Handlingsplan för idrott för personer med funktionsnedsättning Statusrapport, maj 2019
Inledning En av fyra hörnstenar i idrottens värdegrund, så som den uttrycks i Riksidrottsförbundets stadgar är Allas rätt att vara med. Det innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Att idrottens värdegrund är vår styrka, med målet att alla lever och leder enligt svensk idrottsvärdegrund, det slogs fast redan av RF-stämman 2015 i de övergripande mål mot 2025 som beslutades. Då RF-stämman 2017 beslutade om en strategisk plan för att nå målen 2025 beskrevs utvecklingsresan Inkluderande idrott för alla med ett önskat läge 2025 i vilket pojkar och flickor, män och kvinnor, i olika åldrar och med olika förutsättningar och bakgrund, känner sig välkomna till idrottsföreningen. Vidare skrevs att föreningens verksamhet ger människor med olika förmåga möjlighet att vara med och 2025 speglar medlemmarna i idrottsrörelsen befolkningen i Sverige. RF-stämman 2017 beslutade utöver ovanstående att anta Riksidrottsstyrelsens proposition om en handlingsplan för idrott för personer med funktionsnedsättning. I tillägg beslutade stämman också att uppdra till RS att dimensionera nivå och tempo för handlingsplanens genomförande efter vad det ekonomiska läget tillåter. I handlingsplanens ingress står följande: En handlingsplan för idrott för personer med funktionsnedsättning är inte en plan för en organisation. Det är inte RF:s plan och inte Parasport Sveriges plan utan idrottsrörelsens plan. Ska den bli verklighet behöver alla de som har förutsättningar att stärka förutsättningarna till idrott för personer med funktionsnedsättning bidra. Därför används begreppet därför vill idrottsrörelsen i planen. Denna statusrapport utgör en redovisning av vad som är gjort så här långt, främst från RF och SISU samt från Parasportförbundet. För en heltäckande bild bör dock till detta fogas insatser som gjorts i såväl föreningar som förbund vilket inte riktigt låter sig göras i en rapport av detta slag.
Handlingsplanens utformning I sin helhet utgörs handlingsplanen av fem områden, vart och ett med två tydligt uttryckta ambitioner. De fem områdena och de beskrivningar som den beslutade handlingsplanen innehöll är följande: 1. Parasport - ett sätt för idrotten att göra Sverige starkare. Här tydliggörs de stora samhällsvinster som ett ökat deltagande hos parasportens målgrupper i idrotten skulle medföra. 2. Gemensamma insatser en stärkt förmåga att rekrytera och behålla. Utgår från att parasportens målgrupper idag finns integrerade i samhället vilket kräver särskilda kommunikationskampanjer med tillhörande prova-på-möjligheter. Dessa genomförs knappast bäst av respektive SF utan får starkare genomslag om de görs gemensamt. 3. Ett särskilt kompetenscenter. Idrottsrörelsen har lång erfarenhet av att dela på vissa kompetensresurser som inte är specifikt kopplade till en idrott. Kunskapen om funktionsnedsattas särskilda förutsättningar är ett område där den kollektiva kompetensen behöver vara stark och dessutom komma alla SF till del. 4. Paraelitidrotten lika men olika. Vissa särskilda förutsättningar finns i paraelitidrotten jämfört med annan elitidrott. Till exempel kan detta gälla behov av guider eller assistenter men också tillskapandet av särskilda elitidrottsmiljöer, bland annat på grund av att målgruppen totalt sett är liten. Också kostnadsbilden kan skilja sig från annan elitidrott på grund av behov av guider, assistenter och särskilda materialtransporter. 5. En egen beräkningsgrund för parasporten Eftersom särskilda insatser krävs beträffande rekrytering, utbildning och kommunikation liksom att verksamhet behöver anpassas för att tillgodose behoven för parasportens målgrupper krävs också resurser som dagens ekonomiska stödsystem inte fördelar. För att åstadkomma dessa krävs att paraidrotten behandlas på särskilt sätt och inte följer nuvarande parametrar gällande de olika stöden. Vilka alternativa metoder som krävs och är möjliga måste utredas
Arbetet så här långt Nedan redogörs för de punkter som fanns inom respektive område tillsammans med en statusrapport över genomförda insatser. 1. Parasport - ett sätt för idrotten att göra Sverige starkare. Det intressepolitiska arbetet relaterat till idrott för personer med funktionsnedsättning stärks på alla nivåer; kommunal, regional och riks samt mot andra politikområden utanför idrottens traditionella. I det budgetunderlag som RF årligen skickar till departementet (fram till och med 2018 socialdepartementet, därefter kulturdepartementet) skriver RS: Vi vill att regeringen ser idrottens kraft för personer med funktionsnedsättning och ökar våra möjligheter att sänka trösklarna för att få fler att idrotta. För detta äskar vi en ökning av anslaget med 10 mkr. I ett särskilt avsnitt i budgetunderlaget beskrivs satsningen mera ingående och ambitionen att nå en betydligt större andel av målgrupperna anslås. På lokal och regional nivå har flera distriktsidrottsförbund förstärkt sina insatser inom parasporten och andra har inlett ett nära samarbete med Parasportförbundets SDF. Några har anställt personal med särskild kompetens och särskilda uppdrag inom området. Uppvaktningen och dialogen med politiska företrädare beträffande parasportens förutsättningar har också intensifierats. Här är det ett antal distrikt som för samtal med sina regioner om ett utvidgat uppdrag kring just idrott för personer med funktionsnedsättning. Några distrikt har redan en sådan överenskommelse på plats. Parasportförbundet för en löpande dialog med politiska företrädare kring behoven av en utökad offentlig satsning på idrott för personer med funktionsnedsättning. Kunskapen om förutsättningarna för idrott för personer med funktionsnedsättning hos idrottens normala politiska påverkansorgan (riks genom RF nationellt och regionalt/lokalt genom Distriktsförbund) stärks för ökad påverkan. RF och Parasportförbundet har gemensamt medverkat på en träff med alla distriktsidrottschefer där dels handlingsplanen i stort diskuterades, dels
Parasportförbundets GS informerade om den långsiktiga strategin för förbundets verksamhet. I det Vinnova-projekt som beskrivs närmare nedan deltar RF tillsammans med Parasportförbundet, tre distrikt och tre kommuner. Med hjälp av dessa tre piloter ska erfarenheter göras som kan spridas till andra kommuner och andra distrikt. 2. Gemensamma insatser en stärkt förmåga att rekrytera och behålla. Resurser avsätts till gemensamma kommunikationsinsatser för ökad rekrytering och möjligheter till samarbeten. I den omfattande utredning som genomförts beträffande de ekonomiska stöden och deras koppling till idrottsrörelsens övergripande mål 2025 har förutsättningarna för parasport identifierats som ett särskilt behovsområde. I den proposition som RS lägger fram till RFstämman 2019 finns en särskild beräkningsgrund för stöd till parasport, oavsett organisationstillhörighet, identifierad. Då RF gör kommunikationsinsatser följs den kommunikations- och bildpolicy som RS beslutat om vilket innebär att också Parasport och idrottare med funktionsnedsättning är representerade. Vidare finns Parasport och idrottare med funktionsnedsättning representerade i alla relevanta kommunikationssammanhang. Som exempel kan nämnas kampanjen Min andra idrott där en paralympier var en av de idrottare som lyftes fram. Parasportförbundet har ett kommersiellt partnerskap med Toyota Start Your Impossible Camps - där sex rekryteringsläger genomförs varje år med ett flertal deltagande idrotter. I särskolan drivs Special Olympics School Days med finansiering från Postkodstiftelsen i syfte att rekrytera personer med intellektuella funktionsnedsättningar till idrotten. Ett utvecklingsprojekt har startats för att ta fram ett digitalt verktyg för att göra det lättare att finna parasport nära sig. Projektet är finansierat av Arvsfonden. Förutsättningar ges för att driva och delta i multisportevents både i marknadsföringssyfte och i syfte att ge målgruppen möjlighet att testa andra idrotter och mätas över idrottsgränser.
Se ovan beträffande stödutredningens förslag. Vidare kan nämnas att RS under mandatperioden har ökat stödet till Paralympics, i enlighet med den process för äskande och redovisning som överenskommits, vilken också gäller för OS och Sveriges Olympiska kommitté. Parasportförbundet är medarrangör till den årliga Malmö Open, vilket är Europas största Parasporttävling med cirka 15 deltagande idrotter. För målgruppen personer med intellektuella funktionsnedsättningar genomför Parasportförbundet vartannat år Special Olympics Games med ett tiotal deltagande idrotter. 3. Ett särskilt kompetenscenter. Riksidrottsstyrelsen avsätter resurser för att gemensam kompetens ska vidareutvecklas och komma samtliga SF med ambition att driva idrott för personer med funktionsnedsättning till del. Riksidrottsstyrelsen beslutade inom ramen för stimulansstödet (SF-stödet) att bevilja Parasportförbundet bidrag för ett projekt som ska etablera ett kompetenscenter för Parasport. Syftet med projektet är att skapa en effektiv organisation till stöd för idrott och fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning I projektet ryms omvärldsbevakning för att titta på hur andra länder löst frågan, likväl som ett internt arbete för att besvara vad som händer med Parasportförbundets specialdistriktsidrottsförbund och handikappidrotts-/parasportföreningarna. Då detta projekt ska avslutas i och med 2019 års utgång bör erfarenheterna härifrån kunna utgöra en värdefull grund för det fortsatta arbetet, beroende på hur RF-stämman ser på RS förslag till beslut i parasportmotionerna. SISU har medverkat i framtagandet av en särskild utbildning för tränare/ledare gällande idrottare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Inom ramen för de moduler som utvecklas för den grundläggande tränarutbildningen finns också en särskild del om att träna idrottare med funktionsnedsättning. Vidare har SISU även samarbetat med Parasportförbundet och Synskadades Riksförbund för att ta fram utbildningsmaterial. Parasportförbundet driver tillsammans med Riksidrottsförbundet ett Vinnova-finansierat projekt med två mål. Det första är att utveckla en finmaskig certifiering av
idrottsanläggningar för att göra dessa mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det andra är att ta fram en ny modell för att stödja personer med funktionsnedsättning att finna sin idrott. Båda dessa spår adresserar centrala frågor för vad ett kompetenscenter ska kunna assistera idrotten med. Kompetenscentret, som är en angelägenhet för den samlade idrottsrörelsen, organiseras på sätt som gör det enkelt för alla SF att erhålla stöd till sin verksamhet, i likhet med andra gemensamma stödfunktioner. Till viss del ingår denna fråga i den process som Parasportförbundet är mitt inne, bland annat genom det projekt som har som syfte att utveckla kompetenscentret. Dock har frågan om organisationstillhörighet för kompetenscentret inte ordentligt belysts ännu. RS menar att den dialog som har inletts med Parasportförbundet om organisationstillhörigheten har goda förutsättningar för att komma fram till ett väl förankrat och kvalitetssäkrat förslag under kommande år, vilket också framkommer i RS svar till de motioner som har lagts i frågan. 4. Paraelitdrotten lika men olika. Elitidrottsstödet till paraelitidrotten uppmärksammar paraelitidrottens speciella förutsättningar och stödjer de särskilda behov som finns. Sedan beslut på RF-stämman och på SOK:s årsmöte har ett omfattande arbete gjorts med att samordna elitidrottsstödet från de tre ingående organisationerna, RF, SOK samt Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté. En kort presentation av arbetet ges muntligt på RF-stämman. Redan i nuläget har elitidrottsstödet viss anpassning till paraelitidrottens speciella förutsättningar i och med att en plats för en elev med funktionsnedsättning på Riksidrottsgymnasierna har en väsentligt högre ersättning, samt att en särskild prövning görs vad gäller elitidrottsstipendierna om ett sådant fördelas till en idrottare inom parasporten. Till exempel får en idrottare med synnedsättning som kräver en guide det dubbla stipendiebeloppet.
Organisering och stödfunktioner för optimering av elitidrottsstödet också till paraelitidrotten utreds likt ambitionen att samordna elitidrottsstödet uttryckt i RS proposition om ett samordnat elitidrottsstöd för SF. Här pågår i allra högsta grad arbete. Under våren 2019 erbjuds SF att presentera sin elitidrottsutvecklingsplan för RF, SOK samt Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté. Då detta är gjort är planen att ett samlat beslut om stödinsatser från de tre organisationerna fattas, såväl ekonomiskt som gällande de personella kompetensstödsresurser som alla tre organisationerna förfogar över. Dessa ska därmed samordnas och inte överlappa varandra. 5. En egen beräkningsgrund för parasporten En egen beräkningsgrund för ekonomiskt stöd till paraidrott med målet att nå en större andel idrottare med funktionsnedsättning utarbetas där arbetet inkluderas i den översyn av stödformer som RS föreslår. Se tidigare kommentarer beträffande stödutredningen där förslag om särskild stödordning för parasport föreligger. I dagsläget finns som ovan nämnts redan en särskild beräkningsgrund för delar inom elitidrottsstödet. Vidare har RS också beslutat om ett övergångsstöd för att underlätta inkludering av idrott för personer med funktionsnedsättning i andra SF än Parasportförbundet. Det finns redan nu också andra särskilda ekonomiska stödinsatser kopplade till parasporten där RF har gjort anpassningar till förmån för parasporten. Inom ramen för anläggningsstödet i Idrottslyftet finns ett särskilt avsnitt som möjliggör för föreningar att söka stöd för inköp av utrustning som kan nyttjas av personer med funktionsnedsättning.
RS efter beredning med hjälp av parasportförbundet och SF fastställer utformning av stödet till parasporten. Detta blir aktuellt först efter att RF-stämman beslutat om de ekonomiska stödens utformning från 2020 och framåt.