Hållbara byggnader och energi

Relevanta dokument
Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Kostnadsoptimala nivåer. Linda Lagnerö

Powerpointpresentation från seminarium om energihushållningsreglerna i Boverkets byggregler, BBR. 27 november, Stockholm

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

FÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV

Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.

Byggnaders energiprestanda förslag på ändringar i plan- och byggförordningen. Promemorians huvudsakliga innehåll

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda

Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader

Regeringens skrivelse 2018/19:152

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Konsekvensutredning BFS 2020:XX. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 5 och 9

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017

Konsekvensutredning BFS 2018:xx

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Byggbranschens syn på NNE-kraven MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Energiprestanda Webseminarium 14 februari Mikael Näslund

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån, I1

BBR, NNE, BEN, SVEBY,... - HUR HÄNGER ALLT IHOP?

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Referensgruppsmöte 2 NNE-krav

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Konsekvensutredning BFS 2018:xx

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

Konsekvensutredning BBR (A) Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9

Konsekvensutredning BEN 2

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen

Hållbar renovering Hur får vi det att hända? Peter Fransson Avdelningschef VA 1, Boverket

Energimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten

Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden?

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Administrativa uppgifter

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

En analys av solelens hantering i Boverkets föreslagna NNEB definition Richard Thygesen

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Anpassning BED Seminarium Stockholm, WTC 9 Mars Martin Nilsson-Öst Nationalekonom

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Vägledning och underlag för hantering av energifrågan i bygglovsprocessen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Uppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

ENERGIDEKLARATION. Birkagatan 15, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID:

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

ENERGIDEKLARATION. Östra Långstrand 303, Transtrand Malung-Sälens kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1957 Energideklarations-ID:

Boverkets arbete med PBL och BBR

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

ENERGIDEKLARATION. Flugmötesvägen 1, Eskilstuna Eskilstuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1981 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Riddarstigen 5, Täby Täby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID:

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Bilder från Boverkets byggråd

ENERGIDEKLARATION. Bosarpsvägen 2, Eslöv Eslövs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Emblavägen 12, Vallentuna Vallentuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2017 Energideklarations-ID:

En NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2)

ENERGIDEKLARATION. Sjöängavägen 3, Barsebäck Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1964 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Östra Syningevägen 81, Norrtälje Norrtälje kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2016 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Frejagatan 42, Mölndal Mölndals stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2016 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Parkeringsgatan 9, Ekeby Bjuvs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1972 Energideklarations-ID:

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda

ENERGIDEKLARATION. Rosenhillsvägen 17, Jämshög Olofströms kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1912 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Blekekullsvägen 1, Oxie Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1963 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Munkhagsgatan 17B, Linköping Linköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1973 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Timotejvägen 6, Enköping Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2005 Energideklarations-ID:

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad

ENERGIDEKLARATION. Forsanäsvägen 54, Motala Askersunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2012 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Hede Hage 24, Stenkullen Lerums kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2003 Energideklarations-ID:

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Det händer nu. Renovering ned till nära nollenergi. Fördubbling av renoveringstakten Åsa Wahlström CIT Energy Management

Transkript:

Hållbara byggnader och energi

Energihushållningsregler Boverkets remiss om förslag till ändringar i avsnitt 9 BBR

Välkomna! Seminarium om ändrade energikrav Stockholm 3 september

Dagens agenda 13.15 13.30 Vad har hänt sedan sist? Lena Hagert Pilenås, Boverket 13.30 13.40 Alexander Meijer och Joar Söderlind, Regeringskansliet 13.40 14.15 Viktningsfaktorer, Lin Liljefors, Boverket 14.15 14.35 Kravnivåer, Lin Liljefors och Martin Nilsson-Öst, Boverket 14.35 15.00 Fika 15.00 15.35 Beräkning av kostnadsoptimala nivåer, Martin Nilsson-Öst, Boverket 15.35 16.00 Frågestund och vad händer nu?

Introduktion

Foto: Franz Feldmanis Ett hållbart samhälle med bra boende i livskraftiga miljöer

Social Tre aspekter av hållbarhet Ekologisk Ekonomisk

Viktiga överväganden Byggbehov pga bostadsbrist Möjligt att bygga med olika uppvärmningslösningar Möjligt att bygga på landsbygden

Historik Remiss 2018 Ändring EPBD Viktningsfaktorer Branschdialog Energiöverenskommelse PBFändring Ny remiss

Andra energirelaterade frågor Ladd- infrastruktur Inspektioner och BAC EED och RES Kommittén för mordernare byggregler Boverkets översyn av byggregler Klimatdeklarationer

Regeringskansliet Alexander Meijer och Joar Söderlind

Energianvändning i byggnader Regeringens skrivelse och förslag på ändringar av planoch byggförordningen Boverkets seminarium om ändrade energihushållningsregler 3 september 2019 12

Skrivelse - bakgrund Energikommissionens bedömning: Systemgränsen för byggnaders energiprestanda i Boverkets byggregler och definitionen för nära-nollenergihus bör fokusera på använd energi i stället för levererad (köpt) energi. Regeringen aviserade i prop. om energipolitikens inriktning 2018 att återkomma om byggnaders energianvändning Ändring av EPBD i EU:s ren energi-paket Diskussioner om byggnaders energianvändning i energiöverenskommelsens genomförandegrupp Infrastrukturdepartementet 13

Skrivelse - syfte Klargöra regeringens syn på systemgränsen för beräkning av byggnaders energiprestanda Skapa förutsättningar för långsiktigt energieffektiva byggnader Byggreglerna ska vara neutrala till valet av hållbara uppvärmningssystem Infrastrukturdepartementet 14

Skrivelse regeringens bedömning Systemgränsen ska även i fortsättningen utgå från levererad energi Energiprestandakraven ska beräknas med viktningsfaktorer i stället för primärenergifaktorer Boverket och Energimyndigheten ska ta fram ett förslag om ett kompletterande krav som utgår från använd energi Boverket och Energimyndigheten ska genomföra kontrollstationer för att följa upp och utvärdera kraven Infrastrukturdepartementet 15

Förslag på ändringar i plan- och byggförordningen Syftar till att genomföra det som behandlas i skrivelsen Viktningsfaktorer ersätter primärenergifaktorer Innefattar även redaktionella förändringar och förtydliganden Remiss till 25 oktober Föreslås träda i kraft 1 juli 2020 Infrastrukturdepartementet 16

Boverkets remiss

Synpunkter från branschen Hushållning med el Reglera inom rådigheten Teknikneutralitet Remiss 2019 Reglerna ska funka i hela landet Bra klimatskärm Inte styra val av uppvärmningslösning

Föreslagna ändringar Primärenergifaktorer ändras till viktningsfaktorer Primärenergital behålls som mått på byggnadens energiprestanda Ändrade kravnivåer - Primärenergital - Ventilationstillägg - U m Övrigt: specifik fläkteffekt, lokaler med tillfällig verksamhet, definition av byggnadens installationssystem, uppdaterad standard U m

Viktningsfaktorer

Ny princip Tidigare: Beräkning av faktorer vilken effekt uppnås? Nu: Vilken effekt vill vi uppnå? beräkning av faktorer

Vad ska viktningsfaktorerna åstadkomma? Branschdialog, tidigare remissvar, skrivelse och PBF Lika bra byggnader ska ha samma energiprestanda Utgå från byggherrens/byggnadsägarens rådighet Bidra till teknikneutralitet

Beräkningsmetod Viktningsfaktorerna har tagits fram enligt ett kostnadsoptimalt angreppssätt och ger möjlighet att ta hänsyn till teknikneutralitet och till andel förnybar energi i energibäraren. 1. Effektiva och hållbara lösningar för uppvärmning likställs 2. Typbyggnader i kostnadsoptimala utföranden jämförs 3. Flerbostadshus blir utgångspunkt för jämförelsen 4. Viktningsfaktorerna sätts i relation till primärenergi

Föreslagna viktningsfaktorer Energibärare VF El 1,8 Fjärrvärme 0,7 Fjärrkyla 0,6 Biobränsle 0,6 Olja 1,8 Gas 1,8

1. Effektiva och hållbara lösningar för uppvärmning likställs Vilka uppvärmningslösningar är effektiva? Vilka uppvärmningslösningar är hållbara? Hur stor andel förnybart i energibäraren? Jämföra mängden levererad energi Likställa energiprestanda med hjälp av viktningsfaktor

2. Typbyggnader i kostnadsoptimala utföranden jämförs Typbyggnader av småhus, flerbostadshus och lokaler i kostnadsoptimalt utförande Vanligt förekommande tekniker Metod enligt delegerad förordning

3. Flerbostadshus blir utgångspunkt för jämförelsen Relationen mellan energibärarna är olika beroende på byggnadskategori Skäl att utgå från flerbostadshus: Konkurrenssituationen Bostadsbyggande Kravnivå Vad skulle effekten bli om småhus/kontor är utgångspunkt?

4. Viktningsfaktorerna sätts i relation till primärenergi Vad säger direktivet? Hur förhåller sig viktningsfaktorn till primärenergifaktorn? Energislag VF PEF El 1,8 1,8 Fjärrvärme 0,7 0,7 Fjärrkyla 0,6 0,3 Biobränsle 0,6 1,1 Olja 1,8 1,1 Gas 1,8 1,1

Frågor

Kravnivåer

Avvägningar PBF och Skrivelse Byggbehov och byggkostnader Svaga bostadsmarknader Arkitektonisk gestaltning Kontrollprocess Förenklade byggregler Vad tycker branschen?

Föreslagna kravnivåer Kostnadsoptimala krav Primärenergital EP pet [kwh/m 2 A temp och år] U m (W/m 2 K) Småhus 90 (oförändrad) 0,30 Flerbostadshus 75* 0,40 (oförändrad) Lokaler 70* 0,50 *Ventilationstillägg 40 (q medel 0,35)

Kostnadsoptimala kravnivåer - Flerbostadshus Nuvarande krav Föreslagna krav 100 100 90 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX 0 Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX

Kostnadsoptimala kravnivåer - Lokaler Nuvarande krav Föreslagna krav 90 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX 0 Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX

Kostnadsoptimala kravnivåer - Småhus Nuvarande krav Föreslagna krav 120 100 80 60 40 20 0 120 100 80 60 40 20 0

Frågor

Foto: Franz Feldmanis FIKA Nästa pass 15.00

Kostnadsoptimalitet

Kostnadsoptimal metod 1. Inga begränsningar gör så att grundhuset uppfyller dagens energikrav E PET U-Medel Installerad eleffekt 2. Kostnadsoptimala beräkningarna används oviktad energi E spec Först i nästa steg viktas denna energimängd så att kostnadsoptimala utföranden likställs I efterhand kan konstateras att de framtagna kostnadsoptimala referensbyggnaderna uppfyller: Dagens krav på U-Medel Dagens krav på max installerad eleffekt

Typbyggnader Småhus, enplan 150m 2 A Temp Kontor 5-plan 5489m 2 A Temp Flerbostadshus, 4-plan 24 lgh 2053m 2 A Temp

Typbyggnader Forts. Variabler som studeras för att finna kostnadsoptimalt utförande Ventilation + Frånluftsventilation + FTX Uppvärmning + Fjärrvärme + Bergvärme + Frånluftsvärmepump Diskreta valmöjligheter klimatskärm + Väggisolering + Takisolering + Fönster + Täthet

Kostnadsoptimalitet flerbostadshus 40 500 000 40 000 000 39 500 000 39 000 000 38 500 000 38 000 000 10 9 8 7 6 7 5 6 4 3 10 9 2 Föreslagna Nuvarande uppdateringar BBR 8 1 9 8 7 0 6 5 4 5 4 3 21 3 21 0 0 9 8 7 6 4 5 3 2 1 0 Flerbostadshus - Fjärrvärme och FTX Flerbostadshus - Bergvärme och FTX Dagens krav Föreslagen kravnivå Fjv kostop Bvp kostop 37 500 000 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

Kostnadsoptimalitet kontor 71 500 000 71 000 000 70 500 000 8 7 7 8 7 Föreslagna Nuvarande uppdateringar BBR 7 Kontor - Fjärrvärme och FTX Kontor - Bergvärme och FTX 70 000 000 69 500 000 69 000 000 68 500 000 6 5 6 5 4 4 6 5 4 3 2 1 3 2 1 0 0 3 2 1 0 6 5 4 3 2 1 0 Dagens krav Föreslagen kravnivå Fjv kostop Bvp kostop 68 000 000 55,0 65,0 75,0 85,0

Kostnadsoptimalitet småhus 4 000 000 3 950 000 3 900 000 3 850 000 3 800 000 3 750 000 7 6 5 4 3 7 6 5 2 10 4 3 2 Föreslagna Nuvarande uppdateringar BBR 6 5 10 6 5 4 3 6 5 4 3 2 10 4 3 2 1 2 3 700 000 6 5 6 5 3 650 000 4 3 4 3 2 1 2 1 3 600 000 0 0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 110,0 120,0 0 10 6 5 4 3 2 1 0 Småhus - Fjärrvärme och FTX Småhus - Bergvärme och FTX Småhus - Frånluftsvärmepump Småhus - Bergvärme och Frånluftsventilation Dagens krav/föreslagen kravnivå Kostop bjp Kostop fjv Kostop bjp, f Kostop flvp

Frågor

Vad händer nu? www.boverket.se/energinyheter registraturen@boverket.se