - - *Summan för driftsstödet ska överensstämma med utbetalt driftsstöd under 2017.

Ort och datum Härmed intygas att ovanstående uppgifter är korrekta. (Firmatecknarens underskrift och namnförtydligande) Ev. övriga upplysningar Revisorsrapport avseende granskning av rörelsekostnader förknippade med utgivningen av stödberättigande tidning under 2016 som grund för driftsstöd 2017 och granskning av användning av driftsstöd 2016 Till (ange tidningsutgivande företag) På Ert uppdrag har vi som ett led i Er ansökan om driftsstöd och redovisning av använt stöd, enligt presstödsförordningen (1990:524), som godkänd/auktoriserad revisor genomfört granskning av A) de rörelsekostnader som är förknippade med utgivningen av den stödberättigande tidningen under 2016 och B) redovisningen av hur driftsstödet har använts under 2016 i enlighet med myndigheten för press, radio och tv:s instruktioner (informationsbrev med dnr 17/00967) och medföljande anvisning till denna blankett. Det är det tidningsutgivande företagets ledning som har ansvaret för att uppgifterna i kostnadsredovisningen är korrekta och att gällande föreskrifter och anvisningar följts. Vårt ansvar är att, med tillämpning av SNT 4400, redogöra för de granskningsåtgärder vi vidtagit vid granskning av de kostnader som redovisats i ansökan och i vilken omfattning dessa finansierats med driftsstöd som anges i kostnadsredovisningen samt de faktiska iakttagelser vi gjort i samband med denna granskning. Eventuella övriga kommentarer.

A. Rörelsekostnader förknippade med utgivningen av den stödberättigande tidningen under 2016 Vi har granskat att företagets underlag för redovisade rörelsekostnader, som anges i kostnadsredovisningen, har baserats på företagets reviderade räkenskaper. Vi har kontrollberäknat rörelsekostnaderna i redovisningen. I det fall tidningen har ombetts att fylla i en separat kompletterande blankett avseende fördelningen av gemensamma kostnader har vi även kontrollberäknat rörelsekostnaderna i den.vi har gjort följande iakttagelser (fortsätt på separat blad vid behov) Följande handlingar har varit tillgängliga vid granskningen (fortsätt på separat blad vid behov) B. Redovisningen av hur driftsstödet har använts under 2016 Vi har granskat företagets underlag för redovisning av hur stödet har använts enligt vad som anges i kostnadsredovisningen.vi har kontrollberäknat redovisningen av hur driftstödet har använts. Vi har gjort följande iakttagelser (fortsätt på separat blad vid behov).

Följande handlingar har varit tillgängliga vid granskningen (fortsätt på separat blad vid behov) Kontaktuppgifter Företagets namn Revisorns namn Adress Telefon/mobil E-post Denna rapport är avsedd för ovan angivna tidningsutgivande företag och Myndigheten för press, radio och tv för bedömning av ansökan om driftsstöd. Ort och datum Härmed intygas att uppgifterna i revisorsrapporten är korrekta. (godkände/auktoriserade revisorns underskrift och namnförtydligande)

Anvisning till vilka kostnader som kan ingå under varje post och förslag på hur kostnader kan fördelas i företag som har flera tidningstitlar eller tidningar som delar kostnader med annan verksamhet. Av Presstödsnämnden godkänd kostnad relaterad till tidningsutgivning 1. Redaktionella kostnader a) Lön personal och frilans b) Inköpt material inklusive fakturering av frilans c) Redigering d) Webbredaktion e) Formatläggning f) Produktion & planering g) Resor 2. Bilagor (med tydlig koppling till stödsökande tidning) 3. Tryck a) Fast b) Rörlig 4. Distributionskostnader exklusive distributionsstöd 5. Kostnader för försäljning & marknadsföring a) Annonsorganisation b) Marknadsavdelning c) Sponsring Förslag på fördelningsnyckel vid allokering av eventuell gemensam kostnad. Om en annan fördelning görs ska en detaljerad beskrivning av denna bifogas. a) Antal anställda, deras arbetsinsats (%) per tidning i det fall de arbetar för flera tidningar b) Antal tidningar som har möjlighet att använda det inköpta materialet c) Uppskattad arbetsinsats (%) d) Uppskattad arbetsinsats (%) e) Uppskattad arbetsinsats (%) f) Uppskattad arbetsinsats (%) g) Antal tidningar som har möjlighet att tillgodogöra sig resultatet av resan, upplaga Med tydlig koppling avses att bara kostnader för bilagor som följer med den stödberättigade tidningen kan anses vara en godkänd kostnad. Kostnader för en extra upplaga av bilagor som inte distribueras till abonnenter av tidningen räknas inte som en godkänd kostnad. Om en tidning har både godkända och icke godkända kostnader ska fördelningen redovisas. Tryckkostnader kan vara koncerninterna. Av bestyrkandeunderlaget bör tydligt framgå hur internpriset har satts. a) Antal tidningar inom tidningsföretaget som använder tryckeriet b) Upplaga, sidantal Uppskattad arbetsinsats (%), upplaga, antal tidningstitlar som packas, vikt, transporter a) Uppskattad arbetsinsats (%) b) Uppskattad arbetsinsats (%) c) Antal tidningar eller verksamheter som sponsringen avser att marknadsföra 6. Teknisk utrustning (inventarier) Uppskattad nyttjandegrad (%) 7. Avskrivningar Följer inventarierna 8. Administration a) IT b) Företagsledning c) HR d) Inköp e) Kundtjänst a) Uppskattad arbetsinsats (%), antal datorer, antal anställda b) Uppskattad arbetsinsats (%), antal tidningar, omsättning c) Uppskattad arbetsinsats (%), antal medarbetare d) Uppskattad arbetsinsats (%), antal upphandlingar e) Uppskattad arbetsinsats (%), antal ärenden per tidning Vänligen specificera vad som ingår i posten

9. Lokaler 10. Extraordinära kostnader, exempelvis personalneddragningar Antal verksamheter som nyttjar lokalen, kvadratmeternyttjande Ange vilka verksamheter som nyttjar lokalen. Lämna in avtal el.liknande som styrker fördelningen Avgörs från fall till fall 11. Övriga kostnader exempelvis a) Revision b) Företagshälsovård c) Försäkringar d) Representation (intern & extern) a) Antal tidningstitlar eller verksamheter b) Antal anställda knutna till en viss tidningstitel eller verksamhet, uppskattat nyttjande (%) c) Omsättning d) Antal anställda

Bilaga 2 Dagstidningar med driftsstöd under 2017 och deras upplagor Lågfrekventa tidningar Tidning Frekvens Upplaga Driftsstöd Aktuellt i Politiken 1 6495 4 055 000 kr Blekinge-Posten 1 2653 2 351 000 kr Bulletinen Bas Blekinge 1 3951 3 056 000 kr Dalabygden 1 2844 2 351 000 kr Eesti Päevaleht 1 1522 1 763 000 kr ETC 1 11 671 5 523 000 kr ETC lokaltidning Bergslagen 1 2733 2 322 128 kr ETC lokaltidning Göteborg 1 3769 3 056 000 kr ETC lokaltidning Malmö 1 3516 3 056 000 kr ETC lokaltidning Jönköping* 1 2201 2 155 083 kr ETC lokaltidning Norrköping 1 3168 3 056 000 kr ETC lokaltidning Stockholm 1 4168 3 408 000 kr ETC lokaltidning Sundsvall 1 2561 2 351 000 kr ETC lokaltidning Umeå* 1 1671 1 763 000 kr ETC lokaltidning Uppsala 1 3546 2 843 419 kr ETC lokaltidning Örebro 1 4470 3 408 000 kr Flamman 1 3206 3 056 000 kr Gränslöst 1 1867 1 763 000 kr Gästriklands Tidning 1 1587 1 763 000 kr Göteborgs Fria Tidning 1 1653 1 763 000 kr Hemmets Vän 1 8769 4 936 000 kr Inblick 1 5432 3 761 000 kr Internationalen 1 2017 2 351 000 kr Jämtlands Tidning 1 2394 2 351 000 kr Kalmar Läns Tidning 1 2234 2 351 000 kr Karlstads-Tidningen 1 2092 2 351 000 kr Kungsbacka-Posten 1 3486 3 252 252 kr Landets Fria Tidning 1 2275 2 351 000 kr Liberacion 1 2180 2 351 000 kr Lokaltidningen Sorsele m.fl. 1 3594 3 056 000 kr Läns-Posten 1 3387 3 056 000 kr Länstidningen 1 2046 2 351 000 kr Värmlandsbygden Länstidningen Östergötland 1 3217 3 056 000 kr Mariefreds Tidning Måsen 1 3120 3 056 000 kr Miljömagasinet 1 2081 2 351 000 kr M-L Proletären 1 3091 3 056 000 kr Mölndals-Posten 1 5983 4 055 000 kr Nord-Sverige 1 3134 3 056 000 kr

NU 1 3074 3 056 000 kr Ny Tid Göteborgsområdet 1 1838 308 051 kr Nya Tider 1 4147 4 374 750 kr Offensiv 1 2286 2 351 000 kr Ruotsin Suomalainen 1 9498 5 523 000 kr Sesam öppnar dörrar 1 2036 2 351 000 kr Skaraborgsbygden 1 9187 5 523 000 kr Skärgården från Grisslehamn 1 5478 3 761 000 kr till landsort Smålandsbygdens Tidning 1 2122 2 351 000 kr Stockholms Fria Tidning 1 1559 1 763 000 kr Stockholms Tidningen 1 2083 410 764 kr Suomen Uutisviikko 1 2017 2 351 000 kr SvD Junior 1 8026 4 936 000 kr Syre Göteborg 1 1910 2 351 000 kr Sändaren 1 5564 3 761 000 kr Sörmlandsbygden 1 3039 3 056 000 kr Tempus 1 1990 1 763 000 kr Tidningen Västsverige 1 2028 2 278 841 kr Västerbygden Tranås-Posten 1 3052 3 056 000 kr Upplands Nyheter 1 2059 2 351 000 kr Västerbottens Mellanbygd 1 3251 3 056 000 kr Västerbottningen 1 3015 3 056 000 kr Västmanlands Nyheter 1 1711 1 763 000 kr Växjöbladet/Kronobergaren 1 2 338 2 351 000 kr Arbetaren 2 2045 2 955 000 kr Feministiskt Perspektiv 2 2283 2 955 000 kr Fria Tidningen 2 3188 3 841 000 kr Haparandabladet 2 3 212 2 955 000 kr Lokaltidningen 2 4555 4 285 000 kr Stenungssund Norra Halland 2 9497 6 944 000 kr Syre 2 5 953 4 728 000 kr Medelfrekventa tidningar Tidning Frekvens Upplaga Driftsstöd Världen Idag 3 6620 5 970 000 kr Ölandsbladet 3 7228 2 351 000 kr Dagen 4 15644 16 172 000 kr Lysekilsposten 4 2279 2 955 000 kr

Högfrekventa tidningar Tidning Frekvens Upplaga Driftsstöd Gotlands Allehanda 6 6769 2 351 000 kr Gotlands Tidningar 6 9 376 2 351 000 kr Länstidningen Södertälje 6 9487 15 556 000 kr Norrländska 6 25 807 20 514 000 kr Socialdemokraten Skånska Dagbladet 6 18 303 19 134 000 kr Värmlands Folkblad 6 13 458 18 291 000 kr Arbetarbladet 7 13 484 18 702 000 kr Dagens ETC* 7 8513 15 644 000 kr Dala-Demokraten 7 8226 15 072 000 kr Folkbladet Norrköping 7 4082 8 580 000 kr Laholms Tidning 7 2459 5 160 000 kr Länstidningen Östersund 7 7512 13 972 000 kr Svenska Dagbladet 7 144 206 40 000 000 kr Sydöstran 7 8479 15 468 000 kr Västerbottens Folkblad 7 7 043 13 246 000 kr Östra Småland/Nyheterna 7 6 600 13 20 000 kr *Tidningarna har fått återkrav för stöd som har betalts ut under 2017.