Uppdatering av M AGICbiblioteket:

Relevanta dokument
Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Försurning. Johan Ahlström

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Nationell kalkeffektuppföljning

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Tolkning av överskridande av kritisk belastning inom miljömålsarbetet

Resultat från Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Ekosystemmodellering

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Försurningsläget i Sveriges ytvatten 2010

Nytt från Naturvårdsverket

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Underlag askåterföring

FÖRSURADE SJÖAR I VÄRMLANDS LÄN

Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet BARA NATURLIG FÖRSURNING

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Magicmodellering av försurningspåverkan på sjövatten och markkemi i 80 utvalda sjöar med avrinningsområden i Västra Götalands län

MAGIC-modellering av försurningspåverkan på sjövatten i 90 sjöar i Hallands län

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

2.1 Miljöproblem Försurning

2.1 Miljöproblem Försurning

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Strategi för miljödatahantering

Vad finns att berätta om denna rapport?

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Protokoll fört vid sammanträde med Fomanämnden

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö

Beräkning av referensvärden för surhetstillståndet i sjöar

Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Skogsstyrelsens författningssamling

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan. eller från Discoråtta till Vattuman

Projekt Östersjön-Florsjön

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Utredning angående havssaltsandelen av PM 10 på bakgrundsstationen Råö

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Transkript:

Uppdatering av M AGICbiblioteket: nya beräkningar på sjöarnas framtida försurningsåterhämtning IVL (Filip M oldan, Johanna Stadmark, Sara Jutterström och Håkan Blomgren) NIVA och CEH (Dick Wright och Jack Cosby) med hjälp av SLU (Jens Fölster, Anders Lundström) och Skogsstyrelsen (Stefan Andersson) Projektet finansierades av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Tack!

Upplägg Uppdateringar i M AGIC-biblioteket Sjöarnas utveckling M arkens utveckling Försurade sjöar i Sverige Sammanfattning

Vad är M AGIC-biblioteket? M AGIC-biblioteket är en katalog av sjöar vars försurningsutveckling har modellerats med M AGIC och som används för att bedöma om sjöar och vattendrag är försurade.

Surt Försurat

Nytt sedan förra omgången för sjöar (2011/ 12) och vattendrag (2013) sjöar vattendrag Deposition Nytt 1860-2100 Nytt 1860 2100 Skogsbruk Nytt 1860-2100 Nytt 1860 2100 Observerad vattenkemi 2012 års bibliotek Ny för 1521 sjöar, i snitt 4.8 år nyare Kalibreringsår Uppdaterade 2015 Ingen uppdatering, skapades 2013 Nytt kalibreringsår MAL 1641 2007 723 2010 2012 SNP 1526 1995-2010 638 2013-2014 TRN 170 2009 160 2011-2013 VDR 274 1994-2011 - -

Sjökemi Nyare (2 19 år) sjövattenkemi för modellkalibrering, medel 4.8 år. Relativt liten förskjutning överlag, men stora skillnader för vissa sjöar

Deposition Vi använde den senaste fulla EM EP-modellkörningen Beräknat av EM EP för IIASA 2013 1200 Nitrat, mg N/ m2/ år 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Sulfat, mg S/ m2/ år 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2030 max_old max average_ medel_old old average medel min_old min 1000 800 600 400 200 0 1000 800 600 400 200 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2020 Ammonium, mg N/ m2/ år 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2020

Skogsbruk mindre intensivt skogsbruk i det nya biblioteket (SKA 15) jämfört med scenarier från SKA-VB 08, skillnaderna större i söder nuvarande baskatjonuttag i M AGIC-biblioteket baseras på Dagens skogbruk 90% i SKA 15, modifierat framför allt med askåterföring och uttag av GROT, från senaste statistik (Tack till Stefan Andersson!) Baskatjonuttag år 2010

Hur blev körningarna? Jack-knife test. 2000 1800 1600 1400 olika bedömning med M AGIC och M AGIC-biblioteket Antal sjöar 1200 1000 800 600 400 200 samma bedömning med M AGIC som med M AGICbiblioteket 0 <0.3 0.3-0.5 >0.5 Förändring av ph (1860-2010)

Sjöarnas utveckling SO4* (utan havssalt) µekv/ l 250 200 150 100 50 0 SV ÖM NK N 7 6,5 6 5,5 ph N NK ÖM Ca 5 SV 250 200 4,5 1860 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2030 2100 150 ÖM µekv/ l 100 50 0 SV NK N Diagrammen visar medelvärde per region för de sjöar som har bedömts med biblioteket. Ett antal sjöar har bedömts som opåverkade av försurning utan att matchning gjorts, de finns inte med i dessa diagram.

M arkens utveckling - Basmättnadsgrad i marken 60 55 50 % 45 40 NK ÖM N SV 35 30 1860 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2030 2100

N NK ÖM SV Ingen påverkan 1391 235 626 837 Måttlig påverkan 7 11 45 240 Stor påverkan 2 5 30 199 Mycket stor påverkan 3 0 10 527 Opåverkad utan test 264 26 437 186 Viktade N (59 692) NK (8 654) ÖM (12 820) SV (14 663) 2012-bib (P) 1.9% 9% 10% 47% 2015-bib (P) 1.1% 8% 7% 48%

Andel försurade 1990 2010 2030 2100 N (60 000) 11.3% 1% 0.3% 0.1% NK (9 000) 16.7% 8% 3.9% 2.9% ÖM (13 000) 19.0% 7% 3.4% 5.0% SV (15 000) 66.6% 48% 39.0% 36.9% hela landet 21% 10% 7.0% 6.6% 70% 60% 50% andel försurade sjöar regionalt 40% 30% 20% 10% 0% 1990 2010 2030 2050 2070 2090 SV (15 000) ÖM (13 000) NK (9 000) N (60 000)

Sammanfattning Omkalibrering samt nya beräkningar 1860-2100 genomförda på alla biblioteksobjekt (sjöar och vattendrag) M er än 9 av 10 sjöar får likartad bedömning med M AGIC-modellering och M AGIC-biblioteket Ca 10% av Sveriges sjöar är försurade (inkl. de ca 4% som skulle varit försurade om de inte hade kalkats) Det är stabilt läge, utvecklingen är i en lugn fas när det gäller försurning/återhämtning M indre intensivt skogsbruk i beräkningen gör bilden av försurningsläget något ljusare. Den senaste versionen av verktyget kommer inom kort att finnas på webben (magicbiblioteket.ivl.se)

Uppdatering av M AGICbiblioteket: nya beräkningar på sjöarnas framtida försurningsåterhämtning IVL (Filip M oldan, Johanna Stadmark, Sara Jutterström och Håkan Blomgren) NIVA och CEH (Dick Wright och Jack Cosby) med hjälp av SLU (Jens Fölster, Anders Lundström) och Skogsstyrelsen (Stefan Andersson) Projektet finansierades av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Tack!