Jämförelser av VA-system Erik Kärrman CIT Urban Water Management AB 12 november 2008
Två fallstudier Åbyåns avrinningsområde (NV/Lst Stockholms län) Idag mest enskilda avlopp. Vilka åtgärder är miljömässigt bra och kostnadseffektiva? Stockholms Län (VAS-rådet) Ledningsburna avlopp. Tekniska alternativ 2030?
Åbyåns avrinningsområde Kommunalt VA Gemensamhetsanläggningar Enskilda anläggningar Erik Kärrman Åsa Erlandsson Mats Johansson Christian Weyer
Scenarier Scenario 1 fokus på central anslutning Scenario 2 fokus på gemensamhetssystem Scenario 3 Fokus på enskilda anläggningar
kgp/hela avromr,år Resultat VeVa i Åbyån 300 P till recipient från hela avrinningsområdet 250 200 150 100 Totala utsläpp till annan recipient Totala utsläpp till recipient Hög skyddsnivå 50 Normal skyddsnivå 0 Befintliga avlopp Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3
kg/hela avromr,år Resultat VeVa i Åbyån 3000 N till recipient från hela avrinningsområdet 2500 2000 1500 1000 500 Totala utsläpp till annan recipient Totala utsläpp till recipient Hög skyddsnivå 0 Befintliga avlopp Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3
Årskostnad (kr/hushåll) Genomsnittlig årskostnad för olika lösningar 40000 35000 30000 25000 20000 15000 Ledning Avloppsrening Dricksvatten 10000 5000 0 Centralt sjf Centralt LTA Lokalt ARV, 45 p.e. Mini ARV Markbädd m P-fälla
Total åsrkostnad (kr/år) Total årskostnad (kr/år) Årskostnad per scenario Självfallssystem 12000000 10000000 8000000 6000000 4000000 2000000 0 12000000 Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 LTA-system 10000000 8000000 6000000 4000000 2000000 0 Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3
På gång med VeVa-verktyget VeVa Guide med finansiering från Miljöanslaget och referensgrupp från kommuner i Stockholms län VeVa-utbildningar Stockholms län och Bohuslän 2008/2009 Kostnader för VA i omvandlingsområden VeVa som underlag till kommunal VA-plan Tanums kommun Prova gärna VeVa! http://www.chalmers.se/cit/urban-sv/projekt/va-losningar
Avloppsvattenrening i Stockholms län 2030 Erik Kärrman Per-Arne Malmqvist Uppdrag åt VAS-rådet med arbetsgrupp från SYVAB, Stockholm Vatten, Käppalaförbundet och Roslagsvatten
Alternativ 2030 Alt 0: Dagens situation 2004 Alt 1: Konventionell teknik Alt 2: Ultrarent Alt 3a: Konv. varav 20% med urinsort Alt 3b: Ultrarent varav 20% med urinsort
Arbetsgruppens bedömning Rang Vikt P till vatten 1 1 N till vatten 1 1 Cd till vatten 1 0.9 P återvinningsbar 2 0.7 Cd till mark 2 0.8 Läkemedels-rester till vatten 2 0.6 Energianvändning 3 0.5 Läkemedels-rester till åker 4 0.2
Miljöindikatorer- förutsättningar Abonnentutveckling 2004-2030 enl. Olofsson Karakterisering av hushållsspillvatten och BDT-vatten och urin enl. Urban Water Cd-flödena har minskat till 50 % år 2030 Fosforflödena i BDT-vatten har minskat med 30 % år 2030 KSBH verkens substansflöden 2004 enl. miljörapporter Små verk har utsläpp enligt kravnivåer: 15 mgn/l och 0,3 mg P/l Ultrarent : 99% avskiljning av P och Cd, 82% avskiljning av kväve
Fosfor till vatten Nationellt miljömål 20% minskning 1995-2010 Regionalt föreslaget mål 15% minskning 1995-2010, högst 90 ton Läge och trend ARV står för 16%.I regionen har man minskat utsläppen med 45% åren1994-2004
Fosfor till vatten (ton/år) P till recipienterna 70 60 50 40 30 Kommunala ARV Regionala ARV 20 10 0 0) Dagens 2004 1) Konv. tek. 2030 2) Ultrarent 2030 3a) Konv. tek.+urinsort 2030 3b) Ultrarent +urinsort 2030
Kväve till recipient Nationellt miljömål 30% av mänsklig påverkan 1995-2010 Regionalt föreslaget mål 45% av mänskliga källor till kustvatten 1995-2010 Läge och trend Kommunala ARV står för ca 20% av totala påverkan Under perioden 1995-2004 minskade SVABs utsläpp med 45% och Käppalas med 56%.
Kväve till vatten (ton/år) Kväve till recipienterna 3500 3000 2500 2000 1500 Kommunala ARV Regionala ARV 1000 500 0 0) Dagens 2004 1) Konv. tek. 2030 2) Ultrarent 2030 3a) Konv. tek.+urinsort 2030 3b) Ultrarent +urinsort 2030
Kadmium till recipient Nationellt miljömål Halter av naturfrämmande ämnen nära noll. Fisken tjänlig som människoföda Regionalt föreslaget mål 70% minskning jämfört med 1995 års nivå Läge och trend Käppala har under perioden 1995-2004 minskat utsläppen med 70% och SVAB har minskat utsläppen med 67% år 1999-2004.
Kadmium till vatten (kg /år) Kadmium till recipienterna 7 6 5 4 3 Kommunala ARV Regionala ARV 2 1 0 0) Dagens 2004 1) Konv. tek. 2030 2) Ultrarent 2030 3a) Konv. tek.+urinsort 2030 3b) Ultrarent +urinsort 2030
Arbetsgruppens bedömning Rang Vikt 1 2 3a 3b P till vatten 1 1 2 4 2 4 N till vatten 1 1 2 3 2 3 Cd till vatten 1 0.9 2 4 2 4 P återvinnings bar 2 0.7 5 5 5 5 Cd till mark 2 0.8 3 3 3 3 Läkemedels -rester till vatten Energianvän dning Läkemedels -rester till åker Viktad summa 2 0.6 2 4 3 4 3 0.5 4 2 4 2 4 0.2 3 3 2 2 15.5 20.5 15.9 20.3