Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter. De preliminära uppgifterna publicerades i juli 2009. Dessutom har det gjorts två betydande ändringar i tidsserierna i den statistik som beskriver finansiella balansräkningar och flöden inom de olika sektorerna i nationalräkenskaperna. Det publicerade datainnehållet har samtidigt utvidgats till att omfatta bl.a. uppgifter om balansräkningar för åren 1970 1994. Bostadsaktiebolagens lån ingår nu i hushållens skulder Merparten av bostadsaktiebolagens skulder och fordringar har överförts från bostadssamfunden till hushållen. Hushållens kalkylerade andel av skulderna och fordringarna baserar sig på en uppskattning av hushållens andel av innehavet i bostadsaktiebolag. Ändringen ökade i synnerhet hushållens låneskuld och insättningsfordringar och minskade bostadssamfundssektorns motsvarande poster. I slutet av år var hushållens andel av bolagslånen 5,9 miljarder euro. I och med ökningen av låneskulden steg hushållens skuldsättningsgrad (låneskulden i förhållande till disponibel inkomst) i hela den tidsserie som börjar år 1975. Skuldsättningsgraden för år uppgick därmed till 109,8 procent, medan den utan den kalkylerade andelen bolagslån varit 103,2 procent. Förfarandet stämmer överens med övriga nationalräkenskaper. Hushållens skuldsättningsgrad 1975 Helsinki 29.1.2010 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.
Övriga förändringar i tidsserier Statens pensionsfond har omklassificerats i nationalräkenskaperna från statlig sektor till arbetspensionsanstalter. Ändringen gjordes för finansräkenskapernas del i tidsserien enligt ENS95, som börjar år 1995. Som en följd av det minskade statens finansiella tillgångar medan arbetspensionsanstalternas ökade med värdet av fondens placeringsportfölj. Placeringsportföljens värde var 10,3 miljarder euro i slutet av år. Dessutom ökade statens skuld, då fondens lånefordringar hos staten och dess innehav av statens masskuldebrevslån tidigare eliminerats från statens skuld som interna poster. Efter år 2004 har posterna varit små. Förändringen påverkar inte den offentliga sektorns konsoliderade skuld. Datainnehållet har utökats i betydande omfattning Det datainnehåll som publiceras i finansräkenskaperna har utökats utgående från användarnas behov. Tidsserien enligt ENS95, som börjar år 1995, har kompletterats med uppgifter från motpartssektorer. Med hjälp av dem kan man granska skuld- och fordringsförhållanden mellan sektorerna samt finansiella flöden. Den sektorindelning som använts är också mer detaljerad än tidigare. Tidsserien för finansräkenskapernas bokslutsuppgifter åren 1970 1994 publiceras nu för första gången i sin helhet. Tidsserien avviker i hög grad från principerna i ENS 95 när det gäller täckning, klassificering av enheter och värdering av finansiella tillgångar. Skillnaderna finns närmare beskrivna i kvalitetsbeskrivningen. På grund av att klassificeringspraxisen varierar under olika år anges uppgifterna med en rätt så grov sektor- och objektsindelning. 2
Innehåll Hushållens finansiella tillgångar minskade kraftigt år...4 Den offentliga sektorns förmögenhetsställning försvagades...4 Företagens lån ökade kraftigt...5 Investeringar i utländska aktier stagnerade...5 Företagens och hushållens låneskulder har ökat snabbt...5 Tabellbilagor 1.Hushållens finansiella tillgångar...7 2. Hushållens finansiella skulder...7 3. Hushållens nettoanskaffning av finansiella tillgångar...7 4. Hushållens nettoanskaffning av skulder...7 5. Finansiella tillgångar för icke-finansiella företag...8 6. Finansiella skulder för icke-financiella företag...8 7. Financiella nettotillgångar per sektor...9 8. Netto finansiella transaktioner per sektor...10 9. Statistik skillnad per sektor...11 Figurer Hushållens finansiella tillgångar 1995, miljarder euro...12 Förändring av hushållens finansiella tillgångar 1996, miljarder euro...12 Noterade aktier som företagen emitterad, netto* 1997-, miljarder euro...12 Hushållens skuldsättningsgrad 1975...13 3
Hushållens finansiella tillgångar minskade kraftigt år Kapitalförlusterna som berodde på nedskrivningar av placeringar gjorde att värdet av hushållens finansiella tillgångar vände brant nedåt år. Värdet av hushållens finansiella tillgångar minskade med totalt 14 miljarder euro. Samtidigt förstärktes övergången från fondplaceringar till insättningar. Denna övergång kunde noteras redan i fjol. Hushållens kapitalförluster till följd av placeringar uppgick till totalt 19 miljarder euro år. Förluster av direkta aktieplaceringar uppgick till något under 11 miljarder och förluster av fondplaceringar till närmare 5 miljarder euro. Också av placeringsbundna liv- och pensionsförsäkringsfordringar var förlusterna 3 miljarder euro. Dessutom försvagades hushållens finansiella ställning indirekt på grund av minskade arbetspensionstillgångar. Hushållen skaffade dock mera finansiella tillgångar för något över 4 miljarder euro netto, vilket är 2 miljarder mindre än året innan. Förändring av hushållens finansiella tillgångar 1996, miljarder euro I exceptionellt osäkra tider på aktie- och andra värdepappersmarknader flyttades hushållens tyngdpunkt i fråga om finansiella tillgångar allt kraftigare från värdepapper till insättningar. I insättningar strömmade in mera pengar från hushållen för nästan 8 miljarder euro samtidigt som fondandelar löstes in för drygt 4 miljarder euro netto. Hushållens intresse för inhemska börsaktier väcktes dock på nytt efter en lång paus och hushållen skaffade mera inhemska börsaktier för 1,5 miljarder euro netto. Totalt hade hushållen 187 miljarder euro placerade i finansiella tillgångar i slutet av år. Av detta belopp var 71 miljarder insättningar, 15 miljarder börsaktier, 40 miljarder övriga aktier, 33 miljarder liv- och pensionsförsäkringsbesparingar och 9 miljarder fondandelar. Hushållen hade andra finansiella tillgångar för 19 miljarder euro. Hushållens finansiella ställning visade fortfarande ett underskott år. Även om den årliga ökningen av skulderna avtog från året innan steg skuldsättningsgraden, dvs. skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, till 109,8 procent. Hushållens finansiella nettotillgångar, dvs. skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder, minskade med nästan en fjärdedel från året innan. I slutet av år uppgick de finansiella nettotillgångarna till drygt 78 miljarder euro. Den offentliga sektorns förmögenhetsställning försvagades Sett till inkomster och utgifter visade den offentliga sektorn fortfarande ett stort överskott år. Med tanke på den offentliga ekonomins hållbarhet är dock förmögenhetsställningen en viktigare mätare. Där skedde en betydande förändring till det sämre i och med att värdet av den offentliga sektorns finansiella tillgångar minskade med 33 miljarder euro under året. Arbetspensionsanstalternas med tanke på framtidens pensionsavgifter fonderade medel visade totalt 26 miljarder euro i kapitalförluster år. Eftersom värdet av statens aktieinnehav minskade med 14 miljarder euro blev statens finansiella nettotillgångar 11 miljarder euro negativa. Den offentliga sektorns skuld ökade något under året. 4
Tyngdpunkten i arbetspensionsanstalternas placeringar flyttades under år från aktier och fondandelar till lån och skuldförbindelser. Arbetspensionsanstalterna finansierade företagen med lån till ett belopp av 3,5 miljarder euro och ökade sina placeringar i skuldförbindelser med drygt 3 miljarder. Avvikande från några tidigare år låg placeringarnas tyngdpunkt nu i Finland. Företagens lån ökade kraftigt Företagens skuldsättning accelererade år. Företagen fick ny finansiering nästan enbart genom att ta lån eftersom marknaden för masskuldebrevslån och företagscertifikat stagnerade. Största delen av ökningen av lånestocken med 33 miljarder euro härstammade från lånen mellan företag, men företagen finansierades med lån också av kreditinstitut och arbetspensionsanstalter. När det gäller kortfristig finansiering ersatte bankernas krediter anskaffningen av finansiering via företagscertifikat. Totalt ökade företagens kortfristiga bankkrediter med drygt 6 miljarder euro. Investeringar i utländska aktier stagnerade Finländska investerare, i synnerhet arbetspensionsanstalter, placeringsfonder och hushåll drog sina pengar ur utländska börsaktier och fondandelar till ett värde av 3 miljarder euro, medan nya pengar strömmade in för rentav 10 miljarder euro året innan. Företagen fortsatte ändå att göra utländska direkta aktieplaceringar och använde till detta ett belopp på 10 miljarder euro. Också utländska investerare minskade kraftigt sitt finländska börsaktieägande. Totalt såldes de till inhemska investerare för 5 miljarder euro netto. Värdet av det utländska börsägandet rasade i takt med kursnedgången till under hälften från året innan och uppgick till 64 miljarder euro i slutet av året. Andelen utländskt ägande av värdet av inhemska börsaktier minskade samtidigt till 59 procent. Företagens och hushållens låneskulder har ökat snabbt Under de senaste 40 åren har både hushållens och företagens skuldsättning varit snabb. Från mitten av 1970-talet till år 1989 hushållens skuldsättningsgrad, dvs. lånebeståndet i förhållande till disponibla inkomster, mer än fördubblades till 88,5 procent. Först på 1990-talet stannade ökningen av skuldbeståndet av i och med den ekonomiska recessionen. Hushållens lånebestånd sjönk från år 1991 fram till år 1996, till dess att den åter vände brant uppåt vid ingången av 2000-talet. Sedan dess har skuldsättningen åter varit mycket snabb. År var både företagens och hushållens låneskuld nästan tre gånger större än tio år tidigare. Under de senaste åren har också hushållens skuldsättningsgrad ökat snabbt och var redan 109,8 procent år. Utvecklingen av hushållens och företagens låneskulder åren 1970 5
Jämsides med hushållens skulder har också deras finansiella tillgångar ökat snabbt. Merparten av hushållens finansiella tillgångar var fram till mitten av 1990-talet kontanta medel och insättningar. Under 1970-talet ökade hushållens kontanta medel och insättningsfordringar som mest med över 20 procent på årsnivå. Efter mitten av 1990-talet började insättningarnas andel av hushållens finansiella tillgångar att minska till dess att de åter år började öka. Utvecklingen av hushållens kontant- och insättningsfordringar åren 1970 6
Tabellbilagor 1.Hushållens finansiella tillgångar Instrument År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Finansobjekt totalt 132 624 133 214 132 661 146 741 158 124 178 011 195 392 201 643 187 341 Sedlar och mynt 1 645 1 287 1 439 1 668 1 964 2 487 2 538 3 037 3 336 Överförbar inlåning 32 333 33 864 34 686 37 465 39 602 41 778 42 137 42 921 45 324 Övrig inlåning 10 070 10 564 10 617 10 538 10 216 13 143 14 431 20 050 25 226 Masskuldebrevslån 1 451 1 975 1 376 1 390 2 480 2 857 4 281 3 330 3 783 Finansiella derivat.... 176 283 388 142 30 Lån 376 416 471 575 626 771 1 046 143 317 Noterade aktier 25 802 18 987 15 269 17 625 18 700 22 617 26 987 27 114 15 021 Icke noterade aktier 21 003 20 332 21 712 25 959 27 502 29 730 31 790 29 733 29 216 Fondandelar 5 126 5 258 4 912 6 573 8 992 12 930 17 639 18 056 9 115 Försäkringstekniska reserver Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter 25 261 3 145 27 679 5 506 29 080 5 336 31 596 4 618 33 812 4 875 37 314 4 134 39 859 4 285 42 184 4 783 40 430 4 944 2. Hushållens finansiella skulder Instrument År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Skulder 44 173 47 022 52 732 58 965 68 958 78 981 90 819 100 621 109 427 totalt Lån 42 027 44 723 49 458 56 070 64 249 73 646 83 142 92 587 99 340 Övriga skulder 2 146 2 299 3 274 2 895 4 709 5 335 7 677 8 034 10 087 3. Hushållens nettoanskaffning av finansiella tillgångar Instrument År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Finansobjekt totalt 2 484 2 569 3521 6009 7149 9 116 8501 6 766 4 473 Sedlar och mynt 202-358 110 229 296 523 51 499 299 Överförbar inlåning -40 1 531 822 2779 2137 2 176 359 784 2 403 Övrig inlåning 490 494 53-79 -322 2 927 1288 5 619 5 176 Masskuldebrevslån -271 941 133-682 785 385 1404-673 665 Lån 65 40 55 104 51 145 275-903 174 Noterade aktier -1 038 273 630 80 242-398 10-1 123-93 Icke noterade aktier -2 463-3 715-586 427-113 -2 016-700 -1 042-1 277 Fondandelar 1 805 834 564 1305 1497 2 877 3862 786-4 334 Försäkringstekniska reserver 3 043 2 268 1555 2264 2090 3 108 1649 2 061 1 404 Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter 379-20 -174-718 257-741 151 498 161 4. Hushållens nettoanskaffning av skulder Instrument Lån Övriga skulder Skulder totalt År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 3632 2695 4882 6612 8 180 9 397 9 496 9445 6726 378 154 975-379 1 823 626 2 342 357 2053 4010 2849 5857 6233 10 003 10 023 11 835 9806 8778 7
5. Finansiella tillgångar för icke-finansiella företag Instrument År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Finansobjekt totalt 192 892 190 014 193 381 206 492 213 017 222 264 243 176 270 120 291 509 Sedlar, mynt och inlåning 10 329 11 924 12 000 16 184 14 030 12 496 13 570 17 271 22 345 Penningmarknadsinstrument 1 900 1 216 2 366 2 176 3 199 2 761 2 926 1 651 904 Masskuldebrevslån 8 901 8 538 8 006 5 010 3 250 2 719 2 293 1 324 1 423 Finansiella derivat 849 624 1 768 1 582 2 392 1 991 1 672 3 073 5 509 Lån 58 334 61 716 64 218 71 076 73 281 69 640 69 205 78 949 86 504 Noterade aktier 15 300 11 432 10 324 9 125 7 128 8 768 9 678 9 462 4 711 Icke noterade aktier 58 889 54 304 56 160 60 707 63 295 70 609 81 034 90 311 104 970 Andra ägarandelar 187 316 315 347 388 509 848 724 748 Fondandelar 2 354 2 347 2 449 3 730 4 442 5 525 6 930 6 732 1 685 Försäkringstekniska reserver 1 870 1 909 2 190 2 260 2 432 2 298 2 550 1 875 1 845 Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter 33 979 35 688 33 585 34 295 39 180 44 948 52 470 58 748 60 865 6. Finansiella skulder för icke-financiella företag Instrument År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Finansobjekt totalt 531 408 437 529 370 591 382 043 391 232 443 065 491 981 560 456 475 471 Penningmarknadsinstrument 2 122 1 942 2 370 3 278 3 361 4 711 4 956 5 369 4 188 Masskuldebrevslån 11 941 14 847 16 026 15 732 16 012 17 140 17 426 17 269 17 024 Finansiella derivat 722 555 803 1 439 1 529 2 163 1 363 1 422 5 000 Lån 101 578 98 313 99 392 104 284 110 355 111 217 123 066 139 865 173 444 Noterade aktier 304 861 206 578 132 723 126 817 124 106 160 041 183 990 224 286 98 450 Icke noterade aktier 68 277 70 887 74 539 81 561 85 595 92 701 100 603 107 303 108 794 Andra ägarandelar 10 139 11 620 12 233 14 626 13 980 15 571 15 743 15 642 16 278 Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter 31 768 32 787 32 505 34 306 36 294 39 521 44 834 49 300 52 293 Financiella nettotillgångar -338 516-247 515-177 210-175 551-178 215-220 801-248 805-290 336-183 962 8
7. Financiella nettotillgångar per sektor Sektor År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Icke-finansiella företag -349 262-258 809-189 041-187 417-189 579-232 092-260 043-301 686-195 476 och bostadssamfund Icke-finansiella företag -338 516-247 515-177 210-175 551-178 215-220 801-248 805-290 336-183 962 Bostadssamfund -10 746-11 294-11 831-11 866-11 364-11 291-11 238-11 350-11 514 Finansiella företag och försäkringsföretag Centralbanken 7 235 4 220 4 579 4 774 5 497 4 585 3 679 4 445 1 446 4 230 2 025 4 996 2 515 4 369 5 411 4 019 3 594 4 421 Övriga monetära finansinstitut Depositionsbanker -847-258 926 635 1 253 786 1 183 848 1 211 1 002 200-43 -358-813 592 70 750 480 Penningmarknadsfonder 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga monetära finansinstitut som förmedlar finansiering Övriga finansinstitut -589 346 291-2 741 467-2 117 335-3 035 209-4 821 243-5 858 455-5 741 522-2 282 270-1 711 Placeringsfonder 0-1 0 0-2 -1 0 0 0 Ö v r i g a 346-2 740-2 117-3 035-4 819-5 857-5 741-2 282-1 711 finansieringinstitut Institut för finansieringsoch försäkringsverksamhet Försäkringsföretag och pensionsfonder Frivilliga pensionsfonder 708 2 808 1 241 168 1 452 336 245 1 531 132 194 892 357 284 542 339 660 2 027 891 859 3 386 727 1 295 1 787 1 015 502-368 97 Offentlig sektor 41 102 44 086 44 987 57 425 71 084 92 240 115 080 130 440 96 841 Staten -29 139-28 273-28 957-22 380-20 039-11 773-3 043 2 831-10 822 Lokalförvaltning 5 451 4 522 4 813 4 386 3 835 3 361 3 835 3 520 2 584 Socialförsäkring 64 790 67 837 69 131 75 419 87 288 100 652 114 288 124 089 105 079 Arbetspensionsanstalter 62 919 65 680 67 133 73 506 85 416 98 849 111 898 121 271 102 672 Ö v r i g 1 871 2 157 1 998 1 913 1 872 1 803 2 390 2 818 2 407 socialskyddsfonder Hushåll 88 451 86 192 79 929 87 776 89 166 99 030 104 573 101 022 77 914 Hushållens icke-vinstsyftande organisationer Utlandet 11 045 201 429 8 689 115 263 7 553 51 075 8 144 30 393 9 719 18 164 12 694 26 103 14 153 23 722 13 085 51 728 9 192 7 935 9
8. Netto finansiella transaktioner per sektor Sektor År Instrument Nettoanskaffning av skulder Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Financiella transaktioner, netto Icke-finansiella företag 2005 3 139 3 923 784 och bostadssamfund 2006 19 282 19 939 657 23 359 23 327-32 35 290 29 094-6 196 Centralbanken 2005 356 945 589 2006 837 978 141 3 176 3 372 196 6 108 6 320 212 Övriga monetära 2005 19 096 18 662-434 finansinstitut 2006 30 668 31 166 498 29 003 28 060-943 32 246 32 849 603 Övriga finansinstitut 2005 5 782 7 148 1 366 2006 9 123 9 673 550 3 724 3 943 219-5 340-4 313 1 027 Institut för 2005 311 548 237 finansierings- och 2006-316 117 433 försäkringsverksamhet 15 266 251 184-269 -453 Försäkringsföretag 2005 3 148 1 678-1 470 och pensionsfonder 2006 1 495 1 433-62 1 240 975-265 1 207 1 347 140 Offentlig sektor 2005-2 025 1 437 3 462 2006-809 5 973 6 782-164 9 206 9 370 788 8 601 7 813 Hushåll 2005 10 023 9 116-907 2006 11 835 8 501-3 334 9 806 6 766-3 040 8 778 4 473-4 305 Utlandet 2005 20 138 15 777-4 361 2006 37 115 31 689-5 426 28 562 23 348-5 214 14 747 14 906 159 10
9. Statistik skillnad per sektor Sektor Instrumentti Icke-finansiella Financiella transaktioner, netto företag och Nettoanskaffning av finansiella tillgångar bostadssamfund Statistik skillnad Finansiella Financiella transaktioner, netto företag och Nettoanskaffning av finansiella tillgångar försäkringsföretag Statistik skillnad Offentlig sektor Financiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistik skillnad Hushåll Financiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistik skillnad Hushållens Financiella transaktioner, netto icke-vinstsyftande Nettoanskaffning av finansiella tillgångar organisationer Statistik skillnad Utlandet Financiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistik skillnad År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 4 749 7 495 3 659 6 442 3 111 784 657-32 -6 196 4 201 6 834 7 771 6 757 8 491 5 252 6 308 3 474-347 -548-661 4 112 315 5 380 4 468 5 651 3 506 5 849-595 -3 449 1 951-938 185 288 1 560-542 1 529-11 506 1 357-216 303 1 023 1 579 1 057 2 464 584 3 955-594 722 118 735 19 1 599 935 8 666 7 206 5 643 3 217 3 748 3 462 6 782 9 370 7 813 9 031 6 909 5 689 3 329 3 194 3 954 6 462 9 317 7 637 365-297 46 112-554 492-320 -53-176 -1 526-280 -2 336-224 -2 854-907 -3 334-3 040-4 305-4 000-2 926-2 751-2 561-2 505-4 863-6 912-6 869-5 499-2 474-2 646-415 -2 337 349-3 956-3 578-3 829-1 194-521 65 866 28 993 734-239 -542 1 000 949 532 309 227 250 371 398 245 433 1 470 467-557 199-743 -363 637 787-567 -10 773-11 037-9 783-8 525-5 183-4 361-5 426-5 214 159-10 170-11 855-12 375-7 536-9 733-5 737-7 835-7 836-6 561 603-818 -2 592 989-4 550-1 376-2 409-2 622-6 720 11
Figurer Hushållens finansiella tillgångar 1995, miljarder euro Förändring av hushållens finansiella tillgångar 1996, miljarder euro Noterade aktier som företagen emitterad, netto* 1997-, miljarder euro *Emissioner med avdrag för återköp av egna aktier 12
Hushållens skuldsättningsgrad 1975 13
Nationalräkenskaper 2010 Förfrågningar Matti Okko Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö +358-9-1734 3341 rahoitus.tilinpito@stat.fi www.stat.fi Statistikcentralen, försäljning PB 4C 00022 STATISTIKCENTRALEN tfn (09) 1734 2011 fax (09) 1734 2500 myynti@stat.fi www.stat.fi ISSN 1796-0479 = Finlands officiella statistik ISSN 1798-7571 (pdf)