Kartering av översvämningsrisker i Kyro älvs deltaområde år 217 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 3.8.218
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Allmän beskrivning av området... 2 3. Översvämningshistorian i Kyro älvs nedre lopp och deltaområdet... 3 4. Isproppar i området av Vassorfjärden... 6 5. Material och metoder... 7 5.1 Simulering av översvämning från vattendrag... 7 5.2 Simulering av översvämning på grund av ispropp... 8 5.3 Material över översvämningsrisker...1 6. Översvämningsrisker i Kyro älvs nedre lopp och älvdeltat...11 6.1 Område 1: Kuni...12 6.2 Område 2: Mälsorlandet...15 6.3 Område 3: Hemfjärden...18 6.4 Område 4: Matilotsundet...22 6.5 Område 5: Tottesund-Maxmo...24 6.6 Område 6: Vassor...28 6.7 Område 7: Vassorfjärdens invallningsområde...32 7. Sammandrag...34 Källor...38 Bilagor...39 Kartor över översvämningshotade områden och översvämningsrisker enligt lagstiftningen om hantering av översvämningsrisker finns i webbtjänsten med översvämningskartor, som upprätthålls av Finlands miljöcentral och NTM-centralerna på adress: http://www.ymparisto.fi/tulvakartat. När kartorna tolkas är det skäl att beakta källuppgifternas tillförlitlighet och noggrannhet. När översvämningsmodeller görs upp är det en utmaning att fastställa vattenstånden vid sällsynta, stora översvämningar. Bedömningen av vattenstånden innefattar många osäkerhetsfaktorer, eftersom tillförlitliga hydrologiska observationer endast finns från en kort tid. För att göra översvämningssimuleringar behövs utöver vattenståndsuppgifter även en höjdmodell i området som granskas. Som höjdmodell över markytan har man använt Lantmäteriverkets noggranna höjdmodell, som framställts med laserpejling. Den tillämpade höjden på markytan avviker t.ex. från den lägsta golvytans nivå i en byggnad som ligger i ett översvämningshotat område, varför byggnaden nödvändigtvis inte skadas, trots att den ligger i ett översvämningshotat område. På motsvarande sätt kan källaren bli våt, trots att byggnaden inte ligger i det egentliga översvämningshotade området. Kartorna över översvämningshotade områden grundar sig på bästa möjliga information som varit tillgänglig vid tidpunkten när kartorna utarbetats. I kartwebbtjänsten kan endast de riskobjekt visas som överlåtits för publicering, vilket minskar antalet riskobjekt som visas på kartan. Skribent: Mikko Heinonen, NTM-centralen i Södra Österbotten 218 Pärmbild: U Tapio, NTM-centralen i Södra Österbotten 13.4.213
1. Inledning Kyro älvs avrinningsområde ligger i huvudsak i landskapen Södra Österbotten och Österbotten (figur 1). Kyro älv mynnar ut i Vassorfjärden och vidare ut i Bottniska viken. Kyro älvs deltaområde ligger i kommunerna Korsholm och Vörå. Preliminär bedömning av översvämningsrisker: År 211 bedömde NTM-centralerna områdena med risk för översvämning från vattendrag och från havet i sina områden. På basis av denna s.k. preliminära bedömning av översvämningsrisker utarbetade NTM-centralerna ett förslag över områden med betydande översvämningsrisk i sina verksamhetsområden, vilket överlämnades till jord- och skogsbruksministeriet. I NTM-centralen i Södra Österbottens område utsågs sammanlagt fyra områden med betydande översvämningsrisk, av vilka två ligger längs Kyro älv: områdena mellan Ylistaro-Lillkyro och Ilmajoki-Seinäjoki. Utöver områdena med betydande översvämningsrisk identifierades också lokalt viktiga områden med översvämningsrisk, s.k. andra identifierade områden med översvämningsrisk. I Kyro älvs nedre lopp utsågs Kvevlaxområdet till ett annat identifierat område med översvämningsrisk. Det ansågs vara motiverat att göra upp en noggrannare översvämningskartläggning av Kyro älvs nedre lopp. (Följande preliminära bedömning av översvämningsrisker blir färdig före slutet av år 218, då områdena med betydande översvämningsrisk kan ändras). Figur 1. Kyro älvs avrinningsområde och dess läge. Kartering av översvämningshotade områden: År 217 utarbetades en strömningsmodell och kartor över översvämningshotade områden i Kyro älvs deltaområde på avsnittet Stenå regleringsdamm-prästholmen. Kartorna över översvämningshotade områden beskriver de områden, till vilka översvämningen sprids vid olika sannolikheter såsom även vattendjupen. Kartorna över översvämningshotade områden har gjorts för såväl isproppsflöden som översvämningar i öppet vattendrag. Lantmäteriverkets noggranna höjdmodell (KM2), som framställts med laserpejling, har varit tillgänglig för karteringsområdet, och vattenstånden som visas på kartorna grundar sig på denna modell. Kartering av översvämningsrisker: I denna rapport granskas vilka sorts riskobjekt som finns i de simulerade översvämningsområdena. Syftet med arbetet är att få information om hur många och hurdana översvämningskänsliga objekt det finns. De skadliga följderna av översvämningar riktas huvud- Figur 2. Det kartlagda riskområdets läge i Kyro älvs avrinningsområde. 1
sakligen till invånarna, byggnadsbeståndet, nödvändighetstjänsterna och miljön. Det kartlagda riskområdet presenteras i figur 2. 2. Allmän beskrivning av området Kyro älvs deltaområde ligger ca 2 km från Vasa stad mot nordost i kommunerna Korsholm och Vörå. Deltat är ca 9 km 2 och älvfåran är ca 16 km lång. I figur 3 presenteras Kyro älvs nedre lopp och deltaområdet samt det kartlagda riskområdet (röd linje). Runt deltaområdet finns huvudsakligen låglänt skogsoch odlingsmark, landskapet är långsluttande och höjdvariationerna är små. Den genomsnittliga höjden är 2-5 meter ovanför havsytan. Området består av gammal postglacial havsbotten, som i och med landhöjningen bildade ett vidsträckt förgrenat deltaområde med omfattande områden av flödesängar. Invallningen av älvens nedre lopp har dock stängt av bifårorna och idag rinner älven i en enda fåra ut till havet. Landhöjningen pågår fortfarande i området. Karakteristiskt för marken i Finlands kustområden är de sura sulfatjordarna, som också förekommer i Kyro älvs hela mellersta och nedersta lopp. Typiskt för markerna är försurningen och högre svavelhalt än genomsnittet. Dränering av sulfathaltig mark har orsakat försurningsproblem och metallbealstning i vattendraget bl.a. i Vassorfjärden samt lett till fiskdöd exempelvis år Figur 3. Kyro älvs deltaområde och det kartlagda riskområdets gräns. 26. Vattenkvaliteten i området karakteriseras av höga närsaltshalter och i synnerhet under flödesperioderna är vattnet grumligt och innehållermycket höga partikelhalter. Området utanför Kyro älv har därför klassificerats i otillfredsställande och sämre status än god. Till sina naturvärden är Kyroälvdeltat ett mycket komplicerat älvdelta, som nästan helt och hållet är Natura 2-område. Skyddet omfattar vattenområdena i deltat från Lakören via Vassorfjärden och Österfjärden till Söderfjärden ända till den norra sidan av Klockargrundet (figur 3). Grunden för skyddet är ett exceptionellt rikt fågelbestånd, vandringssiken, nejonögat samt den allmänna representativiteten som älvdelta. Områdets skyddsvärden är för sin del beroende av vattenkvaliteten i Kyro älv och status i älvdeltat. I Vassorfjärden fordrar naturtyperna eller arterna inga specialåtgärder för att förbättra Kyro älvs status, eftersom deltaområdets skyddsvärden grundar sig på den eutrofa älven. I området har även åkergroda och flygekorre påträffats. På grund av vattenföringsvariationerna, som är vanliga för Kyro älv, är älvens deltaområde särskilt översvämningskänsligt. Den närmaste stationen för kontroll av vattenståndet ligger i Skatila i Veikars (figur 3), där utöver vattenståndet även mäts vattenföring, regional nederbörd och vintertid snöns vattenvärde. 2
Den minsta vattenföring som uppmätts under kontrollstationens mätningshistoria som inleddes år 1911 har varit,4 m 3 /s och den största 528 m 3 /s, vilket även påvisar de stora vattenföringsvariationerna i älven. Kyro älvs deltaområde är jordbruksdominerat glesbygdsområde där i huvudsak bedrivs spannmåls- och rotfruktsodling. I området finns också många med fiske som bisyssla och deltaområdet är således ett regionalt viktigt fritidsfiskeområde. I området finns också många fritidshus. De flesta byggnaderna ligger i strandområdena och längs viktiga förbindelser. De största bosättningscentren på Korsholms sida är Kuni, Vallvik, Österhankmo och Vassor, och på Vörås sida Tottesund, Maxmo och Matilotsundet. 3. Översvämningshistorian i Kyro älvs nedre lopp och deltaområdet Kyro älvs översvämningshistoria har varit känd redan i århundraden och det finns anteckningar om översvämningssituationer i deltaområdet från början av 19-talet när mätstationen i Skatila togs i bruk. Ispropparna har stor betydelse för översvämningarna i området. Även havsvattenståndet har stor inverkan på högvattenståndet i deltaområdet. De första vattendragsarbetena i Kyro älvs nedre lopp var flottningsrensningarna som utfördes redan åren 1779 1781. Kanalerna i älvmynningen grävdes under åren 1929 1933. Deltat och nedre loppet rensades åren 1929-1933 (Vasa vatten- och miljödistrikt 1989). I april år 1953 var översvämningsläget på våren svårt i Vassorfjärden. På basis av kontrollstationen i Skatila uppskattades översvämningens återkomsttid vara en gång på 45 år. Samma år inleddes invallningsarbetet i Vassorfjärden vid och på den södra sidan av nuvarande riksväg 8. Målet var att skydda det södra åkerområdet från översvämningar. Arbetet pågick ända till år 1966. Invallningsarbetet i området av Hemfjärden utfördes åren 1955 1959. Översvämningsvallar byggdes i tre väderstreck: norr, öster och söder. I norr vid Hemfjärden byggdes även ett pumpverk i anslutning till vallen. På den östra sidan byggde tre skilda vallar. På den södra sidan av området vid Lakören byggdes en vall längs Kyro älv för att skydda mot översvämningar på grund av isproppar. Denna vall höjdes ännu på 198-talet. År 1956 lämnade områdets markägare in en ansökan om regleringsarbete i Kyro älvs nedre lopp och för åtgärderna grundades ett regleringsbolag år 1964. Projektet beviljades tillstånd av Västra Finlands vattendomstol år 1968. Syftet med den ursprungliga planen (Liggare nr 325 reglering Va 1 Kyro älvs nedre lopp) var att skydda ett ca 17 hektars område mot översvämningar. Projektet omfattade bl.a. rensningar på olika håll i älven, byggande av flödesvallar och trösklar, muddring av Lappsunds å, Kilsorådran, Mälsorkanalen och smådiken, byggande av regleringsdammar i Stenå och Lappsunds å samt byggande av sex pumpverk längs älven. Vallarna, rensningarna och pumparna enligt den ursprungliga planen blev färdiga år 198, då sammanlagt 19 kilometer hade rensats och försetts med vallar. På grund av fler isproppar ansökte regleringsbolaget dock ännu samma år tillstånd av vattendomstolen för att ändra tillståndet i syfte att göra upp en kompletterings- och ändringsplan för regleringen. Den slutliga kompletterings- och ändringsplanen blev färdig först år 1989 och den blev officiell år 1994. Avsikten var att trygga hela projektets ursprungliga nytta och förhindra isproppar. I kompletteringsprojektet för regleringen förstärktes och förhöjdes de befintliga nötta och insjunkna översvämningsvallarna. En del av de planerade rensningarna, bl.a. älvens mynning, Majornafjärden och Lansorsund, hade tidigare lämnats orensade på grund av att lämplig maskinutrustning saknades, varför arbetet infördes i kompletteringsplanen. 3
Dessutom hade driftstörningar och översvämningar förekommit i pumpverken som redan byggts, varför det var motiverat att reparera dem. På 199-talet byggdes två nya pumpverk och inalles byggdes sex pumpverk i området: Lakören, Lund, Grönvik, Finne, Bergström och på 195-talet byggdes Strömsbro längre norrut. I Kilsorådran och Lappsunds å byggdes rörledningar, eftersom vattnet var kraftigt belastat som en följd av att genomströmningen från Kyro älv upphört. Skyddsvallen i Mälsorviken kunde inte slutföras inom ramen för det tidigare tillståndet och därför var Mälsorområdet fortsättningsvis känsligt för översvämningar. I kompletteringsplanen beslöts således att invallningen ersätts med att bygga en skyddsvall. Kompletteringsplanen omfattade dessutom dikningar och rensningar av diken samt borttagning av flödeströsklar som konstaterats vara onödiga. Regleringsprojektet blev färdigt år 1998 och överläts till nyttotagarna år 1999. Vattendragskonstruktionerna som byggdes under regleringen av Kyro älvs nedre lopp och kompletteringen av arbetet presenteras i huvudsak i figur 4. Figur 4. Vattendragskonstruktioner som byggdes i Kyro älvs nedre lopp åren 1953 1999. 4
Vattendragsarbetet pågick i 5 år och under den tiden inträffade många hotande översvämningssituationer i Kyro älvs nedre lopp, av vilka den allvarligaste var storöversvämningen år 1984. Snöns höga vattenvärde i kombination med snabb snösmältning orsakade en översvämning, vars återkomsttid var en gång på 4 år på basis av kontrollstationen i Skatila. Vattenföringen var den största sedan år 1953 och i åns nedre lopp täckte översvämningen ca 8 hektar. De största enhetliga översvämningsområdena var Mälsorviken, Lakören, Kilsorådran, Domarskäret och Orisor. Det översvämmade området i älvens nedre lopp visas i figur 5. Figur 5. Översvämningsområdet i Kvevlax och områdets gränser vid översvämningen år 1984. Ispropparna förvärrade översvämningsskadorna. Sprängningarna i det övre loppet gjorde att vattnet steg i nedre loppet och bekämpningen av ispropparna måste avbrytas tillfälligt. I Korsholm kapade översvämningen av landsvägar på en sträcka av 7 kilometer och lokala och privata vägar på en sträcka av 15 kilometer. Ett tiotal byggnader blev våta och nästan lika många blockerades av vatten. Översvämningssjön var ställvis t.o.m. tre meter djup och nästan 3 kilometer lång. Även under vårflödet år 1985 täckte översvämningen stora områden, trots att den var mindre än föregående år. Flödeshöjden steg på grund av kärnisen som bildats av sträng köld. I Kyro älvs mynning har hotande isproppsflöden inträffat även under detta årtusende. År 26 vätte isproppsflödet likaså på grund av tjock kärnis byggnader bl.a. i Korsholm. I Vassorfjärden inträffade de senaste årens värsta isproppsflöden åren 211 och 213. Översvämningen år 211 förväntades bli en verklig storöversvämning, men våren framskred långsamt och nattfrosten i april bromsade snösmältningen. I våröversvämningens slutskede stötte den rörliga isen mot den fasta isen i Vassorfjärden och flödesvattnet steg upp över riksväg 8 och bröt av trafiken på vägen i flera dagar framåt (figur 6). Isproppen bekämpades med en luftkuddefarkost. År 217 höjdes riksväg 8 vid Vassorfjärden. År 213 var snöns vattenvärde mycket högt och isen uppenbart tjockare än genomsnittet. Vädret blev snabbt varmare och orsakade en stor och plötslig våröversvämning, vars återkomsttid enligt observationerna i Skatila var en gång på 1 2 år. Ispropparna som bildades vid bron i Skatila höjde dock vattenytan tillfälligt till nivån för en över- Figur 6. År 211 bröt isproppsflödet av riksväg 8 vid Vassorfjärden. (Foto: L. Rautio) 5
svämning som inträffar en gång på 5 år. Då började vattnet även okontrollerat rinna ut i Laihela ås bifurkationsområde och en byggnad måste evakueras. Trafikförbindelserna var av på flera ställen. Isproppen åtgärdades med grävmaskin. 4. Isproppar i området av Vassorfjärden Kyro älvs deltaområde och framförallt Skatila i Korsholm, ca 15 kilometer från Vassorfjärden uppströms, har traditionellt varit gynnsamma platser för att isproppar ska bildas. Eftersom Kyro älvs huvudfåra rinner från söder norrut, hör det till vattendragets allmänna drag att isen först sätter sig i rörelse från det ymnigt strömmande övre loppet. Is som är i rörelse transporteras lätt under den fasta isen längre ner i älvfåran och stockar effektivt upp hela fåran. Dessutom försvåras isens framfart av olika vattendragskonstruktioner såsom brotrummor som vanligen är de platser där isproppar bildas. På grund av älvens låga fallhöjd och låglänta stränder kan vattnet inte stiga och lösgöra istäcket som gått sönder i mitten och längs sidorna, utan vattnet stiger lätt över fårans kanter, vilket redan i sig självt kan orsaka lokalt mycket snabb och okontrollerad spridning av flödesvattnet. De stora vattenföringsvariationerna i Kyro älv under året är en följd av snösmältningen varje vår och på hösten hällregn som pågår i flera dagar. På våren när isen och snön smälter snabbt kan vattenföringen öka och bli mycket stor. Isens uppdämmande effekt i kombination med högvattenföringen på grund av smältvattnet kan orsaka mycket sällsynta flödesvattenstånd. Torvproduktionen samt skogs- och myrdikningarna har för sin del bidragit till extrema vattenföringsvariationer, vilket betyder att vattenföringstoppen kan framhävas ytterligare. I Kyro älvs nedre lopp har det förekommit isproppar och på grund av dem vårflöden flera gånger under de senaste åren. Efter de senaste årtiondenas värsta översvämningsvår 1984 har särskild uppmärksamhet fästs på åtgärder, med vilka skador på grund av en motsvarande översvämning skulle kunna förebyggas. Med regleringsarbetet i Kyro älvs nedre lopp kan man bekämpa översvämningar som återkommer en gång på 2 år tämligen effektivt. Figur 7. Bekämpning av ispropp med grävmaskin i Veikars längs Kyro älv år 211. (Foto: P. Sevola) Metoderna för att bekämpa isproppar på förhand hör utöver regleringsåtgärder även sågning av istäcket, som har utförts tidvis bl.a. i älvens nedre lopp i Korsholm. När sågningsbehovet bedöms utnyttjas resultaten från mätning av isens tjocklek. När Figur 8. Bekämpning av ispropp med luftkuddefarkost i Vassorfjärden år 211. (Foto:.P Sevola) flödet stiger har isproppen förr bekämpats med sprängningar. Isproppar sprängs fortfarande, men huvudsak- 6
ligen bekämpas isproppar med grävmaskin (figur 7). I älvdeltat har isproppar även bekämpats med luftkuddefarkost åtminstone våren 211 (figur 8). När isproppen bekämpas strävar man efter att undvika ännu större risk för skador nedströms i älvfåran. Med hjälp av tillfälliga bekämpningskonstruktioner strävar man efter att skydda enskilda viktiga objekt såsom bl.a. eltransformatorer, basstationer, enskilda byggnader, särskilda riskobjekt osv. Tillfälliga bekämpningskonstruktioner är bl.a. skyddsvallar av jord, sandsäckar, tillfälliga översvämningsväggar, höjning av nuvarande vallar, öppning av uppdämmande vall samt avledande av vatten till ett annat vattendrag. Uppkomsten av isproppar kan även förebyggas genom att utnyttja vattnets värmereserver t.ex. avtappning av kondensvatten från torvkraftverket i Seinäjoki, som gör att istäcket i älven blir tunnare och risken för isproppar minskar. Genom att minska avtappningen från Seinäjärvi kan man dessutom minska vattnets strömningshastighet och således bidra till att det snabbare bildas ett istäcke, vilket betyder att risken för underkylning och issörja minskar ytterligare. Planering av översvämningskyddet i Kyro älvs delta är en utmaning såväl tekniskt som med avsikt på bevarandet av områdets exceptionella naturvärden. I och med landhöjningen kommer översvämningssituationerna på lång sikt att förvärras ytterligare. 5. Material och metoder Kartorna över översvämningsrisker grundar sig på kartorna över översvämningshotade områden, som beskriver till vilka områden flödesvattnet sprider sig vid översvämningens olika återkomsttider och olika vattendjup. I kartläggningen av översvämningsrisker utreds vilka objekt som skadas av översvämningar i översvämningsområdet. I riskkartläggningen utreds bl.a. det riktgivande antalet invånare som lider av följderna, typen av ekonomisk verksamhet som bedrivs i området, miljöskadliga objekt samt skyddsområden som lider av följderna (Alho m.m. 28). För det granskade riskområdet (figur 3) gjordes kartor över översvämningshotade områden för att skilt beskriva både en eventuell isproppssituation och i öppet vatten. Termen som används för att beskriva översvämningarnas återkomsttid beskrivs i tabell 1. Tabell 1. Termer som används för att beskriva översvämningarnas återkomsttid. Verbal beskrivning av en översvämning Mycket vanlig översvämning Översvämningens återkomsttid (årlig sannolikhet) 1/2a (MQ/MHW) (5 %), 1/5a (2 %), 1/1a (1 %) Vanlig översvämning 1/2a (5 %) Tämligen sällsynt översvämning 1/5a (2 %) Sällsynt översvämning 1/1 (1 %) Mycket sällsynt översvämning 1/25a (,4 %), 1/1a (,1 %) 5.1 Simulering av översvämning från vattendrag I utarbetningen av en simulering för en översvämning i öppet vatten har effekterna på grund av samvariation av havsvattnet och Kyro älvs vattenföring på vattenståndet i området beaktats. Kartorna över översvämningshotade områden vid öppet vatten beskriver flödesvattnets djup på grund av havsvattnets och vattenfö- 7
ringens samverkan i varje scenario. I simuleringen över situationen vid isfritt vatten används fyra olika återkomsttider för älvens vattenföring och sju olika återkomsttider för havsvattenståndet. Således erhölls 28 simuleringar för gemensamma scenarion, av vilka 12 har gallrats ut för denna kartläggning. Alla simulerade återkomsttider för vattenföring och havsvattenstånd presenteras i tabell 1. Scenarion som valdes ut för kartläggningen visas i tabell 2. Med havsvattnets återkomsttid MW avses det genomsnittliga havsvattenståndet i höjdsystemet N2. Återkomsttid MHW hänvisar till medelhögvattenståndet, dvs. medelvärdet för maximala årsvärden under granskningsperioden. Tabell 2. Återkomsttider för vattenföring och havsvattenstånd som tillämpats i simuleringen. Vattenföringens återkomsttid (HQ) vid översvämning i öppet vatten 1/5a Havsvattenståndets återkomsttid MW MHW 1/1a 1/2a 1/5a 1/25a 1/1a 1/25a 1/1a 1/1a Tabell 3. Återkomsttider för vattenföring och havsvattenstånd som tillämpats i kartläggningen. Vattenföringens återkomsttid (HQ) vid översvämning i isfritt vatten 1/5a 1/1a 1/25a 1/1a Havsvattenståndets återkomsttid MW 1/2a 1/25a MW 1/2a 1/25a MW 1/2a 1/25a MW 1/2a 1/25a 5.2 Simulering av översvämning på grund av ispropp För simuleringen av en isproppssituation utnyttjades metoden som utvecklats av Finlands miljöcentral, vilken grundar sig på samgranskning av flera situationer i stället för en enskild översvämningssituation. I projektet utarbetades simuleringar med varierande variabelvärden för sammanlagt 1586 olika isproppsscenarier. Dessa fördes in på en och samma karta (figur 9), på vilken olika stora översvämningsområden beskriver en viss procentandel av det totala antalet scenarier. 8
I denna granskningsmetod klargör en viss procentpunkt, dvs. percentil, den andel av alla simuleringar som ligger ovanför punkten, t.ex. en 5 percentil karta visar översvämningens storlek i den punkt som de största 5 % av de simulerade scenarierna når. På samma sätt innefattar 9 percentilen endast de mest hotande 1 % av scenarierna och 98 percentilen endast 2 % av scenarierna. Hundrade percentilen visar översvämningsläget endast i det största enskilda scenariot. Percentilkartan visar inte vattendjupen, utan enbart hur stora områden översvämningen täcker. Detta beror på att vattendjupet på olika punkter i varje scenario är olika, vilket betyder att det skulle vara svårt att presentera dem på ett förnuftigt sätt i representativa klasser. I denna kartläggning har riskobjekten enligt scenariot för öppet vatten och ispropp skiljts åt. Figur 9. Karta över översvämningens omfattning. Kartans färg beskriver hur stor andel av alla simulerade översvämningssituationer (1586 st.) som når en viss spridningsgräns. De största 5 % av alla simulerade scenarier sprids till det gula området. Det blå området beskriver den största enskilda simulerade översvämningens omfattning. 9
5.3 Material över översvämningsrisker Granskningen av objekten grundar sig på indelningen i ogynnsamma följder enligt 8 i lagen om hantering av översvämningsrisker (tabell 3). Källuppgifterna för objekten består både av riksomfattande och lokalt material och information som erhållits från kommuner, myndigheter och serviceproducenter (tabell 4). Indikatorer för människans säkerhet såsom antalet människor, svårevakuerade objekt och andra byggnader i riskområdet har granskats på basis av uppgifter i byggnads- och våningsregistret (RKR), som har uppdaterats år 215. Tabell 4. Indelning av ogynnsamma följder enligt 8 i lagen om hantering av översvämningsrisker och material som används som hjälp i kartläggningen. Indikatorer för bedömning av översvämningsriskens betydelse Skadegrupp Indikator Material Människors säkerhet Människors hälsa Ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner Nödvändighetstjänster Miljö Kulturarv Människor som bor i översvämningsområdet, svårevakuerade objekt (bl.a. sjukhus, hälsocentraler, åldringshem) Vattentäkter, avloppsreningsverk Livsmedels- och läkemedelsindustrin, hamnar, flygfält Kraftverk, elstationer, byggnader för datatrafik, väg- och järnvägsnätet Miljötillståndspliktiga objekt Kulturmiljö och skyddade byggnader, bibliotek, arkiv, museer Byggnads- och våningsregistret (RHR), kommunerna, Österbottens räddningsverk Datasystemet för vattentjänstverk (VEETI), Tillsyns- och belastningsdatasystemet (VAHTI), Datasystemet över grundvattenområden (POVET), kommunerna VAHTI-systemet, RHR, grundkartan Terrängdatasystemet (MTK), RHR, Digiroad-material, elverk VAHTI-systemet, datasystemet för förorenade markområden (MATTI), SEVESO-registret över sprängämnes- och kemikalieanläggningar, databasen över Natura2-områden RHR, RKY- registret, fornminnesregistret, kommunerna I analyserna för kartläggning av översvämningsrisker i Vassorfjärden utnyttjades uppgifterna i byggnads- och våningsregistret (215) för att beskriva var det finns byggnader och människor. RHR-punktmaterialet innefattar utöver byggnadernas lägesdata även uppgifter om flera andra klassvariabler såsom byggnadernas användningsändamål, invånarantal och användningsgrad. I fråga om lägesdata är materialet delvis en aning otydligt och vissa byggnadspunkter i materialet förläggs till en annan plats än byggnadens faktiska läge. Detta lindriga spatiala fel kan framhävas i glest bebyggda områden där den bebyggda miljöns andel är liten och byggnadsgraden låg. Därför är antalet byggnader och invånare som framförs i denna kartläggning riktgivande och i tolkningen av resultaten i rapporten bör man beakta felmarginalen i materialet. I kartläggningen har man dock försökt minska materialets lägesfel genom att manuellt precisera lägesdata för vissa riskobjekt. 1
Detta har betydelse framförallt med avsikt på översvämningsrisken för byggnader som ligger i översvämningsområdets kanter. I VAHTI-materialet finns också brister och fel, det saknas bl.a. objekt som är i bruk och objekt som tagits ur bruk kan fortfarande finnas kvar. VAHTI-objekt och RHR-specialobjekt som ligger i översvämningsområdet har granskats av kommunen och vid behov korrigerats, varför dessa uppgifter kan anses vara tillförlitliga. I denna kartläggning av översvämningsrisker har riskobjekten granskats på regionnivå enligt vilka områdets särdrag är och exempelvis hur mycket bebyggelse och hur många eventuella riskobjekt det finns i området. 6. Översvämningsrisker i Kyro älvs nedre lopp och älvdeltat I detta avsnitt granskas objekten med översvämningsrisk i Kyro älvs nedre lopp och deltaområdet som områdesvisa helheter. Man har strävat efter att dela in miljön i deltaområdet i representativa delar så att varje område beaktas med avsikt på särdrag såsom markanvändning, byggnadsbestånd och trafikförbindelser samt även områdets specialobjekt såsom eventuella skyddsområden eller miljöfarliga objekt. Vassorfjärdens Natura 2-område ligger i området av alla områden 1 7, varför det inte har behandlats skilt i alla kapitel. I indelningen har man dessutom försökt beakta områdenas varierande översvämningskänslighet samt särdrag med avsikt på översvämningsskyddet och översvämningsskyddsåtgärder som har utförts. Deltaområdet är indelat i sju delar (figur 1), som alla granskas i skilda avsnitt nedan. Områdenas gränser grundar sig på resultaten från översvämningssimuleringen och på byggnadsbeståndets utbredning i området. Figur 1. Områdesindelning som använts i kartläggningen av översvämningsrisker. 11
6.1 Område 1: Kuni Området Kuni ligger på den sydvästra sidan av Vassorfjärden i Korsholms kommuns område, längs riksväg 8 (figur 11). Bifåran Kilsorådran strömmar västerifrån genom området. Båda sidorna av fåran är i intensivt odlingsbruk och området domineras av åkrar. Med avsikt på servicen är Kuni tätort regionalt en viktig bosättningskoncentration med bl.a. närområdets skola och daghem. På grund av detta finns tämligen mycket fast bosättning i området. Det huvudsakliga översvämningshotet i Kuni är att Kilsorådran svämmar över i området på grund av att Figur 11. Gränsen för område 1 (Kuni). vattenytan stiger i Vassorfjärden. Flödesvattnet strömmar till området vid brotrumman i Kunisundet. Antalet byggnader som hotas och blockeras av översvämningen presenteras i tabell 5 såsom också antalet invånare som drabbas i byggnaderna som blockeras av vatten. De översvämningshotade byggnaderna har ingen fast bosättning. Områdets svårevakuerade objekt är Kuni-Vassor skola och daghem som ligger på samma adress. Den aktuella byggnaden är inte utsatt för översvämningsrisk vid någon av återkomsttiderna. I området finns ett miljöriskobjekt enligt MATTI-klassificeringen, vilket är ett utloppsrör för avloppsvatten vid bron i Kunisundet. Röret är dock installerat ordentligt ovanför vattenytan, vilket betyder att översvämningsrisken är ganska liten. I Kuni centrum finns en nedlagd bränsledistributionsstation. Byggnaden är inte utsatt för översvämningsrisk vid någon av återkomsttiderna. Antalet byggnader 3 25 2 15 1 5 35 3 25 2 15 1 5 Antalet invånare Översvämningshotade byggnader Byggnader som blockeras Invånare i blockerade byggnader Tabell 5. Översvämningshotade byggnader och byggnader som blockeras av vatten samt antalet invånare som drabbas i Kuni skilt för varje återkomsttid. Förkortningen HQ betyder högvattenföring i älven, MW genomsnittligt havsvattenstånd och MHW genomsnittligt högvattenstånd. 12
I området finns en pälsfarm, som inte är översvämningshotad vid någon av återkomsttiderna för översvämning. Djurstallen kan medföra en belastning för miljön om de blir våta i och med att gödsel och andra partiklar transporteras med flödesvattnet ut i miljön. Dessutom kan det uppstå ekonomiska förluster om produkter, som förorenas snabbt såsom mjölk, inte kan flyttas bort tillräckligt snabbt. På den södra sidan av Kunivägen på Ribacken finns museiverkets fornminne Kuniberget, som är en fast historisk stenkonstruktion. Objektet är inte heller utsatt för översvämningsrisk. I området finns inget skyddat byggnadsarv, nationellt betydande bebyggda kulturmiljöer eller andra värdefulla byggda kulturobjekt. Genom Kuni går regionalt viktiga vägförbindelser såsom riksväg 8 och Kunivägen, som ifall de översvämmas avsevärt kan försvåra trafikförbindelserna, evakuering och räddningsväsendets verksamhet i området. När havsvattenståndet ligger på medelvattennivå är andelen vägar som bryts av litet jämfört med scenarier med högre havsvattenstånd (tabell 6). I värsta fall hamnar mer än 3 kilometer väg under vatten. På basis av simuleringen av isproppsflöde vid 5 percentilen (hälften av de simulerade situationerna) bryts vägarna av enbart på en sträcka av 42 meter, medan situationen vid 99 percentilen är 1,8 kilometer avbrutna vägavsnitt. Vägar som bryts av i område 1 vid översvämning i öppet vatten och vid ispropp (m) 4 3 2 1 147 1481 2512 298 99 163 258 76 1857 2679 1153 2193 379 42 332 183 Tabell 6. De avbrutna vägavsnittens längd i Kuni vid olika återkomsttider. Längden anges i meter. Redan vid en översvämning HQ 1/5a MW bryts flera vägstumpar av i Kuniområdet och när översvämningens återkomsttid ökar till nivån HQ 1/5a Havet 1/25a, bryts Kunivägen av på flera ställen och en byggnad blockeras. Bron längs Jakobsvägen i Kunisundet bryts av och 2 hushåll på Jakobsvägen blockeras. Vattnet stiger upp på Hagnäs-Mälsorvägen vid Kunisundet och vägförbindelsen till sammanlagt sju byggnader bryts av. Vid isproppsflödets 5 percentil täcks inga betydande vägavsnitt av vatten. Isproppsflödet har ingen betydelse för Hagnäs-Mälsorvägens förbindelser, men vid 99 percentilen bryts Kunivägen av på ett ställe. Den största risken är förknippad med att stora förbindelser bryts av och att förbindelserna som leder till strandtomterna i Kunisundet bryts av. Vägar som bryts av vid återkomsttiden HQ 1/5a Havet MHW presenteras i figur 12. 13
I Kuniområdet är elinfrastrukturen utsatt för lindrig översvämningsrisk. Vid återkomsttiden HQ 1/5 MW hamnar endast en sektioneringsstation i Vallvik i översvämningsområdet, men när återkomsttiden stiger till nivån HQ 1/5a Havet 1/25a är fyra objekt utsatt för översvämningsrisk: en transformatorlågspänningscentral, 2 sektioneringsstationer och ett lågspänningskabelskåp. I det värsta scenariot HQ 1/1 Havet 1/25a finns åtta riskobjekt. Det värsta isproppsscenariot innebär att fem objekt blir våta. I förhållande till områdets folktäthet är antalet riskobjekt tämligen litet. Figur 12. Karta över översvämningsrisker i Kuni vid återkomsttiden för översvämning i öppet vatten HQ 1/1a - Havet MHW (återkomsttiden för vattenföringen i älven är en gång på etthundra år och havsvattnet ligger på genomsnittligt högvattenstånd). 14
Figur 13. Karta över översvämningsrisker i Kuni vid isproppsflöde. Till det avbildade översvämningsområdet sprids endast de största 1 % av alla simulerade översvämningar. 6.2 Område 2: Mälsorlandet Område 2 ligger på den västra sidan av Vassorfjärden på Korsholms kommuns område. Gränsen omfattar Mälsorlandet till största del (figur 14). Området täcker också den södra sidan av Kyro älvs utloppsfåra och en del av Vassorfjärdens vattenområde. Området är glest befolkat och domineras av skog och vid älvmynningen består terrängen av låglänt och vattendränkt deltaområde. På grund av den stora risken för översvämningar är bebyggelsen obetydlig och koncentrerad till områdets västra kant i närheten av regleringsdammen i Stenån och längs Mälsorfjärdsvägen som klyver området. Längs Vassorfjärdens strandområden finns en aning fritidshus. Figur 14. Gränsen för område 2 (Mälsorlandet). Mälsorlandet är ett av de mest översvämningskänsliga områdena i Kyro älvs deltaområde och den viktigaste översvämningsskyddsåtgärden är skyddsvallen i Mälsor som har byggts i kompletteringen av regleringen i 15
Kyro älvs nedre lopp. I området byggdes dessutom en regleringsdamm i den nedre ändan av Stenån i regleringssyfte. På detta sätt kunde Kyro älvs vatten styras så att det endast strömmar i huvudfåran. Området består främst av åker och skog. Översvämningsrisken i området uppstår huvudsakligen av att flödesvattnet stiger och hotar byggnaderna som ligger bakom skyddsvallen i Mälsor och av att Hagnäs-Mälsorvägen som går runt området bryts av och byggnaderna blockeras. Byggnader som blir våta vid olika återkomsttider presenteras i tabell 7. Av tabellen framgår att antalet byggnader som blir våta i området är mycket litet. Det är dock frågan om ett bostadshus och ett fritidshus, vilket betyder att en översvämningssituation uppenbart kan påverka människornas välmående. 1 1 Antalet byggnader 8 6 4 2 8 6 4 2 Antalet invånare Översvämningshotade byggnader Byggnader som blockeras Invånare i blockerade byggnader Tabell 7. Översvämningshotade byggnader och byggnader som blockeras av vatten samt antalet invånare som drabbas i Mälsor skilt för varje återkomsttid. Förkortningen HQ betyder högvattenföring i älven, MW genomsnittligt havsvatten-stånd och MHW genomsnittligt högvattenstånd. I området av Mälsorlandet finns inga miljötillståndspliktiga objekt enligt VAHTI- eller MATTI-databaserna, djurstall, svårevakuerade objekt eller betydande kulturobjekt. Viktiga vägförbindelser med avsikt på vistelse i området bryts av redan vid en vanligare återkomsttid, vilket beror på den låglänta miljöprofilen. Om Hagnäs-Mälsorvägen bryts av vid Hagnäs blockeras en byggnad redan vid återkomsttiden HQ 1/5a MW. Inga andra byggnader blockeras vid någon annan av återkomsttiderna, men det kan bli mycket svårt att röra sig i området redan vid en vanlig översvämning. På basis av simuleringen inverkar ett isproppsläge inte väsentligt på vägavbrotten i området och även vid de värsta isproppscenarierna är de avbrutna vägavsnitten desamma som vid en översvämning i öppet vatten. Längden på vägar som täcks av vatten i område 2 skilt för varje återkomsttid presenteras i tabell 8 och avbrutna vägar vid återkomsttiden HQ 1/1a Meri MHW presenteras i figur 15. 16
Vägar som bryts av i område 2 vid översvämning i öppet vatten och vid ispropp (m) 3 2 1416 219 2469 1783 227 226 256 221 2348 2558 2258 2485 2615 1168 257 1 62 Tabell 8. Längden på vägavsnitt som bryts av i Mälsorlandet vid olika återkomsttider. Längden anges i meter. Figur 15. Karta över översvämningsrisker i Kuni vid återkomsttiden för översvämning i öppett vatten HQ 1/1a - Havet MHW (återkomsttiden för vattenföringen i älven är en gång på etthundra år och havsvattnet ligger på genomsnittligt högvattenstånd). 17
Figur 16. Karta över översvämningsrisker i Mälsorlandet vid isproppsflöde. Till det avbildade översvämningsområdet sprids endast de största 1 % av alla simulerade översvämningar. I område 2 är översvämningsrisken för elinfrastrukturen mycket liten, vilket beror på områdets låga byggnadsintensitet. Vid vanligare översvämning HQ 1/5a MW bli en lågspänningsanslutning våt och vid mera sällsynta översvämningar HQ 1/1a Meri 1/25a blir ytterligare en annan våt. I en isproppssituation vid 99 percentilen blir endast nämnda lågspänningsanslutning våt. Således är översvämningsrisken mycket liten. 6.3 Område 3: Hemfjärden Område 3 omfattar markområdet på den västra sidan av Österfjärden, som i praktiken helt och hållet består av det invallade området Hemfjärden. Till området hör både Lakören och delvis Österhankmo. I norr gränsar området till Hemfjärdens havsvik och i söder till Kyro älvs utloppsfåra. I väster gränsar området till Österhankmovägen. I Hemfjärden utfördes de första invallningsarbetena i deltaområdet i början av 195-talet. Hemfjärdens invallningsområde består till största del av åker i odlingsbruk och byggnadsbeståndet är obetydligt och glest. Figur 17. Gränsen för område 3 (Hemfjärden). 18
Området har historiskt varit mycket utsatt för översvämningar från havet från Österfjärdens håll och därför är området kraftigt skyddat mot översvämningar. Översvämningar från havet och isproppsflöden utgör den viktigaste översvämningsrisken i området och på basis av simuleringarna är den östra sidan mot havet områdets sårbaraste del, och där har också vallarna sjunkit ihop i viss mån med tiden. Dessutom är den östra sidans nordliga hörn vid Björkas sannolikt ett ställe där översvämningar från havet läcker in. På basis av simuleringarna håller flödesvallarna bra mot mycket sällsynta vattenföringar i älven, men höga havsvattenstånd samt sällsynta isproppslägen utgör en stor översvämningsrisk i område 3. I området finns några djurgårdar, men största delen av byggnadsbeståndet består av fritidshus. Såsom av tabell 9 framgår, beror översvämningsrisken som byggnadsbeståndet utsätts för av havsvattenståndet, men även översvämning på grund av ispropp är en risk när högst 1 % av scenarierna behandlas. Största delen av byggnaderna som blir våta är bastubyggnader eller fritidshus, som ligger på strandsidan av invallningen. Användningen av mark för annat än för jordbruk är mycket obetydlig. I området blir dock en pälsfarm i området våt redan vid återkomsttiden HQ 1/5a Havet 1/25a och vid ännu mera sällsynta översvämningar, dock när havsvattenståndets återkomsttid är sällsynt. I område 3 finns inga fornminnen eller skyddade byggnadsobjekt eller andra betydande kulturobjekt. I området finns heller inga svårevakuerade byggnader, MATTI- eller VAHTI-objekt. I området finns heller inga befolkningsskydd eller kemikalieanläggningar enligt SEVESO-direktivet. Antalet byggnader 35 3 25 2 15 1 5 1 Antalet invånare 8 6 4 2 Översvämningshotade byggnader Byggnader som blockeras Invånare i blockerade byggnader Tabell 9. Översvämningshotade byggnader och byggnader som blockeras av vatten samt antalet invånare som drabbas i Hemfjärden. Förkortningen HQ betyder högvattenföring i älven, MW genomsnittligt havsvattenstånd och MHW genomsnittligt högvattenstånd. Elinfrastrukturen i område 3 är utsatt för en tämligen liten översvämningsrisk oberoende av återkomsttid. Vid en vanlig översvämning blir en lågspänningsanslutning våt och även vid en sällsynt översvämning blir utöver denna endast ett lågspänningsskåp vått. Under isproppsflöde vid 99 percentilen är riskobjekten desamma som ovan, varför risken kan anses vara liten. 19
I området finns några viktiga förbindelsevägar, vars avbrott enligt tabell 1 hör intensivt samman med havsvattenståndet. Detta beror på att vallarna skyddar områdets vägförbindelser vid lägre flödeshöjder. Redan vid återkomsttiden HQ 1/5a Havet 1/25a bryts förbindelserna på Österhankmovägen av på två ställen och en byggnad blockeras av vatten. Av tabell 1 framgår den sammanlagda längden på vägar som bryts av vid översvämningens olika återkomsttider. 6 5 4 3 2 1 Vägar som bryts av i område 3 vid översvämning i öppet vatten och vid ispropp (m) 198 3338 9 91 232 3446 14 272 3626 73 366 4533 5929 Tabell 1. Längden på vägavsnitt som bryts av i Hemfjärden vid olika återkomsttider. Längden anges i meter. 2
Figur 18. Karta över översvämningsrisker i Hemfjärden vid återkomsttiden för översvämning i öppet vatten HQ 1/1a - Havet MHW (återkomsttiden för vattenföringen i älven är en gång på etthundra år och havsvattnet ligger på genomsnittligt högvattenstånd). Figur 19. Karta över översvämningsrisker i Hemfjärden vid isproppsflöde. Till det avbildade översvämningsområdet sprids endast de största 1 % av alla simulerade översvämningar. 21
6.4 Område 4: Matilotsundet Område 4 ligger i Matilotsundet öster om område 3. I söder och öster gränsar området till deltats vattenområde, i norr till en havsvik och i väster till Skånkholmen. Klockargrundet hör till område 4. På samma sätt som de andra områdena är område 4 ett låglänt och glest befolkat skogsområde med många fritidshus och enbart lite fast bosättning. Inga betydande översvämningsskyddsåtgärder har utförts i området under regleringshistorian i Kyro älvs nedre lopp, men trots det är området översvämningskänsligt och på basis av simuleringarna har framförallt översvämningar från havet stor inverkan på översvämningarna i området. I område 4 finns inga svårevakuerade objekt, djurstall, miljötillståndspliktig verksamhet enligt MATTI- eller VAHTI-registren, fornminnen eller andra viktiga kulturobjekt. I området finns heller inga befolkningsskydd. Objekt som blir våta är fritidshus, bastubyggnader och ekonomibyggnader. Översvämningshotade byggnader vid olika återkomsttider presenteras i tabell 11. Av tabellen kan man se att havsvattenståndet påverkar hur byggnaderna blir våta även Figur 2. Gränsen för område 4 (Matilotsundet). i område 4. Isproppsflöden har mycket liten inverkan, vilket beror på områdets läge långt ut i deltaområdet nära havet. 8 1 Antalet byggnader 7 6 5 4 3 2 1 Antalet invånare Översvämningshotade byggnader Byggnader som blockeras Invånare i blockerade byggnader Tabell 11. Översvämningshotade byggnader och byggnader som blockeras av vatten samt antalet invånare som drabbas i Matilotsundet. Förkortningen HQ betyder högvattenföring i älven, MW genomsnittligt havsvattenstånd och MHW genomsnittligt högvattenstånd. 22
Översvämningsrisken för elinfrastrukturen i område 4 är också mycket beroende av havsvattnets återkomsttid vid översvämning. Vid en vanlig översvämning HQ 1/5a MW blir inte ett endast objekt vått. När havsvattnet får återkomsttiden 1/2a och vattenföringen är 1/5a HQ blir en lågspänningsanslutning våt. Vid en mycket sällsynt översvämning HQ 1/1a Havet 1/25a blir sammanlagt 12 objekt i strandområdet våta, och de är lågspänningscentraler, lågspänningsanslutningar och punkter för jordningsmätning. Inte ens vid det mest sällsynta isproppsflödet blir något objekt vått. Figur 21. Karta över översvämningsrisker i Matilotsundet vid återkomsttiden för översvämning i öppet vatten HQ 1/1a - Havet MHW (återkomsttiden för vattenföringen i älven är en gång på etthundra år och havsvattnet ligger på genomsnittligt högvattenstånd). Figur 22. Karta över översvämningsrisker i Matilotsundet vid isproppsflöde. Till det avbildade översvämningsområdet sprids endast de största 1 % av alla simulerade översvämningar. I området finns många små stugvägar och trafikförbindelsernas struktur är typisk för fritidshusområde. Några viktiga vägförbindelser täcker ganska väl hela området och om dessa bryts av blir flera byggnader blockerade. När havsvattnet ligger lågt bryts vägförbindelserna inte av, men redan vid återkomsttiden HQ 1/5a Havet 1/2a bryts mer än 3,5 kilometer av, av vilka de viktigaste är att Karjalotvägens förbindelse och i norr bryts vägen som leder till Getholmen av på flera ställen. Flera byggnader på den östra sidan av Matilotsundet blockeras också. Vägen bryts också av vid Skånkholmen och Majasviken. Vägavsnitt som täcks av vatten vid olika återkomsttider är uppräknade i tabell 12 och presenteras i figurerna 21 och 22. 23
Vägar som bryts av i område 4 vid översvämning i öppet vatten och vid ispropp (m) 8 6296 6313 6333 6372 6 4 3569 3637 375 3935 2 427 29 74 1339 Tabell 12.. Längden på vägavsnitt som bryts av i Matilotsundet vid olika återkomsttider. Längden anges i meter. 6.5 Område 5: Tottesund-Maxmo Område 5 ligger i den innersta delen av deltaområdet, på den östra sidan. Området täcker både Tottesunds- och Maxmoområdet, Söderfjärden och holmarna Mittigrund och Nätören. Området ligger på Vörå kommuns område och är ett av kartläggningens tätast befolkade områden. Gränsdragningen har gjorts så att den på sina håll endast omfattar vikens strandområden, eftersom översvämningarna inte sträcker sig långt in i landet på grund av terrängformerna. I förhållande till medelvärdet för deltaområdet finns det rikligt med service i området och områdets byggnadsbestånd är högre än i områdena på den västra sidan av viken. Centrum i Maxmo tätort ingår inte i området. Det finns tre pälsfarmer i område 5, av vilka en blir våt redan vid en ganska vanlig översvämning HQ 1/5a Havet 1/2a och vid ännu högre återkomsttid för havsvattenflöde. I området finns dessutom en bränsledistributionsstation i Nabbens båthamn. Objektet blir vått redan vid en översvämning HQ 1/5a Havet 1/2a och vid ännu högre återkomsttid för havsvatten samt vid 9 percentilen i händelse Figur 23. Gränsen för område 5 (Tottesund-Maxmo). av isproppsflöde. Om bensinstationen skadas kan t.ex. bensin spridas direkt ut i havet på grund av isen. Också i område 5 reglerar havsvattenståndet i stor utsträckning översvämningskänsligheten. Andra byggnader som blir våta är huvudsakligen fritidshus, bastubyggnader och ekonomibyggnader. Även några samlingslokaler blir våta vid en återkomsttid på HQ 1/5a Havet 1/25a. Antalet byggnader som blir våta uppges i tabell 13. 24
I område 5 finns också en nationellt betydande byggd kulturmiljö, Tottesunds herrgård och gården runt om. Själva huset och näromgivningen blir inte våt vid någon av återkomsttiderna, men längre bort från huset nära Bytesholmarna stiger vattnet ställvis upp på land när havsvattnets återkomsttid är 1/2a eller mera sällsynt. I området finns inga fornminnen, svårevakuerade objekt, befolkningsskydd eller objekt i MATTI-klassificeringen. Områdets elinfrastruktur utsätts inte för översvämningsrisk vid någon återkomsttid och inte heller vid en isproppssituation. Vid en översvämningssituation täcks flera vägar längs stranden och som leder till stranden av vatten, vilket leder till att flera byggnader blockeras i synnerhet vid höga återkomsttider för havsvattenståndet. Vid återkomsttiden HQ 1/5a MW bryts flera korta vägstumpar av på strandområdena både i Tottesund och i Maxmo, men inga byggnader blockeras. Däremot redan vid återkomsttiden HQ 1/5a Havet 1/25a bryts förbindelser av åtminstone på Snickarsbacken, Maxmovägen, vägen som leder till Gubbholmbladet, Strandvägen, Parken i Tottesund, Badarholmen, Monäsholmen och Prästholmen. Då blockeras flera byggnader framförallt i Parken och i områdets norra del i området av Prästholmen. I tabell 5 beskrivs den sammanlagda längden på vägar som bryts av och av figuren kan man se att vid återkomsttiden för havsvattenståndet 1/25a är längden nästan identisk oberoende av vattenföringens återkomsttid. Vägavsnitt som täcks av vatten presenteras i bild 17. 6 6 5 5 Antalet byggnader 4 3 2 4 3 2 Antalet invånare 1 1 Översvämningshotade byggnader Byggnader som blockeras Invånare i blockerade byggnader Tabell 13. Översvämningshotade byggnader och byggnader som blockeras av vatten samt antalet invånare som drabbas i Tottesund-Maxmo. Förkortningen HQ betyder högvattenföring i älven, MW genomsnittligt havsvattenstånd och MHW genomsnittligt högvattenstånd. 25
Figur 21. Karta över översvämningsrisker i Tottesund-Maxmo vid återkomsttiden för översvämning i öppet vatten HQ 1/1a - Havet MHW (återkomsttiden för vattenföringen i älven är en gång på etthundra år och havsvattnet ligger på genomsnittligt högvattenstånd). 26
Figur 22. Karta över översvämningsrisker i Tottesund-Maxmo vid isproppsflöde. Till det avbildade översvämningsområdet sprids endast de största 1 % av alla simulerade översvämningar. 27
Vägar som bryts av i område 5 vid översvämning i öppet vatten och vid ispropp (m) 5 421 422 4242 4292 4 3 2 1984 242 29 2181 1 483 2 118 656 Tabell 14. Längden på vägavsnitt som bryts av i Tottesund-Maxmo vid olika återkomsttider. Längden anges i meter. 6.6 Område 6: Vassor Område 6 omfattar Vassorområdet och Vassorfjärden nästan i sin helhet. I norr gränsar området till Långskatan och omfattar även Björkholmens udde. I öster avgränsas området av Vassorfjärdens strandområden och i söder riksväg 8 och Hästholmens udde. Området består av skogsdominerat och glest bebyggt deltaområde. Med tanke på markanvändningen är strandområdena, som används för fritidsbebyggelse, de intensivast utnyttjade. I övrigt är området dominerat av skog. Området hör nästan i sin helhet till Korsholms kommun, förutom den allra nordligaste delen, som hör till Vörå kommun. I området har inga betydande översvämningsskydds- eller regleringsåtgärder utförts. Områdets översvämningskänslighet påverkas mycket av vattenståndet i Vassorfjärden och av ispropparna som bildas i Kyro älvs mynningsområden eller runt Lakagrynnan. Områdets byggnadsbestånd består i stor utsträckning av fritidshus och riskobjekten är också till stor del sommarstugor och strandbastur. I området finns dessutom många ekonomibyggnader. Av tabell 17 kan man se att vid återkomsttiden för havsvattenståndet 1/2a och 1/25a är antalet Figur 26. Gränsen för område 6 (Vassor). byggnader som blir våta avsevärt fler än vid medelhavsvattenståndet. I området finns inga objekt som förorenar miljön, svårevakuerade objekt, djurstall, befolkningsskydd, fornminnen, kulturhistoriskt värdefulla byggnader och knappast alls några servicebyggnader eller industri. 28
Antalet byggnader 3 25 2 15 1 5 1 Antalet invånare Översvämningshotade byggnader Byggnader som blockeras Invånare i blockerade byggnader Tabell 15. Översvämningshotade byggnader och byggnader som blockeras av vatten samt antalet invånare som drabbas i Vassor. Förkortningen HQ betyder högvattenföring i älven, MW genomsnittligt havsvattenstånd och MHW genomsnittligt högvattenstånd. Elinfrastrukturen i område 5 är inte föremål för betydande översvämningsrisk. Vid återkomsttiden HQ 1/5a MW blir en lågspänningsanslutning våt, vid återkomsttiden HQ 1/5a Havet 1/2a sammanlagt tre lågspänningsanslutningar och vid återkomsttiden HQ 1/5a Havet 1/25a fyra lågspänningsanslutningar. Vid högre återkomsttider blir inga fler elinfraobjekt våta. Områdets vägförbindelser är inte heller utsatta för betydande översvämningsrisk, trots att vattnet bryter av småvägar i strandområdet redan vid återkomsttiden HQ 1/5 Havet 1/2a. I figur 19 presenteras vägförbindelserna som bryts av vid återkomsttiden HQ 1/5a - Havet 1/25a. Av figuren framgår väl att en stor del av de avbrutna vägförbindelserna går i höjden av Wallen och Lakagrynnan. Vid återkomsttiden HQ 1/5a Havet 1/25a bryts Vassorvägen av vid bron i Lötet, men inga byggnader blockeras. 29
Figur 27. Karta över översvämningsrisker i Vassor vid återkomsttiden för översvämning i öppet vatten HQ 1/1a - Havet MHW (återkomsttiden för vattenföringen i älven är en gång på etthundra år och havsvattnet ligger på genomsnittligt högvattenstånd). 3
Figur 28. Karta över översvämningsrisker i Vassor vid isproppsflöde. Till det avbildade översvämningsområdet sprids endast de största 1 % av alla simulerade översvämningar. 31
Vägar som bryts av i område 6 vid översvämning i öppet vatten och vid ispropp (m) 8 6 4 2 46 324 561 75 195 338 538 134 361 625 222 445 661 1 58 313 Tabell 16. Längden på vägavsnitt som bryts av i Vassor vid olika återkomsttider. Längden anges i meter. 6.7 Område 7: Vassorfjärdens invallningsområde Vassorfjärdens invallningsområde som hör till Korsholms kommun ligger på den södra sidan av riksväg 8 och omfattar invallningsområdet söder om riksvägen och närområdena på båda sidorna av Larvvägen. På grund av detta är området till största del i odlingsbruk och i kanterna av området finns en del glesbebyggelse. Området är huvudsakligen glest bebott. Den nuvarande riksväg 8 går ovanpå den gamla flödesvallen som byggdes på 195-talet. Vallen byggdes för att skydda åkrarna mot ispropps- och havsvattenflöden från Vassorfjärden. Kuva 29. Gränsen för område 7 (Vassorfjärdens invallningsområde). I området finns inga svårevakuerade objekt eller andra särskilda riskobjekt. Det finns en pälsfarm som inte hotas av översvämning vid någon av återkomsttiderna. I området finns heller inga miljötillståndspliktiga objekt och inga befolkningsskydd, fornminnen, kulturhistoriska skyddsobjekt eller industriobjekt. I området finns inte en endaste byggnad som är utsatt för översvämningsrisk, vilket huvudsakligen beror på att riksväg 8 höjdes år 217 som översvämningsskyddsåtgärd. Detta gjordes på grund av isproppsflödet år 211 då vägen bröts av för flera dagar. Elinfrastrukturen i område 7 är inte utsatt för betydande översvämningsrisk på grund av det låga byggnadsbeståndet i området. Några vägförbindelser bryts av när återkomsttiden för havsvattenståndet når nivån 1/25a, då vattnet når vallen till den förhöjda riksväg 8. Vid återkomsttiden HQ 1/5a MW stiger vattnet över Larvvägen vid Vikstrand på två ställen och samtidigt täcks även bron på den södra sidan inklusive vallen av vatten. Vid återkomsttiden HQ 1/5a Havet 1/25a hamnar bron på Vesterbackvägen under vatten och längs Störovägen blockeras en byggnad när vägen bryts av. 32
Vägar som bryts av i område 7 vid översvämning i öppet vatten och vid ispropp (m) 3 2275 2 1 29 6 214 3 15 57 418 31 66 659 34 133 959 21 31 Tabell 17. Längden på vägavsnitt som bryts av vid Vassorfjärdens invallningsområde vid olika återkomsttider. Längden anges i meter. Figur 3. Karta över översvämningsrisker vid Vassorfjärdens invallningsområde vid återkomsttiden för översvämning i öppet vatten HQ 1/1a - Havet MHW (återkomsttiden för vattenföringen i älven är en gång på etthundra år och havsvattnet ligger på genomsnittligt högvattenstånd). 33
Figur 31. Karta över översvämningsrisker vid Vassorfjärdens invallningsområde vid isproppsflöde. Till det avbildade översvämningsområdet sprids endast de största 1 % av alla simulerade översvämningar. 7. Sammandrag På basis av resultaten i rapporten är ett stort isproppsflöde (>= 9. percentil) och exceptionellt högt havsvattenstånd de viktigaste aspekterna för översvämningsrisken i Vassorfjärdens deltaområde. Vid granskning av översvämningsrisken i området skilt för varje återkomsttid kan man konstatera att vattenföringsvariationen i älven har avsevärt mindre betydelse för området jämfört med variationen i havsvattenståndet. På basis av resultaten orsakar inte heller mindre isproppsflöden särskilt stor översvämningsrisk för invånarna eller infrastrukturen. När resultaten från kartläggningen granskas måste man beakta att de valda scenarierna MW, 1/2a och 1/25a representerar riskgradens olika ytterligheter i karteringen av översvämningsriskerna och mellan dessa ryms även många andra översvämningsscenarier. Det är mycket sällsynt att vattenföringen eller havsvattenståndet stiger till nivån för återkomsttiden 1/25a. Dessutom är det ganska osannolikt att dessa två faktorer förekommer samtidigt vid lång återkomsttid. På grund av undersökningsområdets fysikaliska särdrag har båda aspekterna dock stor betydelse i området, varför det är viktigt att ta hänsyn till samverkan när riskerna utreds. Regleringsåtgärderna som har gjorts i Vassorfjärden har haft stor betydelse för att minska översvämningsriskerna. Med nuvarande översvämningsskyddskonstruktioner kan man på basis av karteringsresultaten skydda 34
sig ganska väl mot små isproppsflöden och översvämningar i öppet vatten vid återkomsttiden 1/2a och vanligare översvämningar än så. Konstruktionerna håller även ganska bra för återkomsttider med större vattenföring, men tillsammans med återkomsttider för höga havsvattenstånd ökar risken för översvämning i öppet vatten avsevärt och då utsätts också områdena bakom flödesvallarna för översvämningsrisk. En dylik situation återkommer dock mycket sällan i verkligheten och i allmänhet kan man säga att översvämningsskyddskonstruktionerna förbättrar säkerheten. Områdets strukturella särdrag har central betydelse för utvecklingen av översvämningsrisk. Områdets byggnadsbestånd karakteriseras av att fritidshusen är många och området är glest befolkat. Vägnätet är till stor del uppbyggt runt ett fåtal viktiga och större trafikleder och de flesta vägarna är regionala småvägar och stugvägar. Förutom bosättningskoncentrationerna i Kuni och Tottesund-Maxmo är byggnadsbeståndet starkt koncentrerat till närheten av Vassorfjärdens strandområden, vilket betyder att när återkomsttiden för översvämningar blir större kan även antalet riskbyggnader öka snabbt. Byggnader som hotas av översvämning och byggnader som blockeras skilt för varje återkomsttid presenteras i tabellerna 18-21. Av tabellerna framgår att antalet objekt flerdubblas när återkomsttiden för havsvattenståndet stiger till 1/2a och högre. På basis av tabellerna är egnahemshus, fritidshus, ekonomibyggnader och bastubyggnader de vanligaste översvämningshotade byggnadsklasserna. 35
Byggnadsklass HQ 1/5a - HQ 1/1a - mw m1/2a m1/25a mw mhw m1/2a m1/25a Egnahemshus 1 1 1 1 Övriga byggnader 2 2 1 2 2 Fritidshus 1 22 65 1 5 23 66 Ekonomibyggnader 2 12 26 2 3 12 26 Bastubyggnader 3 19 28 3 7 2 28 Övriga samlingsbyggnader 1 1 Pälsfarmer 1 1 Övriga inkvarteringsbyggnader 1 1 Övriga byggnader inom jord- och skogsbruk samt fiskerihushållning 1 Service- och skyddsbyggnader för fordon Spannmålstorkar och lagerbyggnader för spannmål Ladugård, svinhus, hönshus m.fl. Byggnader för telekommunikation Byggnadsklass HQ 1/25a HQ 1/1a Isproppsflöde MW m1/2a m1/25a MW m1/2a m1/25a 5 p. 9 p. 99 p. Egnahemshus 1 1 1 3 Övriga byggnader 1 2 2 3 1 2 Fritidshus 2 26 67 6 29 71 2 1 Ekonomibyggnader 2 13 27 2 13 27 3 5 Bastubyggnader 4 21 28 4 2 28 3 8 Övriga samlingsbyggnader 1 1 Pälsfarmer 1 1 1 Övriga inkvarteringsbyggnader 1 1 Övriga byggnader inom jordoch skogsbruk samt fiskerihushållning 1 1 Service- och skyddsbyggnader för fordon Spannmålstorkar och lagerbyggnader för spannmål Ladugård, svinhus, hönshus m.fl. Byggnader för telekommunikation Tabellerna 18 & 19. Översvämningshotade byggnader skilt för varje byggnadstyp och återkomsttid i Vassorfjärdens deltaområde. I tabellerna 2-21 presenteras antalet byggnader som blockeras skilt för varje byggnadsklass. Av tabellerna framgår att största delen av byggnaderna som blockeras hör till samma klasser som översvämningshotade byggnaderna. Antalet byggnader som blockeras är i genomsnitt lite större än de översvämningshotade byggnaderna, men tillsammans med återkomsttiden är trenden samtidigt stigande såsom även i fråga om riskobjekt. Största delen av byggnaderna som blockeras blir det på grund av att vägförbindelsen till byggnaden bryts av. Antalet byggnader som helt omringas av vatten är avsevärt färre. På basis av kartläggningen finns tämligen lite översvämningshotad elinfrastruktur i området. Antalet specialobjekt såsom objekt i MATTI- och VAHTI-databaserna eller kulturhistoriskt viktiga objekt är ganska få i området. De viktigaste specialobjekten i området är bränslecisternen i Nabbens båthamn och utloppsröret för avloppsvatten i Kunisundet. Det finns inga svårevakuerade byggnader som är utsatta för översvämningsrisk. 36
Byggnadsklass HQ 1/5a - HQ 1/1a - mw m1/2a m1/25a mw mhw m1/2a m1/25a Egnahemshus 4 9 27 4 3 1 27 Övriga byggnader 1 8 5 1 8 4 5 Fritidshus 15 6 83 15 52 61 83 Ekonomibyggnader 4 11 18 4 9 14 18 Bastubyggnader 3 12 18 3 6 14 18 Övriga samlingsbyggnader Pälsfarmer 1 1 Övriga inkvarteringsbyggnader Övriga byggnader inom jord- och skogsbruk samt fiskerihushållning Service- och skyddsbyggnader för fordon 1 2 5 1 1 2 5 1 1 3 1 1 1 3 Spannmålstorkar och lagerbyggnader för spannmål 1 1 Ladugård, svinhus, hönshus m.fl. 1 1 Byggnader för telekommunikation 1 1 Byggnadsklass HQ 1/25a HQ 1/1a Isproppsflöde MW m1/2a m1/25a MW m1/2a m1/25a 5 p. 9 p. 99 p. Egnahemshus 4 1 27 5 11 27 3 3 2 Övriga byggnader 1 4 5 1 4 5 1 2 5 Fritidshus 15 61 83 17 61 83 13 51 79 Ekonomibyggnader 4 14 18 4 15 18 2 11 19 Bastubyggnader 3 14 18 3 14 18 3 9 17 Övriga samlingsbyggnader Pälsfarmer 1 1 1 Övriga inkvarteringsbyggnader Övriga byggnader inom jord- och skogsbruk samt fiskerihushållning Service- och skyddsbyggnader för fordon Spannmålstorkar och lagerbyggnader för spannmål 1 2 5 1 2 5 1 1 5 1 1 3 1 2 3 1 1 2 1 1 1 Ladugård, svinhus, hönshus m.fl. 1 1 1 Byggnader för telekommunikation 1 1 1 Tabellerna 2 & 21. Byggnader som blockeras skilt för varje byggnadstyp och återkomsttid i Vassorfjärdens deltaområde. 37
Källor Alho P., Sane M., Huokuna M., Käyhkö J., Lehtiö L. (28). Tulvariskien kartoittaminen. Ympäristöhallinnon ohjeita 2/28. Luonnonvarat. Suomen ympäristökeskus ja Turun yliopisto. Antell, B. Korsholms kommun. E-postmeddelanden 26.1.217 och 31.1.217 Corine Land Cover 212. Finlands miljöcentral. Digiroad-material 211. Trafikverket. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (211). Preliminär bedömning av översvämningsrisker i Kyro älvs avrinningsområde. Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus (214). Valtatie 8 korottaminen Vassorinlahden kohdalla, rakennussuunnitelma 21.11.214. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (215). Plan för hantering av översvämningsrisker i Kyro älvs avrinningsområde åren 216-221. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (216). Åtgärdsprogrammet för vattenvården i Kyro älvs avrinningsområde 216-221. Henriksson, M. Vörå kommun. E-postmeddelanden 3.11.217 Korsholms kommuns webbsidor på adress https://www.mustasaari.fi/, läst 21.12.217 Perälä, J. Vaasan Sähköverkko Oy. E-postmeddelanden 13.1.217 Byggnads- och våningsregistret (215). Befolkningsdatasystemet (VTJ) och befolkningsregistercentralen (VRK). Turunen, H. (1985). Etelä-Pohjanmaan vesienkäytön historia. Vesihallituksen monistesarja, nro 322. Säkerhets- och kemikalieverket Tukes (216). Konsultationszoner för kemikalieanläggningar på adress http://www.tukes.fi/tiedostot/vaaralliset_aineet/ohjeet/kemikaalilaitosten_konsultointivyohykkeet.pdf Vaasan vesi- ja ympäristöpiiri (1965). Kyrönjoen järjestelyhankkeen asiakirjat. Vesihallitus Tno. 325 Va 1. Vaasan vesi- ja ympäristöpiiri (1989). Kyrönjoen alaosan järjestelyn täydennyshankkeen asiakirjat. Vesihallitus Tno. 325 Va 1. Vaasan vesi- ja ympäristöpiiri (1989). Kyrönjoen tulva-alueet. Vaasan läänin seutukaavaliiton julkaisuja. ISBN 951-9187-71-5. 38
Bilagor Figur 32. Karta över översvämningsrisker i Vassorfjärden vid återkomsttiden HQ 1/5a - Havet MW (återkomsttiden för vattenföringen i älven är en gång på femtio år och havsvattnet ligger på genomsnittligt vattenstånd). 39
Figur 33. Karta äver översvämningshotade områden i Vassorfjärden vid återkomsttiden HQ 1/5a - Havet 1/25a (återkomsttiden för vattenföringen i älven är en gång på 5 år och för havsvattenståndet en gång på 25 år). 4
Figur 34. Karta över översvämningshotade områden i Vassorfjärden vid återkomsttiden HQ 1/1a - Havet MW (återkomsttiden för vattenföringen i älven är en gång på tusen år och havsvattnet ligger på genomsnittligt vattenstånd). 41