LYCKEBYÅN Recipientkontroll 2005

LYCKEBYÅN Recipientkontroll 2005 Yggerydssjön Foto: Martina Lönnbom på uppdrag av Lyckebyåns vattenförbund

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...1 1.1 VATTENUTNYTTJANDE INOM LYCKEBYÅNS AVRINNINGSOMRÅDE...1 1.2 LUFTTEMPERATUR OCH NEDERBÖRD...1 1.3 VATTENFÖRING...1 1.4 FOSFOR OCH KVÄVE...2 1.5 SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN...2 1.6 LJUSFÖRHÅLLANDEN...3 1.7 FÖRSURNING...3 1.8 METALLER I VATTEN...3 1.9 KLOROFYLL I VATTEN...3 2 BAKGRUND...9 2.1 LYCKEBYÅNS VATTENFÖRBUND...9 2.2 RECIPIENTKONTROLL...10 2.3 SAMMANSTÄLLNING AV MILJÖMÅL...11 3 AVRINNINGSOMRÅDE...13 3.1 ALLMÄNT...13 3.2 BESKRIVNING...14 3.3 MARKANVÄNDNING...15 3.4 BEFOLKNING...15 3.5 VATTENUTNYTTJANDE...15 4 PROVTAGNINGSPUNKTER...18 4.1 KOMMENTAR TILL PROVTAGNINGSPROGRAM...20 5 METODIK...21 5.1 ALLMÄNT...21 5.2 PROVTAGNINGSFÖRFARANDE...21 5.3 ANALYSMETODER...21 5.4 VATTENFÖRING...22 5.5 BERÄKNING AV TRANSPORTMÄNGDER...22 6 RESULTAT...23 6.1 LUFTTEMPERATUR OCH NEDERBÖRD...23 6.2 VATTENFÖRING...25 6.3 FYSIKALISKA OCH KEMISKA UNDERSÖKNINGAR...27 6.3.1 Kommentarer till provtagningar och analysresultat...27 6.3.2 Näringsämnen/eutrofiering...28 6.3.3 Syretillstånd och syretärande ämnen...31 6.3.4 Ljusförhållanden...33 6.3.5 Surhet/försurning...36 6.3.6 Metaller i vatten...38 6.3.7 Klorofyll i vatten...40 7 REFERENSER...41 8 BILAGEFÖRTECKNING DEL I...42 Rapport 2005 (1) 0

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 1 SAMMANFATTNING På uppdrag av Lyckebyåns vattenvårdsförbund har HS Miljölab AB utfört recipientkontrollen i Lyckebyån år 2005. HS Miljölab ingår sedan den 15 september 2005 i företaget Eurofins i Sverige AB. Martina Lönnbom, Lönnbom VA-teknik AB har skrivit del I innehållande allmänna uppgifter samt en sammanställning och utvärdering av den fysikaliska och kemiska undersökningen. Lena Vought, EA International, är författare till del II där undersökning och utvärdering av botten- och littoralfauna redovisas. Gertrud Cronberg ansvarar för del III, växtplanktonundersökningar och utvärdering. Resultaten av elfisket rapporteras i del IV av Thomas Lennartsson, Hushållningssällskapet i Blekinge-Kalmar-Kronoberg. 1.1 Vattenutnyttjande inom Lyckebyåns avrinningsområde Vatten från Lyckebyån används idag av fyra vattenverk (Kosta, Emmaboda, Lindås och Lyckeby) i Lessebo, Emmaboda och Karlskrona kommun. Sammanlagt uppgick det genomsnittliga vattenuttaget per dygn till 17 180 m 3 varav det största uttaget skedde i Lyckeby med 15 638 m 3 /d i genomsnitt år 2005. Samtidigt utnyttjas Lyckebyån som recipient för reningsverk och dagvatten. Den sammanlagda kommunala avloppsvattenmängden som släpptes ut under 2005 var 1 858 200 m 3 motsvarande 5 091 m 3 per dygn. Från reningsanläggningen vid Åfors glasbruk släpptes 2 176 m 3 år 2005. Dagvattenutsläppet från våtmarken vid ITT Flygt AB uppgick till totalt 943 296 m 3 år 2005 motsvarande 2 584 m 3 /dygn. Utsläppsmängderna för år 2005 avseende totalkväve och totalfosfor från reningsverken och ITT Flygt till Lyckebyån kunde beräknas till 25,3 ton totalkväve per år och 0,52 ton totalfosfor per år. Årsmängden för organiskt material mätt som COD Cr var 74,6 ton och mätt som BOD 7 18,2 ton. 1.2 Lufttemperatur och nederbörd 2005 var Den stora stormens år som ägde rum den 8-9 januari. I övrigt kunde året räknas till de varmare åren som sedan 1988 bara har ett undantag nämligen 1996. Medeltemperaturen i Bredåkra (Ronneby) var 7,4 grader vilket var 0,6 grader högre än normalt. Vid meteorologiska stationen i Hoby nära Ronneby uppmättes årets nederbörd till 553 mm vilket är 12 % lägre än normalvärdet 626 mm. I Växjö låg årsnederbörden däremot med 674 över 653 mm som är normalvärdet dvs. medelvärdet för åren 1961 till 1990. 1.3 Vattenföring År 2005 började med ett relativt högt flöde i genomsnitt för januari nämligen 12,0 m 3 /s och sjönk sedan lite i februari och mars för att öka till årets maximala flödesmängd i Rapport 2005 (1) 1

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I april, där månadsmedelvärdet låg på 14,8 m 3 /s. Högsta vattenföringen i mätstationen vid Mariefors uppnåddes i april med 18,2 m 3 /s. Lägsta vattenföringen kunde uppmätas i oktober med ett medeltal för hela månaden på 0,599 m 3 /s och det lägsta dygnsvärdet på 0,433 m 3 /s registrerades den 21 oktober. Medelvattenföringen för hela året var 4,93 m 3 /s (425 952 m 3 /d) vilket är lägre än medelvärdet för perioden 1995 till 2005 som låg på 6,4 m 3 /s. 1.4 Fosfor och kväve Undersökningarna visar att år 2005 det var kväve-fosforbalans i en av sjöprovtagningspunkterna, nämligen sjön Törn, med ett värde på 16,7. I Getasjön, Kyrksjän och Västersjön kunde ett måttligt kväveunderskott konstateras med en beräknad kvot på 10,3, 13,8 resp. 13,1. Dessa bedömningar utgår från Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (se referenser). Fosforhalterna var höga i samtliga sjöar (klass 3) enligt säsongsmedelvärdena. Kvävehalterna bedömdes som höga i sjön Törn, Kyrksjön och Västersjön och var måttligt höga (klass 2) i Getasjön. De arealspecifika förlusterna avseende totalfosfor beräknades för provpunkterna Rövaredalen, Fur och Lyckeby till låga förluster. Beräkningen av de arealspecifika förlusterna med avseende på totalkväve visade att förlusterna var låga i provpunkterna Fur och Lyckeby men måttligt höga i punkten Rövaredalen. Tillståndsklassificeringen av årsmedelvärden för totalfosfor och totalkväve framgår av figur I respektive figur II. Den sammanlagda årstransportmängden vid mynningen var för år 2005 avseende totalfosfor 4,5 ton per år och avseende totalkväve 135,8 ton/år. 1.5 Syretillstånd och syretärande ämnen En bedömning av syrehalterna gav att lägsta syrehalt för året med 2,8 mg/l resp. 2,9 mg/l, uppmättes i punkten uppströms Löften och i sjön Törns bottenvatten. I övrigt låg 61 % (11 stycken) av provpunkterna med sina lägsta syrehalter på värden över 7 mg/l och kan därmed betecknas som syrerika. 4 provpunkter bedömdes att vara måttligt syrerika. Halten totalorganiskt kol (TOC) är nästan i samtliga provpunkter mycket hög och ligger utom i tre provpunkter över 16 mg/l, vilket utgör gränsen till klass 5. De tre stationer där värdet var lägre än 16 mg/l var punkt 3, punkt 5, och punkt 16X. Den sammanlagda årstransportmängden vid mynningen av organiskt material (mätt som TOC) var 3 482 ton per år. Rapport 2005 (1) 2

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 1.6 Ljusförhållanden Ljusförhållandena bedöms med hjälp av mätningarna av färgtal och grumlighet dvs. partikelmängden. Färgtalet i nästan samtliga är mycket högt med värden över 100 vilket är den undre gränsen för klass 5. Bara provpunkten 16X, Lillån hamnade i klass 4. Samtliga provpunkter låg i grumlighetsklass 5 (starkt grumligt vatten), vilket säkert beror på stormen som ledde till att ett stort antal träd fälldes och marken därmed kunde utsättas för en ökad erosion. 1.7 Försurning Försurningskänsligheten är inte så stor i Lyckebyåns huvudfåra vilket säkert till stor del beror på kalkningsinsatserna. Samtliga 18 provpunkter hade god till mycket god buffertkapacitet utgående från årsmedelvärdet. Ingen av punkterna låg med det lägsta alkalinitetsvärdet under 0,05 mekv/l. Kalkeffektuppföljningen som utfördes i Länsstyrelsernas regi visade dock att det finns problem med försurning i en del av biflödena. En liknande bild ger också analysen av ph-mätningarna. Ingen av mätningarna inom recipientkontrollprogrammet visade ett lägre ph-värden än 6,5. Lägsta ph-värdet som konstaterades i samband med kalkeffektuppföljningen var 4,4 som uppmättes i provpunkten Åleberg uppströms kalkdoseraren. Tillståndsklassificeringen av årsmedelvärden för alkalinitet och ph-värde framgår av figur III respektive figur IV. 1.8 Metaller i vatten För de metallhalter där det finns bedömningsgrunder bedöms halterna från undersökningarna år 2005 som låga i nästan alla punkter. Blyhalterna låg dock på en nivå som bedöms som måttligt höga vid nästan samtliga stationerna. En punkt klassificerades till och med till klass 4, höga halter bly. Klassificeringen för de provpunkter där det gjordes metallundersökningen framgår av tabell I. 1.9 Klorofyll i vatten Getasjön klassificerades som klass 2, måttligt höga halter angående halten klorofyll i vatten. Sjön Törn, Kyrksjön och Västersjön klassificerades ligga i klass 3 (höga halter). Rapport 2005 (1) 3

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I FIGUR I: Fosfortillstånd i Lyckebyåns avrinningsområde (bedömt utifrån årsmedelvärden 2005) Klass Benämning Totalfosfor (µg/l) Färgkod 1 Låga halter < 12,5 blå 2 Måttligt höga halter 12,5 25 grön 3 Höga halter 25-50 gul 4 Mycket höga halter 50 100 orange 5 Extremt höga halter > 100 röd Rapport 2005 (1) 4

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 FIGUR II: Kvävetillstånd i Lyckebyåns avrinningsområde (bedömt utifrån årsmedelvärden 2005) Klass Benämning Totalkväve (µg/l) Färgkod 1 Låga halter < 300 blå 2 Måttligt höga halter 300 625 grön 3 Höga halter 625 1250 gul 4 Mycket höga halter 1250 5000 orange 5 Extremt höga halter > 5000 röd Rapport 2005 (1) 5

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I FIGUR III: Försurningskänslighet (bedömt utifrån årsmedelvärden 2005) Klass Benämning Alkalinitet (mekv/l) Färgkod 1 Mycket god buffertkapacitet > 0,20 blå 2 God buffertkapacitet 0,10 0,20 grön 3 Svag buffertkapacitet 0,05 0,10 gul 4 Mycket svag buffertkapacitet 0,02 0,05 orange 5 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet < 0,02 röd Rapport 2005 (1) 6

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 FIGUR IV: Försurningstillstånd (bedömt utifrån årsmedelvärden 2005) Klass Benämning ph-värde Färgkod 1 Nära neutralt > 6,8 blå 2 Svagt surt 6,5 6,8 grön 3 Måttligt surt 6,2 6,5 gul 4 Surt 5,6 6,2 orange 5 Mycket surt < 5,6 röd Rapport 2005 (1) 7

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I TABELL I: Tillstånd ang. metaller i vatten (bedömt utifrån årsmedelvärden 2005) Nr Station Arsenik Kadmium Koppar Bly Zink 3 Infl. Transjön 2 2 2 3 2 5 Riksväg 25 2 2 2 3 1 8 Målaregården- Västraby 2 2 2 4 2 12 Fur Rv 123 2 2 2 3 1 13 Långemåla 2 2 2 3 1 17 Lyckeby 2 2 2 2 1 Klass Benämning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Färgkod 1 Mycket låga halter < 0,5 <5 <0,01 <0,2 <0,3 <0,7 <0,4 blå 2 Låga halter 0,5-3,0 5-20 0,01-0,1 0,2-1 0,3-5 0,7-15 0,4-5 grön 3 Måttlig höga halter 3-9 20-60 0,1-0,3 1-3 5-15 15-45 5-15 gul 4 Höga halter 9-45 60-300 0,3-1,5 3-15 15-75 45-225 15-75 orange 5 Mycket höga halter >45 >300 >1,5 >15 >75 >225 >75 röd Rapport 2005 (1) 8

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 2 BAKGRUND 2.1 Lyckebyåns vattenförbund Lyckebyåns vattenförbund bildades 1988 vid en förrättning enligt lagen om vattenförbund. Vattenförbundet är en sammanslutning av kommuner, kraftföretag, markavvattningsföretag och fiskevårdsföreningar dvs. intressenter som på något sätt har tillstånd att påverka Lyckebyåns vatten. Medlemmarna i förbundet enligt den senaste förrättningen (2000) framgår av tabell 1. TABELL 1: Medlemmar i Lyckebyåns vattenförbund Kommuner Emmaboda kommun Karlskrona kommun Lessebo kommun Kraftföretag Mästarmåla kraftstation Strömbergs kraftstation Lyckebyåns vattenregleringsförening u p a Biskopsbergs kraftstation Lyckeåborgs kraftstation Augerums Kraftverk Markavvattningsföretag Löften, Harebosjön torrläggningsföretag Bjurbäckens torrläggningsföretag 1924 Långasjö torrläggningsföretag 1929 Emmaboda, Gusemåla m fl reglering i Lyckebyån Ödevata torrläggningsföretag 1929 Vattenledningsföretaget Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön 1938 Domänverket Sammanslutningar av fiskerättsägare Industri/företag Kårahults fiskevårdsförening Algutsboda södra fiskevårdsförening Kyrksjöns fiskevårdsförening Ljudersjöns fiskevårdsförening Lyckebyåns fiskevårdsområdesförening Kalmar län Lyckebyåns fiskevårdsområdesförening Blekinge län Törn-Törngöls fiskevårdsområdesförening Ödevatens fiskevårdsområdesförening Västersjön-Lyckebyåns fiskevårdsområdesförening ITT Flygt Orrefors Kosta Boda AB Emmaboda Energi & Miljö AB Förbundets uppgift är att genom rensning, vattenreglering eller andra vattenvårdande åtgärder främja ett från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i Lyckebyåns vattensystem. Bl.a. har följande projekt genomförts: Rapport 2005 (1) 9

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I Samordnad recipientkontroll i vattendraget varje år Undersökning av Lyckebyån med avseende på förekomst av bly, kvicksilver, PCB, DDT m.m. Utredning om behandling av Lyckebyån med selen för att motverka förekomst av kvicksilver Inventering av möjlig kraftutvinning Utredning om vattenhushållning Hydrologisk förstudie angående projektet KGH-områdets vattenresurser Skolprojekt Arbetet med skolprojektet fortsatte också under 2005 med Jan Mikaelsson och Eva Steiner som drivande krafter. Under året har ett antal utbildningsdagar för lärare hållits. Temat för i år har huvudsakligen varit Nära naturen. I någon skola ägnades en hel förmiddag åt Lyckebyån. Lyckebyån och Stora Havssjön besöktes, olika sjöar jämfördes och skillnaderna diskuterades. Skolan fick sin egen vattenlåda innehållande olika redskap (håvar, lupper m.m.) och bestämningslitteratur för vidare arbete ute i fält. Resultaten från den årliga recipientkontrollen i Lyckebyån (detta dokument) läggs ut på hemsidan. I februari 1998 bildades Euroregion Baltic (ERB) i Polen bestående av regionala och lokala representanter från sex länder: Danmark (Bornholm), Lettland (Klaipeda), Litauen (Liepaja), Polen (Warmian-Masurien och Pomerania), Ryssland (Kaliningrad) och Sverige (Blekinge, Kronoberg och Kalmar län). Under perioden 2002-2005 drev ERB ett projekt med namnet Seagull-DevERB. Ett av arbetsområdena, WP 2, handlar om hushållning med vatten. Lyckebyåns vattenförbund är involverat i detta projekt som handlar om vattenplanering. Ett antal rapporter har upprättats i samband med detta arbete: 2-2003 The Lyckeby River an attitude about water issues, study 1 3-2004 The Lyckeby River Nature, culture and environment 14-2005 Lyckeby River second attitude investigation 15-2005 Attitudes to Water a Comparative Study between Kaliningrad Region and the Lyckeby River Catchment Area 2.2 Recipientkontroll Recipientkontrollen utfördes och sammanställdes av Karlskrona kommuns laboratorium fram till år 1995. Svelab Miljölaboratorier AB i Kalmar hade ansvaret för provtagning och rapportering från 1996 till våren 2000 då ansvaret flyttades till KM Lab AB i Växjö i samband med ALcontrols förvärv av de båda företagen. I slutet av år 2000 genomfördes en ny upphandling av recipientkontrollen i Lyckebyån för 2001 till och med 2005. Underlaget för upphandlingen utgjordes av ett program för samordnad recipientkontroll i Lyckebyåns avrinningsområde inom Blekinge, Kalmar Rapport 2005 (1) 10

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 och Kronobergs län. Förslaget till program upprättades av Lars Bengtsson, Malin Kanth, Björn Theorin och Elisabeth Thysell (Länsstyrelsen i Kalmar, Kronoberg och Blekinge) och har diarienummer 247-9098-00 (daterat 2000-10-26). Uppdraget gick till HS Miljölab AB som övertogs av Eurofins i Sverige AB den 15 september 2005. Följande parter är inblandade i arbetet med recipientkontrollen: Huvudansvar: Ansvarig för provtagning: Ansvarig för kemiska analyser: Eurofins i Sverige AB, Peter Ekerfelt Eurofins i Sverige AB, Peter Ekerfelt Eurofins i Sverige AB, Terese Uddh Eurofins i Sverige AB är ackrediterat laboratorium med ackrediteringsnummer 1912 Metallanalyser i vatten utförs av Eurofins i Danmark, ackrediteringsnummer 168 Analys av TOC analyseras av Cenox AB i Lund, ackrediteringsnummer 1737 Ansvarig för nät- och elfiske inklusive utvärdering: Ansvarig för växtplanktonundersökningar inklusive utvärdering: Ansv. för botten- och littoralfauna undersökningar, inkl. provtagningar och utvärdering: Ansvarig för rapportering av fys./kem undersökningar och utvärdering: Fiskerikonsulent Thomas Lennartsson HS Fiske Gertrud Cronberg, Tygelsjö Lena Vought, Hörby Martina Lönnbom, Lönnbom VA-teknik AB 2.3 Sammanställning av miljömål Riksdagen antog år 1999 femton nationella miljökvalitetsmål som ska uppnås inom en generation, till år 2020. För att hitta en rimlig och realistisk väg mot miljökvalitetsmålen antogs tidsbestämda delmål i november 2001. De svenska miljömålen innebär att ansvaret för miljön inte längre är miljövårdens ensak, utan alla ska hjälpas åt att överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Länsstyrelserna i Kalmar, Kronobergs och Blekinge län har arbetat med en regional anpassning, precisering och konkretisering av de nationella miljökvalitetsmålen. De regionala miljömålen i Kalmar län fastställdes vid ett sammanträde den 1 september 2003, de regionala miljömålen i Kronobergs län lades fram för beslut den 16 december 2002 och de regionala miljömålen i Blekinge län antogs av Länsstyrelsens styrelse den 17 oktober 2003. Nedan följer en sammanställning av de nationella och regionala miljömål som berör Lyckebyån. Rapport 2005 (1) 11

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I Nationellt miljömål Bara naturlig försurning År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan Ingen övergödning Senast år 2009 ska det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur god ekologisk status ska nås för sjöar och vattendrag samt för kustvatten. Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå till 38 500 ton. Regionala miljömål i Kalmar län År 2010 är högst 10 % av antalet sjöar, större än 1 ha, och högst 2 % av den totala sjöytan samt högst 15 % av alla sträckor rinnande vatten inom varje avrinningsområde i Kalmar län, försurade på grund av människan Inom en generation, år 2020, uppvisar Kalmar läns sjöar, vattendrag och kustvatten endast små störningar av mänsklig verksamhet och har små avvikelser från opåverkade förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten. Formulering av de regionala målen angående fosforföreningar är i princip densamma som det nationella delmålet Formulering av de regionala målen angående kväve är i princip densamma som det nationella delmålet med tillägget att 1995 års nivå på 3 580 ton vattenburet kväve/år ska minska till 2 500 ton kväve/år 2010. Regionala miljömål i Kronobergs län År 2010 skall högst 15 % av antalet sjöar i länet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Senast under 2005 har försurningen av vattendrag kartlagts med sådan noggrannhet att ett regionalt mål kan fastställas, uttryckt som den högsta procentandel av totala sträckan rinnande vatten i länet som skall få vara drabbad av försurning orsakad av människan Under 2003 utvecklas ett samarbete med Jönköpings, Hallands, Kalmar och Blekinge län kring behovet av att minska kväveutsläppen till havet från avrinningsområden gemensamma för länen. Fosforbelastningen i Lyckebyåns avrinningsområde ligger mellan måttligt höga till höga halter därmed gäller följande delmål: (måttligt höga halter): Till år 2010 skall samtliga vatten uppvisa oförändrade eller sjunkande fosforhalter, för att möjliggöra hälsofrämjande och allsidig användning samt utrymme för biologisk mångfald i flora och fauna utifrån varierande halter av närsalter och för att fosforhalterna långsiktig skall kunna närma sig naturgivet tillstånd. (höga halter): Till 2010 skall fosforhalterna ha minskat västentlig jämfört med åren kring år 2000, men sjöarna kan fortfarande långsiktigt bedömas hålla höga fosforhalter. Varje vattenområde i denna grupp måste dock bedömas individuellt. Regionala miljömål i Blekinge län År 2010 är högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i länet onaturligt försurade. Formulering av de regionala målen angående åtgärdsprogram är i princip densamma som det nationella delmålet. Formulering av de regionala målen angående fosforföreningar är i princip densamma som det nationella delmålet. Förutom att målsättningen för den specifika arealförlusten är mindre än 0,06 kg fosfor/ha och år för Blekingekustens avrinningsområde. Formulering av de regionala målen angående kväve är i princip densamma som det nationella delmålet som för Blekinge innebär en minskning till 1000 ton/år vilket innebär för jordbruket en minskning med ca 200 ton och för kommunala avloppsreningsverk med ca 300 ton per år. Rapport 2005 (1) 12

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Nationellt miljömål Levande sjöar och vattendrag Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25 procent av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. Senast år 2005 ska utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder Senast år 2009 ska det finnas ett åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur god ytvattenstatus ska uppnås. Regionala miljömål i Kalmar län Formulering av de regionala målen är i princip densamma som de nationella delmålen, eftersom det nationella delmålets formulering är direkt applicerbar på Kalmar län. Regionala miljömål i Kronobergs län Senast år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla vattendragsträckorna ha restaurerats med avseende på natur- och kulturmiljöer. Senast år 2005 skall Länsstyrelsen ha redovisat en utredning om konsekvensen av vattendomar som tillåter s.k. nolltappning. Senast 2005 skall kommunerna ha redovisat resultat av genomförda ytvatteninventeringar med avseende på tätorternas och glesbygdens vattenbehov, tillgång på lämpliga vattenresurser och brister i vattenförsörjningen. Senast år 2005 skall Länsstyrelsen, kommunerna och berörda fiskevårdsområdesföreningar ha tagit fram och inlett ett åtgärdsprogram för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. Regionala miljömål i Blekinge län Formulering av de regionala målen är i princip densamma som de nationella delmålen, eftersom det nationella delmålets formulering är direkt applicerbar på Blekinge län. 3 AVRINNINGSOMRÅDE 3.1 Allmänt Med avrinningsområde avses ett avgränsat område varifrån vatten avrinner till havet via ett gemensamt vattendrag, i det här fallet Lyckebyån. Angränsande avrinningsområden skiljs från varandra genom vattendelare, vanligtvis höjdryggar i terrängen. Redan 1922 numrerades Sveriges vattendrag. De sifferbeteckningar och namnangivelser som används är hämtade från SMHI, Svenskt Vattenarkiv, Avrinningsområden i Sverige, Del 3. Figur 1 visar en översiktskarta med vattendelaren inritade för huvudavrinningsområdet. Rapport 2005 (1) 13

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I FIGUR 1: Översiktskarta Lyckebyåns avrinningsområde inkl. delavrinningsområden 3.2 Beskrivning Lyckebyåns avrinningsområde utgörs av ett 810 km 2 stort område i östra Blekinge och sydöstra Småland. Området hör till sju kommuner i tre län, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Kommunerna Lessebo, Uppvidinge, Tingsryd, Emmaboda, Torsås, Nybro och Karlskrona är berörda. Den största delen av avrinningsområdet återfinns i Karlskrona, Emmaboda och Lessebo kommun. Lyckebyån har sitt källflöde i närheten av Kosta samhälle. Ån passerar sjöarna Visjön, Transjön och Yggerudssjön innan den rinner vidare till Getasjön som används som vattentäkt. I samhället Emmaboda tillkommer flödet från Bjurbäcken vars delavrin- Rapport 2005 (1) 14

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 ningsområde omfattar 74,5 km 2. Strax söder om Emmaboda ansluter Gusemålabäcken (49,2 km 2 ) från nordöst. Efter att Lyckebyån rinner under väg 28 tillkommer dess största tillflöde Linneforsån (184,2 km 2 ). Strax före utloppet i Lyckebyån passerar Linneforsån den största sjön inom avrinningsområdet, sjön Törn, som regleras av Karlskrona kommun för vattenförsörjningsändamål. Lyckebyån fortsätter sitt lopp söderut förbi Vissefjärda genom Kyrksjön och vidare genom Västersjön intill Saleboda samhälle. Därefter är ån tämligen sjöfattig på grund av omfattande dikningsföretag. Uppströms Kättilsmåla ligger ett sjösystem vars största sjöar är Stora Åsjön och Stora Havsjön. Vid Kättilsmåla tillkommer Lillån (40,7 km 2 ) varefter Lyckebyån passerar Mariefors, där SMHI har en mätstation för vattenflödet. Före utloppet i Lyckebyfjärden i Karlskrona skärgård passerar ån Augerum och Lyckeby med intaget till Lyckeby vattenverk. Lyckebyån är drygt 100 km lång och startar på en höjd av 234 m över havet. Ån har störst fallhöjd i början och i slutet av sitt lopp. I mitten på en sträcka av ca 35 km mellan Lindås och Bånga finns ett flackare parti. 3.3 Markanvändning Skogsmark dominerar avrinningsområdet med 73 % av avrinningsområdets yta och endast en liten del, knappt 7 % av området utgörs av åker och betesmark. Vattnets andel av avrinningsområdet är ca 5 %. Åkerarealen utnyttjas till största del för vall och grönfoderväxter (77 %), omkring 15 % för spannmål (12 % vårsådd och 3 % höstsådd) och på de återstående 8 % odlas oljeväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Inom avrinningsregionen finns 3 800 djurenheter vilket ger en djurtäthet på 0,49. Djurtätheten har beräknats utifrån erforderlig spridningsareal i förhållande till faktiska åkeroch betesarealer. Djurhållningen utgörs främst av nötkreatur (2 375 djurenheter) höns (1 000 djurenheter) och får (160 djurenheter). (SCB, 1995) 3.4 Befolkning Inom Lyckebyåns avrinningsregion bor 20 500 personer, 15 800 i tätort (77 %) och 4 700 i glesbygd (23 %). Av glesbygdsbefolkningen är 400 anslutna till kommunalt avlopp (8,5%), 3 600 personer har enskilt avlopp (77 %) och 200 personer saknar avloppsanordning. För 500 personer finns inga uppgifter. Antalet bebyggda fritidsfastigheter inom regionen är 600. (SCB, 1995) 3.5 Vattenutnyttjande Lyckebyån används idag främst till vattenförsörjning för kommuner och industrier (dricks-, process- och kylvatten), till recipientändamål för kommunala avloppsrenings- Rapport 2005 (1) 15

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I verk och dagvatten, naturvård samt rekreation och friluftsliv. Därutöver utnyttjas åns vatten i viss mån till bevattning inom jordbruket, för privat bruk och till sportanläggningar av olika slag. Tabell 2 visar en sammanställning av aktuella kommunala och industriella vattenuttag ur Lyckebyån. TABELL 2: Vattenuttag år 2001 till 2005 Kommun Ort/företag Vattenuttag Aktuellt uttag (m 3 /d) 2001 2002 2003 2004 2005 Lessebo Kosta Djupgöl 140 197 130 121 84,4 Emmaboda Emmaboda Getasjökvarn 2 070 1 374 1 920 1 118 1 269 Lindås Lindås 1 480 409 414 206 189 Karlskrona Karlskrona Lyckebyån 15 580 15 210 14 732 14 302 15 638 Summa 19 270 17 190 17 196 15 747 17 180 Sammanlagt uppgick vattenuttagen för år 2005 till 17 180 m 3 /d respektive 6 270 700 m 3 per år. Motsvarande siffror för år 2004 var 15 747 m 3 per dygn och 5 648 010 m 3 per år. Uttagen år 2005 låg därmed högre än uttagen året innan men på ungefär samma nivå som de tidigare åren. Tabell 3 visar utsläppsmängderna från kommunal avloppsrening till Lyckebyån. TABELL 3: Kommunala avloppsutsläpp år 2001 till 2005 Kommun Ort Recipient Avloppsvattenmängd (m 3 /år) 2001 2002 2003 2004 2005 Lessebo Kosta Bäck till Förlången 341 225 295 229 200 564 304 653 192 501 Skruv Moamålaån 495 786 453 276 307 281 445 091 365 090 Emmaboda Åfors Lyckebyån 85 000 70 000 57 000 58 000 55 000 Johansfors Lyckebyån 160 000 0 0 0 0 Emmaboda Lyckebyån 1 238 000 1 486 732 1 357 635 1 269 284 1 005 404 Långasjö Linneforsån 83 000 69 500 30 100 57 300 38 900 Vissefjärda Kyrksjön 165 000 167 000 113 200 194 100 136 600 Karlskrona Saleboda Lyckebyån 19 563 25 559 14 351 8 098 7 581 Kättilsmåla Dike-Havsjöbäcken 41 470 38 784 13 972 19 042 16 369 Strömsberg Dike-Lyckebyån 15 769 28 473 33 195 43 610 40 755 Summa 2 644 813 2 634 553 2 127 298 2 399 178 1 858 200 Den sammanlagda avloppsvattenmängden från kommunala avloppsreningsverk till Lyckebyån var 1 858 200 m 3 år 2005 respektive 5 091 m 3 per dygn vilket är tydligt lägre än åren innan. Motsvarande siffror för år 2004 var 2 399 178 m 3 per år respektive 6 573 m 3 per dygn. Åfors glasbruk som ingår i Orreforskoncernen har en reningsanläggning som släpper ut sitt utgående avloppsvatten till Lyckebyån. Mängden avloppsvatten var 2 176 m 3 per år för 2005 som kan jämföras med 4 239 m 3 för år 2004. ITT Flygt släpper ut sitt dagvatten efter passage genom en våtmark. Totalt var den utgående vattenmängden 943 296 m 3 under år 2005, vilket motsvarar 2 584 m 3 per dygn. Un- Rapport 2005 (1) 16

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 der november släpptes den lägsta månadsvattenmängden med 36 594 m 3 till Lyckebyån och största mängden var i mars med 261 285 m 3 /månad respektive 8 429 m 3 per dygn. Av tabell 4 framgår de utsläppsmängder för föroreningsbelastande verksamheter inom Lyckebyåns avrinningsområde för år 2005. TABELL 4: Utsläppsmängder år 2005 Kommun Verksamhet Provpkt nedstr. CODcr (ton/år) BOD 7 (ton/år) tot-n (ton/år) tot-p (ton/år) Lessebo Kosta ARV 3 5,3 0,69 3,1 0,229 Skruvs ARV 54 35 11,6 1,1 0,101 Emmaboda Åfors ARV 5 0,73 0,08 0,4 0,013 Johansfors ARV 6 0 0 0 0 ITT Flygt 8 11,8 *) - 0,57 0,039 Emmaboda ARV 8 11,31 3,73 16,2 0,061 Långasjö ARV 56 3,86 0,2 0,72 0,017 Vissefjärda ARV 10 4,34 1,7 2,0 0,045 Karlskrona Saleboda ARV 12 0,27 0,047 0,14 0,0024 Strömsberg ARV 14 0,49 0,051 0,25 0,0029 Kättilsmåla ARV 16a 1,3 0,11 0,85 0,0087 *) Värdet är beräknat med hjälp av analysvärdet för COD Mn. Reningsverket i Johansfors lades ner under december 2001 och avloppsvattnet leds sedan dess till Emmaboda reningsverk via en överföringsledning. BOD 7 analyseras inte i dagvattnet från ITT Flygt. TABELL 5: Utsläppsmängder år 2001 till 2005 COD Cr (ton/år) BOD 7 (ton/år) 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005 139 93 88 113 74,6 16 9,5 8,6 20 18,2 tot-n (ton/år) tot-p (ton/år) 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005 23 25 24 25 25,3 1,1 0,62 0,45 0,39 0,52 I tabell 5 redovisas summan av utsläppsmängderna till Lyckebyån för åren 2001 till 2005. Utsläppsmängderna för år 2005 för COD ligger under de för år 2004. Då ingår utsläppen från ITT Flygt som beräknades med hjälp av analysvärdet för COD Mn vilket antagligen är lägre än motsvarande COD Cr analysresultat. Ändå har utsläppen av COD Cr minskat framför allt från Emmaboda reningsverk. BOD 7 -utsläppen år 2005 har minskat litejämfört med året innan och ligger fortfarande tydligt över utsläppen åren innan 2004. Förklaringen till detta höga värden för organiskt material är bland annat att det var också 2005 driftproblem vid Skruvs avloppsreningsverk. Totalkvävemängden till Lyckebyån låg på samma nivå de senaste fyra åren. Totalfosforbelastningen på ån ökade igen lite och ligger på samma nivå som åren 2002/2003. Rapport 2005 (1) 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I Tungmetaller analyseras i dagvatten från ITT Flygt och i avloppsvatten från Åfors glasbruk. Utsläppsmängder från ITT Flygt var för år 2005 angående bly 0,90 kg (0,61 kg år 2004), kadmium 0,014kg (0,038 kg år 2004), kobolt 0,44 kg, koppar 2,8 kg (5,9 kg år 2004) och zink 15,1 kg (21,1 kg år 2004). Från Åfors glasbruk släpptes 0,7 kg bly (0,3 kg år 2004), 0,019 kg arsenik (0,04 kg år 2004); 0,27kg antimon (0,58 kg år 2004) och 6,5 kg barium. 4 PROVTAGNINGSPUNKTER Provtagningspunkternas nummer, beteckning, x- och y-koordinat samt undersökningarna och deras frekvens framgår av tabell 6. Provpunkternas läge ses i figur 2. KOSTA FIGUR 2: Provpunkternas läge Yggerydsjön SKRUV Bjurbäcken Löften LÅNGASJÖ ERIKSMÅLA JOHANSFORS Lyckebyån EMMABODA Törn Väster sjön VISSEFJÄRDA Kyrksjön Lyckebyån Ödevaten Nr Beteckning 3 Inflöde Transjön 5 Riksväg 25 6 Getasjökvarn 7 Getasjön Målaregården- 8 Västraby 9A Rövaredalen 54 uppstr. Löften 56X bäck från Långasjö 57 Törn 55 Linnefors 10 Kyrksjön 11 Västersjön 12 Fur Rv 123 13 Långemåla 14 Viökvarn Kättilsmåla 15 uppstr.havsjödiket 16X Lillån 16B Mariefors 17 Lyckeby KARLSKRONA 5 0 5 10 kilometer Rapport 2005 (1) 18

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Frekvenserna i tabellen definieras enligt följande: 6 6 gånger per år 1/3 1 gång vart tredje år 12 12 gånger per år 4/3 4 gånger per år vart tredje år 1 1 gång per år 1/6 1 gång vart sjätte år 4 4 gånger per år TABELL 6: Provtagningspunkter och undersökningsfrekvens Nr Beteckning X-Koord. Y-Koord. Fys.- Metaller Bottenfauntomenfyll Plank- Sedi- Fiske Kloro- kem. i vatten 3 Inflöde Transjön 6296240 1476540 6 6 5 Riksväg 25 6290040 1482180 6 6 1 6 Getasjökvarn 6282780 1484780 6 1 7 Getasjön 6282500 1485500 6 1/3 6 1/6 6 8 Målaregården- Västraby 6275800 1485770 6 6 1 1 9A Rövaredalen 627210 1486650 12 54 uppstr. Löften 6280460 1475530 6 1 56X bäck från Långasjö 6272480 1480100 6 57 Törn 6270740 1483620 6 4/3 1/6 4 55 Linnefors 6271190 1485290 6 1 10 Kyrksjön 6267480 1487440 6 1/3 4/3 1/6 4 11 Västersjön 6261260 1486640 6 1/3 1/6 4 12 Fur Rv 123 6260670 1487320 12 6 1 13 Långemåla 6251600 1492710 6 6 14 Viökvarn 6242300 1491750 6 1 1 15 Kättilsmåla uppstr.havsjödiket 6238550 1494800 6 16X Lillån 6237320 1495720 6 16B Mariefors 6232750 1492100 1 1 17 Lyckeby 6229950 1491050 12 6 Vid en närmare kontroll av provpunkternas lägen uppmärksammades att det finns olika uppgifter angående tre provpunkter. Det gäller punkt 8, Målaregården-Västraby, punkt 56, bäck från Långasjö och punkt 16A, Kättilsmåla Lillåns tillflöde. Provpunkt 8 borde egentligen heta Emmabosjön eftersom Målaregården-Västraby beskriver en punkt lite längre uppströms där vägen från riksväg 28 korsar Lyckebyån. Vid SMHI:s PULS-beräkningar används punkten Målaregården-Västraby. Däremot motsvarar koordinaterna i recipientkontrollprogrammet en punkt som är belägen strax före Emmabosjön. Enligt uppgift från Svelab, ALcontrol och HS Miljölab har proverna i punkt 16A, Kättillsmåla Lillåns tillflöde förut tagits i Lyckebyåns huvudfåra. Enligt Länsstyrelsen i Blekinge län var det tänkt att provet ska tas i Lillån istället. Detta har skett fr.o.m. provtagningarna år 2002. Provpunkten heter 16X för att göra tydligt att det är en annan än tidigare. Rapport 2005 (1) 19

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I Punkt 56 har valts för att följa upp utsläppen från reningsverket i Långasjö. I bilaga 2 till Program för samordnad recipientkontroll i Lyckebyåns avrinningsområde är punkt 56 inritat som provtagningspunkt i nordligaste spetsen av sjön Törn dvs. tillflödet som kan beskrivas som nedströms Löften, Törsbo kvarn (i figur 3 pkt 56A). Koordinaterna i bilaga 1, samma dokument, markerar som provtagningspunkt bäcken som kommer från Grimsgölen norr om samhället Långasjö (i figur 3 pkt 56). Recipient för reningsverket är dock enligt Emmaboda Energi och Miljö, huvudmannen för reningsverket, en bäck som rinner från söder via Plaggebo och Trollemåla vidare till sjön Törn (i figur 3 pkt X). Åren före år 2000 togs proven av Svelab i punkten 56A. År 2000 och 2001 togs proven av ALcontrol och HS Miljölab i punkt 56. Sedan år 2002 tas provet i bäcken som tar emot avloppsvatten från Långemåla reningsverk. Punkten kallas 56X för att tydliggöra att det är en annan provpunkt än tidigare. Tyvärr var bäcken också i år torr vid provtagningstillfället i oktober och inget provresultat finns för den månaden. 56A 56A Törsbo kvarn 56 56 Bäck fr. Grimsgöl X 56X Bäck fr.långasjö FIGUR 3: Karta från området vid Långasjö 4.1 Kommentar till provtagningsprogram Det har visat sig att provtagningsprogrammet inte har följts med avseende på växtplanktonprovtagning. Enligt program ska prover tas 6 gånger per år i Getasjön och 4 gånger per år vart tredje år i Kyrksjön och i sjön Törn. Prover i Getasjön har tagits 5, 4, 3 och 4 gånger under åren 2001 till 2004. Kyrksjön och sjön Törn provtogs programenligt 2001 men inte år 2004. Orsaken till att proverna inte togs var den mänskliga faktorn, de blev helt enkelt bortglömda. Kostnaden för de åtta missade planktonprover krediterades. Tyvärr skedde det också 2005 ett misstag. Växtplanktonprovtagningen utfördes på fel sätt så att en utvärdering inte var möjligt. Del III i rapporten utgår därför. Felen ska rättas till inför provtagningen år 2006. Rapport 2005 (1) 20

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 5 METODIK 5.1 Allmänt Vid provtagning har anvisningarna i Naturvårdsverkets Recipientkontroll vatten Allmänna råd 86:2 och Recipientkontroll vatten, Metodunderlag Rapport 3075 följts. Angående minsta provvolym, konservering, hantering och längsta lagringstid har uppgifterna i Vattenundersökningar Förteckning över svensk standard (SIS 10) tillämpats. 5.2 Provtagningsförfarande För att få prov från större respektive bestämda djup användes en Ruttnerhämtare. I grunda vattendrag eller där prov tas från strandkanten har en provhämtare används. Provtagningsflaskan sätts fast med gummiband och hämtaren doppas 20 till 50 cm under vattenytan. 5.3 Analysmetoder Parametrarna, tillhörande enheter, analysmetoder och ackrediteringsnummer för aktuellt laboratorium redovisas i tabell 7. TABELL 7: Parameterförteckning, analysmetod H = plasma-masspektrometri, F = Atomfluoreskens och E = plasma-emissionsspektrometri Parameter Analysmetod Enhet Lab.ackr.nr. Aluminium (Al) H µg/l 1912 Arsenik (As) H µg/l resp.mg/kg TS 1912 Kadmium (Cd) H µg/l resp.mg/kg TS 1912 Koppar (Cu) H µg/l resp.mg/kg TS 1912 Järn (Fe) E µg/l 1912 Kvicksilver (Hg), vatten F µg/l 1912 Mangan (Mn) E µg/l 1912 Bly (Pb) H µg/l resp.mg/kg TS 1912 Zink (Zn) H µg/l resp.mg/kg TS 1912 Barium (Ba) H µg/l 1912 Antimon (Sb) H µg/l 1912 Klorofyll SS 02 81 70 µg/l 168 ph SS ISO 103 90, utg 1-168 Torrsubstans SS ISO 114 65 utg 1 % 168 Glödgningsförlust SS ISO 114 65 utg 1 % av TS 168 Alkalinitet SS 02 81 39, utg 2 mekv/l 168 Konduktivitet SS EN 27 888, utg 1 ms/m 168 Turbiditet SS EN 27 027, utg 1 FNU 168 Färg SS EN ISO 7887, utg 1 del 4 mg Pt/l 168 TOC (C), vatten SS EN 1484 mg/l 1737 Syrgashalt (O 2 ) In situ mg/l 168 Syremättnad In situ % 168 Nitrat-kväve (NO 3 -N) Tecator ASN 110-01/92 mg/l 168 Total-kväve (N) Tecator ASN 110-03/92 mg/l 168 Total-fosfor (P) SS EN 1189, utg 2 mg/l 168 Rapport 2005 (1) 21

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I 5.4 Vattenföring Vid Mariefors, punkt 16B, finns en flödesmätstation. Därutöver har SMHI beräknat vattenföringen med hjälp av PULS-modellen i 4 punkter. Dessa punkter kallas LY01, LY07, LY12 och LY51. LY01 är en station belägen uppströms Åfors avloppsreningsverk vid Kvarnemålen. LY07 finns nedströms Emmaboda avloppsreningsverk vid Målaregård och LY12 är Fur vägbro. LY51 är en station belägen i Linneforsån vid bron nedströms dammen. Tabell 8 visar en lista över provtagningspunkterna i rinnande vatten som ingår i recipientkontrollen samt SMHI:s PULS-stationer med koordinater och tillhörande avrinningsområde för respektive punkt. TABELL 8: Punkter med tillhörande avrinningsområde Nr Beteckning X-Koord. Y-Koord. Areal km 2 3 Inflöde Transjön 6296240 1476540 54 LY01 Uppstr. Åfors ARV Kvarnemålen 6261910 1480700 109,04 5 Riksväg 25 6290040 1482180 115 6 Getasjökvarn 6282780 1484780 174 LY07 Nedstr. Emmaboda ARV Målaregård 6276230 1485020 270,53 8 Målaregården-Västraby 6275800 1485770 275 9A Rövaredalen 6272100 1486650 344 54 uppstr. Löften 6280460 1475530 62 56X bäck från Långasjö 6272480 1480100 3 LY51 Linneforsån bro nedströms damm 6271190 1485290 187,86 55 Linnefors 6271190 1485290 188 LY12 Fur vägbro 6260850 1487230 589,51 12 Fur Rv 123 6260670 1487320 590 13 Långemåla 6251600 1492710 644 14 Viökvarn 6242300 1491750 705 15 Kättilsmåla uppströms Havsjödiket 6238550 1494800 733 16X Lillån 6237320 1495720 40,7 16B Mariefors 6232750 1492100 801 17 Lyckeby 6229950 1491050 810 Vattenföringen i punkter där det inte funnits uppgifter från mätning eller PULS-beräkning har tagits fram med hjälp av punkter, där vattenföringen är känd och förhållandet mellan tillhörande avrinningsareal enligt ovanstående tabell. För beräkningen av vattenföringen i provpunkt 9A användes närmaste pulsberäkningsvärde från station LY07, nedstr. Emmaboda avloppsreningsverk, Målaregård. 5.5 Beräkning av transportmängder Årstransporten resp. månadstransporten har beräknats med hjälp av den beräknade månadsmedelvattenföringen enligt avsnitt 5.4 och de uppmätta/beräknade halterna i resp. provpunkt. EXEMPEL: I provpunkt 17 vid vattenverket i Lyckeby analyserades en totalkvävehalt den 13 januari 2005 på 0,94 mg/l. Det uppmätta flödet i Mariefors var som månads- Rapport 2005 (1) 22

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 medelvärde i januari 12,0 m 3 per sekund. Avrinningsarealen vid Mariefors är 801 km 2 och vid mynningen vilket motsvarar provpunkt 17, Lyckeby är arealen 810 km 2. Månadsmedelavrinningen vid mynningen blir då 12,1 m 3 /s. Transportmängden vid mynningen angående totalkväve beräknas till: 0,94 g/m 3 x 12,1 m 3 /s x 60s x 60min x 24h x 31d = 30,6 ton/månad. 6 RESULTAT 6.1 Lufttemperatur och nederbörd SMHI rubricerar årets väder 2005 som Den stora stormens år. År 2005 kommer säkert mest att förknippas med den mycket svåra stormen/orkanen den 8-9 januari. Den fällde betydligt mer skog än någon annan storm under den tid SMHI har uppgifter av det slaget dvs. sedan omkring 1930. Vidare får år 2005 läggas som ännu ett år till den serie av varma år som sedan 1988 bara har ett undantag nämligen 1996. Den riktiga vinterkylan kom först i slutet av februari och varade in i mars, medan sommarvärmen dröjde sig kvar och hösten blev varm. Som helhet hade landet 1,5 grader högre medeltemperatur än normal och året var därmed något varmare än de fyra föregående, men långt ifrån det mycket varma år 2000. När det gäller nederbörden blev den för landet som helhet 5 % högre än normalt vilket är ungefär som år 2004. De meteorologiska stationer som täcker in Lyckebyåns avrinningsområde är Växjö i Kronobergs län, Kalmar flygplats i Kalmar län och Bredåkra vid Ronneby flygplats (temperatur) respektive Ronneby Hoby (nederbörd) i Blekinge län. Tabell 9 redovisar årsmedeltemperatur och årsnederbörd för åren 1961 till 1990. Dessa värden representerar de så kallade normalvärdena för temperatur och nederbörd. TABELL 9: Normalvärden för temperatur och nederbörd 1961-1990 Station Årsmedeltemperatur ( C) Årsnederbörd Växjö 6,3 653 Kalmar 6,8 487 Ronneby 6,8 626 Stationen som redovisas i diagrammen är Bredåkra respektive Hoby. Uppgifter för Kalmar och Växjö tagits med som årsvärden. TABELL 10: Temperatur och nederbörd år 2005 Station Årsmedeltemperatur ( C) Årsnederbörd Växjö 7,0 674 Kalmar 7,7 530 Ronneby 7,4 553 Medeltemperaturen år 2005 i Bredåkra var 7,4 grader vilket följer trenden för hela Sverige, dvs. medeltemperaturen låg över normaltemperaturen. Medeltemperaturen för åren 1961 till 1990 (=normalvärde) var 0,6 grader lägre och ligger på 6,8 grader. Rapport 2005 (1) 23

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I FIGUR 4: Månadsmedeltemperatur för år 2005 och för åren 1961-1990 (=normalvärde) Lufttemperatur, Ronneby Bredåkra 20,0 15,0 ( o C) 2005 1961-90 10,0 5,0 0,0-5,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec I Ronneby Hoby föll 553 mm nederbörd under år 2005 vilket kan jämföras med medelvärdet 626 mm för åren 1961 1990 (=normalvärde). FIGUR 5: Månadsnederbörd för år 2005 och för åren 1961-1990 (=normalvärde) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Nederbörd, Ronneby Hoby 2005 (mm) 1961-90 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Rapport 2005 (1) 24

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 6.2 Vattenföring Tabell 11 redovisar månadsmedelvärden för mätstationen Mariefors och PULS-data för stationerna Åfors, Målaregård, Linnefors och Fur vägbro. TABELL 11: Månadsmedelflöden i m 3 /s Nr Station 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 LY01 Åfors 1,12 0,581 0,808 1,24 0,323 0,329 0,135 0,445 0,262 0,088 0,081 0,233 LY02 Målareg. 3,00 1,36 2,34 2,60 0,823 0,825 0,303 1,29 0,572 0,186 0,195 0,560 LY51 Linnefors 2,15 1,88 1,48 2,12 1,15 0,810 0,432 0,568 0,503 0,340 0,307 0,375 LY12 Fur 6,92 4,12 5,62 5,47 2,41 2,01 0,860 2,58 1,24 0,590 0,611 1,29 16B Mariefors 12,0 8,21 8,80 14,8 5,17 2,32 1,02 1,99 1,14 0,599 1,19 2,22 Flödesmönstret under året för ett vattendrag varierar beroende på infiltrationskapacitet och nederbörd inom avrinningsområdet. Normalt är ytavrinningen störst under tidig vår, i samband med snösmältningen och vårregn, under senhösten och milda vintrar. Under sommaren är ytavrinningen i regel låg eftersom vattnet avdunstar respektive tas upp av vegetationen. (m 3 /s) 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 FIGUR 6: Månadsmedelflöden i m 3 /s Månadsmedelflöden LY01 Åfors LY02 Målareg. LY51 Linnefors LY12 Fur 16B Mariefors 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 De högsta flödena år 2005 inföll i januari respektive mars/april. I augusti syns en topp i flödeskurvorna. Som också år 2004 så föll relativt mycket nederbörd under månaderna juli och augusti, t.ex. 96 och 91 mm i Växjö. Årsmedelvattenföringen i Mariefors mätstation var 4,93 m 3 /s år 2005 vilket är lägre än medelvärdet för perioden 1995 till 2005 (6,4 m 3 /s). Figur 7 visar årsmedelvattenföringen i Mariefors 1995 till 2005. Rapport 2005 (1) 25

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I FIGUR 7: Årsmedelvattenföring i Mariefors för 1994 till 2005 inkl. medelvärdet för hela perioden Årsmedelvattenföring i Mariefors 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 m 3 /s 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 8 illustrerar vattenflödet i Lyckebyån vid mätstationen i Mariefors för hela året 2005. Det för året maximala flödet med 18,2 m 3 /s inträffade den 8 april. Lägsta vattenföringen hade ån den 21 oktober med 0,433 m 3 /s. FIGUR 8: Dygnsmedelvattenföring i Lyckebyån vid Mariefors, år 2005 Vattenflöde i Lyckebyån 2005 vid Mariefors Flöde (m 3 /s) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2005-01-01 2005-01-31 2005-03-02 2005-04-01 2005-05-01 2005-05-31 2005-06-30 2005-07-30 2005-08-29 2005-09-28 2005-10-28 2005-11-27 2005-12-27 Rapport 2005 (1) 26

Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 6.3 Fysikaliska och kemiska undersökningar I de efterföljande avsnitten kommenteras analysresultaten från de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna i Lyckebyån under år 2005. Bedömningar gjordes enligt Naturvårdsverkets rapport 4913, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 1999. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunderna finns förklarade i bilaga 1. Samtliga analysparametrar från vattenundersökningarna tillsammans med medel-, minmax- och medianvärdet redovisas i bilaga 2. Vattenföring, transportberäkningar och arealspecifika förluster framgår av bilaga 3. bilaga 4 innehåller resultaten från metallanalyserna i vattenproverna och i bilaga 5 sammanställs kalkeffektuppföljningen som genomfördes av Länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge och Kronoberg. Diagrammen för illustrationen av värdena för de olika parametrarna redovisar resultaten från provpunkt 3, inflöde Transjön till provpunkt 17, Lyckeby. Huvudfårans värden markeras genom en ljusare blå färg, biflödena med en ljusare lila och vattendrag som mynnar i biflöden illustreras genom ofärgade staplar. 6.3.1 Kommentarer till provtagningar och analysresultat I bilaga 2 och bilaga 3 redovisas samtliga resultat från de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna under år 2005. Provtagningarna har vid de tillfällen där alla provpunkter har ingått i programmet tagits av Håkan Sandsten, HS fiske. Vid de övriga tillfällena har personal från labbet tagit proverna. Håkan har sammanställt och kommenterat analysresultaten, provtagningstillfällena och vädret i en fil som skickats via e-post efter varje månads provtagning enligt en sändningslista. Följande iakttagelser och händelser noterades vid provtagningstillfällena: Stormen påverkade också Lyckebyåns avrinningsområde med stora områden där skog hade blåst omkull. Analysresultaten från januari som togs efter stormen visade dock inga extrema eller på annat sätt avvikande värden. Provtagningarna i februari skedde i samtliga sjöar från isen. Efter analys visade det sig att halten av totalfosfor vid Långemåla och Viökvarna var enligt analysrapporten < 0,002 mg/l vilket inte är rimlig. Tyvärr upptäcktes felet för sent och proverna var redan slängda så att en omkörning av analyserna inte gick. Dessa två värden har plockats bort i tabellen och medelvärdesberäkningen. I mars var vattnet starkt färgat och halten av organiskt material var hög trots att snösmältningen inte hade kommit igång vid provtagningstillfället. I augusti uppvisade provtagningspunkterna 3 (Transjön) och 5 (Riksväg 25) mycket höga blyhalter. Vid provpunkt 54, uppströms Löften, var vattnet starkt färgat, mycket Rapport 2005 (1) 27

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I grumligt och hade extremt höga halter organiskt material. Liknande höga halter uppmättes också i bäcken från Långasjö. I oktober hade de extrema blyhalterna sjunkit igen till måttliga värden. Halten zink vid Transjön visade däremot ovanligt högt värde. Samma månad kunde inga prover tas i punkt 56X (bäck från Långasjö) och i punkt 16X (Lillån) eftersom det inte fanns något vatten vid provtagningstillfället. I november var vädret fortfarande ovanligt milt och vattenföringen var låg på grund av lite nederbörd. November avslutades dock vintrigt så att isläget vid provtagningen i december blev mycket besvärligt. Provet i Getasjön togs därför strax utanför vassen. Sjön Törn var isfri och Kyrksjön och Västersjön var till hälften täckta av svag nyis. I övrigt har provtagningarna och analyser genomförts enligt program. 6.3.2 Näringsämnen/eutrofiering Ett näringsrikare tillstånd, eller eutrofiering, skapas av ökad tillförsel eller ökat tillgängliggörande av växtnäringsämnen i sjöar och vattendrag. Eutrofiering leder till ökad produktion och biomassa av växter och djur, ökad vattengrumling, ökad syrgasförbrukning vid nedbrytning av organiskt material samt till ändrad artsammansättning och diversitet hos växt- och djursamhällen. De växtnäringsämnen som reglerar växtsamhällenas utveckling i sötvatten är i de flesta fall fosfor och ett mindre antal fall kväve. Vilket av dessa två ämnen (fosfor eller kväve) som är begränsande för tillväxten avgörs enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder av förhållandet mellan totalkväve och totalfosfor i sjöar beräknat med medelvärdet för månaderna juni till september (ytvatten). Kvoten för Getasjön beräknades till 10,3, för sjön Törn till 16,7, för Kyrksjön till 13,8 och för Västersjön till 13,1. Getasjön, Kyrksjön och Västersjön klassificeras därmed till klass 3, måttligt kväveunderskott. I klass 3 är förekomst av kvävefixering och kvävefixerande cyanobakterier sannolik. Sjön Törn hamnade i klass 2, kväve-fosforbalans. I klass 2 finns en tendens att cyanobakterier ( blågröna alger ) kan bilda massförekomster. 6.3.2.1 Fosfor Bedömningen av sjöar som utgår från säsongsmedelvärdet för maj till oktober i ytvattnet visar att samtliga sjöar hamnade i klass 3 (höga halter). Medelvärdet var för Getsjön 36 µg/l, för sjön Törn 32 µg/l, för Kyrksjön 47 µg/l och för Västersjön 40 µg/l. Beräkningen av de arealspecifika förlusterna i provpunkterna 9A (Rövaredalen), 12 (Fur) och 17 (Lyckeby) gav som resultat att dessa punkter klassificerades som klass 2 (låga förluster) med 0,051, 0,046 respektive 0,056 kg/ha/år. Rapport 2005 (1) 28