2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se
https://youtu.be/stbfxlfzgf4
Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa, som tar hänsyn till både nivå och fördelning. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god som möjligt och samtidigt så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället. Individ Befolkning
Hälsans bestämningsfaktorer
Vem bär ansvar?
Vi har olika förutsättningar
Folkhälsan i Sverige Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv men samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa ökar. Människors hälsa är i allmänhet sämre ju lägre socioekonomisk position de har. Ohälsan är nästan genomgående högre bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning. Den psykiska ohälsan är fortsatt hög, särskilt bland kvinnor som i större utsträckning än män rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern 16 84 år har i dag övervikt eller fetma (vanligare bland män än kvinnor). Källa: Folkhälsans utveckling - Årsrapport 2019. Folkhälsomyndigheten
Nivå fysisk aktivitet WHO:s rekommendationer: Vuxna minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka av minst måttlig intensitet Barn och ungdomar minst 60 minuter fysisk aktivitet per dag av minst måttlig intensitet Källa: Data för vuxna kommer från 2018 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor (HLV), och för barn och ungdomar från undersökningen Skolbarns hälsovanor som genomfördes 2017 2018.
Fördjupningsstudie rörelsemätare https://www.facebook.com/folkhalsomyndigheten/videos/394561578055557/
WHO global action plan on physical activity 2018 2030 To ensure that all people have access to safe and enabling environments and to diverse opportunities to be physically active in their daily lives, as a means of improving individual and community health and contributing to the social, cultural and economic development of all nations.
Folkhälsan i Sverige Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv men samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa ökar. Människors hälsa är i allmänhet sämre ju lägre socioekonomisk position de har. Ohälsan är nästan genomgående högre bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning. Den psykiska ohälsan är fortsatt hög, särskilt bland kvinnor som i större utsträckning än män rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern 16 84 år har i dag övervikt eller fetma (vanligare bland män än kvinnor). Källa: Folkhälsans utveckling - Årsrapport 2019. Folkhälsomyndigheten
Sveriges folkhälsopolitik Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation Nationellt mål för folkhälsopolitiken, En utvecklad folkhälsopolitik, Prop 2017/18:249 Målområden 1. Det tidiga livets villkor 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Sveriges friluftslivspolitik Att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv Övergripande mål för friluftspolitiken Regeringens skrivelse 2012/13:51 Ett rikt friluftsliv i skolan Skyddade områden som resurs för friluftslivet Friluftsliv för god folkhälsa God kunskap om friluftslivet Mål för friluftslivspolitiken Tillgänglig natur för alla Starkt engagemang och samverkan Allemansrätt Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Attraktiv tätortsnära natur Tillgång till natur för friluftsliv
Friluftsliv vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling Foto: Niklas Karlsson, Johan Andersson, Scandinav Bildbyrå
Det vardagsnära friluftslivet
Friluftsaktiviteter med högst deltagande Plockat bär Solbadat Haft picknick eller grillat i naturen Varit ute i skog och mark Nöjes- och motionspromenader Arbetat i trädgård Badat utomhus i sjö eller hav Promenerat med hunden Studerat växter, djur, fågelskådning Plockat svamp Cyklat på vägar Joggat/sprungit i terräng Källa: Fredman P et al (2015). Friluftsliv 2014. Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor. Stockholm: Naturvårdsverket
Naturkontakt kan ge fler hälsovinster Reducera stress Stärka den kognitiva förmågan Förbättra den psykiska hälsan Underlätta social interaktion Främja fysisk aktivitet Källa: Friluftslivets betydelse för människors hälsa och välbefinnande, Folkhälsomyndigheten 2018
Utövandet skiljer sig åt Grupper med högst andel friluftsaktiva Alla 55-74 år Kvinnor 16 54-år Män 65 år och äldre Inrikes födda Eftergymnasialt utbildade Boende i glesbefolkade kommuner* Grupper med lägst andel friluftsaktiva Alla 16 24 år, 85+ Män 16 54 år Kvinnor 65 år och äldre Utrikes födda Förgymnasialt utbildade Boende i storstäder och förortskommuner* Grupper av Sveriges befolkning, 16 år och äldre, som har större och lägre andel friluftsaktiva än motsvarande grupper. Baserat på samlad statistik för åren 2008 2014 (*2012 2014). Källa: SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden/eu- Statistics on Income and Living Conditions
Hinder att inte vara mer aktiv Saknar tid Saknar sällskap Saknar tillgång till lämpliga platser/områden Saknar utrustning Familjesituationen Saknar information om utbud och möjligheter Kostar för mycket pengar
Friluftslivet sker i olika naturmiljöer
Samverkan och en medveten samhällsplanering ger förutsättningar för ett hållbart friluftsliv.