Växtskyddsrådets möte den 18 november 2015 minnesanteckningar

Transkript

1 Dnr /15 1(17) Växt- och miljöavdelningen Växtskyddsrådets möte den 18 november 2015 minnesanteckningar Plats: Lantbrukarnas Riksförbund, Stockholm Närvarande: Håkan Henrikson ordförande, Anders Emmerman sekreterare samt följande ledamöter Cecilia Lerenius, Jordbruksverket (SJV) Johan Axelman, Kemikalieinspektionen (KemI) Maggie Javelius, Naturvårdsverket (NV) Marcus Söderlind, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Agneta Sundgren, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Per Sandberg, Föreningen Sveriges Spannmålsodlare (SpmO) Lars Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Hans Hagenvall, Svenskt Växtskydd Nils Yngveson, Hushållningssällskapen (HS) Gun Rudquist, Naturskyddsföreningen Som gäster deltog även Anders Normann, Svenskt Växtskydd, som kommer att ersätta Cecilia Ljunggren som suppleant och Agneta Westerberg, KemI. Teresia Persson och Sanja Manduric, SJV, Karin Klingspor och Anna Hellström, NV, samt Karin Önneby och John Tumpane, FORMAS inledde olika avsnitt. Ann Lundström meddelade förhinder varför HaV inte deltog i mötet. Sammanfattning Välkomnande m.m. Ordf hälsade varmt välkommen till växtskyddsrådets möte nummer 20. Aktuella frågor och uppföljning Till denna programpunkt hänvisas vissa delar till bilagt dokument Aktuella punkter inför växtskyddsrådets möte den 18 november Från SEKR meddelades att kontakt tagits med regeringskansliet om deltagande under en punkt redan till detta möte. Från regeringskansliet är man positiv till att komma, men Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket (17) hade inte möjlighet före nyår. Regeringskansliet kommer att kontaktas för att om möjligt boka in en punkt till nästa växtskyddsrådsmöte. Beslutet om förbud mitt under säsong: Bakgrunden till diskussionen är att KemI i mitten av juni avslog en ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlen Butisan Top och Nimbus CS (ogräsbekämpning i oljeväxter och kålväxter). Beslutet om förbud gällde från mitten av juni. Det föranledde en hel del diskussion där HS till SJV framförde att växtskyddsrådet skulle tillskriva regeringen om det orimliga med beslut mitt under säsong. Frågan togs upp till diskussion vid mötet. Det fanns delade meningar om lämpligheten av en sådan skrivelse. ORDF pekade på att växtskyddsrådet hittills haft konsensus i våra skrivelser och att vi inte haft struktur för att öppna för skrivelser där vi är oeniga. Det skulle innebära att vi glider på växtskyddsrådets uppdrag. Slutsatsen blev således att det inte kan utformas en skrivelse till regeringen med stöd från ett enigt växtskyddsråd i denna fråga. ORDF uppfattning är att det ändå finns ett starkt stöd från samtliga i rådet att så långt möjligt motverka beslut om förbud eller villkorsändringar mitt under säsong och att det finns rimliga utfasningstider. Därutöver hänvisas till dessa minnesanteckningar, årsrapporten och direkta kontakter med regeringskansliet. Såpor och lågriskprodukter: Frågan om godkännande av sådana produkter har diskuterats flera gånger i växtskyddsrådet. ORDF pekade särskilt på att nuvarande låsning inte kan gå i linje med lagstiftarnas intentioner. KemI menade att vi är överens om syftet med lagstiftningen och att frågan långsiktigt måste lösas med förändringar i lagstiftningen. Som slutsats av diskussionen tar KemI med sig frågan hem för att ytterligare se på tolkningen och försöka hitta en kreativ och pragmatisk lösning. Vad visar statistiken? Statistiken för 2016 visar på en ökning av antalet hektardoser vilket även slagit igenom särskilt för miljöindexet. Det frågades efter orsakerna till förändringarna. Som slutsats av diskussionen pekades särskilt på betydelsen av att det görs analyser som helst kan presenteras i samband med att statistiken presenteras och i ett samarbete mellan KemI och SJV. SEKR påminde om att statistikfrågan tidigare varit uppe i växtskyddsrådets diskussioner där det bl.a. framkom frågetecken kring beräkningen av statistiken och ett behov av att se över denna. Skatteseminarium: Naturskyddsföreningen meddelade att det hålls ett riksdagsseminarium den 19 november om hur en skatt på växtskyddsmedel kan fungera. Uppdatering vad som händer med neonikotinoiderna: Se särskilt i bifogat dokument Aktuella punkter inför växtskyddsrådets möte den 18 november 2015 där det senaste kommittémötet den 8-9 sammanfattas. KemI framförde också att Sverige har intervenerat till stöd för kommissionens beslut om neonikotinoiderna. ORDF uttryckte förståelse för det beslut som tagits men undrade hur det ser ut med användning av dispenser för användning av dessa medel utanför Sverige. Dessa tenderade att öka 2015 jämfört med Diskussionen kring glyfosat: KemI gav en bakgrund till att IARC (International Agency for Research on Cancer) tidigare under året sagt att glyfosat var genotoxiskt och kunde 2

3 Jordbruksverket (17) möjligen, (probably), orsaka cancer hos människor. Detta har under året orsakat en omfattande debatt. EFSA menade i ett utlåtande den 12 november 2015 att glyfosat sannolikt inte är genotoxiskt eller utgör ett cancerframkallande hot mot människor. Glyfosat föreslås således inte klassificeras som cancerframkallande enligt EUförordningen för klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen. Nu avvaktade man översynsprocessen av glyfosat där beslut förväntas under våren. Vi hann inte med att ytterligare diskutera växtskyddskonferensen, snigelproblematiken och översynen av förordningen. Det finns korta sammanfattningar i bilagt dokument med aktuella frågor. Vägledning för prövning av tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden Vägledningen är tänkt att vara ett stöd i framförallt kommunernas arbete med tillståndsprövning av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Planen är att vägledningen ska finnas på plats i början av januari Beklagligtvis deltog inte HaV vid mötet. Det framfördes ändå några synpunkter inklusive betydelsen av en vägledning, plus och minus med MACRO-DB-modellen, ersättningsfrågan, att förslaget inte följde intentionerna i regelverket, behovet av att analysera vad som ytterligare behövs till skydd av vattenskyddsområden relativt den omfattande lagstiftningen som finns avseende användningen av växtskyddsmedel. Vägledningsprojekt om IPM och framtida vägledningsarbetet, Det är ett med KemI gemensamt tillsynsprojekt om växtskyddsmedel i jordbruket kopplat till att vi har en ny lagstiftning om IPM. Syftet var att öka kunskapen om IPM hos jordbrukare och miljöinspektörer, få en mer enhetlig och effektivare tillsyn samt att följa upp KemIs tidigare granskning. Här pekades på en rad positiva resultat. Noterbart är att 99 % av de som utför arbete med växtskyddsmedel har giltig behörighet, 91 % känner helt eller delvis till begreppet IPM och att 86 % bedöms uppfylla reglerna om IPM. Förvaring av gamla växtskyddsmedel kunde vara ett problem. Det blev bl.a. diskussioner kring sprutjournaler där möjligheten att utveckla en standardiserad mall för hur en sprutjournal bör se ut togs upp. Ett förslag var utveckla detta inom kampanjen Säkert Växtskydd. En rapport kommer att presenteras före nyår. Slutligen presenterades en plan för kommande vägledningsprojekt Naturvårdsverkets screeninguppdrag Regeringsuppdraget innebär att genomföra en screening av förekomsten av miljögifter där bekämpningsmedelsrester (avgränsat till växtskyddsmedel) och högfluorerade ämnen (PFAS) i yt- och grundvatten särskilt pekas ut. Vid behov ska förslag till vidare åtgärder redovisas. Arbetet ska redovisas till regeringen senast den 1 april Syftet är att få en bättre sammantagen bild av föroreningssituationen relativt den som finns idag. Inom uppdraget görs förutom screeningen en sammanställning av befintliga haltdata för växtskyddsmedel i vatten. Preliminära data från screeningen i vattendrag och enskilda brunnar visar på relativt lika resultat som i den nationella miljöövervakningen. Avseende åtgärder har hittills listats potentiella 3

4 Jordbruksverket (17) problem/problemområden, bl.a. halter i vatten som kan vara potentiellt skadliga för människor eller vattenlevande organismer, där det finns informationsbrist, och hur den kunskap vi har idag ska hanteras. Tankar fanns också kring hur miljöövervakningen kan förbättras och kompletteras. I diskussionen lyftes bl.a. fram betydelsen av att se på andra typer av åtgärder såsom brist på forskningsmedel. Drosophila suzukii en ny allvarlig skadegörare för bär och fruktodlingen Det gavs en bakgrund till hur SJV arbetar med växtskadegörare där diskussionen fördes med utgångspunkt från SJVs rapport Vässa växtskyddet för framtidens klimat, 2012:10. D.suzukii kommer från början från Asien och har spridit sig snabbt i Europa. Den hittades i Sverige första gången Erfarenheter bl.a. från Tyskland visar på att angreppen till en början kan vara relativt små för att sedan explodera. Den kan även ge stora skador i vildväxande bär och uppförökas på många prydnadsväxter i hemträdgårdar. När det gäller möjliga åtgärder, gavs exempel, är de idag relativt begränsade. Då insekten har stor betydelse för hela Europa kan ändå förväntas ökade insatser för att begränsa skadorna. Det gavs också en överblick över frukt- och bärodlingsbranschen. Inom fruktodlingen finns en viss optimism och framtidstro och det satsas på föryngring och modernisering. Identifiera forsknings- och utvecklingsbehov inom växt-skyddsområdet för ett långsiktigt hållbart och konkurrens-kraftigt jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring Regeringsuppdraget innebär ett omtag relativt ett tidigare uppdrag. Som utredare har man inte fackkompetens utan den måste hämta in den och lyssna där den finns. Utredningen har redan lämnat en delrapport den 23 oktober Den utgör en viktig del i Formas arbete med underlag till forsknings- och innovationspropositionen Nu är det meningen att få en fördjupad bild av forskningsbehoven och även stämma av med näringen med målsättningen att ha en slutrapport klar den 15 mars. Flera lyfte fram att delrapporten var bra och utifrån den ställdes frågor om varför vi i Sverige var så inaktiva på EU-nivå. Det blev en diskussion kring kopplingen av forskningen till att den blir kommersiellt användbar, betydelsen av en integrerad kunskapskedja, meritering vid tillämpad forskning, rekrytering av forskar med kunskap om kemisk bekämpning, metoder för jämförelser av odlingssystem, betydelsen av långsiktig finansiering m.m. Formas arbetar vidare och en rapport ska skrivas ihop i början av nästa år och som ska testas till en bredare grupp. Övriga frågor ORDF lyfte fram ambitionen att vi ytterligare ska utveckla och tydliggöra samarbetet inom växtskyddsrådet. Särskilt lyftes fram hur vi tar hand om och återkopplar olika frågor. Från SEKR framfördes önskemål om ytterligare och gärna tidigare input till agendan inför kommande möten 4

5 Jordbruksverket (17) Kommande möten mars hos Svensk Växtskydd 17 maj Avslutning Ordf sammanfattade dagen, tackade för bra diskussioner och avslutade mötet. Välkomnande m.m. Ordf hälsade varmt välkommen till växtskyddsrådets möte nummer 20. Han hälsade särskilt Agneta Sundgren från LRF välkommen till växtskyddsrådet som är suppleant till Sunita Hallgren och även Anders Normann, Svenskt Växtskydd, som kommer att ersätta Cecilia Ljunggren som suppleant. Han vände sig även till Agneta Westerberg, KemI samt till dagens föredragshållare/inledare. Aktuella frågor och uppföljning Till denna programpunkt hänvisas vissa delar till bilagt dokument Aktuella punkter inför växtskyddsrådets möte den 18 november Här finns också några punkter som inte utvecklades i diskussionen nedan. Regeringskansliets deltagande vid ordinarie möte med växtskyddsrådet. Från SEKR meddelades att kontakt tagits med regeringskansliet om deltagande under en punkt redan till detta möte. Från regeringskansliet är man positiv till att komma, men hade inte möjlighet före nyår. Frågor att ta upp vid ett sådant tillfälle är synen på växtskyddsrådets arbete, fortsatta arbetet med översynen av förordningen 1107/2009 men även aktuella växtskyddsfrågor. Vi kommer kontakta regeringskansliet för att om möjligt boka in en punkt till nästa växtskyddsrådsmöte. Beslutet om förbud mitt under säsong Bakgrunden till diskussionen är att KemI i mitten av juni avslog en ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlen Butisan Top och Nimbus CS (ogräsbekämpning i oljeväxter och kålväxter). I beslutet avslogs också att all användning av produkterna Butisan Top och Nimbus CS är förbjuden efter den 12 juni I det specifika fallet beviljades senare dispens från kravet på produktgodkännande. Det innebar att produkterna enligt villkoren i beslutet får överlåtas och användas fram till den 30 september. HS tillskrev SJV att man ansåg att den uppkomna situationen är mycket allvarlig, så pass allvarlig att växtskyddsrådet omedelbart måste lägga pågående verksamhet åt sidan för att snarast i en skrivelse till Sveriges regering meddela bl.a. att svenskt jordbruk inte kan verka under premisser där för produktionen betydelsefulla växtskyddsmedel plötsligt under pågående produktionssäsong utan förvarning förbjuds utan att någon som helst hänsyn till konsekvenserna. SJV menade bl.a. i svaret till HS 5

6 Jordbruksverket (17) att utifrån såväl praktiska och ekonomiska konsekvenser ser vi det som nödvändigt att det framöver finns en rimlig anståndsperiod utifrån ändrade förutsättningar genom beslut om förbud eller ändrade villkor för växtskyddsmedel och framförde även ambitionen att inom växtskyddsrådet komma överens om en skrivelse till regeringskansliet i denna fråga. Ett utkast till skrivelse skickades under sommaren ut till växtskyddsrådets medlemmar. ORDF framförde utifrån de synpunkter som inkommit att det fanns ett starkt stöd för att motverka förbud mitt under säsong även om stödet till en gemensam skrivelse var delat. Han hänvisade även här till en diskussion mellan verksledningarna för SJV och KemI och tror utifrån den att sådana beslut ska kunna undvikas i framtiden. KemI lyfte fram att besluten är överklagade, inkluderat KemIs tolkning av växtskyddsmedelsförordningens artikel om anstånd, och ska prövas av domstol. Här avvaktar KemI domstolens utslag. KemI framförde också att det är självklart att beslut mitt under säsong så långt möjligt ska undvikas, men att detta måste ske i samverkan med sökande företag. Det hänger inte helt på KemI och det handlar om att sätta datumet rätt från början. HS underströk fortsatt behovet av en skrivelse för att klarlägga premisserna. Man menade att nuvarande användning av halvårsdispenser inte är rimligt. HS yrkade således på att växtskyddsrådet tillställer regeringskansliet en skrivelse i denna fråga. Den stora frågan enligt LRF är hur artikel 46 tolkas i växtskyddsmedelsförordningen. Tolkningen måste synkroniseras med andra länder. Här betonades också att man som företagare måste veta hur det ser ut i planeringsfasen. LRF menade att detta är en viktig konkurrensfråga och frågade vad en svensk domstols utslag betyder för tolkningen inom hela EU. LRF ställer mig bakom ett klargörande och därmed också en skrivelse. Svenskt Växtskydd menade att KemIs hantering i denna fråga innebär stora problem även för deras företag och att man menar att KemIs tolkning behöver klargöras. SpmO stöder förslaget till en skrivelse. Här pekades också särskilt på problematiken och planeringen inom vattenskyddsområden där tillstånd kan behöva sökas utifrån de medel som finns tillgängliga. KemI lyfte åter fram domstolsprövningen och stödjer inte förslaget till en skrivelse. NV, HaV och Naturskyddsföreningen motsätter sig också förslaget till skrivelse. Det fanns således inget enigt växtskyddsrådet som var för en gemensam skrivelse. SLU underströk att det måste finnas sätt att föra fram och informera om detta problem till regeringskansliet. SEKR lyfte dels upp möjligheten att titta särskilt på detta i den översyn som ska göras av växtskyddsmedelsförordningen 1107/2009 och pekade även på växtskyddsrådets möjligheter genom minnesanteckningarna särskilt visa på problematiken och diskussionen. KemI menade att det upp till var och en att lyfta denna fråga i nämnda översyn. ORDF lyfte också fram SJVs bilaterala direkt kontakter med regeringskansliet ORDF pekade på att växtskyddsrådet hittills haft konsensus i våra skrivelser och att vi inte haft struktur för att öppna för skrivelser där vi är oeniga. Det skulle innebära att vi glider på växtskyddsrådets uppdrag. HS underströk betydelsen av långsiktighet för att kunna planera för framtiden. Frågan ställdes också om allt måste ske i enighet? Naturskyddsföreningen menade att det inte hindrar att näringen själva utformar en 6

7 Jordbruksverket (17) skrivelse. Här pekades också på att växtskyddsrådets årsrapporter som lyfter fram skillnader i åsikter. HS underströk betydelsen av att även vara framåtsyftande i dessa frågor. Slutsatsen blev således att det inte kan utformas en skrivelse i denna fråga till regeringen med stöd från ett enigt växtskyddsråd. ORDF uppfattning är att det ändå finns ett starkt stöd från samtliga i rådet att så långt möjligt motverka beslut om förbud eller villkorsändringar mitt under säsong och att det finns rimliga utfasningstider. Därutöver hänvisas till dessa minnesanteckningar, årsrapporten och direkta kontakter med regeringskansliet. Såpor och lågriskprodukter LRF inledde med att peka på att användningen av såpa och paraffinolja hittills lösts med dispenser. Enligt LRF har det varit knepigt med dessa där det kommit krav på svar på många kompletterande frågor från KemI. Här lyftes särskilt fram att även konventionell odling behöver såpor och att det inte enbart är ett problem i den ekologiska odlingen. Hanteringen av frågan har upprört många jordbrukare. KemI förklarade att en dispens inte kan beviljas om det finns alternativ och för de konventionella odlarna finns kemiska alternativ. Enligt LRF fungerar inte växtskyddsmedelsförordningen 1107/2009 i praktiken och för lågriskprodukter finns bl.a. inga uppställda kriterier. Inom nuvarande regelverk är inget företag intresserat av att söka godkännande av såpa. Även om frågan tas upp i kommande översyn av förordningen finns ingen lösning den närmaste femårsperioden. Enligt LRF måste något göras. Om frågan måste lösas med dispensansökningar även framöver menar LRF att det bara att sätta ett nytt datum på beslutet och att det skickas tillbaka med vändande post. Det är en halvmesyr som ändå är bättre än inget. LRF pekade också på att produkterna används i andra länder trots att de inte är godkända där och undrade om användningen kunde hanteras som en tillsynsfråga. ORDF pekade på att nuvarande låsning inte kan gå i linje med lagstiftarnas intentioner. Han efterfrågade möjligheten ytterligare se på regeltolkningen bl.a. utifrån ett litet risktagande utifrån syftet med lagstiftningen. En fråga som diskuterats är möjligheten att det blir en tillsynsfråga. SJV är dock tveksam till att gå in en annan myndighets ansvarsområde. KemI menade att vi är överens om syftet med lagstiftningen och att frågan långsiktigt måste lösas med förändringar i lagstiftningen. Som slutsats av diskussionen tar KemI med sig frågan hem för att ytterligare se på tolkningen och försöka hitta en kreativ och pragmatisk lösning. Vad visar statistiken? KemI hänvisade till sin hemsida om riskindikatorer för växtskyddsmedel, Systemet med riskindikatorer är ett förenklat sätt utifrån försäljningsdata att presentera riskerna men ger enligt KemI en indikation på 7

8 Jordbruksverket (17) utvecklingen. Resultaten för de senaste visar på en ökning av antalet hektardoser vilket även slagit igenom särskilt för miljöindex som ökat. Det frågades efter orsakerna till förändringarna. Väsentligt är att i samband med att data presenteras göra en ordentlig analys av dessa vilket framfördes av flera. SJV framförde att man har påbörjat ett analysarbete och pekade bl.a. på att spannmålsarealerna har ökat och att relativt stora arealer med höstvete odlats. Trädesarealerna har också minskat vilket kan vara delförklaringar till utvecklingen. Anmärkningsvärt är den stora försäljningen av ogräsmedlet MCPA under SpmO pekade på rekordskördar under 2014 och LRF menade att konsumtionen ökar men att vi inte hittills tagit marknadsandelar för svensk producerat. Ökar denna och produktionen totalt sett kan användningen av växtskyddsmedel även komma att öka. LRF pekade också på att man analyserar statistiken på grödnivå. Svenskt Växtskydd menade utifrån sin egen statistik att presenterad försäljningsstatistik inte motsvarar användningen. Förväntade skattehöjningar kan ha påverkat försäljningen av MCPA. HS lyfte fram problem med sulfonylureorna och odlarna möjligen tar fram gamla medel. SLU såg framtida problem i resistensutvecklingen. Vidare frågade Svenskt Växtskydd vad ett riskindex som avser medlens inneboende egenskaper speglar, hur man ser på vilka grödor som odlas etc.? KemI menade att man med indexet får ett övergripande grepp om helheten. ORDF lyfte fram skillnader beroende på klimatet. SpmO menade att statistiken visar på att odlarna behovsanpassar användningen av växtskyddsmedel. Som slutsats av diskussionen pekades särskilt på betydelsen av att det görs analyser som helst kan presenteras i samband med att statistiken presenteras d.v.s. i ett samarbete mellan KemI och SJV. SEKR påminde om att statistikfrågan tidigare varit uppe i växtskyddsrådets diskussioner där det bl.a. framkom frågetecken kring beräkningen av statistiken och ett behov av att se över denna, där beräkningen av antalet hektardoser särskilt lyftes fram. Det bedöms enligt SEKR finnas ett behov att lyfta statistikfrågan för framtida diskussioner i växtskyddsrådet. Skatteseminarium Naturskyddsföreningen meddelade att det hålls ett riksdagsseminarium den 19 november om hur en skatt på växtskyddsmedel kan fungera. Utgångspunkt är en mastersuppsats som utgår från nuvarande skattesystem i Danmark. Socialdemokraterna och moderaterna är medarrangörer och seminariet är fulltecknat. Uppdatering vad som händer med neonikotinoiderna Se särskilt i bifogat dokument Aktuella punkter inför växtskyddsrådets möte den 18 november 2015 där det senaste kommittémötet den 8-9 sammanfattas. KemI framförde också att Sverige har intervenerat till stöd för kommissionens beslut om neonikotinoiderna. Interventionen gäller målen T-429/13 (UDEUD2013/432) Bayer CropScience mot Europeiska kommissionen och T-451/13 (UDEUD2013/433) Syngenta Crop Protection m.fl. mot Europeiska kommissionen. 8

9 Jordbruksverket (17) ORDF uttryckte förståelse för det beslut som tagits men undrade hur det ser ut med användning av dispenser för användning av dessa medel utanför Sverige. Dessa tenderade att öka 2015 jämfört med Enligt ORDF är dessa ett exempel på att harmoniseringen av lagstiftning inom EU inte fungerar. HS frågade om KemIs hållning i denna fråga där KemI bl.a. hänvisade till att man intervenerat till stöd för kommissionen. HS menade också att det är lite övermagat att gå in i frågor för användningar som vi inte har i Sverige. SLU lyfte fram att det kan vara bra att Sverige intervenerar om vi kan påverka harmoniseringen till vilket HS instämde i. Diskussionen kring glyfosat IARC (International Agency for Research on Cancer) har tidigare under året sagt att glyfosat var genotoxiskt och kunde möjligen, (probably), orsaka cancer hos människor. Detta har under året orsakat en omfattande debatt. En översynsprocess av den aktiva substansen, glyfosat, pågår inom EU med Tyskland som rapportörland. Som en följd av denna och IARCs rapport har även EFSA (European Food Safety Authority) gjort en riskvärdering och en översyn som uppdaterar den vetenskapliga kunskapen om glyfosats toxicitet. EFSA menade i ett utlåtande den 12 november 2015 att glyfosat sannolikt inte är genotoxiskt eller utgör ett cancerframkallande hot mot människor. Glyfosat föreslås således inte klassificeras som cancerframkallande enligt EU-förordning för klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen. Alla medlemsländers experter utom en var eniga om att varken epidemiologiska data (dvs. på människa) eller bevis från djurstudier påvisat orsakssamband mellan exponering för glyfosat och utveckling av cancer hos människor. Den svenska representanten hade reserverat sig. KemI menade att de olika resultaten mellan IARCs och EFSAs bedömningar var resultat beroende på expertbedömningar och tolkning av data. Nu avvaktade man översynsprocessen av glyfosat där beslut förväntas under våren. Vi hann inte med att ytterligare diskutera växtskyddskonferensen, snigelproblematiken och översynen av förordningen. Det finns korta sammanfattningar i bilagt dokument med aktuella frågor. Vägledning för prövning av tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden Vägledningen är tänkt att vara ett stöd i framförallt kommunernas arbete med tillståndsprövning av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Ann Lundström som skulle sammanfatta arbetet med vägledningen och säga något om inkomna synpunkter på remissen fick beklagligtvis förhinder. Hon vill gärna återkomma med programpunkten vid ett senare möte om det är fortsatt intressant. Remisstiden för synpunkter på underlaget till vägledningen för prövning av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde avslutades 31 oktober. Nu jobbar NV och HaV med att sammanställa de synpunkter som kommit in för att förtydliga och förbättra innehållet. Planen är att vägledningen ska finnas på plats i början av januari

10 Jordbruksverket (17) Vid mötet framfördes ändå några synpunkter. Flera påtalade det viktiga i att få fram en vägledning. Enligt SpmO är behovet stort utifrån nuvarande situation där det kan komma olika besked från olika kommuner. Det fanns många åsikter angående användningen av MACRO-DB-modellen. Enligt Svenskt Växtskydd finns det fördelar men även brister, bl.a. finns inga anvisningar av hur ett visst underlag - till exempel spädningsberäkning eller fält med skiftande jordart - hanteras. Det behövs en vägledning för användning av MACRO-DB så att simuleringsresultaten bedöms enligt samma riktlinjer i hela landet. SpmO menade att steg 1 1 i användningen av modellen är relativt enkel att hantera men kan misstolkas. Fortsättningen i steg 2 2 kan bli mycket omfattande, där bara beräkningen av ett preparat per skifte kan ta ett dygn. Körningen idag kostar enligt SpmO för mycket. Samtidigt pekades på att jordbrukarna tar ett eget ansvar. HS instämde i synen på att användningen av modellen tar för mycket tid och framförde att det kan vara bättre med ett antal färdiga case. LRF menade att modellen är det verktyg som finns men måsta användas rätt. Det framfördes också att någon måste vara ansvarig för modellen och att den kvalitetssäkras. SpmO och LRF lyfte fram ersättningsfrågan. LRF menade att det var olyckligt att formuleringarna kunde tolkas som det var ett fritt val för kommunerna att välja att besluta med stöd av lokala vattenskyddsföreskrifter enligt Miljöbalken eller med stöd av NV föreskrifter, NFS 2015:2. Detta kan påverka möjligheten till ersättningar t.ex. om pågående markanvändning avsevärt försvåras. Naturskyddsföreningen var inte nöjd med den ursprungliga remisslistan där man inte var med. Det uttrycktes också en oro över att remissversionen av vägledningen inte följde intentionerna i regelverket. Naturskyddsföreningen har skickat ett särskilt brev till HaV och NV om detta. SJV har inte deltagit från början i detta arbete men menar att det är utmärkt att det tas fram en vägledning. Här pekades särskilt på behovet av att närmare analysera vad som behövs ytterligare till skydd av vattenskyddsområden relativt den omfattande lagstiftningen som finns avseende användningen av växtskyddsmedel. Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd (IPM) och framtida vägledningsarbetet inom växtskyddsmedelsområdet Teresia Persson från SJV presenterade projekt och tankar kring framtida vägledningsprojekt, se även bifogad pp. Det är ett med KemI gemensamt tillsynsprojekt om växtskyddsmedel i jordbruket kopplat till att vi har en ny lagstiftning om IPM. Syftet var att öka kunskapen om IPM hos jordbrukare och miljöinspektörer, få en mer enhetlig och effektivare tillsyn samt att följa upp KemIs tidigare granskning. Cirka 800 inspektioner utfördes av 100 kommuner. På en fråga från LRF om trädgårdsföretag, så omfattades dessa inte av projektet. Till projektet togs fram en checklista med lathund samt förslag till informations- och bokningsbrev. De allra flesta inspektionerna var förbokade och checklistorna upplevdes vara ett stort stöd vid inspektionstillfällena. 1 Steg 1 utgörs av en mycket snabb och enkel riskbedömning som motsvarar så kallade värsta-fallsförhållanden och bygger på resultaten från ett stort antal simuleringar med MACRO-DB som gjorts i förväg. 2 Steg 2 körs om resultaten i steg 1 visar att det skulle kunna finnas tillfällen då produkten kan transporteras till grundvatten och/eller ytvatten i halter över 0,1 ug/l. Det innebär realistiska simuleringar med MACRO-DB under förutsättningar som råder i aktuellt område baserat på tillgänglig information om jordar, grödor etc. 10

11 Jordbruksverket (17) Här pekades på en rad positiva resultat. Noterbart är att 99 % av de som utför arbete med växtskyddsmedel har giltig behörighet, 91 % känner helt eller delvis till begreppet IPM och att 86 % bedöms uppfylla reglerna om IPM. Den siffran är ännu högre för de jordbrukare som har en rådgivare. En annan detalj är att mindre gårdar dock är något sämre än större. Över 95 % av gårdarna är ägaren/driftsansvarig involverad i både bevakningen av växtskyddsproblemen och beslutsfattandet av eventuella åtgärder. En annan detalj är att cirka 70 % av jordbrukarna strävar efter att välja ett preparat med bästa effekt mot aktuell skadegörare eller ogräs. Det blev en del diskussioner kring sprutjournaler. Angående uppgifter nämndes från HS att det är lätt att missa att anteckna skördedatum i sprutjournalen. Detta hade dessutom inte efterfrågats i checklistan, då det missats. LRF lyfte fram betydelsen att göra en markering i journalen av en åtgärd som ska bedömas men som visar sig inte behövas i den aktuella situationen, (t.ex. noll ett streck). Står rutan tom kan det tolkas att jordbrukaren t.ex. inte har tagit hänsyn till vindavdriften. HS tog även upp möjligheten att det tas fram en standardiserad mall för hur en sprutjournal ser ut. Det gavs ett exempel på att med ett 60-tal kunder kunde det finnas ett 40-tal olika varianter. För utveckla detta lyftes kampanjen Säkert Växtskydd fram. SJV menade att digitaliserad version kunde utformas så att alla uppgifter verkligen fylls i. Förvaring av gamla växtskyddsmedel kunde vara ett problem. LRF frågade hur länge man får ha växtskyddsmedel på gården. Man menade att det kunde vara en bedömningsfråga och nämnde också att ett medel kan vara tillåtet att användas även om etiketten inte längre stämmer. Teresia framförde att gamla preparat är att beteckna som farligt avfall vilket inte ska lagras på gården. LRF underströk betydelsen att växtskyddsmedlen alltid förvaras i särskilda förråd. LRF lyfte också fram betydelsen att få feedback från inspektörerna för att öka kunskaperna. En rapport kommer att presenteras före nyår. Slutligen presenterades en plan för kommande vägledningsprojekt Frågor har även ställts till kommunerna och länsstyrelserna på vad som ska prioriteras. Enligt planen kommer inom växtskyddsområdet ett tillsynsprojekt om växthus att prioriteras under 2016, yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden 2017 (samarbete HaV, NV, KemI och SJV) och golfbanor Från LRF uttrycktes att det är viktigt att få med golfbanorna där det finns jättebekymmer. Slamspridning på åkermark nämndes där HS menade att det råder djungelns lag. Naturvårdsverkets screening uppdrag Karin Klingspor och Anna Hellström presenterade uppdraget, redovisade några av resultaten, diskuterade kring eventuella åtgärder, samt efterfrågade synpunkter på detta, se även bifogad pp. 11

12 Jordbruksverket (17) Uppdraget är att genomföra en screening av förekomsten av miljögifter där bekämpningsmedelsrester (avgränsat till växtskyddsmedel) och högfluorerade ämnen (PFAS) i yt- och grundvatten särskilt pekas ut. PFAS togs inte upp här. Därutöver ska en analys av resultatet av screeningen samt vid behov förslag till vidare åtgärder redovisas. Uppdraget ska redovisas den 1 april Syftet är att få en bättre sammantagen bild av föroreningssituationen relativt den som finns idag. Inom uppdraget görs en sammanställning av befintliga haltdata för växtskyddsmedel i vatten. Här nämndes en Grundvattenrapport ( ) som CKB tagit fram på uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten (Sammanställning av kemiska bekämpningsmedel i grundvatten ), sammanställningen av den Nationella miljöövervakning (Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel. Långtidsöversikt och trender för ytvatten och sediment. ) samt en ny sammanställning av data för ytvatten som ännu inte är publicerad. Preliminära slutsatser från dessa sammanställningar presenterades. Screeningen omfattade för ytvatten 23 vattendrag med mer än 50 % åkermark och med ett avrinningsområde mellan km² samt ytterligare 23 vattendrag regionalt och för grundvatten 54 enskilda brunnar i områden med hög andel jordbruksmark samt regionalt 18 vattenverk i inkommande grundvatten. Preliminära data från screeningen visar på relativt lika resultat som i den nationella miljöövervakningen. Utifrån en fråga från LRF om grävda brunnar nämndes att Sveriges Geologiska Undersökningar har en bild av att cirka en tredjedel av de enskilda brunnarna är grävda. LRF lyfte fram att nya brunnar borras och utformas på ett annat sätt än förr. NV arbetar parallellt med den del av uppdraget som omfattar förslag till åtgärder. Här har hittills listats potentiella problem/problemområden, bl.a. halter i vatten som kan vara potentiellt skadliga för människor eller vattenlevande organismer, där det finns informationsbrist, och hur den kunskap vi har idag ska hanteras. Det har gjorts en översiktlig bedömning och ett utkast har skickats till berörda myndigheter för synpunkter samt hållits ett samrådsmöte. Som idé att gå vidare med nämndes möjligheten till en fördjupad analys av vissa potentiella problemämnen som överskrider riktvärdena och om det finns möjliga åtgärder t.ex. substitution, annan hantering, rådgivning m.m. I nuvarande läge med relativt ny lagstiftning på plats eller på väg bedömdes det som mindre aktuellt att ytterligare skruva åt lagstiftningen. Däremot påtalades bl.a. möjligheten för en ökad samsyn mellan olika förordningar t.ex. vattenförvaltnings-, biocid-, växtskyddsmedelsförordningen och REACH och att visa på möjligheter hur lagstiftningen kan användas bättre. Här lyftes också fram jordbrukarens utgångspunkter att villkoren ska vara så lika som möjligt i andra länder samt nyttjandet av tillsyn och rådgivning. Tankar fanns också kring hur miljöövervakningen kan förbättras och kompletteras. Här nämndes möjligheten att ha en mer riskbaserad övervakning, få in växthus och golfbanor 12

13 Jordbruksverket (17) i övervakningen samt få en bättre uppfattning om vad som händer med betningsmedel i marken. Det pekades också på önskemålet att lösa frågan om riktvärden. Det har varit en hel del diskussioner om enskilda brunnar. Här pekades på behovet av ökad kunskap om vad som ska analyseras, bättre rådgivning när det gäller reningstekniker för och grävning av egen brunn, möjligheten att göra analyskampanjer och att ytterligare analyser skulle behöva göras i brunnar utanför jordbruksmark. Noterbart i screeningen är att flera av de analyserade brunnarna har problem med vatten som kan vara otjänligt av andra anledningar än växtskyddsmedel. Naturskyddsföreningen frågade om man ser åtgärdsförslag som är mer inriktade mot alternativa metoder eller arealer helt utan växtskyddsmedel. NV pekade här på att i uppdraget är fokus för åtgärder att veta hur det ser ut med växtskyddsmedel i våra ytvatten och grundvatten och att det i detta läge inte finns konkreta förslag på andra typer av åtgärder. Naturskyddsföreningen lyfte även fram betydelsen att se på andra åtgärder såsom brist på forskningsmedel. Viktigt är att ytterligare höja kunskapsnivån. LRF pekade på att det finns en hel del växtskyddsmedel som används utanför jordbruket som inte kommer med i denna screening. HS lyfte här särskilt fram användningen av glyfosat och den åtminstone i Skåne relativt omfattande bebyggelsen på landsbygden. Det återstår en del med arbetet med själva underlagsrapporten från screeningen som görs av KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB), framförallt att inkludera provtagningar från hösten. Vidare återstår för NV att analysera de olika underlagen och författa en rapport, vilken ska redovisas till regeringen senast 1 april Ett samrådsförfarande med berörda myndigheter planeras under december Drosophila suzukii en ny allvarlig skadegörare för bär och fruktodlingen Sanja Manduric från SJV sammanfattade problematiken med en ny allvarlig skadegörare samt gav även en snabböverblick hur det står till inom frukt- och bärodlingsbranschen, se även bifogad pp. Det gavs en bakgrund till hur SJV arbetar med växtskadegörare där diskussionen fördes med utgångspunkt från SJVs rapport Vässa växtskyddet för framtidens klimat, 2012:10. Genom omvärldsbevakning erhålls information om nya och ökande växtskyddsproblem och analys för att kunna värdera kommande risker. Under säsong tillbringas lång tid i fält, tusen timmar, med inventeringar, bedömningar av aktuell skadegörarsituation, prognosarbete m.m. vilket även möjliggör att upptäcka nya skadegörare. D.suzukii kommer från början från Asien. Flugan upptäcktes i Italien och Spanien 2008/2009 och har spridit sig snabbt i Europa. Den hittades i Sverige första gången Under 2015 följdes och bevakades utvecklingen i fält. Infekterad frukt är den största introduktionskällan. Erfarenheter bl.a. från Tyskland visar på att angreppen till en början kan vara relativt små för att sedan explodera. Den kan även ge stora skador i vildväxande bär och uppförökas på många prydnadsväxter i hemträdgårdar. Skördeförlusterna i odlade grödor t.ex. i hallon kan variera stort och t.o.m. förstöra skörden helt. Ett problem är att det kan vara svårt att upptäcka skadorna. En fråga ställdes om den klarar vårt klimat 13

14 Jordbruksverket (17) framförallt på vintern. Här gjordes en jämförelse med Japan med liknande klimat där den finner sig väl tillrätta. Flugan övervintrar inte i fält utan söker sig till skyddade platser. Under sommaren är det svenska klimatet perfekt då den trivs bäst kring 20 grader och är fuktberoende. När det gäller åtgärder är de idag relativt begränsade. Det finns i Sverige inga naturliga fiender. Även om sådana exempel finns i Japan kan skördeförlusterna ändå vara stora. Ett visst hopp för framtiden att hitta lösningar uttrycktes utifrån att D.suzukii har stor negativ betydelse över hela Europa. Det kan innebära att större resurser finns tillgängliga för att finna lösningar. Här jämfördes med problemen med rönnbärsmal som i stort sett bara är ett problem hos oss. Det pekades på betydelsen av hygien åtgärder som att ofta plocka rent, även efter skörd, av mogna, skadade eller ruttna frukter och bär. Det gavs också exempel på möjlig biologisk bekämpning, täckning, repellerande växter och kemisk bekämpning. Från 2015 finns flera praktiska observationer och frågor att gå vidare med såsom hur vi vet att bären skrumpnar p.g.a. denna fluga, äppelodlingarnas betydelse för uppförökningen, att ägg och larver även hittas i lagerhägg och slån m.m. Det finns fortsatt stora kunskapsluckor för att kunna skapa bra bekämpningsstrategier. Fortsatt forskning och rådgivning är viktigt för att i framtiden kunna övervaka, bedöma skadorna och hålla tillbaka D.suzukii. Sanja gav också en överblick över frukt- och bärodlingsbranschen. Inom fruktodlingen finns en viss optimism och framtidstro och det satsas på föryngring och modernisering. Skördenivån är ökande och ligger på en relativt hög nivå. Naturskyddsföreningen ställde en fråga avseende möjligheten att utöka produktionen av ekologisk frukt. Här framfördes att det finns en ambition men att det är mycket svårt med osäkerheten i produktionen utifrån de stora investeringskostnaderna, per hektar cirka 400 tusen kronor. HS lyfte fram nyetableringar utanför de klassiska odlingsområdena under senare år. Problemen med fruktträdskräfta lyftes fram som ett stort problem som kan innebära att i genomsnitt 5 % av träden kan behöva ersättas. SLU ställde frågan om hur man jobbar praktiskt med sortresistens. Det pekades på att det är mycket svårt att förädla bra sorter med hållbar resistens mot flera skadegörare (t.ex. skorv och fruktträdskräfta) och att introducera nya sorter på marknaden. LRF lyfte här fram att vi i våra sorter ofta har tunnare skal och mjukt fruktkött som kan göra dessa känsligare för sjukdomar än sorter i andra länder. Jordgubbsvecklaren är ett ökande problem i jordgubbsodlingen. Här finns brist på lösningar av problemet men det arbetas med att få ett biologiskt preparat, Turex, omregistrerat och att finna en pragmatisk lösning tillsammans med KemI. Identifiera forsknings- och utvecklingsbehov inom växtskyddsområdet för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring 14

15 Jordbruksverket (17) Karin Önneby och John Tumpane från Formas redovisade och diskuterade rubricerat uppdrag, se även bifogad pp. Regeringsuppdraget innebär ett omtag relativt ett tidigare uppdrag och är enligt utredarna nu mer tydligt specificerat. Som utredare har man inte fackkompetens utan måste hämta in den och lyssna där den finns. Utredningen har redan lämnat en delrapport den 23 oktober Den utgör en viktig del i Formas arbete med underlag till forsknings- och innovationspropositionen Den pekar på de stora penseldragen och ger en preliminär bild över växtskyddsområdet. Den har bl.a. utgått ifrån en forskningssyntes från en oberoende extern expert, feedback från en referensgrupp med forskare och en behovs inventering via kontakter med myndigheter. Nu är det meningen att få en fördjupad bild av forskningsbehoven och även stämma av med näringen med målsättningen att ha en slutrapport klar den 15 mars. I delrapporten har dragits en del slutsatser. Här nämns att forskningsresultaten ska drivas mot utveckling av nya metoder och produkter, behovet av långsiktiga satsningar utifrån några utmaningar och möjligheter, behov av en nationell instans med ansvar för att fortlöpande identifiera och prioritera kunskapsbehoven, att offentliga och gröna miljöer är en bortglömd fråga och det svenska deltagandet inom EU-program Sex områden av olika karaktär har definierats för fördjupad utredning. Hit hör en integrerad kunskapskedja, övervakning upptäckt, identifiering och prognos, växtförädling, trädgårdssektorn, systemperspektiv och forskning om kombinationer av skyddsåtgärder samt åtgärder för att förebygga spridning av växtskyddsmedel samt hälso- och miljöeffekter. Här nämndes avseende växtförädlingen betydelsen av det finns en karriärmässig utveckling. Trädgård har också identifierats som ett eget område relativt den ekonomiska betydelsen samtidigt som området är komplext med många grödor och problem. Ett tillräckligt växtskydd inom trädgårdssektorn är nödvändig om näringen ska vara konkurrenskraftig och finnas kvar i Sverige. Här framfördes att forskningen inte ska begränsas till enskilda metoder utan även ska innehålla synergieffekter och ha en helhetssyn. För miljö och hälsa är det fråga om att minimera spridning och läckage till miljön och få snabbare och effektivare metoder för riskvärdering. LRF lyfte fram delrapporten och tyckte den var mycket bra inklusive att den gav ett företagarperspektiv. Vidare menade man dock att vedartade växter och blomsterproduktion där det finns kunskapsluckor inte får glömmas bort. HS frågade varför vi är så inaktiva på EU-nivå, har vi ingen omvärldspaning? Formas menade att vi kanske varit alltför reaktiva och vi måste framöver strategiskt prioritera vilka EUsamarbeten vi deltar i. Möjligheten att gå in i sådana arbeten är beroende på vem som driver och hur det är organiserat. Man får dessutom komma ihåg att Formas i sig är forskningsfinansiär och det gäller att hitta forskare som vill driva eller delta i sådana samarbeten. Här lyftes fram att en tydlig nationell strategi skulle vara av stort värde och att man fokuserar på ett antal mer specifika områden. Vi ser oftast på pengarna men utgångspunkt borde tydligare utgå från vad vi behöver. KemI lyfte fram frågan hur kopplingen ser ut från forskningsresultaten till vad som ytterst kan bli kommersiellt användbart. Formas menade att den kommersiella sidan 15

16 Jordbruksverket (17) kommer in allt för sent och att det finns en risk för att forskningen mer uppfyller ett teoretiskt behov. Det är viktigt att redan från början ha med denna aspekt. LRF underströk att mycket av kunskaperna som kan bli kommersiellt användbara ofta stupar på mållinjen och begravs i bruset. Det är viktigt att tidigt vara klar på de strukturella hindren. SLU pekade på betydelsen med en integrerad kunskapskedja där grundforskningen inkluderas. Här hänvisades till ett bra samarbete med HS och att t.ex. få in rådgivare till doktorandutbildning. Formas pekade på att industridoktorander är en möjlig väg. KemI frågade vad får forskaren ut meriteringsmässigt? SLU nämnde att man ytterligare ska se på frågan om tillämpad forskning och publicering inklusive värderingen av meriter. Väsentligt enligt Formas är att den forskningen betraktas vara tillräckligt meriterande. ORDF pekade på att bra samarbete ofta beror på person och organisation där både personliga kontakter och tradition har betydelse. SLU pekade här på möjligheten med samverkanslektoraten. Samarbete kan resultera i en ansökan där man också får med olika aktörer. Svensk Växtskydd pekade på att om det finns god kompetens inom ett område så ökar förutsättningarna att även knyta till sig ännu mer bra kompetens utifrån och både initiera och bli inbjuden att delta i internationella samarbetsprojekt. Svenskt Växtskydd menade att det hittills i Formas redovisning saknas tankar kring forskning och utveckling som inkluderar en metod för jämförelse av kemiskt växtskydd med alternativen med avseende på effektivitet, hälso- och miljörisker, energiförbrukning samt klimatpåverkan. Detta är absolut nödvändigt för en framtida hållbar utveckling av jordbruket. SJV lyfte fram betydelsen av utbildning om och även rekrytering av forskare med kunskaper om kemisk bekämpning. Formas instämde att kompetens i växtskyddsfrågor är även en viktig fråga för grundutbildningen av agronomer. HS nämnde problematiken avseende lösningar på problem här kan se olika ut beroende om rådgivningen kommer från ett annat land jämfört med svensk rådgivning då grundförutsättningarna för att finna lösningar kan variera. LRF lyfte särskilt fram att det är viktigt med långsiktighet med kontinuerlig finansiering. HS underströk detta och varnade för nuvarande hackighet. SLU noterade att växtförädlingen lyfts fram i många sammanhang och här behövs en basresurs där staten går in. SJV lyfte fram betydelsen av en kontinuerlig övervakning av skadegörare. ORDF jämförde här med animaliesektorn, t.ex. avseende svidknott. LRF tryckte särskilt på betydelsen av att det finns en basfinansiering av växtskyddscentralernas verksamhet och det noterades att den idag finansieras inom nuvarande landsbygdsprogram. Formas arbetar vidare och en rapport ska skrivas ihop i början av nästa år och som ska testas till en bredare grupp. Övriga frågor 16

17 Jordbruksverket (17) ORDF lyfte fram ambitionen att vi ytterligare ska utveckla och tydliggöra samarbetet inom växtskyddsrådet. Särskilt lyftes fram hur vi tar hand om och återkopplar olika frågor. Från SEKR framfördes önskemål om ytterligare och gärna tidigare input till agendan inför kommande möten. Kommande möten mars hos Svensk Växtskydd 17 maj Avslutning Ordf sammanfattade dagen, tackade LRF för värdskapet och för bra diskussioner och avslutade mötet. 17