Kvalitet och miljö. KvaliteT och miljö

Relevanta dokument
Information om: Miljökrav vid upphandling av enreprenader och tjänster

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp Namn Vinterväghållning och halkbekämpning

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.

TSFS 2018:[XX] beslutade den [DATUM ÅR].

TSFS 2017:78. beslutade den 13 juli 2017.

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund

TSFS 20[YY]:[XX] beslutade den [DATUM ÅR].

TSFS 2018:44. beslutade den 4 maj 2018.

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om yrkestrafik m.m.

Stora Åkeripriset 2009

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Etanol som fordonsbränsle

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR /2007

PRIMES. produktgrupp miljöfordon. Energikontor Sydost

Trafikverkets infraavgifter 2013/2014

DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO

JACOB GRAMENIUS Per Öhlund (Väg- och järnvägsavdelningen)

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

Svavelfri europadiesel

NORM prsbf 2011:1 Brandskyddsföreningen På gång Produktionsenheten OBS! ENDAST REMISSUTGÅVA! EJ FÖR ANVÄNDNING ELLER TILLÄMPNING.

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

Svensk författningssamling

Konsekvensutredning H 15

MALL FÖR UTVÄRDERING AV ENTREPRENADANBUD

Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon

Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning

(Text av betydelse för EES) (7) Bilaga IX till direktiv 2007/46/EG bör ändras i enlighet härmed.

Dnr Ten 2011/810 Upphandling av drift och skötsel av park- och gatubelysning Bygg- och miljöförvaltningen förslag till beslut

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Heini-Marja Suvilehto

Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:41) om förarprov, gemensamma bestämmelser;

Kaj Inrikes AB Miljö- och trafiksäkerhetsredovisning Sedan 1999

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Bedömning, avseende SAKAB. Rapport B QIII-system version 05:08. Bedömning giltig till

Regeringens proposition 2011/12:25. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Svensk författningssamling

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Bedömning, avseende Tarkett Sverige AB. Rapport B QIII-system version 05:08. Bedömning giltig till

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöbilssituationen i Höör

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN

Bedömning av Skånemejeriers upphandling av transporter, kyl- och frystjänster. Rapport B QIII-system version

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fortbildning och om utbildningsverksamhet för yrkesförarkompetens;

Tillsyn väg- och spårtrafik

Svensk författningssamling

Riktlinjer och rutiner för förmånsbil inom Polisen

Lennart Renbjer (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

GRANSKNINGSRAPPORT. Risker med Malmö stads biltransporter. Revisor Lotta Onsö Projektledare Fredrik Edler

Företagens transporter

Energikartläggning i stora företag

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:59) om fordonsuppgifter i vägtrafikregistret;

Ledningssystem för KRAV-certifierade skolrestauranger i Örebro kommun

Förslag om ändrad högsta tillåtna längd för bussar.

Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Europeiska unionens officiella tidning

37 Körkort Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Undantag från anmälningsplikt

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:2) om bilar och släpvagnar

Trafikskadelag (1975:1410)

DOM Meddelad i Göteborg

Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet

Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Svensk författningssamling

Avsaknad av inslagen identitet vid kontrollbesiktning

Inconel 625 eldstadsväggar PVG 100.

Miljökrav i entreprenadupphandlingar. Historik Gemensamma miljökrav. Miljökrav i upphandlingen av entreprenader. Mycket pengar är det.

Promemoria. Jordbruks- och skogsbruksfordon godkännande och marknadskontroll. Näringsdepartementet

RAMAVTAL OMHÄNDERTAGANDE AV REVAQ SLAM

Svensk författningssamling

Vattenfall Värme Nyköping

Patientsäkerhetsberättelse

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER Certifiering av företag. Version:

Svensk författningssamling

KURSER HÖSTEN 2016 KVALITET MILJÖ HÅLLBARHET ARBETSMILJÖ

RESENÄREN OCH MEDBORGAREN

Budtransporter Ansökan 2016

MOBILITET OCH BILKÖRNING

HÅLLBARHETS PRESENTATION 2015

Affärsplan 2009 GAMLA UPPSALA BUSS AB. Affärsplan 2009 Gamla Uppsala Buss AB Fastställd

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för lagefterlevnad och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

ABAX Föraridentifiering

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

SwedPower:s integrerade ledningssystem

Regler för mobilitetsstöd i Linköpings Kommun.

att ändra tidigare fattat beslut av socialnämnden och att det nya LSS-boendet ska drivas av nämndens egen regi.

FÖR NÄSTA GENERATIONS CHAUFFÖRER. För en ny generations truckförare

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Läkemedelsverkets miljöarbete 2007

Transkript:

KvaliteT och miljö 197 LedningsSystem Kort kan ledningssystem beskrivas med att: Säg vad Du gör Gör vad Du säger Dokumentera vad Du gjort Gör ständiga förbättringar Oavsett storlek på företaget finns en vinning med att certifiera verksamheten. Alla företag behöver struktur, ordning och reda. Genom certifieringsarbetet får företaget också kunskap om vilka organisatoriska risker som finns i företaget (t ex endast en person har kunskap om vilka som är företagets leverantörer) och möjlighet att förbättra rutiner för att på så sätt minska dessa risker. Krav från kunder är ibland en av anledningarna till att ledningssystem införs. Under utvecklingen av ett ledningssystem upptäcks ofta möjligheter att se över hela företagets organisation. Tanken med ledningssystem är att det ska byggas utifrån företagets egna förutsättningar. Standarden är ett hjälpmedel att styra verksamheten så att kraven fylls. När företaget väl är certifierat är målet att fortsätta att utvecklas och att uppnå ständiga förbättringar. Revisionen ska vara en hjälp att utveckla ledningssystemet så att det ytterligare förfinas. ISO-standard De flesta företag certifierar sina ledningssystem enligt ISO-standarder. En ISO-standard är en internationell standard som beskriver hur verksamhe-

198 Åkerihandbok 2013 ten fungerar och styrs i företaget. Många transportköpare har krav om att det ska finnas ett fungerande ledningssystem i företaget. Det finns en mängd olika ISOstandarder, vanligast i åkeriföretag är ISO 14001:2004 för Miljö och ISO 9001:2008 för Kvalitet. När det gäller Trafiksäkerhet så finns ännu ingen ISO-standard klar. Arbete pågår med att ta fram en standard för Trafiksäkerhet som beräknas vara klar om ett-två år. Till dess använder vi inom Sveriges Åkeriföretag en egen TS-standard som i grunden bygger på miljöstandarden i ISO 14001. Tidigare arbete med Internrevision är ersatt av kraven i Arbetsmiljöverkets föfattning AFS 2001:1 för Systematiskt arbetsmiljöarbete. Här finns även möjlighet att certifiera Arbetsmiljöarbetet enligt lagen AFS 2001:1 eller enligt OHSAS 18001:2007. För att undvika merarbete så byggs oftast ledningssystemen ihop till ett. Många krav är liknande och strukturen blir mer och mer lik trots att ISO-standarden gäller för olika områden. Oavsett upplägg i ledningssystemen så kan revisionen vid certifiering utföras vid samma tillfälle. Trafiksäkerhet Trafiksäkerhetsarbetet har aktivt drivits av Sveriges Åkeriföretag sedan 2002. Många olika projekt har genomförts under åren som syftar till att öka säkerheten i trafiken. Sveriges Åkeriföretags arbete utgår från en helhetssyn. Trafiksäkerhet omfattar egentligen allt i ett åkeriföretags verksamhet: ekonomi, personalpolitik, underhåll, beteende på vägen, arbetsmiljö m m. Många företag arbetar in sitt trafiksäkerhetsarbete i ett ledningssystem för ständiga förbättringar. För att betona vikten av

trafiksäkerhetsarbete genom hela transportkedjan togs gemensamma riktlinjer fram, se nedan. Hjälp att komma igång Sveriges Åkeriföretag har ett antal bollplank/rådgivare över hela landet som kan hjälpa till med införande av ett ledningssystem. Många har flerårig erfarenhet av transportbranschen och flera har erfarenhet även från andra branscher. Oavsett om du tänker bygga ett ledningssystem för ett eller flera av områdena Miljö, Arbetsmiljö, Kvalitet och/eller trafiksäkerhet kan det vara bra med lite hjälp i starten. Bollplanken/rådgivarna jobbar mot certifiering enligt SS-EN ISO 14001:2004 (Miljö), SS-EN ISO 9001:2008 (Kvalitet), AFS 2001:1 (Arbetsmiljö), SÅ TS-standard som bygger på ISO14001:2004 (Trafiksäkerhet) och SMF:s branschkrav. Du hittar bollplank/ rådgivare på vår hemsida, www.akeri.se. Observera Lagar m.m. kan ha ändrats sedan denna bok trycktes. Kontrollera uppgift i boken om den ska ligga till grund för mer betydelsefull åtgärd. 199 Gemensamma riktlinjer för TRAFIKSÄKRA VÄGTRANSPORTER Vi, som representerar transportköpare, transportförmedlare och transportörer anser att trafiksäkerhetsarbetet är en högt prioriterad fråga. Genom detta arbete vill vi bidra till räddande liv och minskade person- och godsskador. Samtidigt bidrar vi till en långsiktigt hållbar utveckling eftersom trafiksäkra transporter medverkar till minskad miljöbelastning och god arbetsmiljö. Vi accepterar inga transporter som sker utanför lagens gränser. Vi avser att på olika sätt arbeta för och stimulera en utveckling där trafiksäkerhetsfrågorna prioriteras av de olika aktörerna. För att ta sitt fulla ansvar för trafiksäkerheten bör alla transportörer ha en utvecklad trafiksäkerhetspolicy. Transportköpare och transportförmedlare bör å sin sida efterfråga en sådan trafiksäkerhetspolicy vid en transportupphandling och fortlöpande följa upp policyn och trafiksäkerhetsarbetet under avtalets giltighet. Transportören, transportköparen och transportförmedlaren ska även se till att upphandlade transporter går att utföra i enlighet med gällande kör- och vilotidsregler samt övriga lagar och förordningar. För att uppnå trafiksäkra transporter är det viktigt att alla berörda parter ser till att ingångna avtal och överenskommelser efterlevs genom hela transportkedjan. Dessa riktlinjer ska följas upp av Trafiksäkerhetskommissionen. Denna samverkansgrupp består av företag, organisationer och myndigheter med anknytning till vägtransporter. Stockholm den 13 december 2007 Peter Jeppsson Biltrafikens Arbetsgivareförbund Lars Hallsten Näringslivets Transportråd Per Winberg Stefan Back Svenska Transportarbetareförbundet Sveriges Transportindustriförbund Carina R Nilsson Sveriges Åkeriföretag

200 Olika arbetssätt med ledningssystem Egen tillämpning Företaget ansvarar själv för att verksamheten utvecklas och att ledningssystemet revideras enligt standardens krav/kundkrav. Andrapartscertifiering Företagets kunder kontrollerar att ledningssystemet fungerar enligt överenskommelsen mellan kund och företag. Någon från kunden genomför revision av företagets arbete. Tredjepartscertifiering Kontrollorgan som är utomstående granskar och intygar överensstämmelsen med kraven i standarden/kundkrav. Sveriges Åkeriföretag utför tredjepartscertifiering inom Miljö, Arbetsmiljö, Kvalitet, Trafiksäkerhet och SMF:s branschkrav (Sveriges Möbeltransportörers Förbund). Certifiering av ackrediterat företag Swedac ackrediterar företag, som därmed ges rätt att utfärda certifikat enligt standardens krav.

Registreringsår Enligt huvudregel Euro 2 Euro 3 Euro 4 + anpassade fordon 1998 2004 2006 1999 2005 2007 2000 2006 2008 2001 2007 2009 2009 2002 2008 2010 2003 2009 2011 2004 2010 2012 2005 2011 2013 2016 2006 2012 2014 2016 2020 2007 2013 2016 2020 2008 2014 2016 2020 2009 2015 2016 2020 2010 2016 2020 Miljözoner I centrala områden av Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, Helsingborg, Uppsala och Mölndal finns miljözon. Syftet med miljözon är främst att förbättra miljön lokalt inom staden, där många människor bor och vistas. I Trafikförordningen finns bestämmelserna om vilka villkor fordonen ska uppfylla i fråga om avgasklass i förhållande till fordonens ålder för att få färdas i miljözonen. Städerna beslutar bara om det geografiska område som miljözonen ska omfatta. Bestämmelserna i Trafikförordningen utgår från EU:s miljöklassning av fordonen för att avgöra vilka som är tillåtna inom miljözonen. Euro 5 + EEV + anpassade fordon innevarande år oräknat. Med diesel avses här sådant dieselbränsle som får saluföras enligt drivmedelslagen (2011:319). Undantag från huvudregeln gäller fordon som hör till Euroklass 2 och högre. För fordon i Euroklass 2 och 3 gäller att dessa fordon får färdas i miljözonen i 8 år, registreringsåret oräknat. 201 Huvudregeln säger att miljözonsbestämmelserna gäller sådana tunga bussar och tunga lastbilar som är utrustade med teknik för drift endast med diesel och att dessa fordon endast får föras i miljözonen om första registrering, oavsett registreringsland, skett under de senaste sex åren, Fordon som tillhör Euroklass 4 får däremot ett definitivt slutår, 2016, för färd i miljözonen. Fordon som tillhör Euroklasserna 5 och EEV (Environmentally Enhanced Vehicle, det vill säga en klass för speciellt miljöanpassade fordon) får

202 också ett definitivt slutår som är 2020. Trafikförordningen lämnar utrymme för att anpassa ett fordons motor så att den uppfyller antingen emissionskraven i Euroklass 4 eller Euroklass 5 eller EEV för att på så sätt få förlängt slutår, 2016 respektive 2020. Det finns dock inget regelverk om hur man ska styrka att en sådan anpassning skett. Fordon som registrerats för mer än sex år sedan, innevarande år oräknat, ska medföra handlingar som visar vilka emissionskrav som fordonets motor uppfyllde vid tidpunkten för typgodkännande, registrering eller ibruktagande. Detta gäller dock inte om uppgiften kan utläsas ur vad som finns antecknat i bilregistret. Kravet på ett särskilt miljöklassmärke för färd i miljözon bortfaller därmed. Fordon som enligt tidigare regler fått dispens för att köra i miljözonen ska ha dispensbeviset väl synligt i vindrutan. Kontakta motsvarande trafikkontoret/gatukontoret i den kommun eller beök deras hemsidor för exakt information om miljözonerna. Det väntas komma nya regler för färd inom miljözon som träder i kraft 2013-01-01. Vid bokens tryckning är beslut i frågan inte fattat. I Transportstyrelsen förslag till förändringar återfinns följande: Fordon som tillhör Euro 6 får trafikera miljözon utan något slutdatum Miljözonsbestämmelserna gäller oavsett drivmedel eller, med vilket drivmedel ett fordon kan framdrivas. Tillåtet att förändra Euro-klass genom eftermontering av typgodkända konverteringssystem (redan beslutat och klart, se mer i ruta om eftermontering av avgasrening).

Avgaskrav tunga fordon (EURO-klasser) I december 1999 fastställde EU avgaskrav i enlighet med Rådets gemensamma ståndpunkt. Två testcykler införs, en stationär och en transient. Gränsvärdena gäller från angiven tidpunkt för nya motorer och för alla nya fordon gäller ett år senare. Klass Stationär Införs CO HC NOx Partiklar Euro I 1992 4,5 1,1 8,0 0,36 Euro II 1996.10 4,0 1,1 7,0 0,25 Euro II 1998.10 4,0 1,1 7,0 0,15 Euro III 2000.10 2,1 0,66 5,0 0,10 1 ) 0,8 Euro IV 2005.10 1,5 0,46 3,5 0,02 0,5 Euro V 2008.10 1,5 0,46 2,0 0,02 0,5 Rök per PN 1/ m 2 kwh Euro VI 2013.01 1,5 0,13 0,4 0,01 8,0x10 11 203 Klass Transient Införs CO NMHC 2 ) CH4 NOx Partiklar 3) Euro III 2000.10 5,45 0,78 1,6 5,0 0,16 Euro IV 2005.10 4,0 0,55 1,1 3,5 0,03 PN 1/ kwh Euro V 2008.10 4,0 0,55 1,1 2,0 0,03 Euro VI 2013.01 4,0 0,16 0,5 0,46 0,01 6,0x10 11 1 ) 0,13 för motorer med en volym mindre än 0.75 dm3 per cylinder och ett maxivarvtal överstigande 3000 varv per minut. 2 ) Kolväten utom metan. 3 ) 0,21 för motorer med en volym mindre än 0,75 dm3 per cylinder och ett maxivarvtal överstigande 3000 varv per minut. 4 ) För Euro 6 tillkommer ytterligare krav; NH3 gräns på 10 ppm, samt en övre gräns för NO2-delen i NOx som fastställs senare. Hållbarhetskrav avgaskrav: Euro IV och V, 50 000 mil eller 7 år, och för Euro VI, 70 000 mil eller 7 år.

204 Avgaskrav för arbetsmaskiner och motorredskap Kat.kW Datum 1 ) CO Steg I HC NOx PM A 130-559 1999.01 5.0 1.3 9.2 0.54 B 75-129 1999.01 5.0 1.3 9.2 0.70 C 37-74 1999.04 6.5 1.3 9.2 0.85 Steg II E 130-559 2002.01 3.5 1.0 6.0 0.2 F 75-129 2003.01 5.0 1.0 6.0 0.3 G 37-74 2004.01 5.0 1.3 7.0 0.4 D 18-36 2001.01 5.5 1.5 8.0 0.8 1 ) Steg II gäller också för motorer med konstant varvtal från 2007.01 Kat.kW Datum 1 ) CO Steg III A NOx+HC PM H 130-559 2006.01 3.5 4.0 0.2 I 75-129 2007.01 5.0 4.0 0.3 J 37-74 2008.01 5.0 4.7 0.4 K 18-36 2007.01 5.5 7.5 0.6 1 ) Datum för motorer med konstant varvtal är: 2011.01 för kategori H, I och K samt 2012.01 for kategori J. Kat.kW Datum CO Steg III B HC NOx PM L 130-559 2011.01 3.5 0.19 2.0 0.025 M 75-129 2012.01 5.0 0.19 3.3 0.025 N 56-74 2012.01 5.0 0.19 3.3 0.025 P 37-55 2013.01 5.0 4.7 1 ) 0.025 Steg VI Q 130 P 560 2014.01 3.5 0.19 0.4 0.025 R 56 P < 130 2014.10 5.0 0.19 0.4 0.025 1 ) NOx+HC sammanräknat Obs! För steg III och IV tillkommer en ammoniakgräns, vilken inte får överstiga 25 ppm under testet.

Eftermontering av avgasrening Sedan 2012-08-01 gäller nya reglerna i trafikförordningen. I enlighet med Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:22) (VVFS 2003:29) är det möjligt att montera typgodkända eftermonterade avgasreningssystem för uppgradering av tunga fordon från Euro 2 och 3 till Euro 5. Därmed kan tunga fordon fortsätta köra i miljözon till 2020. Efter montering måste fordonet registreringsbesiktigas och av en textkod (T31KV) i registeringsbeviset framgår att fordonet får trafikera miljözon fram till 2020. T31KV xxxxxxxx Konverterad för reducerade avgasutsläpp, typgodkännandenummer xxxxxxxx. Avgasutsläpp kan anses motsvara krav enligt direktiv 2005/55/EG, rad B.2 i tabellerna i punkt 6.2.1 i bilaga I, euro V. Får föras i miljözon till och med utgången av år 2020 enligt 4 kap. 23 punkt 5 trafikförordningen (1998:1276). (Anges för tung buss eller tung lastbil som konverterats för reducerade avgasutsläpp med typgodkänd konverteringssats.) 205