1720 1796 Krigsvetenskapens genombrott

1720 1796 Krigsvetenskapens genombrott 1720 1796 Under 1700-talet uppstod en vurm för vetenskap i såväl Sverige som resten av Europa. Alla fenomen skulle undersökas och beskrivas. I den andan studerade och systematiserade Carl von Linné växtriket medan andra, officerare och civila forskare, försökte beskriva krigets komplexa verklighet i teoretiska termer. 124

Förutsättningar Section Krigsvetenskapens genombrott Decennierna mellan de stora krigen i västra och östra Europa i början av 1700-talet och den franska revolutionen med de påföljande koalitionskrigen i slutet av seklet, omfattade några av de mest långtgående förändringarna i Europas historia på flera sekler. Europas karta och krigföringen undergick omfattande förändringar, men än viktigare var kanske de mentala förändringar som nästan omärkligt grep omkring sig och nådde allt fler européer. Religionens grepp om själarna, som ännu på 1600-talet hade synts så fast, började lossna och en ny föreställningsvärld spreds. Samhällsnyttan predikades och fick sitt kanske klaraste uttryck i synen på jordbruket. Genom att vetenskapligt och på ett förnuftigt sätt odla jorden skulle resultatet bli till nytta för både den enskilde och samhället. I början av 1700-talet var det England som ledde utvecklingen, med naturvetaren Isaac Newton och filosofen John Locke. Senare var det emellertid Frankrike som helt kom att dominera, med lysande fixstjärnor som Montesquieu, Rousseau och Voltaire, men många impulser kom även från Kina, som alltmer öppnades upp genom handelskontakter. Storbritannien lade beslag på positionen som födelseland för den industriella revolutionen, vilket under nära ett sekel fram till 1800-talets senare hälft gav landet ett industriellt och teknologiskt försprång. 1 Det finns forskare som har hävdat att den nya, moderna människan föds under 1700-talet. Om en människa från 2000-talet skulle möta en syster från 1700-talet skulle de båda kunna förstå varandra, inte bara språkligt utan de skulle även ha en likartad världsbild, medan däremot avståndet till tidigare generationer skulle vara betydligt större. Det är förvisso en förenkling, men ett försök att teckna innebörden av de omvälvande, men långsamma och inte alltid iakttagbara, händelser som ägde rum under 1700-talet och vilka har sammanfattats i ett begrepp: upplysningen. 2 Den process som kallas upplysningen bredde som en fond ut sig bakom en rad betydligt mer dramatiska och lättstuderade händelser i form av de stormaktskonflikter och krig som skakade Europa under en stor del av 1700-talet. Krig och militär organisation i Europa Efter fredssluten i spanska tronföljdskriget 1713 och stora nordiska kriget 1721 stabiliserades den säkerhetspolitiska situationen i Europa efter ett Till vänster: Fredric Henric af Chapman (1721 1808), viceamiral, skeppsbyggmästare och sjökrigsteoretiker. 125

1720 1796 Krigsvetenskapens genombrott Den banbrytande tyske militärteoretikern Gerhard Johann David von Scharnhorst var en av de första som via särskilda tidskrifter aktivt verkade för spridningen av krigsvetenskapliga texter till en bredare läsekrets. Med denna utveckling skapades också en läsekrets och marknad för en periodisk militärlitteratur. Från 1780-talet började militärvetenskapliga tidskrifter, inte sällan med en mycket kort livslängd, att se dagens ljus. 17 Redan 1755 hade den veterligen första militärvetenskapliga tidskriften, Kriegs Bibliothek börjat utges i Berlin, där den fortsatte att utkomma fram till år 1772. 18 Föregångsman inom detta område var den preussiske artilleriofficeren (sedermera generalen), militärreformatorn och skriftställaren Gerhard Johann David von Scharnhorst. Han inledde sin karriär i Hannovers armé och startade år 1782, 27 år gammal, sin första krigsvetenskapliga tidskrift, Militair Bibliothek. Publikationen vann snabbt åtskilliga hundra prenumeranter i hela Tyskland, innan den efter fyra nummer upphörde 1784. Redan året efter, 1785, gav Scharnhorst ut fyra nummer av en ny tidskrift, Bibliothek für Offiziere. Båda dessa tidskrifter dominerades av en översikt över den internationella krigsvetenskapliga litteraturen och översatta urval av den, men Scharnhorst började även trycka fristående artiklar och recensioner. Han förklarade redan i det första numret 1782 att värdet av en militär kunskap stod i centrum för tidskriften ett värde som han dokumenterade med väl valda citat av kända fältherrar genom historien. En tredje tidskrift, Neues Militärisches Journal, gavs ut av Scharnhorst i sammanlagt tretton volymer mellan åren 1788 och 1805. Ett uppehåll i utgivningen skedde dock åren 1793 97, då utgivaren aktivt deltog i det första koalitionskriget mot Frankrike. De sex volymer som utkom efter år 1797 fick underrubriken Militärische Denkwürdigkeiten unserer Zeiten. 19 I Skandinavien började den första militära tidskriften utges redan i mars 1765: den norska Militaerisk Bibliothek. Den fick dock en kort levnad och upphörde att utkomma i september 1766, efter endast fyra nummer. I Norge bildades flera militära sällskap mot slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. År 1792 stiftades Det militaire broderlige Laere- och Skriveselskab i Kristiania (Oslo), vilket dock tycks ha haft en kort existens. I Danmark utgavs åren 1794 98 Det danske Krigsbibliothek, som även hade flera hundra prenumeranter i Norge. 20 Den krigsvetenskapliga litteraturen under 1700-talet hade formligen exploderat i kvantitet jämfört med tidigare sekler och kvaliteten hade ökat markant. Dessutom hade nya begrepp och företeelser, som divisionen och operationskonsten, börjat behandlas av teoretikerna. Sveriges militärpolitiska utveckling Efter stora nordiska kriget 1721 var det svenska stormaktsväldet sönderslaget: de baltiska provinserna, Ingermanland och Karelen med Viborg var förlorade. 21 I detta helt nya strategiska läge gällde det att planera för 138

Förutsättningar Sveriges försvar, och under 1720-talet skedde en del satsningar på fästningar som stöd för försvaret. Men mentalt hade den svenska politiska och militära ledningen aldrig lämnat stormaktsrollen. För många i de ledande skikten betraktades egentligen förlusten av besittningarna på andra sidan Östersjön som något tillfälligt. I rätt läge och med rätt allierade skulle man få revansch mot Ryssland. 22 Anfallskriget mot Ryssland 1741 43 höll på att sluta i total katastrof. Hela Finland var ockuperat av ryssarna, men efter en politisk uppgörelse valde Ryssland att enbart behålla det sydöstra hörnet av Finland runt Fredrikshamn. Nästa försök att spela med på stormakternas arena inträffade under europeiska sjuårskriget, när svenska trupper från det svenska Pommern angrep Preussen. Precis som det ryska kriget var de logistiska förberedelserna dåliga, samordningen mellan politisk och militär ledning obefintlig och ledningen av trupperna i fält svag. Efter flera nederlag kom Sverige ur detta krig som i Sverige brukar kallas pommerska kriget (1756 62) med blotta förskräckelsen. Kriget mot Ryssland 1788 Den våldsamma striden vid Villmanstrand i Finland den 23 augusti 1741. Sannolikt visar bilden hur svenskt infanteri förgäves försöker hålla stånd mot en rysk kavalleriattack. 139

1870 1920 Den industriella revolutionens epok Ånga och stål möter trä och segel under den svenska marina upprustningen i slutet av 1800-talet. Göta, den moderna pansarbåten av 1:a klass, ligger vid sidan av linjeskeppet Stockholm upplagd som logementsfartyg i Karlskrona. eller två generationer. Ju mer den tekniska utvecklingen rusade på, desto snabbare och mer omvälvande blev förändringarna. Bara som ett exempel: mellan 1904 och 1914 fördubblades stridsavstånden till sjöss. Samtidigt som denna massiva tekniska utveckling ägde rum utvecklades de flesta länders krigsmakter i en och samma riktning: allt fler soldater, fler och större förband, fler och större örlogsfartyg. Begreppet massa fick en reell och mycket konkret innebörd när de flesta europeiska länder under 1800-talet införde värnpliktsförsvar, och på det sättet kunde man, i alla fall i stormakterna, stampa fram miljonhärar. Massan blev ett centralt begrepp. Det är viktigt att komma ihåg att krigskonsten hade börjat förändras flera decennier innan den tekniska revolutionen spred sig utanför pionjärlandet Storbritannien. Bakom denna tidiga förändring av krigföringen fanns just behovet av att kontrollera och leda de nya masshärarna under den franska revolutionen. 1 Men när sedan även de tekniska förändringarna slog igenom med full kraft framemot mitten av 1800-talet, då bildade massan och tekniken en kombination som helt revolutionerade förutsättningarna för krigföringen och därmed även tänkandet kring krigsvetenskapen. I Sverige pågick under hela 1800-talet en mer eller mindre intensiv debatt om huruvida man skulle ersätta det gamla indelningsverkets drygt 30 000 yrkessoldater med en värnpliktsarmé. Visserligen hade man också i Sverige infört en värnplikt, beväringen, åren 1811 12, men länge var det ett föga utvecklat system. De värnpliktiga tjänstgjorde bara ett fåtal dagar och de kunde knappast forma krigsdugliga förband. Under Krimkriget på 1850-talet stärktes värnpliktsvännerna i sin tro på detta system, men det skulle dröja till 1873 och 1885 innan riksdagen tog ett par beslut som både byggde ut värnplikten och samtidigt inledde en svensk upprustning. I skuggan av en hårdnande rysk politik i Finland och ökade spänningar med unionsbrodern Norge, kom 1890-talet att i Sverige innebära kraftiga satsningar på försvaret. Trots alla ofullkomligheter krigsmakten bestod fortfarande av en blandning av indelta, värvade och värnpliktiga soldater innebar dock 1892 års försvarsbeslut att färdriktningen mot ett värnpliktsförsvar de facto hade stakats ut. Fälthärens styrka ökade. Antalet bataljoner steg från 65 till 79 mellan 1890 och 1897, kavalleriets skvadroner från 37 till 40, medan artilleriets batterier utökades från 28 till 38. Samtidigt förbättrades mobiliseringshastigheten från tre veckor år 1886 till mellan tio och fjorton dagar 1897. Arméns slagkraft ökade genom bättre beväpning och utbildning hos förbanden, bland annat genom införandet av karbin modell 94 och gevär modell 96. Dessa mausergevär kom att utgöra huvudbeväpningen för 270

Förutsättningar Livet på övningsheden: utspisning vid Västmanlands regemente (I 18) på Salbohed år 1889. svenska värnpliktiga fram till andra världskrigets slut, och för hemvärnet ännu längre. På motsvarande sätt skedde en massiv marin upprustning. Mellan 1885 och 1904 färdigställdes 11 pansarskepp, 5 torpedkryssare och 25 (min-) torpedbåtar. Åren 1898 1900 fattades beslut om fästningsbyggen vid Karlskrona, Stockholm och, framför allt, Boden. Det svenska försvaret moderniserades även på andra sätt: en generalstab inrättades 1873 och en marinstab 1885, medan en krigshögskola tillkom 1878, följd av en sjökrigshögskola år 1898. 2 Efter sekelskiftet togs ett avgörande steg i och med att riksdagen år 1901 beslöt att helt avskaffa det gamla indelningsverket och istället satsa på ett värnpliktsförsvar. Omställningen skulle ske gradvis, men vid tiden för första världskrigets utbrott 1914 var huvuddelen av den svenska armén omställd till värnpliktsförsvar, även om ett mindre antal indelta soldater fanns kvar i tjänst under krigsåren 1914 18. Därefter återstod bara enstaka indelta soldater vid de värnpliktiga regementena. För att klara denna gigantiska omställning, då armén också lämnade sina gamla övningshedar ute på landsbygden, byggdes från 1890-talet till 1920-talet inte mindre än 44 kasernetablissemang i nya garnisonsstäder. En till en början skriande befälsbrist försökte man motverka genom att från och med år 1904 utbilda reservofficerare vid Krigsskolan. 3 Antoine Henri Jomini var ännu vid mitten av 1800-talet den kanske mest inflytelserike av teoretikerna. Hans inflytande på båda sidor under det amerikanska inbördeskriget 1861 65 är omvittnat, om än kanske något 271

Arvet från världskriget Flygstridskrafterna utvecklades dramatiskt, såväl i prestanda som i storlek, under det första världskriget 1914 18. Under kriget genomfördes strategisk flygbombning av fiendens städer främst av luftskepp, men vid krigsslutet fanns det strategiska bombplan, som denna jättelika brittiska Tarrant Tabor-maskin. Därmed hade dörren öppnats för mellankrigstidens luftkrigsteorier om bekämpning av fiendens städer. Detta flygplan kom dock aldrig att flyga eftersom det tippade över på nosen när det skulle starta den 26 maj 1919 och båda piloterna omkom. 358

Planet drevs med sex stycken 450 hästars Napier Lionmotorer, som skulle kunna föra det ända till det ämnade målet, Berlin, och hem igen. Tarrant Tabor markerar övergången från öppna till slutna sittbrunnar för piloten och resten av besättningen, en viktig förutsättning för att kunna genomföra strategiska bombuppdrag över längre distanser. De jättelika dimensionerna på, de icke infällbara, hjulen bara understryker det för sin tid kolossala formatet på denna strategiska bombare. 359