RAPPORT 258 2004 Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät
Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se www.skolverket.se Beställningsnummer: 05:900 ISSN: 1103-2421 ISRN: SKOLV-R-258-SE Tryck: Elanders Gotab Stockholm 2005 Upplaga: 2 000 ex Omslagsfoto: Sten Didrik Bellander
Barns omsorg Omsorgsformer för barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät
Förord I denna rapport redovisas resultaten från den föräldraenkät som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag av Skolverket hösten 2002. Enkäten vände sig till över 80 000 föräldrar med barn i åldern 1 12 år och innehöll frågor om hur barnens omsorg var ordnad. Rapporten behandlar vilka former av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som barn med olika social bakgrund deltar i och vilka grupper står utanför. Har barnen den omsorgsform som föräldrarna önskar, och om inte, vad är skälen till detta? Finns det något samband mellan faktorer som föräldrarnas utbildning, födelseland eller sysselsättning och barnens omsorgsform? I rapporten jämförs också resultaten med den föräldraenkät som Skolverket genomförde 1999. Jämförelsen gör det möjligt att studera bland annat hur reformen maxtaxa och allmän förskola m.m. påverkat tillgängligheten till och närvarotider i förskolan. De första resultaten av föräldraenkäten publicerades i mars 2003 i Skolverkets rapport 231. Dessa resultat ingår även i föreliggande rapport. Rapporten har sammanställts av undervisningsråden Barbro Dunér (projektledare), Anna Enström Järleborg och Ulla Nordenstam. Stockholm i december 2004 Staffan Lundh Avdelningschef Barbro Dunér Projektledare
Innehåll Sammanfattning... 8 1 Inledning... 14 Syfte och genomförande...14 Tidigare undersökningar...15 Jämförelse med 1999 års föräldraenkät...15 Verksamhetsformer...16 Reformer för ökad tillgänglighet...16 2 Barnens familjer... 20 Föräldrarnas födelseland...20 Föräldrarnas civilstånd...20 Antal syskon...21 Kommungrupp...22 Föräldrarnas sysselsättning...23 Föräldrarnas utbildning...24 3 Barns omsorg... 26 Omsorgsformer för barn 1 5 år...26 Omsorgsformer för barn 6 12 år...31 4 Faktorer bakom tillgång till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg... 38 Analysmodeller...38 Tillgång till förskoleverksamhet...39 Tillgång till skolbarnsomsorg för barn 6 9 år...42 Sammanfattning...43
5 Föräldrarnas inställning... 48 Inställning till barnets omsorgsform...48 Önskad omsorgsform...51 Varför har barnet inte den omsorg föräldrarna önskar?...52 Nyefterfrågan...53 6 Närvarotider... 58 Närvarotider för barn 1 5 år...58 Närvarotider för barn 6 12 år...63 7 Erfarenhet av förskola... 68 Deltagande i förskola...68 Sociala skillnader...69 8 Erfarenhet av öppen förskola... 72 Deltagande i öppen förskola...72 Sociala skillnader...73 Varför har barnet inte gått i öppen förskola?...74 9 Teknisk beskrivning... 76 Genomförande...76 Den multivariata analysen...80 Jämförbarhet med tidigare undersökningar...82 10 Summary... 86 Bilagor... 91 Bilaga 1. Tabeller...92 Bilaga 2. Resultat av logistisk regression...112 Bilaga 3. Frågeblanketter...121
Sammanfattning BARNS OMSORG 7
Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från 2002 års föräldraenkät. Över 80 000 föräldrar med barn i åldern 1 12 år har fått svara på frågor om hur omsorgen om barnen är ordnad och om sin inställning till omsorgsformen. De första resultaten redovisades i mars 2003 i samband med uppföljningen av reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. En jämförelse mellan 2002 och 1999 års föräldraenkäter gör det möjligt att studera effekter av reformen. Barns omsorg Enligt föräldraenkäten går ca 85 procent av alla 1 5-åringar i förskola eller familjedaghem hösten 2002. 1 Av de övriga är ungefär hälften hemma med en förälder som är föräldraledig för ett syskon. Endast någon enstaka procent av alla 1 5-åringar är hemma med en förälder som är hemarbetande på heltid och lika ovanligt är det att barnen är hemma med en arbetslös förälder. Av 6 9 åringarna är ca 70 procent inskrivna i någon form av skolbarnsomsorg, oftast fritidshem. De övriga är i allmänhet hemma med en förälder när de inte är i skolan. Den vanligaste lösningen är att föräldrarna arbetar eller studerar på olika tider och turas om att vara hemma med barnen. De äldre skolbarnen, 10 12-åringarna, är i stor utsträckning hänvisade till sig själva efter skolan. 40 procent av barnen har ingen omsorg alls utan är ensamma hemma när skoldagen är slut. Att föräldrarna turas om att vara hemma med barnet är därnäst vanligast. Endast åtta procent av 10 12-åringarna går i fritidshem och ytterligare fem procent deltar i öppen fritidsverksamhet. Det är samma andelar som 1999. Ökad tillgänglighet till förskolan Barn till arbetslösa och föräldralediga fick rätt till plats i förskoleverksamhet den 1 juli 2001 respektive den 1 januari 2002. Föräldraenkäten visar att föräldrarna i stor utsträckning har använt sig av de nya bestämmelserna och framför allt när det gäller förskolan. Båda grupperna av barn går oftare i förskola hösten 2002 än hösten 1999. Förändringen är särskilt stor för barn till föräldralediga. År 1999 gick 25 procent av alla 1 5-åringar med en föräldraledig förälder i förskola, tre år senare är andelen nästan dubbelt så hög (47 procent). 1 Andelarna skiljer sig något från dem som redovisas i den officiella statistiken. Se vidare avsnittet Teknisk beskrivning. 8 BARNS OMSORG
Den största gruppen i förskolan utgörs av barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar. Enligt föräldraenkäten går 87 procent av dessa barn i förskola hösten 2002, jämfört med 77 procent tre år tidigare. Skolbarnen har inte fått någon utökad rätt till skolbarnsomsorg men trots detta går en större andel 6 9-åringar med föräldralediga föräldrar i fritidshem 2002 än 1999. Andelen 6 9-åringar med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar i fritidshem har också ökat sedan 1999. Det rör sig om barn som tidigare varit ensamma hemma eller för vilka omsorgen ordnats med hjälp av grannar, släktingar etc. Nyefterfrågan Den ökade tillgängligheten till förskoleverksamhet har gjort att efterfrågan på nya platser minskat. Totalt motsvarar nyefterfrågan endast en procent av alla 1 5-åringar. För barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar motsvarar efterfrågan i stort sett tillgången, medan den är något högre för övriga barn. Efterfrågan på nya platser har minskat särskilt för barn till föräldralediga. För dessa barn efterfrågades nya platser i förskoleverksamhet för 10 procent av barnen 1999 jämfört med 3 procent 2002. Också för 6 9-åringarna är nyefterfrågan liten när föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar medan den är något högre när föräldrarna är arbetslösa, föräldralediga eller långtidssjuka. För barn till föräldralediga har dock nyefterfrågan mer än halverats mellan 1999 och 2002 (från 10 till 4 procent av barnen). Störst är efterfrågan på ytterligare platser för barn 10 12 år. Den motsvarar 6 procent av åldersgruppen. Det är samma andel som 1999. Föräldrarna efterfrågar framför allt öppen fritidsverksamhet till barnen. Enligt enkäten finns det en efterfrågan på öppen fritidsverksamhet för ytterligare totalt ca 16 000 barn. Det kan jämföras med de ca 22 500 barn som deltog i verksamheten 2002. Fler barn till långtidssjukskrivna Antalet barn med minst en förälder som är långtidssjukskriven (inkl. sjuk- eller förtidspensionerad) har i det närmaste fördubblats mellan 1999 och 2002. Hösten 2002 har 5 procent av 1 5 åringarna och 8 procent av 6 12-åringarna en långtidssjuk förälder. Det här innebär att det är vanligare att skolbarnens föräldrar långtidssjuka än att de är arbetslösa (8 procent jämfört med 5). Barnen har plats i förskoleverksamhet i ungefär samma utsträckning som andra barn medan det är något ovanligare att de utnyttjar skolbarnsomsorg. Hösten 2002 går 85 procent av de långtidssjukas 1 5-åringar i förskola eller BARNS OMSORG 9
familjedaghem medan 52 procent av 6 9-åringarna och 10 procent av 10 12- åringarna deltar i skolbarnsomsorg. I samtliga fall är det en ökning sedan 1999. Föräldrarnas utbildning och födelseland Barnens sociala bakgrund har länge haft betydelse för vilken form av omsorg barnen har. Barn vars föräldrar har lång utbildning har till exempel oftare gått i förskola eller fritidshem än andra barn. I takt med att verksamheterna byggts ut har dock dessa skillnader minskat, särskilt när det gäller barn 1 5 år. Enligt föräldraenkäten har skillnaderna minskat ytterligare mellan 1999 och 2002. Barn i åldern 1 5 år går numera i förskola eller familjedaghem ungefär lika ofta oavsett föräldrarnas utbildning och även oavsett om föräldrarna är födda i Sverige eller ej. Däremot finns det skillnader när det gäller utnyttjandet av enskild förskola. Det är sex gånger så vanligt att barn till föräldrar med lång eftergymnasial utbildning går i enskild förskola som att barn vars föräldrar endast har grundskola gör det (18 procent jämfört med 3). Dessutom går barn med svenskfödda föräldrar dubbelt så ofta i enskild förskola som andra barn. Bland skolbarnen har föräldrarnas utbildning större betydelse för barnets omsorgsform. Knappt hälften av alla 6 9-åringar vars föräldrar har förgymnasial utbildning går i fritidshem, jämfört med över tre fjärdedelar av barnen vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan utbildningsgrupperna har dessutom inte minskat sedan 1999 utan i stället ökat något. Andelen 6 9-åringar som har plats i fritidshem är dessutom högre om båda föräldrarna är födda i Sverige än om båda föräldrar är födda utomlands (72 procent jämfört med 54). I stället är barn med utrikesfödda föräldrar oftare hemma på dagarna, antingen tillsammans med en förälder eller ensamma. Utbyggnaden mellan 1999 och 2002 har inte heller kommit barnen med utländsk bakgrund till del. Det är endast barn vars båda föräldrar är födda i Sverige som har ökat sin andel i skolbarnsomsorgen under perioden. Nöjdare föräldrar De allra flesta föräldrar är nöjda med barnets omsorgsform. Över 90 procent av dem som har barn i åldrarna 1 5 år eller 6 9 år är nöjda och vill inte byta till något annat. Bland 10 12-åringarnas föräldrar är andelen nöjda lägre, 85 procent. Mest tillfreds är föräldrar till barn som har tillgång till någon form av förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. Ca 93 procent av dem som har barn i förskola, familjedaghem, fritidshem eller öppen fritidsverksamhet uppger att de är nöjda med detta. 10 BARNS OMSORG
Om barnet inte har plats finns ett något större missnöje. Lägst andel nöjda hittar vi i familjer där barnen klarar sig själva eller tas om hand av grannar, släktingar etc. Bland föräldrarna till de 10 12-åringar som klarar sig själva vill nästan var fjärde att barnet ska ha en annan omsorgsform. Sedan 1999 har andelen föräldrar som är nöjda med 1 5-åringarnas omsorgsform ökat, särskilt bland föräldrar vars barn är hemma. Tidigare fanns en relativt stor grupp arbetslösa eller föräldralediga föräldrar vars barn inte hade plats i förskoleverksamhet trots att föräldrarna önskade det. Dessa barn har fått rätt till plats och de föräldrar som nu har sina barn hemma är i större utsträckning nöjda med detta. Att vara hemma med sitt barn är i högre grad än tidigare resultatet av ett fritt val. Tydligast är förändringen bland de föräldralediga. Hösten 1999 uppgav 76 procent av de föräldralediga vars barn inte hade plats i förskoleverksamhet att de var nöjda med barnets omsorgsform. Tre år senare har andelen stigit till 93 procent och de föräldralediga är därmed en av de grupper som är allra nöjdast med den form av omsorg som barnet har, oavsett om barnet är hemma eller i förskola/familjedaghem. Kortare närvarotider Den genomsnittliga närvarotiden i förskolan är 30 veckotimmar hösten 2002, en timme mer än i familjdaghem. Yngre barn har genomgående kortare närvarotider än äldre. Exempelvis är närvarotiden för femåringarna i genomsnitt tre timmar längre än för ettåringarna (31 veckotimmar jämfört med 28). Kortast närvarotider har de barn som har rätt till minst 15 timmars förskoleverksamhet per vecka, dvs. barn med en föräldraledig eller arbetslös förälder. Trots att rätten är begränsad till 15 veckotimmar så är ändå ca 60 procent av barnen med arbetslösa föräldrar och nästan hälften av barnen med föräldralediga föräldrar i förskolan under längre tid. Den genomsnittliga närvarotiden är 23 veckotimmar för barn till arbetslösa och 21 veckotimmar för barn till föräldralediga. Den genomsnittliga närvarotiden i förskolan har sjunkit med en veckotimme mellan 1999 och 2002. I stort sett hela minskningen beror på att fler barn har närvarotider i intervallet 1 15 veckotimmar. Barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar har samma närvarotider som tidigare, i genomsnitt 32 timmar per vecka. Den genomsnittliga närvarotiden i fritidshem för barn 6 9 år är 15 veckotimmar och i familjedaghem en timme kortare. De äldre skolbarnen, 10 12- åringarna tillbringar i genomsnitt 11 timmar i veckan i fritidshemmet. När- BARNS OMSORG 11
varotiderna har minskat även i fritidshemmen jämfört med 1999. För de yngsta skolbarnen rör sig minskningen om två till tre timmar i veckan. Erfarenhet av förskola I 2002 års enkät fick föräldrar med barn i åldern 6 12 år uppge om barnet gått i förskola under någon eller några perioder innan skolstarten. Svaren illustrerar förskolans utbyggnad i slutet av 1990-talet. 80 procent av barnen födda 1990 har enligt föräldrarna deltagit någon gång, jämfört med 90 procent av barnen födda sex år senare. Det finns tydliga skillnader beroende på föräldrarnas utbildning. Skillnaderna har dock minskat över tiden. 88 procent av barnen födda 1990 1992 vars föräldrar 2002 har lång eftergymnasial utbildning har gått i förskola, jämfört med 66 procent av barnen vars föräldrar har endast grundskola. För barnen födda 1993 1996 är motsvarande andelar 91 respektive 77 procent. Det tyder på att barn vars föräldrar har kort utbildning har tjänat mest på utbyggnaden av förskolan. Erfarenhet av öppen förskola I enkäten ställdes också frågor om öppen förskola. Föräldrarna till barn 1 5 år fick uppge om barnet utnyttjat kommunal öppen förskola eller ej. Enligt svaren har öppen förskola utnyttjats mest av barn vars föräldrar 2002 har lång eftergymnasial utbildning (51 procent) och minst av barn vars föräldrar har förgymnasial utbildning (35 procent). Det finns även skillnader som sammanhänger med föräldrarnas födelseland. Familjer där båda föräldrarna är födda utomlands har utnyttjat öppen förskola minst och familjer där båda föräldrarna är födda i Sverige har utnyttjat den mest. Knappt hälften av föräldrarna i de familjer som inte utnyttjat öppen förskola anger att de inte haft något behov av verksamheten. Var fjärde uppger att de inte deltagit för att det inte funnits någon tillgänglig och nästan lika många uppger att de i stället gått i en öppen förskola i icke-kommunal regi, till exempel kyrkans. 12 BARNS OMSORG
Inledning BARNS OMSORG 13
1. Inledning Hösten 2002 genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Skolverket för andra gången en enkätundersökning riktad till föräldrar med barn i åldern 1 12 år för att belysa hur omsorgen om barnen var ordnad. Den första gjordes 1999. 2 De första resultaten från 2002 års undersökning redovisades i mars 2003 i samband med rapporteringen av regeringsuppdraget om uppföljning av reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. 3 Dessa resultat ingår även i denna rapport. Syfte och genomförande Föräldraenkäten omfattar föräldrar med barn födda januari 1990 till och med augusti 2001 (1 12 år). Enkäten skickades ut i september 2002 till 72 000 föräldrar med barn i åldern 1 5 år och till 11 000 föräldrar med barn i åldern 6 12 år. Den innehöll frågor om vilken form av omsorg barnen hade och om föräldrarna var nöjda med omsorgsformen. De som inte var nöjda gavs möjlighet att ange vilken form de hellre skulle vilja ha och skälen till att barnet inte hade den önskade omsorgsformen. Enkäten innehöll även frågor om närvarotider i förskolor, familjedaghem och fritidshem. Dessa uppgifter används bland annat vid Skolverkets beräkning av kostnader per heltidsbarn i verksamheterna. I enkäten ingick också ett par retrospektiva frågor rörande barnens tidigare deltagande i förskola respektive öppen förskola. Liknande frågor har inte ställts i tidigare enkäter. Studien visar vilka omsorgsformer som efterfrågas i olika socioekonomiska grupper och eventuella skäl till att familjerna inte har den omsorg de önskar. Den visar också vilken form av omsorg de barn har som inte deltar i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. Faktorer som föräldrarnas civilstånd, sysselsättning, arbetstider, utbildningsnivå, födelseland och invandringsår ingår i analyserna. Ett huvudsyfte med undersökningen är att belysa vilka former av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som barn i olika befolkningsgrupper deltar i och vilka som står utanför. Däremot är syftet inte att belysa föräldrarna inställning till hur verksamheterna bedrivs eller deras kvalitet. Enkätfrågorna rörde endast föräldrarnas uppfattning om den form av omsorg som barnen har. 2 Barns omsorg. Tillgång och efterfrågan på barnomsorg för barn 1 12 år med olika social bakgrund. Skolverkets rapport 203. 3 Reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. Uppföljning 2003. Skolverkets rapport 231. 14 BARNS OMSORG
Undersökningens svarsfrekvens är 90 procent för föräldrar med barn 1 5 år och något lägre, 87 procent, för föräldrar med barn 6 12 år. Detta är en hög svarsfrekvens för att vara en enkätundersökning riktad till allmänheten. Bortfallet är högre än genomsnittet bland ensamstående, lågutbildade och föräldrar födda utomlands. Det är också högre bland föräldrar till de äldsta barnen (10 12 år). Tidigare undersökningar Åren 1980, 1983 och 1986 1996 genomförde SCB på uppdrag av Socialdepartementet enkätundersökningar till föräldrar med barn i åldern 0,5 6 år, de så kallade Barnomsorgsundersökningarna. Barnomsorgsundersökningarna gjorde det möjligt att följa hur utbyggnaden av barnomsorgen fortskred och hur efterfrågan och kösituationen utvecklades i kommunerna. Efter ett par års uppehåll genomfördes 1999 återigen en föräldraenkät, nu på Skolverkets uppdrag. Enkäten omfattade för första gången även barn 7 12 år. Eftersom sexåringarna år 1999 gick i skolformen förskoleklass och därmed omfattades av skolbarnsomsorg användes åldersgrupperingen 1 5 år för förskoleverksamhet och 6 12 år för skolbarnsomsorg. Resultaten från 1999 års enkät visade att barnomsorgen i stort sett var utbyggd för barn i åldrarna 1 9 år vars föräldrar förvärvsarbetade eller studerade. Ytterligare efterfrågan på barnomsorg fanns främst för barn till arbetslösa och för 10 12-åringar. Studien visade också att föräldrarnas utbildning, födelseland och civilstånd hade betydelse för vilken form av omsorg barnet hade. Barn vars föräldrar var ensamstående eller förvärvsarbetade/studerade hade i större omfattning barnomsorg än andra. Studien visade också att skolbarnsomsorg för 10 12 åringar var dåligt utbyggd och att barn vars föräldrar hade lång utbildning var överrepresenterade i förskola och fritidshem. Jämförelse med 1999 års föräldraenkät I rapporten görs flera jämförelser mellan 1999 och 2002 års föräldraenkäter, bland annat för att belysa effekter av reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. Vid jämförelsen har en något annorlunda definition av omsorgsform och sysselsättning använts än i Skolverkets rapporter 201 och 231. I de tidigare rapporterna ingår barnets samtliga omsorgsformer och närvarotider i de fall föräldrarna uppgett att barnen haft flera omsorgsformer. I denna rapport ingår endast en närvarotid/omsorgsform per barn. Hur omsorgsformerna prioriterats finns beskrivet i avsnittet Teknisk beskrivning. Dessutom har en annan prioriteringsordning använts i de fall föräldrarna uppgett flera sysselsättningar. Även denna prioriteringsordning beskrivs i avsnittet Teknisk beskrivning. BARNS OMSORG 15
Verksamhetsformer Begreppet barnomsorg förekommer inte i skollagen men har använts som en samlande benämning för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I denna rapport används huvudsakligen de senare benämningarna. Förskoleverksamhet vänder sig till barn 1 5 år som inte går i skolan och bedrivs enligt skollagen i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola. Skolbarnsomsorg vänder sig till barn t.o.m. tolv år och bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. I förskola, familjedaghem och fritidshem är barnen inskrivna. Den öppna förskolan vänder sig till barn som inte går i förskola, medan den öppna fritidsverksamheten är ett alternativ till inskriven verksamhet (dvs. fritidshem och familjedaghem) för barn i åldern 10 12 år. Huvuddelen av enkätfrågorna rör förskola, fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. Dessa verksamhetsformer finns med som fasta svarsalternativ i frågan om vilken form av omsorg barnet har under mätveckan och också i frågan som rör närvarotider. Öppen förskola finns endast med i den fråga som ställdes till föräldrar med barn 1 5 år om barnets tidigare deltagande i denna verksamhet. Reformer för ökad tillgänglighet Reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. infördes under perioden 2001 2003 och syftar till att öka tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och alla barn ska ha rätt till förskola från tidig ålder. Inget barn ska tvingas avstå från förskoleverksamhet på grund av höga avgifter, arbetslöshet i familjen eller när en förälder är föräldraledig. En strävan är att barnomsorgen ska bli en del av den generella välfärden och erbjudas alla barn och barnfamiljer. Reformen består av flera delar: Den 1 juli 2001 blev kommunerna skyldiga att erbjuda plats i förskoleverksamhet för barn 1 5 år till arbetslösa och den 1 januari 2002 även till barn vars föräldrar är föräldralediga för ett syskon. Dessa barn ska erbjudas plats i förskoleverksamhet under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg infördes den 1 januari 2002. Den innebär att ett tak sätts för de avgifter som föräldrarna betalar. De kommuner som inför maxtaxa kompenseras för intäktsbortfallet och får också pengar till kvalitetssäkrande åtgärder. Under år 2002 tillämpades maxtaxa i alla kommuner utom två och därefter har samtliga kommuner anslutit sig. Den 1 januari 2003 infördes allmän förskola för fyra- och femåringar. Alla barn ska erbjudas plats i förskola från och med höstterminen det år då de fyller 16 BARNS OMSORG
fyra år. Platsen ska vara avgiftsfri och vara under minst 525 timmar per år, eller tre timmar per dag under skolans terminer. Samtliga delar av reformen, utom allmän förskola, genomfördes efter 1999 års föräldraenkät men före 2002 års undersökning. Det är således i viss utsträckning möjligt att studera effekter av reformerna genom att jämföra resultaten från de två enkäterna. BARNS OMSORG 17
18 BARNS OMSORG
Barnens familjer BARNS OMSORG 19
2. Barnens familjer I föräldraenkäten ingår ett antal bakgrundsfrågor som rör barnens familjesituation som föräldrarnas civilstånd, hur många syskon barnet har, föräldrarnas sysselsättning och arbetstider. Tillsammans med uppgifter om föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå från SCB:s befolknings- och utbildningsregister ger uppgifterna en bild av hur familjesituationen ser ut för barn i åldern 1 12 år hösten 2002 samt eventuella förändringar mellan 1999 och 2002. Föräldrarnas födelseland Drygt var femte barn i åldern 1 12 år har enligt föräldraenkäten minst en förälder som är född utomlands. I hälften av dessa familjer är båda föräldrarna födda utomlands. Yngre barn har något oftare än äldre utlandsfödda föräldrar. Andelen barn med utlandsfödda föräldrar är i sort ett densamma 1999 som 2002. Diagram 2.1 Barn i olika åldersgrupper efter föräldrarnas födelseland 2002 100 80 60 Procent Båda födda utomlands En född i Sverige Båda födda i Sverige 40 20 0 1-5 år 6-9 år 10-12 år Föräldrarnas civilstånd Merparten av alla barn i åldern 1 12 år, 85 procent, bor enligt föräldraenkäten tillsammans med två vuxna. Andelen är högst för 1 5-åringarna (89 procent) och lägst för 10 12-åringarna (82 procent). Det betyder således att var tionde 1 5-åring och närmare var femte 10 12-åring bor tillsammans med en ensamstående förälder. Andelarna har inte förändrats nämnvärt sedan 1999. 20 BARNS OMSORG
Det går dock inte att utifrån enkäten avgöra om barn som bor i en familj med två vuxna bor tillsammans med båda sina biologiska föräldrar. I enkäten har föräldern fått ange sitt nuvarande civilstånd. Föräldrar som uppger att de är gifta eller samboende kan vara omgifta eller samboende med någon som inte är barnets biologiska förälder. 4 Diagram 2.2 Barn i olika åldersgrupper efter föräldrarnas civilstånd 2002 100 Procent 80 60 Gifta/sammanboende Ensamstående 40 20 0 1-5 år 6-9 år 10-12 år Antal syskon Tvåbarnsnormen är utbredd i Sverige och ungefär häften av alla 1 12-åringar lever enligt föräldraenkäten i en tvåbarnsfamilj. Ungefär vart fjärde barn har två syskon medan vart tionde har fler än två. Bland 6 12-åringarna är det ungefär lika vanligt (eller ovanligt) att ha fler än två syskon som att inte ha något syskon alls. Av naturliga skäl är det vanligare att ett barn inte har något syskon alls ju yngre barnet är. Det är nästan dubbelt så vanligt att en 1 5-åring är ensambarn som att en 6 12-åring är det (23 procent jämfört med 12). Barn med gifta eller samboende föräldrar har oftare syskon är barn till ensamstående. Till exempel har drygt 80 procent av 6 9-åringarna minst ett syskon om föräldrarna är gifta eller samboende jämfört med 70 procent om de är ensamstående. Däremot är det ingen större skillnad i antalet syskon bland dem som inte är ensambarn. 4 I rapporten benämns genomgående de vuxna i barnets familj för barnens föräldrar. BARNS OMSORG 21
Diagram 2.3 Barn i olika åldersgrupper efter antalet syskon 2002 100 80 60 40 Procent Fler än två syskon Två syskon Ett syskon Inget syskon 20 0 1-5 år 6-9 år 10-12 år Kommungrupp Befolkningen är ojämnt fördelad över landet. Ca 60 procent av alla 1 12- åringar bor enligt föräldraenkäten i en storstad, förortskommun eller större stad. Endast ca 10 procent bor på landsbygden, i en glesbygd eller i en mindre kommun. Det finns vissa skillnader mellan åldersgrupperna. Det är något vanligare att de yngsta barnen, 1 5-åringarna, bor i storstäder eller förortskommuner än att 6 12-åringarna gör det. I de övriga kommungrupperna är de yngsta barnen underrepresenterade. Diagram 2.4 Barn i olika åldersgrupper efter kommungrupper 2002 100 80 Procent Landsbygdskommuner, glesbygdskommuner och mindre övriga kommuner 60 40 Medelstora städer, industrikommuner och större övriga kommuner 20 0 1-5 år 6-9 år 10-12 år Större städer Storstäder och förortskommuner 22 BARNS OMSORG
Föräldrarnas sysselsättning Det stora flertalet barn växer i dag upp i familjer där båda föräldrarna, eller den ensamstående, förvärvsarbetar eller studerar. Enligt föräldraenkäten 2002 var andelen ca 70 procent för 1 5-åringarna och ca 80 procent för 6 12- åringarna. I 1 5-åringarnas familjer är det ungefär lika vanligt att båda föräldrarna förvärvsarbetar heltid som att en arbetar heltid och den andra (vanligen mamman) deltid. Även bland skolbarnen är det vanligt att mamman arbetar deltid men inte lika vanligt som bland yngre barn. Ensamstående föräldrar arbetar oftare heltid än gifta eller samboende. Det näst vanligaste bland barn 1 5 år är att föräldern är föräldraledig för ett syskon. Bland de äldre barnen är det näst vanligaste att föräldern är långtidssjukskriven eller sjuk- eller förtidspensionerad 5. Att barnen har någon förälder som är hemarbetande på heltid är ovanligt. Det förekommer endast i någon enstaka procent av alla familjer. Diagram 2.5 Barn i olika åldersgrupper efter föräldrarnas sysselsättning 2002 100 Procent 80 60 40 20 Långtidssjuk Hemarbete Föräldraledig Arbetslös Arbetar/studerar 0 1-5 år 6-9 år 10-12 år Andelen barn som har en förälder som är långtidssjukskriven har ökat kraftigt sedan 1999. Andelen uppgick 2002 till 5 procent för 1 5 åringarna och 8 9 procent för de övriga åldersgrupperna. Det motsvarar en ökning med 3 till 4 procentenheter sedan 1999 eller med 11 000 15 000 barn per åldersgrupp. I 2002 års föräldraenkät är antalet barn 6 12 år med minst en långtidssjuk för- 5 I rapporten har långtidssjukskriven, sjuk- eller förtidspensionerad ersatts med det kortare långtidssjuk alternativt långtidssjukskriven. BARNS OMSORG 23
älder större än antalet barn med minst en arbetslös förälder. Ökningen sedan 1999 är störst bland barn till ensamstående. Även andelen barn med föräldraledig förälder har ökat något vilket sannolikt sammanhänger med att födelsetalen stigit mellan 1999 och 2002. I stället har andelen barn vars båda föräldrar förvärvsarbetar eller studerar minskat, liksom andelen barn med föräldrar som är arbetslösa. Förändringarna är dock små. Föräldrarnas utbildning Föräldrarnas utbildning anges i rapporten med föräldrarnas (eller den ensamståendes) högsta utbildning. Drygt hälften av alla 1 12-åringar har föräldrar med högst gymnasial utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivå är högre ju yngre barnen är. Bland 1 5- åringarna har 28 procent minst en förälder som har en mer än treårig eftergymnasial utbildning, jämfört med 22 procent bland 6 12-åringarna. I stället har de äldre barnens föräldrar oftare en gymnasial utbildning, och oftast en högst treårig. Andelen barn med föräldrar som endast har förgymnasial utbildning är liten i alla åldersgrupper, ca fem procent. Diagram 2.6 Barn i olika åldersgrupper efter föräldrarnas högsta utbildning 2002 100 80 60 40 20 Procent Eftergymn. utbildning, 3 år eller längre Eftergymn. utbildning, kortare än 3 år Gymnasial utbildning, 3 år Gymnasial utbildning, kortare än 3 år Förgymn. utbildning 0 1-5 år 6-9 år 10-12 år Jämfört med 1999 har föräldrarnas utbildningsnivå höjts något. Det är vanligare att föräldrarna har en eftergymnasial utbildning och ovanligare att de endast har förgymnasial utbildning. 24 BARNS OMSORG
Barns omsorg BARNS OMSORG 25
3. Barns omsorg De allra flesta barn i Sverige har i dag tillgång till någon form av förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. Under 2001 2002 ökade tillgängligheten för 1 5-åringar ytterligare genom att barn till arbetslösa och föräldralediga fick rätt till plats. Med hjälp av föräldraenkäten kan vi se vilken form av omsorg som barn i olika åldrar utnyttjar, både de som är inskrivna i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg och de som inte är det. Vi kan också studera skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Tidigare har till exempel barn till föräldrar med lång eftergymnasial utbildning varit överrepresenterade i förskola och fritidshem. Vad har de senaste årens reformer betytt för tillgängligheten för olika grupper av barn? I detta avsnitt studerar vi i huvudsak en bakgrundsvariabel i taget (föräldrarnas civilstånd, utbildning, sysselsättning, födelseland) utan att ta hänsyn till det inbördes sambandet mellan variablerna. I nästa avsnitt ser vi på effekten av varje enskild variabel för sig samtidigt som vi kontrollerar effekterna av övriga variabler. Omsorgsformer för barn 1 5 år Andelen 1 5-åringar som är inskrivna i förskola eller familjedaghem har ökat i princip varje år sedan utbyggnaden började i början av 1970-talet. Sedan slutet av 1980-talet ligger ökningen helt på förskolan. I och med att sexåringarna fick en egen skolform 1998 försvann de från förskolan. I dag tar förskolan emot barn i åldern 1 5 år. Omsorgsformer 2002 Hösten 2002 var enligt föräldraenkäten 85 procent av samtliga 1 5-åringar inskrivna i förskola eller familjedaghem, de flesta (78 procent) i förskolan. 6 Hälften av de barn som inte är inskrivna i någon form av förskoleverksamhet är hemma på dagarna med en förälder som är föräldraledig för ett syskon (8 procent). För två procent av barnen har föräldrarna ordnat omsorgen på privat väg med hjälp av barnflicka, släkting eller liknande eller också turas föräldrarna om att vara hemma med barnet. Endast en procent av alla 1 5-åringar är hemma med en förälder som är hemarbetande på heltid och ungefär lika ovanligt är det att barnen är hemma med en arbetslös eller långtidssjuk förälder. 6 Andelarna skiljer sig något från dem som redovisas i den officiella statistiken. Se vidare avsnittet Teknisk beskrivning. 26 BARNS OMSORG
Tabell 3.1 Barn 1 5 år efter omsorgsform 2002. Procent Omsorgsform Andel Förskola 78 Familjedaghem 7 Privata lösningar (barnflicka, släkting, etc.) 2 Hemma 13 därav med föräldraledig förälder 8 föräldrar som turas om 2 arbetslös förälder 1 hemarbetande förälder 1 långtidssjuk förälder 1 Annat 1 Alla 100 Antal barn, tusental 423,2 Det är möjligt att jämföra resultaten från 2002 års föräldraenkät med motsvarande uppgifter i 1999 års föräldraenkät och 1996 års barnomsorgsundersökning. 7 Jämförelsen illustrerar vad utbyggnaden av förskolan i slutet av 1990-talet tillsammans med reformerna 2001 och 2002 har inneburit för barnens omsorgsformer. År 1996 var mer än var fjärde förskolebarn hemma på dagarna, 2002 var andelen hälften så stor. En stor del av förändringen har rört barn till arbetslösa eller föräldralediga. Andelen barn som är hemma med en arbetslös eller föräldraledig förälder har minskat från sammanlagt 16 procent 1996 till 13 procent 1999 och 9 procent 2002. Minskningen av andelen barn som är hemma med en arbetslös förälder beror dock inte enbart på att regelverket har ändrats andelen barn med en arbetslös förälder minskade kraftigt mellan 1996 och 2002. Även andelen barn vars föräldrar turas om att vara hemma med barnet har minskat under perioden. Här rör det sig förmodligen om familjer där föräldrarna anpassar arbetstiderna så att de går omlott och på så sätt kan turas om att vara hemma med barnet. År 1996 hade 7 procent av barnen denna form av omsorg, 2002 har andelen sjunkit till 2 procent. 7 Uppgifterna från 1996 härrör från en analys av 1996 års barnomsorgsundersökning, publicerad i Med eller utan barnomsorg?, Socialstyrelsen 1997. Uppgifterna är inte helt jämföra med 1999 och 2002 års uppgifter. BARNS OMSORG 27
Föräldrarnas civilstånd Barn med ensamstående föräldrar är oftare inskrivna i förskola eller familjedaghem än barn till gifta eller samboende (92 procent jämfört med 84). I stället är barn till gifta eller samboende oftare hemma (14 procent jämfört med 5). En stor del av skillnaden förklaras av att ensamstående föräldrar har högre förvärvsfrekvens än gifta eller samboende. I familjer där föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar går barnen ungefär lika ofta i förskola eller familjedaghem oavsett föräldrarnas civilstånd. Sedan 1999 har skillnaden mellan familjetyper minskat. Barn vars föräldrar är gifta eller samboende har ökat sin andel i förskoleverksamhet mer än barn till ensamstående. Det sammanhänger med att gifta eller samboende föräldrar oftare är föräldralediga och att således en större andel av deras barn fick rätt till plats i förskola eller familjedaghem den 1 januari 2002. Barn till gifta eller samboende föräldrar går dessutom i enskild förskola oftare än barn till ensamstående (11 procent jämfört med 8). Skillnaden kan bero på att förskolor i enskild regi ofta bedrivs som föräldrakooperativ, vilka ställer krav på att föräldrarna ska delta på ett sätt som kan vara svårt för de ensamstående att uppfylla. Föräldrarnas sysselsättning Föräldrarnas sysselsättning har självfallet stor betydelse för barnets omsorgsform. Kommunerna är sedan 1995 skyldiga att erbjuda plats i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och i stort sett alla kommuner lever upp till detta. Det har resulterat i att en mycket hög andel av dessa barn går i förskola, fritidshem eller familjedaghem. Enligt föräldraenkäten 2002 var 94 procent av alla 1 5-åringar med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar inskrivna i förskoleverksamhet. År 1999 var andelen 90 procent och 1996 omkring 85 procent. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga går 2002 i stor utsträckning i förskola eller familjedaghem. De har utnyttjat den nya möjligheten till plats i förskoleverksamhet som reformen 2001 respektive 2002 gett dem och går oftare i förskola 2002 än 1999. Förändringen är särskilt stor för barn vars föräldrar är föräldralediga för ett syskon. År 1999 gick 28 procent av alla 1 5-åringar med en föräldraledig förälder i förskola eller familjedaghem, tre år senare var andelen 50 procent. Jämfört med 1996, då andelen var ca 18 procent, har andelen nästan tredubblats. Skolverkets uppföljning Utan oskäligt dröjsmål visar att kommunernas regler för barn till föräldralediga tidigare varit restriktiva. Däremot gick en relativt stor del av barnen med arbetslösa föräldrar i förskola eller familjedaghem redan innan lagändringen 2001. Kommunernas regler har varit generösare för dessa 28 BARNS OMSORG
barn än för barn till föräldralediga. Ungefär vartannat förskolebarn med arbetslös förälder hade plats i förskoleverksamhet 1996, år 1999 hade andelen stigit till 65 procent och 2002 till 82 procent. Eftersom arbetslösheten har gått ned så har dock inte antalet barn till arbetslösa ökat i förskolan eller familjedaghemmet i samma utsträckning. En ytterligare grupp som oftare är inskriven i förskoleverksamhet 2002 än 1999 är barn vars föräldrar är långtidssjuka (långtidssjukskrivna, sjuk- eller förtidspensionerade). Andelen av dessa barn som går i förskola eller familjedaghem har ökat från 72 till 85 procent. Gruppen är dessutom dubbelt så stor 2002 som 1999 (21 100 barn jämfört med 10 100). Sammantaget betyder det att barn med långtidssjuka föräldrar är mer än dubbelt så många i förskola och familjedaghem 2002 som 1999. Tabell 3.2 Omsorgsform för barn 1 5 år efter föräldrarnas sysselsättning 2002. Procent Omsorgsform Arbete/ Arbets- Föräldra- Lång- Hem- Annat studier lös ledig tidssjuk arbete Förskola 87 76 47 79 39 56 Familjedaghem 8 6 3 5 1 11 S:a förskoleverks. 94 82 50 85 40 67 Hemma m. förälder 3 15 48 12 57 24 Annat 3 3 2 3 3 9 Alla 100 100 100 100 100 100 Antal barn, tusental 291,3 26,7 74,3 20,9 5,9 3,8 Föräldrarnas utbildning Föräldrarnas socioekonomiska tillhörighet har tidigare visat sig ha ett samband med barnets utnyttjande av såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg. Barn till högre tjänstemän och högutbildade har till exempel länge varit överrepresenterade i förskolan. I takt med att förskolan byggts ut har dock dessa skillnader minskat. Mellan 1999 och 2002 minskade skillnaderna ytterligare. Enligt 1999 års föräldraenkät var 73 procent av barnen till föräldrar med endast grundskola inskrivna i förskoleverksamhet, jämfört med 79 procent av barnen vars föräldrar har högskoleutbildning. År 2002 var motsvarande andelar 84 och 86 procent. Den stora skillnaden mellan utbildningsgrupperna rör i dag inte om barnen går i förskola eller ej, utan om de går i kommunal eller enskild förskola. Ju BARNS OMSORG 29
längre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att barnet går i en förskola som drivs i enskild regi. Enligt föräldraenkäten går nästan vart femte barn (18 procent) vars föräldrar har en mer än treårig eftergymnasial utbildning i en enskild förskola jämfört med endast 3 procent av barnen vars föräldrar har enbart grundskola. Tabell 3.3 Barn 1 5 år efter omsorgsform och föräldrarnas utbildning 2002. Procent Omsorgsform Förgymn. Gymnasial Eftergymnasial <3 år 3 år <3 år 3 år Kommunal förskola 77 69 69 68 63 Enskild förskola 3 5 7 12 18 Familjedaghem 4 9 8 6 5 Summa förskoleverksamhet 84 83 84 86 86 Barnet hemma med förälder 14 14 14 12 12 Övrigt 2 3 2 2 2 Alla 100 100 100 100 100 Antal barn, tusental 16,9 97,6 104,3 81,7 115,6 Föräldrarnas födelseland Barn i åldern 1 5 år är inskrivna i förskoleverksamhet ungefär lika ofta oberoende av om föräldrarna är födda i Sverige eller ej. Det finns dock även här skillnader som gäller vilken form av verksamhet som barnen utnyttjar. Barn vars båda föräldrar är födda utomlands går oftare i kommunal förskola och mindre ofta i enskild förskola eller i familjedaghem än barn som har minst en förälder född i Sverige. I 1999 års föräldraenkät utnyttjade barn med två utrikesfödda föräldrar förskoleverksamhet något mindre ofta än andra barn. Detta förklarades delvis av att föräldrarna oftare var arbetslösa. Men också när föräldrarna förvärvsarbetade eller studerade gick barnen i förskola eller familjedaghem mindre ofta om båda föräldrarna var utrikesfödda. I 2002 års undersökning har dessa skillnader nästan försvunnit. Barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar är inskrivna i förskola eller familjedaghem i stort sett lika ofta oavsett om föräldrarna är födda i Sverige eller ej. Inte heller bland barn till arbetslösa är det några större skillnader. 30 BARNS OMSORG
Tabell 3.4 Barn 1 5 år efter omsorgsform och föräldrarnas födelseland 2002. Procent Omsorgsform Båda födda En född Båda födda i Sverige utomlands utomlands Kommunal förskola 66 68 77 Enskild förskola 11 12 5 Familjedaghem 8 6 2 Summa förskoleverksamhet 85 86 84 Hemma med förälder 13 12 14 Övrigt 2 2 3 Alla 100 100 100 Antal barn, tusental 321,9 44,5 49,5 Tabell 3.5 Barn 1 5 år vars föräldrar förvärvsarbetar/studerar eller är arbetslösa efter omsorgsform och föräldrarnas födelseland 2002. Procent Omsorgsform Förvärvsarbetar eller studerar Arbetslösa Båda En född Båda Båda En född Båda födda i Sverige födda födda i Sverige födda i Sverige utomlands i Sverige utomlands Förskola eller familjedaghem 94 95 95 83 82 81 Privata lösningar 2 2 2 1 1 0 Hemma m. förälder 3 3 3 14 15 17 Annat 0 0 0 2 2 2 Summa 100 100 100 100 100 100 Antal barn, tusental 228,9 30,6 26,8 15,0 3,6 7,4 Omsorgsformer för barn 6 12 år Skolbarnsomsorgen har byggts ut mycket snabbt under de senaste decennierna. Mellan 1990 och 2000 ökade antalet barn i fritidshem från 108 600 till 332 000, dvs. med mer än en tredubbling. Ökningen beror bland annat på att fritidshemmen tog emot en helt ny åldersgrupp, sexåringarna, i slutet av 1990-talet. Utbyggnaden har framför allt gällt fritidshem och åldersgruppen 6 9 år. Det skedde i stort sett inte någon utbyggnad alls av verksamheter för 10 12-åringarna under 1990-talet, varken av fritidshem eller av öppen fritidsverksamhet. BARNS OMSORG 31
Omsorgsformer 2002 Enligt föräldraenkäten 2002 är 71 procent av alla 6 9-åringar inskrivna i någon form av skolbarnsomsorg, oftast fritidshem. Bland de äldre barnen, 10 12- åringarna, är andelen betydligt lägre, endast 8 procent. 8 De 6 9-åringar som inte har plats i skolbarnsomsorg är i allmänhet hemma med en förälder. Den vanligaste lösningen är att föräldrarna arbetar eller studerar på olika tider och turas om att vara hemma med barnen (11 procent). Däremot är det ovanligt att barnen är hemma med en föräldraledig förälder, lika ovanligt som att barnet inte har någon omsorg alls efter skolans slut (3 procent). De äldre skolbarnen, 10 12-åringarna, är dock i hög utsträckning hänvisade till sig själva. 40 procent av barnen har ingen omsorg alls utan klarar sig själva när skoldagen är slut. Att föräldrarna turas om att vara hemma med barnet är därnäst vanligast (29 procent). Öppen fritidsverksamhet är ett alternativ till inskriven verksamhet för 10 12-åringar. Verksamheten är dåligt utbyggd och fanns 2002 endast i var fjärde kommun. Detta bekräftas i föräldraenkäten. Endast 5 procent av 10 12-åringarna deltar i öppen fritidsverksamhet. Tabell 3.6 Barn 6 9 och 10 12 år efter omsorgsform 2002. Procent Omsorgsform 6 9 år 10 12 år Fritidshem eller familjedaghem 71 8 Öppen fritidsverksamhet 1 5 Summa skolbarnsomsorg 72 13 Privata lösningar 2 3 Hemma 23 43 Därav med föräldraledig förälder 3 3 föräldrar som turas om 11 29 arbetslös förälder 3 3 hemarbetande förälder 1 1 långtidssjuk förälder 3 6 Barnet klarar sig självt 3 40 Annat 1 1 Alla 100 100 Antal barn, tusental 433,1 380,2 8 Andelarna skiljer sig något från dem som redovisas i den officiella statistiken. Se vidare avsnittet Teknisk beskrivning. 32 BARNS OMSORG
Sedan 1999 har det skett en ökning av andelen 6 9-åringar i fritidshem eller familjedaghem med ca 5 procentenheter och i stället en minskning av andelen barn som klarar sig själva efter skolan eller som tas om hand av barnflicka, grannar etc. Andelen 10 12-åringar som utnyttjar skolbarnsomsorg har däremot inte förändrats sedan 1999. I stället har andelen förälder som uppger att de turas om att vara hemma med barnet ökat på bekostnad av andelen som uppger att barnet är ensamt hemma före eller efter skolan. Det kan röra sig om en faktisk förändring mellan de två åren men det kan också vara oklara gränser mellan svarsalternativen. Den totala andelen 10 12-åringar som är hemma antingen ensamma eller med en förälder är ca 70 procent både 1999 och 2002. Föräldrarnas civilstånd Barn till ensamstående utnyttjar skolbarnsomsorg något oftare än barn till gifta eller samboende. Det gäller oavsett åldersgrupp och oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar/studerar eller inte. Till exempel är 78 procent av 6 9-åringarna med ensamstående förälder inskrivna i fritidshem eller familjedaghem jämfört med 69 procent av barnen som har gifta eller samboende föräldrar. I stället är barn till gifta eller samboende oftare hemma med förälder. De är dessutom något oftare ensamma hemma än barn till ensamstående, men denna skillnad är liten. Föräldrarnas sysselsättning Kommunerna är endast skyldiga att erbjuda skolbarnsomsorg till barn i åldern 6 12 år vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar. Skyldigheten omfattar således inte barn till arbetslösa eller föräldralediga som när det gäller barn i förskoleåldrarna. Knappt 80 procent av alla 6 9-åringar vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar, är inskrivna i skolbarnsomsorg. Mindre än hälften av de barn som har arbetslösa föräldrar har plats (46 procent) och knappt var tredje barn med föräldraledig förälder (31 procent). Att barn i 10 12-årsåldern utnyttjar skolbarnsomsorg (inklusive öppen fritidsverksamhet) är ovanligt oavsett föräldrarnas sysselsättning. Andelen är högst bland barn vars föräldrar är arbetslösa (17 procent) och förvärvsarbetande/studerande (13 procent). En jämförelse med 1999 års enkät visar att ökningen av andelen barn i fritidshem är särskilt stor för barn till föräldralediga. Andelen av alla 6 9-åringar med förälder som är föräldraledig som går i fritidshem ökade från 17 procent 1999 till 30 procent 2002. Samma mönster gäller för 10 12-åringarna. År 2002 gick 7 procent av de föräldraledigas 10 12-åringar i fritidshem jämfört BARNS OMSORG 33
Tabell 3.7 Barn 6 9 år efter omsorgsform och föräldrarnas sysselsättning 2002. Procent Omsorgsform Arbete/ Arbets- Föräldra- Lång- Hem- Annat studier lös ledig tidssjuk arbete Fritidshem 77 46 30 51 18 48 Familjedaghem 1 0 0 0 0 4 Öppen fritidsverks. 1 0 1 1 0 0 Summa skolbarnsomsorg 79 46 31 52 18 52 Hemma m. förälder 14 48 66 41 78 42 Barnet klarar sig självt 3 2 1 2 1 4 Övrigt 4 3 2 4 3 3 Alla 100 100 100 100 100 100 Antal barn, tusental 341,6 23,4 23,0 35,0 8,0 2,1 med 4 procent tre år tidigare. Numerärt utgör dock dessa barn en relativt liten grupp. Bland barn till arbetslösa är mönstret inte riktigt detsamma. Andelen 6 9- åringar med arbetslösa föräldrar som är inskrivna i skolbarnsomsorg förändrades inte mellan 1999 och 2002 medan andelen ökat något bland 10 12- åringarna. Barn med arbetslösa föräldrar har minskat i antal mellan 1999 och 2002. Trots att reformen maxtaxa och allmän förskola m.m. inte gett barn rätt till skolbarnsomsorg när föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga så har således en ökad andel av dessa barn, framför allt barn till föräldralediga, ändå fått tillgång till plats. Skolverkets uppföljning Utan oskäligt dröjsmål har också visat att många kommuner ändrade sina regler mellan maj 2001 och maj 2002 så att skolbarnen får behålla sin plats om föräldern tar föräldraledigt. Fortfarande tog dock tre fjärdedelar av kommunerna inte emot föräldraledigas barn i skolbarnsomsorgen i maj 2002. Andelen 6 9-åringar med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar i fritidshem har också ökat sedan 1999. Det rör sig om barn som tidigare varit ensamma hemma eller för vilka omsorgen ordnats med hjälp av grannar, släktingar etc. Föräldrarnas utbildning Föräldrarnas utbildningsnivå har ett tydligt samband med 6 9-åringarnas omsorg. Ju längre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att barnen går 34 BARNS OMSORG
i fritidshem och desto ovanligare är det att de är hemma med en förälder. Knappt hälften av alla 6 9-åringar vars föräldrar har förgymnasial utbildning har fritidshemsplats, jämfört med över tre fjärdedelar av barnen vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Att barnet går i ett enskilt fritidshem är ovanligt, men minst ovanligt bland barn vars föräldrar har minst treårig högskoleutbildning. Tabell 3.8 Barn 6 9 år efter omsorgsform och föräldrarnas utbildning 2002. Procent Omsorgsform Förgymn. Gymnasial Eftergymnasial <3 år 3 år <3 år 3 år Kommunalt fritidshem 43 63 65 71 69 Enskilt fritidshem 5 2 4 5 7 Familjedaghem 0 2 1 1 1 Öppen fritidsverksamhet 3 1 1 0 1 Summa skolbarnsomsorg 51 67 72 77 78 Hemma med förälder 43 26 23 16 16 Barnet klarar sig självt 4 2 3 3 3 Övrigt 2 5 2 3 3 Alla 100 100 100 100 100 Antal barn, tusental 19,2 125,9 96,5 91,5 92,5 Bland 10 12-åringarna är mönstret inte lika tydligt. Andelen barn i fritidshem eller familjedaghem är ungefär densamma oavsett föräldrarnas utbildning. Däremot är det vanligare att 10 12-åringar klarar sig själva när föräldrarna har lång utbildning. Föräldrar med kortare utbildning (som oftare arbetar deltid) uppger i stället oftare att de turas om att vara hemma med barnet. Sedan 1999 har skillnaderna mellan utbildningsgrupperna inte minskat utan snarare ökat när det gäller 6 9-åringarna. Andelen 6 9-åringar vars föräldrar har förgymnasial utbildning som är inskrivna i skolbarnsomsorg har minskat med ett par procentenheter, medan den ökat för barn vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. För 10 12-åringarna kan vi inte se samma utveckling. Föräldrarnas födelseland Också föräldrarnas födelseland har ett samband med 6 9-åringarnas omsorg. Andelen som har plats i fritidshem är betydligt högre bland barn vars båda föräldrar är födda i Sverige (72 procent) än bland dem vars båda föräldrar är födda utomlands (54 procent). I stället är barnen med utrikesfödda föräldrar BARNS OMSORG 35