Rapport betesinventering augusti 2017

Relevanta dokument
Skador på tallungskog orsakade av älgbete - Gästrikland

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008

Vad är Viltförvaltning?

ÄBIN Västerbotten 2012

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

Inventering av betesskador på planterad tall 2-5 vegetationsperioder efter plantering i de tre Smålandslänen

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Malingsbo

Älgbetesskador i tallungskog

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Årsunda älgförvaltningsområde

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Skultuna

Minnesanteckningar styrgruppsmöte

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Norn

Älgbetesinventering 2016

Foderskapande åtgärder i skogsbruket Stengårdshult 14 jan Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, Umeå

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

Klövvilt och betestryck i Kolmården

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2017

Stefan Åman Håkan Wallet. Jonnie Friberg

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2012

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Spillning, viltbete och foderproduktion

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2016

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering och foderprognos 2017/2018

Utvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog

Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Sambandet mellan älgtäthet och betesskador på tall i Västerbo en

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016

Älgbetesinventering 2019

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Betesskador av älg i Götaland

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

I denna folder presenteras kortfattat projektets

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Västra Götaland Väst. Avskjutningsrapportering

Älgbetesinventering 2016

Viltbete och Foderproduktion Inventeringsresultat våren 2011

Färdtjänst och riksfärdtjänst 2018

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019

Värmland. Avskjutningsrapportering

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Älghultsmetoden. Manual för spillningsinventering kombinerad med betestrycksmätning. Utläggning av provytor

Spillningsinventering av älg i Hofors och Garpenberg

Transkript:

Rapport betesinventering augusti Bakgrund Betesinventeringen genomfördes mellan 3 juli till 21 juli och omfattade 133 bestånd fördelat på Holmens skogsinnehav i region köping. Den totala inventerade arealen uppgick till 841 hektar. Inventeringen utfördes i talldominerade bestånd i åldrarna 3-10 år med en max höjd på 4 meter. Totalt inventerades 10 103 huvudstammar av tall. Till årets inventering användes blanketten VBIN (viltbetesinventering). Inventeringen har utförts sedan 2009. Betesinventeringens syfte är att följa upp hur stor andel av huvudstammarna i ett tallbestånd som blir betade av klövvilt under plant- och ungskogsfasen. Toppskottsbetningen kan delas in i två olika beten, sommarbete och vinterbete. Sommarbetet sker under tillväxtperioden (maj-juni) och vinterbete sker under vintern/våren. Enligt blanketten räknas ett toppskottsbete endast om det högsta tallskottet är betat på huvudstammen. Region köping delades in i 6 områden. Område 1 (Ankarsrum, Överum, Ulvebo, Målstena, Hösterum) 16 inventerade bestånd. Område 2 (Sparreholm, Björndammen, Ripsa mfl) 31 inventerade bestånd. Område 3 (marken sydväst om ) 17 inventerade bestånd. Område 4 V 55 (området mellan väg 55 och ) 33 inventerade bestånd. Område 5 Ö55 (området mellan väg 55 och ) 17 inventerade bestånd. Område 6 (området sydöst om ) 14 inventerade bestånd. Figur 1 visar Holmen skogs skogsinnehav i region köping (exklusive innehav norr och söder)

Resultat Årets resultat tyder på att det totala toppskottsbetet ligger kvar på nivåer kring 21 % för hela Holmens innehav. Delområden där en minskning uppmättes var Väster 55:an, Öster 55:an samt. Största ökningen av toppskottsbetning noterades i område där toppskottsbetningen uppgick till ca 48 %. Nedan följer resultat per inventerat område., 17 inventerade bestånd Området innefattar holmens markinnehav sydväst om. Årets resultat tyder på en ökning av toppskottbetet på tall med ca 4 procentenheter upp till ca 16 %. Andelen vinterbete har ökat i området. Toppskottbetning 2009-5 2009 2010 2011 Vinterbete Vinter + sommarbete Sommarbete Väster 55:an, 33 inventerade bestånd Området Väster 55:an är beläget väster om väg 55 och norr om. Minskning med ca 5 procentenheter av toppskottsbete från års resultat. Toppskottsbetet uppgår till ca 15 % för området. Andelen vinterbete har ökat från. Toppskottsbetning Väster 55:an 2009-2009 V 55 2010 V 55 2011 V 55 V 55 V 55 V 55 V 55 V 55 V 55 Vinterbete Vinter + sommarbete Sommarbete

Öster 55:an, 17 inventerade bestånd. Området Öster 55:an är beläget öster om 55:an och väster om E4:an. Andelen toppskottsbete har minskat i området från 25 % till 12 % vilket är en minskning med 13 procentenheter. Andelen vinterbete har ökat i området. Toppskottsbetningen har gått ned med nästan 40 procentenheter sedan området började mätas 2009. 6 5 Toppskottsbetning Öster 55:an 2009-2009 Ö 55 2010 Ö 55 2011 Ö 55 Ö 55 Ö55 Ö55 Ö55 Ö55 Ö55 Vinterbete Vinter + Sommarbete Sommarbete, 14 inventerade bestånd. Området innefattar holmens skogsinnehav från E4:an och österut. En relativt kraftig minskning av toppskottsbetet har skett sedan års mätning. Årets resultat påvisar att ca 14 % av inventerade huvudstammar av tall var toppskottsbetade, vilket är en minskning med ca 22 procentenheter sedan. Andelen sommarbete bedöms kraftigt ha minskat i området sedan medens vinterbete ligger på liknande nivåer. Toppskottsbetning 2009-2009 2010 2011 Vinterbete Vinter + Sommarbete Sommarbete

, 31 inventerade bestånd och söder, 16 inventerade bestånd. Område innefattar holmens innehav i Björndammen, Sparreholm, Ripsa m.fl. innefattar Ankarsrum, Överum, Hösterum, Målstena m.fl. Toppskottsbetet av tall har ökat kraftigt för område söder där toppskottsbetningen uppgick till hela 48 %, vilket är den högsta nivån sedan mätningen startades. Andelen vinterbete har ökat kraftigt. I har skadorna ökat med 9 procentenheter och är nu i nivå kring 28 % toppskottsbetning. Toppskottsbetning och - 6 5 Vinterbete Sommarbete Sammanfattande resultat för Holmens skogsinnehav Det totala betestrycket för hela innehavet i region köping uppgick till 21 % vilket är ett resultat som i stort sett är oförändrat från och års nivåer. Fördelningen mellan vinterbete och sommarbete har förändrats relativt kraftigt där vinterbetet har ökat under. Variationen mellan inventerade områden är stor. Toppskottsbetningen var som kraftigast i söder och norr medan många delar av kärnområdet uppvisade en kraftig minskning av betestrycket. Sammantaget i kärnområdet dvs., V55, Ö55 och uppgick toppskottsbetningen till 15 % i medel (vinterbete 9 % och sommarbete 6 %). Detta är en minskning med nästan 8 procentenheter från års nivå som var 23 % (4 % vinterbete och 19 % sommarbete). Beteskador Region köping 2009- Sommarbete Vinterbete 2009 2010 2011

Totalat under inventeringen inventerades 10 103 huvudstammar av tall, av dessa bedömdes 7488 tallar vara betade sedan innan, dvs gamla skador. 1516 huvudstammar bedömdes vara vinterbetade och 641 var sommarbetade. Av alla inventerade bestånd återfanns 2 bestånd utan någon konstaterad färsk beteskada. Bestånd med mer än 6 färska beteskador uppgick till 6 stycken. Högsta beteskadan för ett enskilt bestånd uppgick till 88 % färska skador och återfanns i området i Ankarsrum. Inventerade tallar 10103 7488 1516 641 Tot. Inventerade tallar Gammal skada tall Vinterbetade toppskott Sommarbeteade toppskott Not: Inventeringen utfördes av Malin Bjäremo, Jesper Hulterström och Magnus Stensson.

Tllläggsmaterial Diagrammen nedan visar realtionen mellan storlek per bestånd och toppskottsbetning per bestånd samt relationen mellan höjd per bestånd och toppskottsbetning. Tendenser finns att större bestånd har mindre skador och att skadenivån är högre i bestånd med lägsta medelhöjden (såväl rådjur, dov-, kronvilt och älg kan beta dessa plantor). Toppskottsbetningen förekommer dock i både höga, låga, små och stora bestånd. Figur 2 visar relationen mellan areal på beståndet i hektar (blå) och toppskottsbetning i beståndet i % (rött). Figur 3 visar relationen mellan höjd i beståndet dm (blå) och toppskottsbetning i beståndet i % (röd).