Växtskyddsrådets verksamhet 2015 Viktiga växtskyddfrågor och arbetet i växtskyddsrådet Växtskyddsrådet understryker betydelsen av harmonisering mellan länderna vid godkännande av växtskyddsmedel inom norra zonen och i vissa fall hela EU. Ett exempel under 2015 är hanteringen av dispenser för användning av inom EU förbjudna neonikotinoider där besluten skiljt sig mellan en del länder. Växtskyddsrådet har en gemensam syn på att beslut om förbud och villkorsändringar mitt under säsong så långt som möjligt ska undvikas och att det är viktigt att det finns rimliga utfasningstider. Växtskyddsrådet understryker betydelsen av forskning och utveckling inom växtskyddsområdet och vill bl.a. lyfta fram behovet av en långsiktig finansiering. Rapport 2016:9
Växtskyddsrådets verksamhet 2015 Viktiga växtskyddsfrågor och arbetssätt Denna rapport avser att avspegla växtskyddsrådets arbete under 2015. Kapitel 2 tar upp formalia kring växtskyddsrådets organisation, deltagande myndigheter och organisationer och hållna möten. I kapitel 3 sammanfattas de frågor som diskuterats under året. Slutligen i kapitel 4 tas frågor upp om växtskyddsrådets mandat, sammansättning, prioritering av frågor samt arbetssätt. Rapporten belyser såväl den samsyn som de skillnader i åsikter som finns inom växtskyddsrådet. Sammanställt av Anders Emmerman Sekreterare i växtskyddsrådet Omslag: Rödsotvirus i höstkorn som var ett nytt och relativt stort problem 2015, Gunilla Berg, Jordbruksverket
Sammanfattning Jordbruksverket fattade beslut om att inrätta växtskyddsrådet den 23 mars 2011 och har haft 21 sammanträden t.o.m. 2015. Växtskyddsrådet bestod 2015 av representanter från Jordbruksverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Kemikalie inspek tionen, Natur vårdsverket, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Spannmåls odlare, Hushållnings sällskapen, Sveriges lantbruksuniversitet, Svenskt Växtskydd och Naturskyddsföreningen. De myndigheter och organisationer som deltar i växtskyddsrådet har varit överens om att ta fram denna rapport. De är också överens om rapportens innehåll och att den ska belysa såväl den samsyn som de skillnader i åsikter som finns inom växt skyddsrådet. Detaljerade minnesanteckningar från växtskyddsrådets möten finns på Jordbruksverkets hemsida, http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/vaxtskydd/vaxtskyddsra det.4.e01569712f24e2ca09800016944.html. Här finns också ett antal presentationer, PowerPoint, samlade till respektive möte. Nytt för 2015 var att växtskyddsrådet den 23 september 2015 hade sitt första fält möte i Skåne. Utifrån 2015 års diskussioner vill växtskyddsrådet särskilt lyfta fram: Jordbruksverkets skrivelse med stöd av ett enigt växtskyddsråd till regeringskansliet med anledning av kommande EU-översyn av växtskyddsmedelsförordningen. Där framfördes att det är av särskild vikt att berörda parter ges tillfälle för information och får möjlighet att lämna synpunkter. Detta har initialt hörsammats av regeringskansliet som anordnade ett särskilt seminarium i Stockholm den 19 november. Betydelsen av transparenta processer i samband med omröstningar avseende växtskyddsmedel och översyner av växtskyddslagstiftning inom EU påtalas. Det gäller även information om vad som är på gång på myndigheterna, var man står i olika frågor och på vilka grunder beslut tas. Att det finns en gemensam syn inom växtskyddsrådet att så långt möjligt undvika beslut om förbud eller villkorsändringar mitt under säsong i framtiden och att det är viktigt att det finns rimliga utfasningstider. Frågan om betydelsen av harmoniseringen mellan länderna vid godkännande av växtskyddsmedel inom norra zonen och i vissa fall hela EU. Ett exempel under 2015 är hanteringen av dispenser för användning av inom EU förbjudna neonikotinoider där besluten skiljt sig mellan en del länder. Fortsatt understryka betydelsen av att hitta långsiktiga och rimliga lösningar för prövning och godkännande låggiftiga ämnen som växtskyddsmedel och av allmänkemikalier. Betydelsen av forskning och utveckling inom växtskyddsområdet för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. I diskussionen lyftes bl.a. fram betydelsen av en långsiktig finansiering och av vetenskaplig meritering. En detalj är att säkra finansieringen av övervakningen av löss genom sugfällor. Det har fortsatt varit diskussioner kring godkännande av växtskyddsmedel. Dessa frågor har varit mer övergripande kring t.ex. tillgången till växtskyddsmedel i Sverige och våra konkurrentländer till diskussion om enskilda medel. Konkurrenskrafts-
utredningen tog upp delar av den skrivelse Jordbruksverket med stöd av ett enigt växtskyddsråd skickade till utredningen. Utifrån skrivelsen finns ett fortsatt behov av bredare analyser där såväl företags- som samhällsekonomiska som miljö- och hälsomässiga konsekvenser tas upp. En annan fråga har varit de dispenser avseende användningen av vissa neonikotinoider andra länder beslutat om trots att användningen är förbjuden inom hela EU. Vi har sett exempel på komplexiteten i godkännande processen där Kemikalieinspektionen startat ett projekt om möjliga rationella riskbedömningar för att hitta effektivare arbetsprocesser. Den kommande översyn som ska göras av växtskyddsmedelsförordningen 1107/2009 har särskilt uppmärksammats. Utifrån önskemål från växtskyddsrådet anordnade regeringskansliet en särskild hearing kring detta i november 2015. Frågan om tillämpningen och handläggningen av lagstiftningen har särskilt uppmärksammats i samband med att Kemikalieinspektionen avslog en ansökan om förnyat produktgodkännande mitt under säsong samt frågan om låg giftiga ämnen och allmänkemikalier. Båda frågorna ledde till en intensiv diskussion. Trots stort tryck på att finna lösningar för att t.ex. godkänna såpor som växtskyddsmedel har ingen långsiktig lösning hittats med rådande lagstiftningen. Förbudet mot användningen av vissa neonikotinoider ska utvärderas av EU där en rad studier presenterats. En svensk studie har fått stor uppmärksamhet visade på stora negativa effekter på solitära bin och humlor. En annan rapport som diskuterades handlade om vad förbudet kostat det svenska jordbruket. Frågor om växtskyddsmedel och risker för grund- och ytvatten har haft fortsatt hög aktualitet. Växtskyddsrådet har haft möjlighet att fortsatt följa pågående Dricksvattenutredning där en viktig del är hanteringen av vattenskyddsområden. Diskussioner har förts kring klassificering och miljökvalitetsnormer, nya spridningsbestämmelser samt om en remissversion av en vägledning för prövning av tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. Naturvårdsverkets screeninguppdrag och användning av skyddszoner med olika syften, (skydda ytvatten från växtskyddsmedel och växtnäring, förbättra den biologiska mångfalden m.m. ), uppmärksammades. Tillsynsarbetet lyftes fram genom en genomgång av resultaten från ett tillsynsprojekt om integrerat växtskydd (IPM). Växtskyddsrådet har upprepat lyft fram betydelsen av forskning, försöks- och utvecklings verksamhet. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls byggande (Formas) presenterade sitt arbete och tankar med regeringsuppdraget att identifiera forsknings- och utvecklingsbehov för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Betydelsen av vetenskaplig meritering och långsiktighet lyftes särskilt fram i diskussionen. Växtskyddsrådet har också haft fördjupade diskussioner kring växtskyddsmedel m.m. i livsmedel och om en ny allvarlig skadegörare inom bärodlingen, Drosophila suzukii. Håkan Henriksson blev ny ordförande i växtskyddsrådet från årsskiftet 2014/2015. Växtskyddsrådets verksamhet utgår från vårt uppdrag från regeringen och den utvärdering som gjordes 2013. Växtskyddsrådets roll är bl.a. att vara en mötesplats och arena för att kunna ge en helhetssyn inom växtskyddsområdet. Betydelsen av att identifiera viktiga frågeställningar har betonats där det är viktigt att lyfta och belysa strategiskt viktiga frågor såväl avseende konkurrenskraft som hälsa- och miljö.
Innehåll 1 Inledning... 1 2 Växtskyddsrådets organisation och uppdrag, deltagare samt möten... 2 3 Viktiga växtskyddsfrågor... 4 3.1 Övergripande om diskussionen i rådet... 4 3.2 Frågor som diskuterades... 4 3.2.1 Konkurrenskraftsutredningens slutbetänkande... 4 3.2.2 Frågor kopplade till godkännande av växtskyddsmedel... 5 3.2.2.1 Översyn av växtskyddsmedelsförordningen, 1107/2009... 5 3.2.2.2 Beslutet om förbud mitt under säsong... 5 3.2.2.3 Rationella riskbedömningar... 6 3.2.2.4 Bin och pollinerande insekter... 7 3.2.2.5 Allmänkemikalier och låggiftiga ämnen... 9 3.2.2.6 Ny kandidatlista för substitution av växtskyddsmedel...11 3.2.2.7 Kemikalieinspektionens omprövningsprojekt om användningsvillkor...11 3.2.2.8 Diskussionen kring glyfosat...11 3.2.2.9 Lambda-cyhalotrin...12 3.2.2.10 Kemikalieinspektionsseminarium om ömsesidigt erkännande...12 3.2.2.11 Förordning om höjda årsavgifter för bekämpningsmedel...12 3.2.2.12 Godkännande av makroorganismer...12 3.2.2.13 Justitiekanslerns (JK) anmälan avseende Kemikalieinspektionens handläggningstider...12 3.2.2.14 Definitionen vad är ett mindre användningsområde...13 3.2.2.15 Brist på betningsmedel mot flygsot...13 3.2.3 Växtskyddsmedel m.m. i livsmedel...13 3.2.4 Vattenfrågor...14 3.2.4.1 Dricksvattenutredningen....14 3.2.4.2 Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten,...14 3.2.4.3 Naturvårdsverkets spridningsbestämmelser...15 3.2.4.4 Uppdrag om screening och läget med spridningsbestämmelserna...15 3.2.4.5 Styrmedel för skyddszoner...16 3.2.4.6 Vägledning för prövning av tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden...16 3.2.5 Växtskyddskonferensen...17 3.2.6 Rödsotsitutionen...17 3.2.7 Vad visar statistiken?...18 3.2.8 Skatteseminarium...18
3.2.9 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd (IPM) och framtida vägledningsarbetet inom växtskyddsmedelsområdet...18 3.2.10 Drosophila suzukii en ny allvarlig skadegörare för bär och fruktodlingen...19 3.2.11 Identifiera forsknings- och utvecklingsbehov inom växtskydds området för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring...20 4 Växtskyddsrådets roll, sammansättning och arbetssätt...22 4.1 Växtskyddsrådets verksamhet relativt dess uppdrag...22 4.2 Växtskyddsrådets fortsatta arbete...22 4.3 Växtskyddsrådets sammansättning...23
1 Inledning Denna rapport avser att ge en samlad bild av växtskyddsrådets arbete och slutsatser för 2015. Växtskyddsrådet utformar årligen en sådan rapport till regeringen. Detta är växtskyddsrådets femte årsrapport. Deltagande myndigheter och organisationer har varit överens om att ta fram denna rapport. De har också godkänt rapportens innehåll och att den bl.a. också ska belysa såväl den samsyn som de skillnader i åsikter som finns inom växtskyddsrådet. Detaljerade minnesanteckningar från växtskyddsrådets möten finns på Jordbruksverkets hemsida, http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/vaxtskydd/ vaxtskyddsradet.4.e01569712f24e2ca09800016944.html. Här finns också ett antal presentationer, PowerPoint, samlade till respektive möte. 1
2 Växtskyddsrådets organisation och uppdrag, deltagare samt möten Enligt regeringens beslut den 22 december 2010, Jordbruksdepartementets dnr Jo 2010/3727, fick Jordbruksverket i uppdrag att inrätta ett växtskyddsråd. Jordbruksverket fattade beslut om detta den 23 mars 2011. Enligt regeringens uppdrag ska växtskyddsrådet sprida kunskap samt vara ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte i frågor som rör växtskyddets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig växtodling. I växtskyddsrådet ska viktiga aktuella frågor och frågor av relevans diskuteras, bland annat forskning kring alternativa metoder, marknadsutveckling och omvärldsanalys. Utifrån en utvärdering av växtskyddsrådets verksamhet 2013 betonades att det finns ett fortsatt stöd från regeringskansliet för växtskyddsrådet och dess verksamhet. Den upplevs ha ökat kunskaperna och varit till stor nytta för regeringskansliets arbete. Växtskyddsrådets roll som ett forum för dialog och information betonades. Det var dock inte aktuellt att ändra växtskyddsrådets roll, mandat eller att ge växtskyddsrådet några uppdrag eller direkta medel för att göra utredningar m.m. Fortlöpande preciseringar av rådets arbetsordning och uppgifter görs efter diskussion med rådets ledamöter. Till växtskyddsrådet inbjöds representanter för Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Svenskt Växtskydd, Lantbrukarnas Riksförbund (2st), Föreningen Sveriges Spannmålsodlare, Sveriges lantbruksuniversitet, Hushållningssällskapet och Naturskyddsföreningen. Havs- och Vattenmyndigheten blev medlem i växtskyddsrådet 2013. Jordbruksverket utsåg i beslut den 12 maj 2011 Harald Svensson som växtskyddsrådets förste ordförande, Olof Johansson som vice ordförande och Anders Emmerman som sekreterare samt i enlighet med förslag från berörda myndigheter och organisationer ledamöter och suppleanter till växtskyddsrådet. Det har skett vissa förändringar i växtskyddsrådets ledning och ledamöter relativt det ursprungliga beslutet. Divisionsdirektör Håkan Henrikson blev ny ordförande för växtskyddsrådet från och med årsskiftet 2014/2015 då han ersatte Christina Nordin. 2
Vid slutet av 2015 hade växtskyddsrådet följande sammansättning: Ordförande: Håkan Henrikson Vice ordförande: Olof Johansson Sekreterare: Anders Emmerman Myndighet/organisation Ledamot Suppleant Jordbruksverket Cecilia Lerenius Göran Gustafsson Havs- och Vattenmyndigheten Ann Lundström Marie Berghult Naturvårdsverket Maggie Javelius Vakant Kemikalieinspektionen Peter Bergkvist Johan Axelman Lantbrukarnas Riksförbund Marcus Söderlind Gunilla Nordberg Lantbrukarnas Riksförbund Sunita Hallgren Agneta Sundgren Föreningen Sveriges spannmålsodlare Per Sandberg Dag-Henrik Larsson Svenskt växtskydd Hans Hagenvall Cecilia Ljunggren Sveriges lantbruksuniversitet Lars Andersson Erland Liljeroth Hushållningssällskapen Nils Yngveson Hans Augustinson Naturskyddsföreningen Gun Rudquist Emelie Hansson Växtskyddsrådet har under 2015 haft fyra möten; den 11 mars hos Jordbruksverket (Stockholm) den 20 maj hos Havs- och Vattenmyndigheten den 23 september hos Hushållningssällskapet i Skåne - fältmöte den 18 november hos Lantbrukarnas Riksförbund 3
3 Viktiga växtskyddsfrågor 3.1 Övergripande om diskussionen i rådet Diskussionen i växtskyddsrådet har under 2015 varit koncentrerad på vissa frågor, dock med en blandning av övergripande ofta principiella frågor och detaljfrågor. Det har även inkluderats fördjupningar i vissa frågor. Det råder i vissa fall en relativt god samsyn inom växtskyddsrådet medan det i andra kan skilja sig i åsikt mellan växtskyddsrådets medlemmar. I nedanstående genomgång av frågor som diskuterats lyfts detta fram vid behov. Växtskyddsrådet som ett forum för dialog är ett av syftena med växtskyddsrådet. Det bör särskilt framhållas att en viktig del av rapporten avser att spegla vad som diskuterats i växtskyddsrådet. Växtskyddsrådet höll för första gången ett fältmöte. Vid mötet som arrangerades av Hushållningssällskapet deltog även Näringsdepartementet och Miljödeparte ment, Mötet fokuserade på trädgårdsområdet och växtskyddsrådet besökte företag med fältmässig grönsaksodling och fruktodling. Växtskyddsrådet fick ta del före tagens kunskaper och erfarenheter kompletterad med information från Hushållnings - sällskapens trädgårdsrådgivning. Flera frågor togs upp kring marknad, lönsamhet, arbetskraft, Integrerad och ekologisk produktion, växtskyddsproblem och inte minst konkurrens kraftsaspekten och behovet jämförbara villkor för produktionen jämfört med utlandet. 3.2 Frågor som diskuterades 3.2.1 Konkurrenskraftsutredningens slutbetänkande Växtskyddsrådet följde under 2014 Konkurrenskraftsutredningens arbete. En viktig utgångspunkt var den skrivelse som Jordbruksverket med stöd av ett enigt växtskyddsråd lämnade till utredningen. I växtskyddsrådets årsrapport för 2014 konstaterades att växtskyddsrådet finner det positivt att utredningen tagit upp delar av innehållet i ovan nämnda skrivelse, men underströk det fortsatta behovet av bredare analyser där såväl företags- och samhällsekonomiska som miljö- och hälsomässiga konsekvenser tas upp. Under 2015 sammanfattades utredningens betänkande (SOU2015:15). Flera åtgärder föreslogs inom olika fokusområden. Specifikt för fokusområdet villkor och regler och växtskyddsmedel föreslogs bl.a. fortsatta insatser för att säkra tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i liten omfattning, för begränsade användningsområden, utökade satsningar på effektivt och hållbart växtskydd och uppdrag till Kemikalieinspektionen om förenkling av handlägg ningen av godkännande av växtskyddsmedel inklusive jämförande analys. I diskuss ionen framfördes från utredningen att den var mer fokuserad på primärproduktionen och främst tog upp frågor som kan främja just konkurrenskraften. Det var mindre fokus på miljöaspekterna, men ändå pekades från utredningen att de i sin konsekvensanalys ändå beaktade konsekvenser för miljön av förslagen. Här framfördes att t.ex. beräkningar av samhällskostnader av t. ex. föroreningar i vatten saknades. 4
Det uttrycktes flera positiva men även en del negativa synpunkter på utredningen där Lantbrukarnas Riksförbund betonade betydelsen av utredningen och att det finns ett antal förslag som borde hanteras redan idag. Kemikalieinspektionen menade bl.a. att den konsultrapport som tagits fram innehåller en del frågetecken och brister. I diskussionen underströks det fortsatta behovet att följa frågan i pågående arbete med en livsmedelsstrategi men även det fortsatta behovet av bredare analyser där såväl företags- och samhällsekonomiska som miljö- och hälsomässiga konsekvenser tas upp. 3.2.2 Frågor kopplade till godkännande av växtskyddsmedel 3.2.2.1 Översyn av växtskyddsmedelsförordningen, 1107/2009 Växtskyddsrådet fick information om att ett arbete påbörjats inom EU med att ta fram ett underlag inför den översyn av växtskyddsmedelsförordningen som kommer att startas av EU-kommissionen. Avsikten från början var att en sådan översyn enligt förordningen skulle varit klar redan i december 2014, så arbetet är rejält försenad. Det som nämns särskilt i förordningen om innehållet i översynen är t.ex. godkännandekriterier för verksamma ämnen, hanteringen av zonsystemet och ömsesidigt erkännande. Från flera i växtskyddsrådet anfördes att det i denna fråga är viktigt med en svensk beredning som brett tar hänsyn till olika synpunkter. Här framfördes särskilt betydelsen av att regeringskansliet bjuder in till möten/seminarier som ger möjlighet till information och att lämna synpunkter samt att det är en öppen beredning från regeringskansliet. Utifrån diskussionen i växtskyddsrådet utformade Jordbruksverket med stöd av ett enigt växtskyddsråd i juni 2015 en skrivelse till regeringskansliet där det bl.a. också betonades att det är av särskild vikt att det ges tillfälle för information och att lämna synpunkter från alla berörda parter och pekade på möjligheten att regeringskansliet kan arrangera informations- och diskussionsmöten inför sin fortsatta beredning. Regeringskansliet har också arrangerat en hearing om översynen den 19 november 2015 med en bred inbjudan och relativt högt deltagande. Arbetet med översynen ska också särskilt ses mot att växtskyddsrådet upprepat lyft fram frågan hur växtskyddsförordningen tolkas och tillämpas olika inom EU. Frågan har kommit upp t.ex. i samband med olika länders beslut för dispens för fortsatt användning av vissa neonikotinoider trots förbjud i hela EU och beslut om förbud och villkorsändringar mitt under säsong. Även nuvarande zonindelning och marknaden för växtskyddsmedel har diskuterats. Växtskyddsrådet avser att fortsatt kontinuerligt följa utvärderingen. 3.2.2.2 Beslutet om förbud mitt under säsong Bakgrunden till diskussionen var att Kemikalieinspektionen i mitten av juni 2015 avslog en ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlen Butisan Top och Nimbus CS (ogräsbekämpning i oljeväxter och kålväxter). Av dispensbeslutet framgick att att all användning av produkterna Butisan Top och Nimbus CS är förbjuden efter den 12 juni 2015. I det specifika fallet beviljades senare dispens från kravet på produktgodkännande. Det innebar att produkterna enligt villkoren i beslutet får överlåtas och användas fram till den 30 september. Beslutet om förbud mitt under säsong innebar att det blev en intensiv princip- 5
diskussion. Hushållningssällskapet tillskrev Jordbruksverket där man bl.a. ansåg situationen är mycket allvarlig och att växtskyddsrådet i en skrivelse till Sveriges regering skulle meddela att svenskt jordbruk inte kan verka under premisser där betydelsefulla växtskyddsmedel plötsligt under pågående produktionssäsong utan förvarning förbjuds utan någon som helst hänsyn till konsekvenserna. Jordbruksverket såg bl.a. i svaret till Hushållningssällskapet det som nödvändigt att det framöver finns en rimlig anståndsperiod utifrån ändrade förutsättningar genom beslut om förbud eller ändrade villkor för växtskyddsmedel. Detta utifrån såväl praktiska och ekonomiska konsekvenser. Förutsättningarna för att komma överens inom växtskyddsrådet om en skrivelse till regeringskansliet skulle undersökas. Ett utkast till en sådan skrivelse skickades under sommaren ut till växtskyddsrådets medlemmar. Vid växtskyddsrådet möte i november sammanfattade ORDF frågan utifrån de synpunkter som inkommit att han uppfattade att det fanns ett starkt stöd i växtskyddsrådet för att undvika förbud eller villkorsförändringar mitt under säsong. Detta förutsatt att inte helt nya allvarliga miljö- och hälsorisker har upptäckts och som innebär omedelbar oro. Stödet till en gemensam skrivelse var däremot delat. Här saknades stöd från Kemikalieinspektion, Havs- och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen. Kemikalieinspektionen anförde som skäl bl.a. att besluten är överklagade och ska prövas i domstol. Hushållningssällskapet, Sveriges Spannmålsodlare, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenskt Växtskydd underströk ett fortsatt behov av en skrivelse för att klarlägga premisserna. Här underströks också betydelsen av att tolkningen av förordningen i Sverige måste synkroniseras med andra länder. Betydelsen av jordbrukarnas möjlighet till god planering av växtodlingen lyftes också särskilt fram. ORDF pekade på att växtskyddsrådet hittills haft konsensus i våra skrivelser och att vi inte haft en struktur för att öppna för skrivelser där vi är oeniga. Varje deltagande organisation har alltid möjlighet att tillskriva regeringen. Slutsatsen blev således att det inte kom att utformas en skrivelse i denna fråga till regeringen med stöd från ett enigt växtskyddsråd. Slutligen framfördes möjligheten att särskilt lyfta fram denna fråga i den översyn som ska göras av växtskyddsmedelsförordningen 1107/2009, se avsnitt 3.2.2.1, och det pekades även på växtskyddsrådets minnesanteckningar och årsrapport för att särskilt föra fram problematiken och diskussionen. 3.2.2.3 Rationella riskbedömningar Kemikalieinspektionen sammanfattade tankarna kring ett påbörjat projekt om möjligheter till mer rationella riskbedömningar för miljön i processen med att godkänna växtskyddsmedel. Bakgrunden är bl.a. att hitta effektivare arbetsprocesser för att korta handläggningstiderna. En utgångspunkt är en bred oro inom EU för en ytterligare ökad komplexitet. Från arbetet så långt lyftes fram att det ska vara möjligt att förstå hur besluten bidrar till att en hög skyddsnivå upprätthålls och att kommunicera hur bedömningarna görs. Dessa bedömningar ska göras ur ett helhetsperspektiv på prövnings processen och med beaktande av osäkerheterna i miljöriskbedömningen. Här framhölls bl.a. att ett av förordningens syften är att det ska finnas medel på 6
marknaden och att prövningsprocessen ska leda till att vissa växtskyddsmedel blir godkända. Diskussionen i växtskyddsrådet kretsade bl.a. kring frågan om andra medlemsländer i EU gör motsvarande arbete och om det finns samarbete kring detta. Här lyftes fram att det är viktigt att alla länder ser på detta på samma sätt och att vi inte står ensamma. Kemikalieinspektionen anförde att arbetet hittills hållits inom myndigheten men att kontakter nu ska utvecklas med andra länder. Här framfördes av Svenskt Växtskydd att de ämnen och produkter som nu hanteras inte är okända, dvs. mycket är redan gjort och att företagen tycker att de redan uppfyller kraven. Det kan därför vara svårt att förstå behovet av att skilja produkter från varandra med avseende på risk. En viktig fråga som också togs upp är betydelsen av att ha en god förutsägbarhet i godkännande processen. Kemikalieinspektionen driver projektet vidare och till den har knutits en referensgrupp med myndigheter och organisationer. 3.2.2.4 Bin och pollinerande insekter Neonikotinoider och dispenser EU beslutade 2013 att förbjuda neonikotinoider (tre substanser) för användning i grödor där det finns särskild risk för honungsbin och andra pollinerare. Förbudet gäller tillsvidare, men efter två år skulle det göras en utvärdering utifrån nya underlag. European Food Safety Authority (EFSA) har under 2015 särskilt frågat om nya vetenskapliga rön angående dessa medel. I början av 2016 förklarades att själva översynen nu ska påbörjas och förväntas vara färdig i januari 2017. Många rapporter i frågan har publicerats, bl.a. nedanstående svenska rapport som fann bekymmer med användningen och främst påverkan på solitära bin och humlor. I denna fråga har Sverige intervenerat till stöd för EU-kommissionens beslut om neonikotinoiderna. Interventionen gäller målen T-429/13 (UDEUD2013/432) Bayer CropScience mot EU-kommissionen och T-451/13 (UDEUD2013/433) Syngenta Crop Protection m.fl. mot Europeiska kommissionen. Kemikalieinspektionen refererade till tidigare miljöminister Lena Ek och hennes åsikt att vi måste ta fasta på skyddet av bin. Det fanns delade meningar om detta där Hushållningssällskapet uttryckte tveksamhet för att gå in i frågor även för användningar som vi inte har i Sverige medan Sveriges Lantbruksuniversitet lyfte fram att det kan vara bra att Sverige intervenerar om vi kan påverka harmoniseringen. Att vissa länder trots förbudet har medgett dispens för viss användning av dessa medel ledde till en intensiv diskussion i växtskyddsrådet. Ett exempel var Finland som 2015 fick dispens för betning av våroljeväxter och att vi inte fick det i Sverige. Det framfördes att det för oss innebär försämrade möjligheter till bekämpning och större osäkerhet i odlingen som i sin tur bl.a. kan innebära att våroljeväxter inte odlas och vi därigenom också får en sämre växtföljd. Kemikalie inspektionen menade att frågan väckt starka reaktioner och irritation från flera länder, främst på grund av risk för snedvriden konkurrens. EU-kommissionen kunde ha nekat dispens, men har inte gjort det. Från ORDF uttrycktes förståelse för det beslut som tagits om förbud men att hanteringen av dispenser är ett tydligt exempel på att harmoniseringen av lagstiftning inom EU inte fungerar. 7
En gemensam syn i växtskyddsrådet i denna fråga är vikten av att länderna inom EU tillämpar lagstiftningen på samma sätt. Inventering av risken för förgiftning av bin med växtskyddsmedel av typen neonikotinoider under svenska förhållanden Jordbruksverket genom Thorsten Rhaebeck Pedersen redovisade resultaten av rubricerat projekt, http://www.jordbruksverket.se/download/18.1cc979d215215df e04bb8650/1452158845294/rapportbinochneonikotinoider.pdf. Projektet är unikt då det är ren fältundersökning där noggrannheten varit stor för att renodla effekter bl.a. på samhällsutveckling, födosök och reproduktion relativt allt annat lika. Relativt små och känsliga honungsbisamhällen har använts där resultaten visade med mycket stor sannolikhet att deras hälsa inte påverkas av fältmässig användning av neonikotinoiden klotianidin. Däremot var de negativa effekterna för humlor och de solitära bina som undersöktes påtagliga. Här uttrycktes att de dramatiska effekterna på vilda bin och för humlorna t.o.m. kan betecknas som en kollaps. Slutsatsen från projektet var att användningen klotianidin och motsvarande neonikotinoider i blommande grödor som är attraktiva för bin är olämplig. Rapporten har rönt stort intresse och kommer ingå i den fortsatta EU-processen kring dessa ämnen. Diskussionen i växtskyddsrådet kretsade bl.a. kring varför honungsbina klarade sig bättre än solitära bin. Det framfördes att drottningen relativt andra vilda bin lever mer skyddat, samhällena har många fler individer och att bisamhällen kan bryta ned toxiska ämnen bättre än vilda bin. Det ställdes också frågor om vilken roll solitära bin och humlor spelar för den totala pollineringen. Deras betydelse kan variera kraftigt mellan olika grödor, men att de står för en ansenlig andel av insektspollineringen i rödklöver och många arter av frukt och bär och att kunskapen om detta kunde vara bättre. Konsekvenser av förbudet mot neonikotinoider under växtodlingssäsongen 2014 och hur effekterna kan bli på lite längre sikt Jordbruksverket genom Bengt Johnsson redovisade resultaten av rubricerat projekt, http://www2.jordbruksverket.se/download/18.116fee5d14e0298945 d5bb37/1434620891823/ra15_13.pdf. Det innefattade lönsamhetsberäkningar på företags- och sektorsnivå samt intervjuer med odlare, rådgivare och handel. Inget ställningstagande gjordes om förbudet var rätt eller fel. Våroljeväxtarealen hade minskat från i storleksordningen 40 000 hektar, (50 000 hektar 2013) till cirka 15 000 hektar 2014 med en prognos för omfattningen av odlingen 2015 till 5 000 hektar. Där odlingen minskat har de flesta odlarna ökat spannmålsodlingen. Orsakerna till förändringen förklarades bl.a. av svag avkastningsutveckling, bättre vinterhärdighet i nya höstrapssorter och prisrelationen mot spannmål. Till stor del kunde dock minskningen ändå förklaras med att förbudet mot användning av neonikotinoider har tillkommit. Beräkningarna visade att effekten av förbudet på sektorsnivå är i storleksordningen 20 miljoner kronor med risk för ännu högre kostnader på sikt. Utslaget per hektar innebär detta minskad lönsamhet med 800 kronor. Det finns bland odlarna ett starkt önskemål om att odla våroljeväxter i framtiden om det finns säkra metoder, där behovet av omväxlingsgrödor underströks. Odlarna testade 8
också olika möjligheter med att t.ex. utveckla odlingstekniken. En del odlare har visat på ett ökat intresse för höstoljeväxter men man såg problem med övervintringen särskilt i Mälardalsområdet. Diskussionen i växtskyddsrådet handlade delvis om Finland som medgav dispens och där en ökad odling av våroljeväxter förväntades. Det framfördes bl.a. att det där finns färre alternativa grödor än i Sverige och att det varit ett tryck på att försörja den inhemska oljeindustrin. I detta sammanhang nämndes att handeln i Sverige inte har merbetalning för våroljeväxter i Sverige och att det är en liten prisskillnad att transportera oljefrön från Mälardalen eller norra Tyskland till svensk oljeindustri. EU-vägledningen för bedömning av risker för pollinerande insekter Kemikalieinspektionen har tidigare framfört att EU-vägledningar är ett viktigt sätt för att underlätta för såväl de prövande länderna som sökande. Det har nu visat sig att flera länder inte var beredda att anta ett gemensamt dokument för bedömning av risker för pollinerande insekter och EU-kommissionen har inte lyckats komma vidare i denna fråga. Det finns ytterligare ett 10-tal andra utkast till vägledningar. Enligt Kemikalieinspektionen koncentrerar EU-kommissionen sig fortsatt på processen kring vägledningsarbetet generellt och hur frågan ska drivas vidare där enhetlighet efterfrågas. 3.2.2.5 Allmänkemikalier och låggiftiga ämnen Frågan om allmänkemikalier och låggiftiga ämnen har diskuterats vid samtliga möten med växtskyddsrådet under 2015 utan att någon mer långsiktig lösning har kunnat presenteras. Problemen har till stor del uppkommit som en följd av den nya förordningen (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Ett svenskt undantag gjorde att vi inte behövde godkänna dessa medel tidigare i den nationella lagstiftningen. Hit hör produkter såsom rapsolja, paraffinolja, kaliumbikarbonat, såpa, stärkelse, talk, åkerfräken och kvassia för att hålla tillbaka angrepp från skadegörare. Det är fråga om produkter såväl för ekologisk produktion som för integrerat växtskydd (IPM). Svårigheterna ligger framför allt på EU-nivå där frågan så långt inte varit prioriterad. Hittills har situationen hanterats genom att Kemikalieinspektionen beviljat dispenser för t.ex. såpor men det kan bara ges i ekologisk odling eftersom det bara är där det saknas alternativ. I diskussionen om ämnen med låg risk har också pekats på flera frågor och osäkerheter som vem som ska skicka in ansökan, vilket underlag som krävs, vem ska ta fram det, bekämpningsmedelsskattens påverkan, att produkterna tillverkas av små företag m.m. Kemikalieinspektionen hade inför 2015 förklarat att man prioriterar frågan och är angelägna att finna en lösning. I början av mars 2015 framförde Kemikalieinspektionen att regeringen avsåg att göra vissa ändringar i miljöbalkens 14 kap 5 som innebär att allmänkemikalier får användas i växtskyddssyfte om det är uppenbart att användningen inte medför risker för människors och djurs hälsa och miljön. En tolkning av ändringen var att Kemikalieinspektionen inte behöver utfärda dispenser avseende användningen av sådana allmänkemikalier i växtskydds- 9
medelssyfte som ännu inte har ett beslut om godkännande inom EU. Detta skulle ändå inte lösa hela problematiken. Om ett verksamt ämne redan är godkänt som växtskyddsmedel inom EU kan det inte samtidigt bli godkänt som en allmänkemikalie. Exempel på sådana ämnen är såpor och rapsoljor som redan är godkända som växtskyddsmedel. Miljöbalken har relativt ambitionen ovan inte ändrats under 2015. I diskussionen framfördes att det även kan vara en rättvisefråga med förenklade lösningar utifrån att det kan finnas företag som fått godkännande och som tillhanda hållit hela den dokumentation som behövs och att en förenklad snabbväg kan bli problematisk. Ytterligare ansatser borde således ske på ett sådant sätt att marknaden inte störs. Lantbrukarna Riksförbund såg inför växtsäsongen 2015 två vägar framåt varav den ena är att återigen söka dispens. Kemikalieinspektionen lyfte fram att dispenser i princip endast ska användas i nödfallssituationer och har upprepat lyft fram tidigare EU-kritik för hanteringen av dispenser i Sverige. Den andra vägen är att söka om ömsesidigt erkännande. Ett ömsesidigt erkännande skulle vara en mer långsiktig lösning. Lantbrukarnas Riksförbund önskade här att få en dialog med Kemikalieinspektionen vad som krävs för att en sådan ansökan ska kunna godkännas, då den är förenad med stora kostnader. Kemikalieinspektionen har hittills hänvisat till att det inte går att ta ställning i denna fråga innan man har en ansökan. Vid växtskyddsrådets möte i maj anförde Lantbrukarnas Riksförbund att det är fortsatt akut läge när det gäller såpor och oljor framförallt för den ekologiska produktionen. Det fanns inget intresse för industrin att gå in med ansökningar. Frågan hade hanterats genom att ansöka om dispenser men att det var ett bekymmer med att få besked från Kemikalieinspektionen. Användningen av såpa och paraffinolja kunde även för 2015 lösas med dispenser. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund har det varit knepigt med hanteringen av dessa där det kommit krav på svar på många kompletterande frågor från Kemikalieinspektionen. Om frågan måste lösas med dispensansökningar även framöver menade Lantbrukarnas Riksförbund att det i fortsättningen för nya dispensansökningar som godtagits tidigare bara är att sätta ett nytt datum på beslutet och att det skickas tillbaka med vändande post. Stor irritation har uttryckts varför dispenserna för t.ex. såpor endast kan ges till ekologisk odling, vilket upplevdes vara att hårdra systemet. Hanteringen av frågan har upprört många jordbrukare. Kemikalieinspektionen hänvisade här till att förordningen och att det handlar om att det finns andra medel eller metoder tillgängliga vilket i de aktuella fallen har saknats i just ekologisk odling. Det frågades också om när användningen i praktiken blir ett problem och om det går att finna en lösning genom vägledningen till tillsynsmyndigheten, dvs. att det blir en tillsynsfråga. Här uttrycktes tveksamhet om det kan innebära att man går in på en annan myndighets ansvarsområde. ORDF har under hela året varit mycket tydlig med att frågan är för viktig för att vänta på en långsiktig lösning och pekade på att nuvarande låsning inte kan gå i linje med lagstiftarnas intentioner. Kemikalieinspektionen menade att vi är överens om syftet med lagstiftningen och att frågan långsiktigt måste lösas med förändringar i lagstiftningen. 10
Som slutsats av diskussionen av växtskyddsrådets sista möte var att Kemikalieinspektionen tar med sig frågan hem för att ytterligare se på tolkningen och försöka hitta en kreativ och pragmatisk lösning. Frågan tas åter upp i 2016 års första möte med växtskyddsrådet. I diskussionen lyftes också möjligheten ta upp problematiken i samband med den kommande översynen av växtskyddsmedelsförordningen, 1107/2009. Detta är dock en process som kan ta flera år. Nuvarande skatter för t.ex. såpor som växtskyddsmedel har tagits upp flera gånger. De används ofta i höga doser och med nuvarande skattesystem, kr/kg aktiv substans, blir skatten hög per hektar. Den kan därigenom även avsevärt minska intresset från marknaden att saluföra dessa medel. Från flera i växtskyddsrådet uttrycktes ett önskemål att verka för att skatten på sådana medel tas bort. Naturskyddsföreningen tyckte att skatten på växtskyddsmedel ska sättas relativ farlighet/risk, vilket i praktiken skulle innebära att låggiftiga ämnen blir billigare. 3.2.2.6 Ny kandidatlista för substitution av växtskyddsmedel EU-kommissionen beslutade i januari 2015 om rubricerad kandidatlista. Närmare information finns på följande webbsida http://europa.eu/rapid/press-release_ MEMO-15-3743_en.htm?locale=en. Tillämpningen skulle börja gälla fr.o.m. 1 augusti 2015. Enligt Kemikalieinspektionen är arbetsgången att göra en jämförande bedömning efter en stegvis process. Den går bl.a. ut på att tidigt identifiera om det finns tillräckligt många verksamma ämnen för att undvika resistens för en viss användning. Sannolikt går cirka 90-95 procent inte vidare i processen pga. brist på alternativ eller risk för resistens. 3.2.2.7 Kemikalieinspektionens omprövningsprojekt om användningsvillkor Kemikalieinspektionen har fortlöpande informerat om omprövningsprojektet. Omprövningen av samtliga växtskyddsmedels användningsvillkor och märkning enligt CLP-kraven 1 berörde cirka 300 produkter. 3.2.2.8 Diskussionen kring glyfosat International Agency for Research on Cancer (IARC) hade i en rapport våren 2015 uttalat att glyfosat var genotoxiskt och kunde möjligen orsaka cancer hos människor. Detta orsakade en omfattande debatt under 2015. En översynsprocess av den aktiva substansen, glyfosat, pågick inom EU med Tyskland som rapportörland. Som en följd av denna och IARCs rapport har även European Food Safety Authority (EFSA) gjort en riskvärdering och en översyn. EFSA menade i ett utlåtande i november 2015 att glyfosat sannolikt inte är genotoxiskt eller utgör ett cancerframkallande hot mot människor. Glyfosat föreslogs således inte klassificeras som cancerframkallande enligt EU-förordningen för klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen. Alla medlemsländers experter utom en var eniga om att varken epidemiologiska data (dvs. på människa) eller bevis från djurstudier påvisat orsakssamband mellan exponering för glyfosat och utveckling av cancer hos människor. Den svenska representanten hade reserverat sig. Beslutet av översynsprocessen av glyfosat förväntas under våren 2016. 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar 11
3.2.2.9 Lambda-cyhalotrin Avseende lambda-cyhalotrin lämnade Kemikalieinspektionen en rapport till EU-kommissionen i februari 2013. Slutsatsen från den, kommentarer och ett expertmöte var att det är tveksamt om det finns några acceptabla användningar. EFSA skulle därefter publicera sin bedömning under 2014 varefter EU-kommissionen skulle lämna ett förslag till beslut. Kemikalieinspektionen meddelade dock att under tiden har ett likartat ämne godkänts, gamma-cyhalotrin, som kan innebära att EU-kommissionen även är beredd att öppna upp för lambda-cyhalotrin. Bedömningen var att lambda-cyhalotrin i sådana fall blir ett s.k. kandidatämne för substitution med ett godkännande på max sju år. Genom beslut i december blev det också fallet. 3.2.2.10 Kemikalieinspektionsseminarium om ömsesidigt erkännande Kemikalieinspektionen höll 2013 ett mycket uppskattat seminarium om godkännandeprocessen. Det har varit ett stående önskemål från växtskyddsrådet att det kan ordnas ett ytterligare seminarium med fokus på ömsesidigt erkännande. Kemikalieinspektionen har i princip ställt sig positiva till detta, men har inte kunna prioritera frågan. Önskemålet lyftes åter fram under 2015 då man menade att frågan om ömsesidigt erkännande fått än mer aktualitet relativt diskussioner i t.ex. i Konkurrenskraftsutredningen och i diskussionen om låggiftiga ämnen. Det starka önskemålet om att Kemikalieinspektionen kan anordna rubricerat seminarium kvarstår. 3.2.2.11 Förordning om höjda årsavgifter för bekämpningsmedel Svenskt Växtskydd lyfte fram det enligt sin syn det överraskande beslutet att höja årsavgifterna. Det kom utan kontakter med företagen och vid en tidpunkt som inte är optimal utifrån den säsongstyrda affärsverksamhet växtskyddsföretagen har. 3.2.2.12 Godkännande av makroorganismer Senaste nyheten under 2015 var att utifrån tidigare utredning så arbetades det med en ny förordning på regeringskansliet och att man innan årsskiftet var relativt lång framme. I diskussionen framfördes att det uppkommit frågor/osäkerhet kring tillämpningen av lagstiftningen i väntan på den nya förordningen, vilket skulle kunna påverka tillgängligheten av makroorganismer på marknaden. 3.2.2.13 Justitiekanslerns (JK) anmälan avseende Kemikalieinspektionens handläggningstider Kemikalieinspektionen informerade om att JK hade att hantera sju stycken anmälningar varav fyra från biocidföretag. Lantbrukarnas Riksförbund meddelade att man hade JK-anmält Kemikalieinspektionen utifrån förhållandet att man ansökt om utvidgat godkännande och att det har varit en i flera fall mycket lång handläggning. Av 17 stycken ansökningar 2012 2014 hade endast fem besvarats. Här lyftes också fram att de långa handläggningstiderna även leder till ett ökat behov av dispenser. Svenskt Växtskydd sammanfattade situationen med JK-anmälningar och riktade skarp kritik mot de långa handläggningstiderna. JK riktade sedan i sitt utlåtande skarp kritik, på högsta allvarlighetsnivå, avseende Kemikalieinspektionens handläggningstider. Som svar anförde 12
Kemikalieinspektionen att man för närvarande arbetar med en handlingsplan som skulle redovisas till regeringen den 1 juni 2015. Kritiken avfärdades inte men man menade att det finns olika orsaker till problemen, bl.a. strukturella och ett problem som är mer generellt inom EU avseende bristen på resurser för att hantera en komplex förordning. Regeringen har i december 2015 gett Kemikalieinspektion i uppdrag att förslå lösningar för att minska de långa handläggningstiderna för godkännande av växtskyddsmedel. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars. 3.2.2.14 Definitionen vad är ett mindre användningsområde På en fråga informerade Kemikalieinspektionen om vad som gäller avseende Vad är ett mindre användningsområde? där det finns information på Kemikalieinspektionens webb, se länk http://www.kemi.se/hittadirekt/bekampningsmedel/ vaxtskyddsmedel/ansokan-for-vaxtskyddsmedel-som-ar-godkanda-i-sverige 3.2.2.15 Brist på betningsmedel mot flygsot Problemet har senare år lösts med dispenser och för 2015 fanns en svensk dispens för betning med ett medel, Rancona i-mix. Det finns även en dispens för 2016 med samma medel. Säsongens dispens är en kopia av föregående års, med krav på konstaterad smitta samt inrapportering om behandlade partier. Samtidigt råder osäkerhet kring framtida godkännande av medlet. Problemställningen har således fortsatt hög aktualitet. 3.2.3 Växtskyddsmedel m.m. i livsmedel Genom Statens livsmedelsverk och Anneli Widenfalk sammanfattades riskerna med växtskyddsmedel relativt andra risker med koppling till vår konsumtion av livsmedel. Livsmedelsverket deltar i arbetet med utvärdering av resthalter och analysmetoder både för godkännande av aktiva substanser och produkter och dels i arbetet utifrån förordning (EG) 396/2005 om gränsvärden avseende växtskyddsmedel i livsmedel. I samband med godkännande av växtskyddsmedel görs bl.a. intagsberäkningar och man utgår alltid från den diet som har högst intag. Kontrollerna av livsmedel är riskbaserade och de 20 viktigaste produkterna utgör 60 procent av programmet. Frågor ställdes särskilt om hög konsumtion hos barn och risker med intag av växtskyddsmedel där Livsmedelsverket menade att växtskyddsmedel i barnmat inte är något stort problem. De senaste årens kontroller har proverna varit fria från mätbara resthalter. Livsmedelsverket presenterade resultaten från kontrollen av växtskyddsmedel i livsmedel översiktligt, i frukt, i grönsaker och mer specifikt i tomater, jordgubbar och äpplen, svensk råg och vete samt i vindruvor framförallt avseende åren 2013 och 2014. Här underströks betydelsen av att ytterligare utveckla kontrollrapporterna och bli bättre på att redovisa resultaten så att även nivåerna på resthalter framgår och inte bara fynd eller inte fynd. I diskussionen lyfte Kemikalieinspektionen fram att man upplever Livsmedelsverkets bedömningar lite väl kategoriska och att de möjligen kunde vara lite mer ödmjuka för den osäkerhet som finns. Här framhölls även programmet för hållbar 13
användning av bekämpningsmedel som går längre än MRL-förordningen 2 och som är ett sätt att hantera osäkerheter. Livsmedelsverket höll med om att det är bra att hålla halterna i mat så låga som möjligt, men att det finns många och kanske större osäkerheter kring många andra ämnen som förekommer i vår mat (t. ex. mögelgifter, naturliga ämnen, metaller och andra föroreningar). Här underströks betydelsen av att ringa in vad som är de största problemen för folkhälsan. Lantbrukarnas Riksförbund pekade på betydelsen av att i olika rapporter få en nyanserad bild av riskerna med växtskyddsmedel i livsmedel och att det förekommer att olika aktörer skrämmer allmänheten i onödan med olika larm. Naturskyddsföreningen menade att man utgår från att konsumenterna själva vill ta ansvar för sitt förhållande till växtskyddsmedel och pekade här mer på farhågorna med växtskyddsmedel ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Livsmedelsverket menade att man gärna kunde spara på larmen tills det var verklig fara. Problematiken med kadmium redovisades som ett exempel på andra intag som skulle kunna innebära risker. Här uppskattas att några procent av befolkningen har ett intag som överstiger det tolerabla intaget. Ett arbete vid Livsmedelsverket med en s.k. risktermometer presenterades. Det är ett verktyg för att jämföra risker med olika intag, som i exemplet med t.ex. bly, dioxiner och kadmium. Enligt Livsmedelsverkets samlade bedömning är frukt och grönsaker de livsmedel som bidrar mest till exponering för rester av växtskyddsmedel. Baserat på dagens kunskap är myndighetens men även EFSAs bedömning att resthalter av växtskyddsmedel inte innebär en långsiktig hälsorisk. Nyttan med grönsaker och frukt överväger eventuella risker. 3.2.4 Vattenfrågor 3.2.4.1 Dricksvattenutredningen. Ulrika Askling som är sekreterare i utredningen sammanfattade nuläget i utredningen. Det pekades på de olika fokusområden utredningen har att hantera där skyddet av vattentäkter är en del. Ett delbetänkande om klimat och effekter på dricksvattenförsörjningen lämnas i den 1 juni 2015 och slutbetänkandet den 29 april 2016. I diskussionen inom utredningen lyftes det regionala perspektivet särskilt fram. Utredningen diskuterade behovet av skydd av vattentäkter liksom processen att inrätta vattenskyddsområden och ansökans innehåll. Länsstyrelsernas vägledande och beslutande roll tas upp liksom vägledande myndigheters roll. Frågan om utfasning av dubbelregleringen avseende användningen av växtskyddsmedel och förutsättningarna för detta behandlas också av utredningen. 3.2.4.2 Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, Havs- och Vattenmyndigheten genom Ann-Sofie Wernersson presenterade de reviderade föreskrifterna för klassificering och miljökvalitetsnormer av ytvatten. Här gavs en bakgrund till ändringarna utifrån vattenförvaltningens arbete och reviderade EU-direktiv. Statusklassificering av ytvatten innefattar såväl ekologisk 2 MRL-förordningen (EG) nr 470/2009 är inrättad av EU och är ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung. 14
som kemisk status. Nyheter avseende den kemiska statusklassningen var att 12 nya ämnen tillkommit varav 8 växtskyddsmedel, några reviderade gränsvärden samt att några värden tillkommit för biota och sediment. Diskussion fördes kring frågan om nationella bedömningsgrunder för tänkbara särskilda farliga ämnen (SFÄ), vilka beaktas inom den ekologiska statusklassificeringen. Under 2015 ska vägledningsdokumentet för statusklassificering av miljögifter i ytvatten göras klart. Här lyftes betydelsen av tydlighet hur olika värden används till exempel i miljöövervakningen respektive i föreskrifter där Havs- och Vattenmyndigheten kan ha en central roll. 3.2.4.3 Naturvårdsverkets spridningsbestämmelser Naturvårdsverket genom Emil Jansson presenterade det pågående arbetet. Parallellt hade vid tillfället för presentationen arbete påbörjats med vägledningen. Naturvårdsverket antog sedan den 11 juni 2015 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel. Föreskrifterna var tillämpliga från och med den 1 november 2015. Naturvårdsverket har även utarbetat en vägledning. 3.2.4.4 Uppdrag om screening och läget med spridningsbestämmelserna Naturvårdsverket informerade genom Karin Klingspor och Anna Hellström om sitt screeningsuppdrag som omfattar högfluorerade ämnen och växtskyddsmedel. Uppdraget ska redovisas den 1 april 2016. Syftet är att få en bättre sammantagen bild av föroreningssituationen relativt den som finns idag. För växtskyddsmedel omfattade screeningen för ytvatten 23 vattendrag med mer än 50 procent åkermark och med ett avrinningsområde mellan 20 100 km² samt ytterligare 23 vattendrag regionalt och för grundvatten 54 enskilda brunnar i områden med hög andel jordbruksmark samt regionalt 18 vattenverk i inkommande grundvatten. Själva screeningen genomförs av KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB). Utöver själva screeningen ska en analys av resultatet göras samt vid behov förslag till vidare åtgärder redovisas. Inom uppdraget görs också en sammanställning av befintliga haltdata för växtskyddsmedel i vatten. Preliminära slutsatser från dessa sammanställningar presenterades. Preliminära data från screeningen visade på relativt lika resultat som i den nationella miljöövervakningen. Noterbart i screeningen är att flera av de analyserade brunnarna hade problem med vatten som kan vara otjänligt av andra anledningar än växtskyddsmedel. Naturvårdsverket arbetade parallellt med den del av uppdraget som omfattar förslag till åtgärder. Här hade hittills listats potentiella problem/problemområden. I nuvarande läge med relativt ny lagstiftning på plats eller på väg bedömdes det som mindre aktuellt att ytterligare skruva åt lagstiftningen. Möjligheten för en ökad samsyn mellan olika förordningar t.ex. vattenförvaltnings-, biocid-, växtskydds medelsförordningen och kemikalielagstiftningen och att använda lagstiftningen bättre påtalades. Här lyftes också fram jordbrukarnas utgångs punkter att villkoren ska vara så lika som möjligt som i andra länder samt nyttjandet av tillsyn och rådgivning. Tankar fanns också kring att se på vissa problemämnen och hur miljöövervakningen kan förbättras och kompletteras. Det pekades också på önske- 15