KUNSKAPSLYFTET. Uppföljning av den. gymnasiala vuxenutbildningen. våren 2002

Dnr 00:1671 KUNSKAPSLYFTET Uppföljning av den gymnasiala vuxenutbildningen våren 2002 Delrapport nr 11 December 2002

Förord Kunskapslyftet är en femårig satsning på vuxenutbildning med början 1 juli 1997. Satsningen har fyra viktiga perspektiv förnyelse av arbetsmarknads- och utbildningspolitiken, rättvisare fördelning och ökad tillväxt. Målgrupp för satsningen är i första hand vuxna arbetslösa som helt eller delvis saknar 3-årig gymnasiekompetens och i andra hand kortutbildade anställda. Övriga vuxna antas i mån av plats. Skolverket har enligt regeringsbeslut nr 34, 1997-06-12, fått i uppdrag att följa upp och halvårsvis rapportera om utvecklingen av Kunskapslyftet. Föreliggande rapport är Skolverkets elfte delrapport och avser våren 2002. Rapporten är en uppföljningsrapport med redovisning av verksamhetens utveckling utifrån ett antal variabler. Utvärdering av verksamheten och bedömning av verksamhetens kvalitativa utveckling ingår inte i detta uppdrag. Statistiska centralbyrån (SCB) har svarat för insamling och granskning av uppgifter från kommunerna. Samordning har även skett med Centrala studiestödsnämnden (CSN) och med arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). AMS svarar även för det avsnitt i rapporten som beskriver elevernas sysselsättningsbakgrund vid kursstart. Utöver den verksamhet som bedrivs som kommunal vuxenutbildning bedrivs verksamhet även vid Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Rapporten har sammanställts av undervisningsrådet Björn Berglund Skolverket. Stockholm i december 2002 Ann Carlson-Ericsson Chef för avdelningen för resultatuppföljning Björn Berglund Undervisningsråd 2 (35)

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4 2 Metoder och kvalitetsaspekter...6 3 Resultat...7 3.1 Genomförd utbildning - antal elever, heltidsplatser och kursdeltagare...7 3.1.1 Utveckling av utbildningsvolymen hösten 1997 till våren 2002...7 3.1.2 Gymnasial vuxenutbildning per kommungrupp...8 3.2 Studerande i gymnasial vuxenutbildningen...9 3.2.1 Målgrupp för gymnasial vuxenutbildning och Kunskapslyftet...9 3.2.2 Könsfördelning...10 3.2.3 Åldersfördelning...11 3.2.4 Utbildningsbakgrund...12 3.3 Studieinriktning...14 3.3.1 Utbildningens fördelning på olika ämnen...14 3.3.2 Ämnesinriktning inom lokala kurser...16 3.4 Utbildningsanordnare...18 3.4.1 Fördelning av verksamhet på olika utbildningsanordnare...18 3.4.2 Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL...20 3.5 Elevers studiefinansiering...22 3.5.1 Antal elever per studiefinansieringsform...22 3.5.2 Mäns och kvinnors studiefinansiering...23 3.5.3 Elevernas studiefinansiering i förhållande till utbildningsbakgrund...24 3.6 De studerandes sysselsättningsbakgrund...26 Bilaga 1 Definitioner kommungrupp...32 Bilaga 2 Definitioner och begrepp...33 3 (35)

1 Sammanfattning Genom regeringsbeslut, 1997-06-12, har Skolverket fått i uppdrag att följa och halvårsvis under fem år rapportera om utvecklingen av regeringens satsning på gymnasial vuxenutbildning, Kunskapslyftet. Rapporterna skall behandla satsningens omfattning uttryckt i verksamhetspoäng och antal elever, ekonomisk uppföljning, uppgifter om deltagarna, resultat på individnivå samt uppgifter om utbildningsanordnare. Denna rapport beskriver den gymnasiala vuxenutbildning som har anordnats och bedrivits under våren 2002. Rapporten redovisar verksamhetens fördelning på män och kvinnor, på elever med olika utbildningsbakgrund, på ämnen m.m. Rapporten omfattar även statistik uppdelad på nyinskrivna elever och fortsättare. I vissa fall görs jämförelser med tidigare halvår. I rapporten redovisas verksamheten i den totala gymnasiala vuxenutbildningen dvs. verksamhet inom såväl Kunskapslyftet som den kommunalt finansierade gymnasiala vuxenutbildningen. Genomförd utbildning Antalet genomförda heltidsplatser uppgick våren 2002 till ca 123 000, vilket är en minskning med 6,9 procent i förhållande till våren 2001. Enligt en nyligen genomförd enkät kommer kommunerna att genomföra utbildning motsvarande 2 procent mer än åtagandet för år 2002. Åtagandet är dock ca 20 000 platser färre under 2002 jämfört med 2001. Den gymnasiala vuxenutbildningens omfattning Av de studerande våren 2002 var 25 procent nyinskrivna i utbildningen, 28 procent hade utöver våren 2002 även studerat hösten 2001, medan resterande 47 procent hade studerat mer än två terminer. Männen svarade för 33,8 procent av studierna, vilket var en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med våren 2001. 2002 var andelen elever födda utomlands 23 procent. Av dem som studerat mer än två halvår var andelen födda utomlands 27 procent. Andelen studerande som var över 30 år var 60,6 procent. Andelen män som var över 30 år var 54 procent jämfört med kvinnornas 64 procent. Av elever födda utomlands var 65 procent över 30 år. Andelen kursdeltagare med högst 2-årig gymnasieutbildning hade minskat från 57 procent våren 2001 till 52 procent. Av dem som var nyinskrivna var andelen med högst 2-årig gymnasieutbildning lägre, 49 procent. 4 (35)

Studieinriktning Andelen av studierna som utgjordes av kärnämneskurser var cirka 27 procent. Andelen kärnämneskurser minskade med den studerandes ålder, från 34 procent kärnämneskurser för elever som var yngre än 30 år till 22 procent för dem som var över 30 år. De mest efterfrågade utbildningarna var, liksom tidigare år, datakunskap/datorkunskap, matematik, svenska och vårdutbildningar. Andelen kurser som anordnas som lokala kurser fortsatte att öka och utgjorde nära 18 procent av all utbildning på gymnasial nivå. Utbildningsanordnare Andelen utbildning hos annan utbildningsanordnare än kommuner och landsting fortsatte att öka och omfattade nästan 27 procent. Elevernas studiefinansiering Av samtliga elever finansierade 10 procent sina studier med det särskilda utbildningsbidraget, UBS. Det var en minskning med 3 procentenheter sen våren 2001. 4,7 procent av eleverna finansierade studierna med SVUX eller SVUXA, medan 28 procent finansierade studierna med studiemedel. Resterande 57 procent finansierade sina studier med andra medel än statliga studiestöd. Av de nyinskrivna eleverna erhöll 10 procent UBS, mot 14 procent av dem som studerade både våren 2001 och våren 2002. De studerandes sysselsättningsbakgrund Av samtliga studerande vid kommunal vuxenutbildning våren 2002 var 42 procent aktuella vid arbetsförmedlingen i anslutning till kursstart. Andelen aktuella vid Af var en procentenheter lägre än under hösten 2001 och fem procentenheter lägre än bland studerande våren 2001. Trenden är således en fortsatt svagt sjunkande andel av de Komvux-studerande som varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i anslutning till kursstart. 5 (35)

2 Metoder och kvalitetsaspekter Rapporten bygger på uppgifter som lämnats av kommunerna, via SCB, till Skolverkets nationella uppgiftsinsamling för perioden 1 januari 2002 till 30 juni 2002. Dessutom ingår jämförande statistik från tidigare rapporter. Kommunens uppgifter på elev- och kursdeltagarnivå har kompletterats med data från andra register. Från SCB:s befolkningsregister har uppgifter hämtats om elevernas födelseland och hemkommun och från SCB:s utbildningsregister uppgifter om elevernas utbildningsbakgrund. Från CSN har uppgifter erhållits för de elever som uppburit statligt studiestöd. Från AMS har uppgifter hämtats om elever som ingår i AMS händelsedatabas. AMS svarar även för avsnitt 3.6 om elevernas sysselsättningsbakgrund. Av den första förordningen om statligt stöd till särskilda satsningar på gymnasial vuxenutbildning för vuxna (1996:1502) framgår att den verksamhet som bekostas med det statliga stödet skall kunna redovisas skild från övrig gymnasial vuxenutbildning. Av uppdraget till Skolverket framgår att rapportering av Kunskapslyftet skall innehålla uppgift om grund för antagning, dvs. om undervisningen genomförs inom ramen för Kunskapslyftet eller i den av kommunen finansierade verksamheten, den så kallade basorganisationen. I SFS 1998:276, som ersätter 1996:1502, finns inte samma krav på särredovisning. Skolverket har valt att i rapporteringen av Kunskapslyftet redovisa uppgifter för den totala gymnasiala vuxenutbildningen, dvs. utan att skilja på Kunskapslyftet och den kommunalt finansierade gymnasiala vuxenutbildningen. En mer detaljerad förklaring till detta val redovisas i en tidigare rapport Första året med Kunskapslyftet, december 1998. I rapporten redovisas utbildningsverksamheten mätt i verksamhetspoäng, som är ett mått på lärandet. Eftersom måttet är något otympligt och svårt att använda har verksamhetspoängen i regel räknats om till heltidsplatser. En heltidsprestation under ett helt år är 800 verksamhetspoäng. Därutöver redovisas uppgifter på kursdeltagarnivå och på elevnivå. Kursdeltagare är var och en som deltar i en kurs. En elev kan delta i en eller flera kurser. Endast studier som pågick tre veckor efter kursstart har medräknats. Om kursen varit kortare än tre veckor tas den genomförda delen av utbildningen med. I uppföljningsstatistiken ingår också deltagare i utbildning inom Nationellt centrum för flexibelt lärande, (CFL) före detta Statens Skolor för vuxna, SSV. I ett särskilt avsnitt beskrivs översiktligt verksamheten inom CFL för våren 2002. 6 (35)

3 Resultat Den genomförda gymnasiala vuxenutbildningen redovisas i sex avsnitt som omfattar 3.1 Genomförd utbildning - elever, heltidsplatser och kursdeltagare 3.2 Studerande i gymnasial vuxenutbildning 3.3 Studieinriktning 3.4 Utbildningsanordnare, inkl Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL 3.5 Studiefinansiering 3.6 De studerandes sysselsättningsbakgrund 3.1 Genomförd utbildning - antal elever, heltidsplatser och kursdeltagare 3.1.1 Utveckling av utbildningsvolymen hösten 1997 till våren 2002 Omfattningen av den gymnasiala vuxenutbildningen kan mätas på olika sätt t. ex. i antal elever och antal kursdeltagare. Eftersom beslutet om statsbidrag till kommunerna är relaterat till verksamhetspoäng följs omfattningen även upp i verksamhetspoäng, som kan sägas utgöra ett mått på lärandet. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen är kursernas gymnasiepoäng detsamma som verksamhetspoäng. En heltidsplats är 800 verksamhetspoäng. För orienteringskurser och folkhögskolekurser beräknas 21 verksamhetspoäng per vecka och heltidsplats. En heltidsplats är i dessa fall 756 verksamhetspoäng. En förutsättning för att kommunerna och statens skolor för vuxna skall få statsbidrag för Kunskapslyftet är att de finansierar verksamhet i samma omfattning som innan Kunskapslyftet startade, dvs. motsvarande cirka 37 000 heltidsplatser. Staten har fördelat statsbidrag motsvarande 70 900 heltidsplatser för år 2002. Här ingår 5 348 halvårsplatser som fördelats i enlighet med inom Utbildningsdepartementet, 2002-06-19, upprättad promemoria (U2002/2580/V). För platser därutöver utbetalas inget statsbidrag. Av nedanstående tabell framgår omfattningen av utbildningsverksamheten för våren 2002 jämfört med de tidigare halvåren sedan Kunskapslyftet startade. Tabellen omfattar kommunens samlade gymnasiala vuxenutbildning, dvs. såväl den av kommunen finansierade utbildningen som den utbildning som finansieras med statsbidrag genom kunskapslyftet. 2002 minskade antalet heltidsplatser, jämfört med våren 2001, med 6,9 procent. Antalet elever och antalet kursdeltagare minskade med 10,5 respektive 17,1 procent. 7 (35)

Verksamhetens omfattning Verksamhetens Omfattning Genomförd utbildningsvolym Angivet i tusentals verksamhetspoäng Total gymnasial vuxenutbildning Antal heltidsplatser Antal elever 1 Antal kursdeltagare Antal kurser per elev Hösten 1997 42 893,7 113 475 172 934 776 248 4,5 1998 53 876,2 142 529 191 456 928 631 4,9 Hösten 1998 54 670,1 144 630 227 885 958 865 4,2 1999 59 276,2 156 815 228 010 975 049 4,3 Hösten 1999 49 023,9 129 693 208 034 822 858 4,0 2000 53 574,0 141 730 222 971 869 352 3,9 Hösten 2000 47 034,3 124 430 203 043 788 080 3,9 2001 49 988,9 132 246 202 811 822 286 4,1 ( 44 074,5 ) Hösten 2001 46 639,7 116 599 184 884 668 617 3,6 2002 49 265,7 123 164 181 385 681 540 3,8 Förändring våren 2001- våren 2002 Förändring hösten 2001- våren 2002-6,9-6,9-10,5-17,1-7,3 +5,6 +5,6-1,9 +1,9 +5,6 3.1.2 Gymnasial vuxenutbildning per kommungrupp På riksnivå minskade antalet heltidsplatser mellan våren 2001 och våren 2002 med 6,9 procent. 1 I rapporten används begreppet elever, eftersom personer som studerar inom kommunal vuxenutbildning enligt styrdokument (skollag, läroplan och andra förordningar) benämns elever. 8 (35)

Gymnasial vuxenutbildning per kommungrupp. Jämförelse våren 1998 till våren 2002. Heltidsplatser Kommungrupp Genomförd utbildning, antal heltidsplatser 1999 2000 2001 1998 2002 Förändr. våren 2001- våren 2002, procent Storstäder 23 170 28 103 23 524 22 370 21 686-3,1 Förortskommuner 17 644 17 859 14 630 13 467 11 871-11,9 Större städer 37 535 42 017 38 531 38 179 35 021-8,3 Mellanstora städer 22 222 24 558 23 531 21 211 19 909-6,1 Industrikommuner 12 696 13 194 11 145 10 816 10 900 +0,8 Landsbygdskommuner 7 713 6 718 5 651 5 610 5 199-7,3 Glesbygdskommuner 5 305 4 931 4 292 4 077 3 668-10,0 Större övriga kommuner 9 750 11 863 10 906 10 628 9 058-14,8 Mindre övriga kommuner 6 073 7 572 7 197 5 888 5 852-0,6 TOTALT 142 530 156 815 141 730 132 246 123 164-6,9 Definition av kommungruppsbegreppet framgår av bilaga 1. Av tabellen framgår att industrikommuner ökade sin utbildningsverksamhet med 0,8 procent medan övriga kommungrupper minskade. Minskningarna är störst i större övriga kommuner, förortskommuner och glesbygdskommuner med -14,8, -11,9 respektive -10,0 procent. Förändringarna mellan våren 2001 och våren 2002 beror dels på hur väl kommunen lyckats att rekrytera elever, dels på antalet tilldelade platser inom Kunskapslyftet. Eftersom platserna tilldelas kommunerna i förhållande till deras andel av arbetslösheten i riket får den kommun där arbetslösheten minskar mer än för övriga kommuner ett lägre antal platser inom Kunskapslyftet än året innan. 3.2 Studerande i gymnasial vuxenutbildning 3.2.1 Målgrupp för gymnasial vuxenutbildning och Kunskapslyftet Sökande till gymnasial vuxenutbildning tas in till utbildning utifrån två förordningar med delvis olika prioriteringsordning. Av förordning om kommunal vuxenutbildning SFS 1992:403 framgår följande prioriteringsordning, 3 kap. 10. Vid urvalet skall särskilt beaktas om en sökande - har kort tidigare utbildning - behöver utbildningen för planerad eller pågående yrkesverksamhet eller står inför yrkesval, - behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program från gymnasieskolan eller för annan behörighetskomplettering, eller - skall kunna fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad studieplan. 9 (35)

Av förordning om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning för vuxna SFS 1998:276 (Kunskapslyftsförordningen) ges företräde för vissa sökande, 9. Vid intagning till en utbildning skall i den ordning som anges i punkterna 1-3 företräde ges en sökande som saknar eller har brister i sådana kunskaper som krävs för slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller motsvarande utbildning, om den sökande 1. är arbetslös eller deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver, 2. är arbetstagare och arbetsgivaren genom en överenskommelse med den berörda lokala arbetstagarorganisationen har åtagit sig att för arbete i minst samma omfattning som utförts av den sökande anställa någon som är långtidsarbetslös och som anvisas av den offentliga arbetsförmedlingen, eller 3. är uppsagd från sitt arbete eller annars hotas av arbetslöshet. 10 I fråga om urval mellan sökande inom någon av de grupper som anges i 9 eller mellan övriga sökande skall bestämmelserna om urval i förordningen om kommunal vuxenutbildning eller i förordningen om statens skolor för vuxna tillämpas. Av regeringsuppdrag till Skolverket framgår vilka uppföljningsområden som skall rapporteras. Områdena har valts med tanke på behovet av att följa upp de prioriterade målgrupperna. Följande variabler redovisas - kön, - ålder, - utbildningsbakgrund, - sysselsättning före kursstart Utöver dessa variabler, som redovisas nedan under varsitt avsnitt, kan nämnas att av samtliga elever som deltog våren 2002 i gymnasial vuxenutbildning var 25 procent nyinskrivna, 28 procent hade utöver våren 2002 även studerat hösten 2001, 47 procent hade studerat mer än två terminer. 2002 var andelen elever födda utomlands 23 procent. Av männen var 24 procent födda utomlands och av kvinnorna 23 procent. Av dem som var nyinskrivna våren 2002 var 19 procent födda utomlands, medan andelen födda utomlands var 21 procent av dem som studerat hösten 2001 och våren 2002. Av dem som studerat mer än två halvår var andelen födda utomlands 27 procent. De utomlandsfödda var således överrepresenterade vid längre studier. 3.2.2 Könsfördelning Andelen kvinnor i kommunal vuxenutbildningen har under lång tid varit dubbelt så hög som andelen män. Många kommuner genomför därför riktade insatser för att nå fler män. Under de tre åren med Kunskapslyftet har andelen män varierat något. Mellan våren 2001 och våren 2002 minskade andelen utbildning som genomfördes av män med 0,9 procentenheter till 33,8 procent det är dock en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med den nivå som redovisades för hösten 2001. 10 (35)

Av de nyinskrivna eleverna var 38,9 procent män och av dem som utöver våren 2002 även studerat hösten 2001 var andel män 34,2 procent. Av dem som studerat längre än två halvår var andelen män 32,9 procent. Andelen män var således underrepresenterade vid längre studier. Högst andel män i gymnasial vuxenutbildning hade, storstäderna, glesbygdskommunerna och större städer. Männen svarade där för 38,5, 36,8, resp. 36,0 procent av utbildningen. Männens andel av den gymnasiala utbildningen var lägst i landsbygdskommuner och industrikommuner med 28,2 respektive 29,2 procent. Mäns andel i utbildningen våren 2002 Kommungrupp Andel av heltidsplatserna, Diff. jmf med våren 2001, -enheter Andel av kursdeltagarna, Andel av eleverna, Storstäder 38,5-1,1 38,1 38,6 Förortskommuner 29,9-0,2 29,7 31,1 Större städer 36,0 1,3 35,5 36,1 Mellanstora städer 33,5 1,6 33,7 34,4 Industrikommuner 29,2 2,4 28,9 32,9 Landsbygdskommuner 28,2 2,7 27,9 31,8 Glesbygdskommuner 36,8-1,1 36,2 36,2 Större övriga kommuner 30,7 0,7 30,5 32,5 Mindre övriga kommuner 29,7 2,4 29,7 32,0 TOTALT 33,8 0,9 33,6 34,8 3.2.3 Åldersfördelning Andelen kursdeltagare över 30 år minskade våren 2002 med två procentenheter till 58,6 procent i förhållande till våren 2001 då andelen var 60,6 procent. Under Kunskapslyftets första år ökade andelen över 30 år markant, från 49 procent hösten 1997 till 56 procent hösten 1998. Andel av utbildningen som våren 2002 genomfördes av elever över 30 år Kommungrupp Andel av heltidsplatserna, Diff. jmf med våren 2001, -enheter Andel av kursdeltagarna, Andel av eleverna, Storstäder 53,8-2,6 53,3 54,4 Förortskommuner 58,3-2,9 59,1 60,2 Större städer 54,0-2,7 55,6 56,9 Mellanstora städer 58,6-2,7 59,5 61,5 Industrikommuner 61,2-0,3 61,7 66,9 Landsbygdskommuner 65,5-2,1 66,7 68,6 Glesbygdskommuner 69,7-1,2 70,1 73,5 Större övriga kommuner 61,9-3,5 62,8 65,9 Mindre övriga kommuner 62,9-3,8 63,9 68,7 TOTALT 57,7-2,6 58,6 60,6 11 (35)

Högst andel elever över 30 år hade glesbygdskommuner, mindre övriga kommuner och landsbygdskommuner. Lägst var andelen i storstäder och större städer. Fördelat på grupper med femårsintervall fördelar sig elevernas ålder på följande sätt: Åldersfördelning våren 2002-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55- Totalt 1 185 43 241 27 287 26 107 26 459 20 141 15 216 10 295 12 178 Antal män 543 18 542 10 350 8 260 7 850 5 797 4 381 3 102 4 567 Antal kvinnor 642 24 699 16 937 17 847 18 609 14 344 10 835 7 193 7 611 Åldersfördelning totalt, 1 24 15 14 15 11 8 6 7 Åldersfördelning män, 1 29 16 13 12 9 7 5 7 Åldersfördelning kvinnor, 1 21 14 15 16 12 9 6 6 Åldersfördelning födda i Sverige 1 25 15 13 14 10 8 6 7 Åldersfördelning födda utoml. 1 18 16 17 17 13 9 5 4 Av tabellen framgår att kvinnorna inom den gymnasiala vuxenutbildningen var äldre än männen. Av männen var endast 53 procent äldre än 30 år, medan 64 procent av kvinnorna var över 30 år. I tabellen redovisas även åldersfördelningen för elever födda i Sverige respektive utomlands. Av elever födda utomlands var hela 65 procent över 30 år, medan motsvarande andel för elever födda i Sverige var 59 procent Elevernas kursval varierar även beroende på åldersstrukturen. En uppdelning av kurserna på kärnämnen och karaktärsämnen visar att andelen över 30 år var högst i karaktärsämnen, 71 procent mot endast 52 procent i kärnämnen. 3.2.4 Utbildningsbakgrund Kunskapslyftet vänder sig i första hand till dem som helt eller delvis saknar 3-årig gymnasieutbildning. I nedanstående tabell redovisas kursdeltagarnas utbildningsbakgrund vid olika tillfällen under kunskapslyftsperioden. Kunskapslyftets första halvår hösten 1997 var andelen kursdeltagare med kort tidigare utbildning, högst 2-årig gymnasieutbildning, 63 procent. 1999 var andelen 68 procent och våren 2002 56 procent. 2 2 Bäst jämförbarhet erhålls om vår jämförs med vår, eftersom statistik om utbildningsbakgrund uppdateras endast en gång per år. 12 (35)

Kursdeltagarnas utbildningsbakgrund. Jämförelse våren 1998 - våren 2002 och hösten 2001 Utbildningsbakgrund 1998 1999 2000 2001 Hösten 2001 2002 Okänd utbildning 1 1 1 1 2 1 Förgymn. < 9år 2 2 2 2 2 2 Förgymnasial utb 9-10 år 18 21 23 16 22 16 Gymn. utb högst 2 45 44 38 39 37 37 Gymn. utb > 2år 25 24 26 31 28 33 Eftergymn. utb < 3 år 7 6 7 7 6 7 Eftergymn. utb >=3år 3 2 3 4 4 4 TOTALT 100 100 100 100 100 100 Nedanstående tabell beskriver elevernas utbildningsbakgrund, till skillnad från föregående tabell med uppgifter om kursdeltagare. Av tabellen framgår att 52 procent av de som var fortsättningsstuderande hade en utbildning motsvarande högst 2-årigt gymnasium. För de nyinskrivna var andelen 49 procent. Utbildningsbakgrund för elever våren 2002 Utbildningsbakgrund Andel av heltidsplatserna, Totalt Andel av eleverna, Nyinskrivna Fortsättn. stud Födda i Sverige Födda utomlands Okänd utbildning 2 2 2 2 1 7 Förgymn. < 9 år 3 3 2 3 2 6 Förgymnasial utb. 9-10 år 14 14 14 14 15 12 Gymn. utb. högst 2 år 33 33 31 33 36 23 Gymn. utb.> 2 år 32 32 34 32 34 26 Eftergymn. utb < 3 år 9 9 10 9 8 11 Eftergymn. utb >= 3 år 7 7 6 7 5 14 Totalt 100 100 100 100 100 100 Utbildningsbakgrunden skiljer sig mellan kommungrupperna. I storstäder, större städer och förortskommuner genomfördes mellan 49,8 och 55,6 procent av studierna av elever med högst två årig gymnasial utbildning, medan motsvarande andel i övriga kommungrupper låg mellan 56,1 och 63,4 procent. Högst andel elever med högst tvåårig gymnasieutbildning hade landsbygds- och glesbygdskommuner. 13 (35)

Andel av utbildningen som genomfördes av elever våren 2002 med högst 2-årig gymnasieutbildning. 3 Kommungrupp Andel av heltidsplatserna, Andel av kursdeltagarna, Andel av eleverna, Storstäder 49,8 49,2 45,8 Förortskommuner 55,6 55,9 49,6 Större städer 54,1 55,0 49,5 Mellanstora städer 58,3 58,4 53,8 Industrikommuner 59,6 59,0 56,6 Landsbygdskommuner 63,4 63,5 60,5 Glesbygdskommuner 63,4 63,3 59,5 Större övriga kommuner 59,7 59,8 55,3 Mindre övriga kommuner 60,7 61,3 58,0 TOTALT 56,1 56,3 51,8 Diagrammet nedan visar utbildningsbakgrunden för kursdeltagare i de olika åldersintervallen. Utbildningsbakgrund för kursdeltagare i olika åldersintervall, våren 2002. Procentuell fördelning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0-20 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 54- Eftergymn >= 3 år Eftergymn <3 år Gymn utb >2 år Gymn utb högst 2 år Förgymn utb 9 (10) Förgymn utb <9 år Okänd 3.3 Studieinriktning 3.3.1 Utbildningens fördelning på olika ämnen Den genomförda utbildningen kan beskrivas utifrån olika ämnesindelningar. Ett sätt att gruppera utbildningen är som kärnämnen respektive karaktärsämnen. De yngre eleverna, yngre än 30 år, studerade kärnämnen i högre grad än de äldre. Andelen kärnämnen var 34 procent jämfört med 22 procent för de äldre. Totalt genomfördes 27 procent av all utbildning inom kärnämneskurser, 65 procent inom karaktärsämneskurser och 8 procent inom orienteringskurser. Mindre än en procent var folkhögskolekurser 3 De elever för vilka uppgift saknas om utbildningsbakgrund har bedömts ha högst 2 årig gymnasieutbildning. 14 (35)

Högst andel kärnämnen hade de studerande i större städer och förortskommuner, 30 procent, och lägst andel i glesbygd, 23 procent och storstäder 25 procent. Män studerade i genomsnitt 29 procent inom kärnämnen, medan kvinnor hade en något lägre andel, 28 procent. Av de fyra följande tabellerna framgår hur eleverna har studerat, hur stor andel av eleverna som endast studerat inom karaktärsämnen (0 i tabellerna nedan) respektive endast kärnämnen (100 i tabellerna nedan) eller en kombination av karaktärsämnen och kärnämnen. Andel kärnämnen i studierna i förhållande till de studerandes utbildningsbakgrund. Nyinskrivna, våren 2002. Utbildningsnivå 0 1-24 25-49 50-74 75-99 100 Totalt Förgymn. <9 år 92 3 1 1 0 4 100 Förgymnasial utb. 9-10 år 58 5 5 8 7 16 100 Gymn. utb. högst 2 år 64 6 4 6 5 15 100 Gymn. utb.> 2 år 44 4 7 11 6 27 100 Eftergymn. utb < 3 år 62 3 4 5 2 23 100 Eftergymn. utb >= 3 år 70 2 2 3 2 20 100 Totalt 57 4 5 8 5 20 100 Andel kärnämnen i studierna i förhållande till de studerandes utbildningsbakgrund., Samtliga våren 2002. Utbildningsnivå 0 1-24 25-49 50-74 75-99 100 Totalt Förgymn. <9 år 86 3 2 3 2 5 100 Förgymnasial utb. 9-10 år 51 8 8 11 7 15 100 Gymn. utb. högst 2 år 55 8 8 9 5 15 100 Gymn. utb.> 2 år 43 7 11 12 6 22 100 Eftergymn. utb < 3 år 58 4 6 6 3 22 100 Eftergymn. utb >= 3 år 63 3 5 6 3 20 100 Totalt 52 7 8 9 5 18 100 2002 studerar 52 procent av eleverna enbart karaktärsämnen och 18 procent enbart kärnämnen. 30 procent studerar både kärn- och karaktärsämnen. Motsvarande uppgifter för våren 2000 var 49, 19 respektive 23 procent. De nyinskrivna eleverna koncentrerar i högre grad sina studier antingen på enbart karaktärsämnen, 57 procent, eller kärnämnen, 20 procent. Endast 22 procent studerar både kärn- och karaktärsämnen. Störst andel som enbart studerar kärnämnen, de som finns under kolumn 100, återfinns bland dem som har en utbildningsnivå högre än tvåårigt gymnasium. De som enbart läser karaktärsämnen, kolumn 0, är högst bland dem som har kortare än 9-årig förgymnasial utbildning där 86 procent läser enbart karaktärsämnen. Av tabellen nedan framgår hur utbildningen fördelades på olika ämnen. I tabellen redovisas hösten 1997, våren 1998, 2000 och 2002. Den 1 juli 2001 infördes nya kursplaner i den 15 (35)

gymnasiala vuxenutbildningen varför vissa ämnen våren 2002 inte är helt jämförbara med tidigare år. Genomförd utbildning fördelad på ämnen, procent Ämnen Andel av heltidsplatserna, Andel av deltagarna, Hösten 1997 1998 2000 2002 2000 2002 Administration 2,5 2,6 2,1 2,3 3,8 3,0 Datakunskap/Datoranv. 11,1 13,4 10,4 7,7 11,8 9,9 Engelska 8,4 7,6 5,5 5,9 6,0 5,4 Företagsekonomi 5,0 4,7 4,2 4,4 5,4 5,1 Fysik 2,7 2,4 1,8 1,5 1,2 0,9 Historia 2,5 2,6 2,4 2,3 1,9 1,8 Kemi 2,2 1,7 1,3 1,0 1,3 0,8 Matematik 12,2 11,0 8,5 8,1 9,3 8,2 Människokunskap 2,0 2,2 3,4 0,3 4,8 0,6 Naturkunskap 2,2 2,3 1,7 1,8 2,2 1,8 Omvårdnad 4,0 3,9 6,2 9,9 3,1 7,4 Psykologi 1,2 1,2 1,3 1,6 2,2 2,7 Religionskunskap 0,9 0,9 0,7 1,0 1,5 1,5 Samhällskunskap 6,1 6,0 4,2 3,6 3,5 3,1 Social omsorg 3,3 3,6 5,3 6,1 3,7 5,2 Svenska/sv. s. andraspråk 11,3 10,7 7,6 5,2 6,6 5,0 Tyska 1,6 1,3 0,7 0,6 0,7 0,5 Övriga språk 1,9 1,6 1,6 2,9 1,4 2,5 Orienteringskurser 4,1 4,1 6,1 7,6 3,8 6,3 Folkhögskolekurser 1,0-1,0 0,8 0,2 0,1 Övriga kurser 13,7 15,9 23,9 25,5 25,5 28,2 TOTALT 100,0 100 100,0 100,0 100,0 100,0 3.3.2 Ämnesinriktning inom lokala kurser Andelen lokala kurser fortsatte att öka och var våren 2000 12,8 procent. Jämfört med hösten 1999 är ökningen drygt en procentenhet. Störst andel lokala kurser återfanns inom datakunskap och utgjorde nära 60 procent av heltidsplatserna inom dessa kurser. Andelen lokala kurser inom omvårdnadsämnena fortsatte att minska. 16 (35)

Andel av utbildningen som anordnades som lokala kurser Ämnen Andel av heltidsplatserna, Andel av deltagarna, Hösten 1997 Hösten 1999 2000 2002 2000 2002 Administration 8,1 17,4 22,2 20,2 14,1 18,3 Datakunskap/Datoranv. 27,0 53,3 58,6 38,5 47,4 30,2 Engelska 1,7 2,5 2,6 2,4 4,0 4,3 Företagsekonomi 9,2 8,4 10,1 9,1 7,5 8,3 Fysik 0,5 0,3 0,3 1,0 1,1 1,9 Historia 1,4 2,0 1,6 1,4 2,6 2,4 Kemi 0,1 0,3 0,3 0,1 0,3 0,2 Matematik 0,4 0,9 0,9 0,7 1,4 1,0 Människokunskap 1,6 3,5 3,1 9,8 2,9 6,4 Naturkunskap 0,0 0,2 0,1 0,3 0,1 0,5 Omvårdnad 3,2 6,0 5,4 8,8 5,7 10,5 Psykologi 4,9 10,3 8,0 3,1 7,6 3,2 Religionskunskap 0,5 0,7 1,4 0,2 0,7 0,1 Samhällskunskap 4,0 2,6 2,9 1,9 4,1 2,6 Social omsorg 4,4 5,0 4,4 2,8 4,4 2,5 Svenska/sv. s. andraspråk 4,2 5,8 7,1 7,3 11,4 10,5 Tyska 0,4 1,0 1,0 0,8 1,8 2,0 Övriga språk 0,8 0,7 0,8 1,3 1,2 1,8 Orienteringskurser 4 * * * * * * Folkhögskolekurser 5 * * * * * * Övriga ämnen 5,4 12,4 13,7 14,3 11,2 12,0 TOTALT 7 6,4 11,5 12,8 10,0 11,9 10,1 De lokala kursernas omfattning varierade mellan olika utbildningsanordnare. Störst var andelen 5 lokala kurser hos annan utbildningsanordnare, drygt 24 procent, medan störst antal platser i lokala kurser anordnades av kommunerna. 5 Orienteringskurser och folkhögskolekurser existerar inte som nationella kurser, varför de inte medräknats vid beräkningen av andelstalen. 17 (35)

Lokala kurser, som andel av totala utbildningsverksamheten, exkl. folkhögskolekurser och orienteringskurser, våren 2002 Heltidsplatser inom lokala kurser Kursdeltagare inom Utbildningsanordnare lokala kurser Antal Procent Procent Kommun 7 779 9,4 10,0 Landsting 137 15,3 12,2 Folkhögskola 14 3,7 4,0 Studieförbund 611 14,3 11,4 Annan 2 911 12,3 10,3 Totalt 11 453 10,2 10,2 Lokala kurser, som andel av totala utbildningsverksamheten, exkl. folkhögskolekurser och orienteringskurser, våren 2000 Heltidsplatser inom lokala kurser Kursdeltagare inom Utbildningsanordnare lokala kurser Antal Procent Procent Kommun 9 736 9,7 9,4 Landsting 126 7,0 5,9 Folkhögskola 27 10,3 7,3 Studieförbund 722 16,3 13,0 Annan 6 412 24,5 21,3 Totalt 17 022 12,8 11,9 3.4 Utbildningsanordnare 3.4.1 Fördelning av verksamheten på olika utbildningsanordnare Störst anordnare av gymnasial vuxenutbildning var kommunerna, som svarade för knappt tre fjärdedelar av all utbildning. Landstingens gymnasiala vuxenutbildning håller successivt på att föras över till kommunerna och omfattade våren 2002 endast mindre än en procent av verksamheten. Folkhögskolorna har flera roller inom Kunskapslyftet. Dels har folkhögskolorna tilldelats egna platser och statsbidrag för Kunskapslyftet, dels upphandlar kommunerna utbildning från folkhögskolorna, både kurser enligt folkhögskoleförordningen och gymnasiala kurser. Endast den av kommunen upphandlade utbildningen redovisas här som kommunal vuxenutbildning. 2002 upphandlade kommunerna 26,8 procent av all utbildning hos andra utbildningsanordnare än kommuner och landsting, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med våren 2000. Störst var andelen hos annan utbildningsanordnare, 21,2 procent. Annan utbildningsanordnare består framför allt av privata utbildningsföretag, som ofta specialiserat sig på viss typ av utbildning, t.ex. datakunskap. 18 (35)

Sedan Kunskapslyftet startade hösten 1997 har andelen upphandlad utbildning hos annan än kommun och landsting ökat med mer än 13 procentenheter, vilket nästan är en fördubbling. Fördelningen av utbildningen på olika utbildningsanordnare. Heltidsplatser Kursdeltagare Utbildningsanordnare Hösten 1997 1998 2000 2002 Hösten 1997 1998 2000 2002 Kommun 78,4 73,6 73,3 72,5 78,2 73,7 73,1 71,5 Landsting 7,9 7,3 1,3 0,7 7,0 6,9 1,6 0,9 Folkhögskola 1,3 1,2 1,3 1,2 0,5 0,5 0,4 0,5 Studieförbund 3,1 4,0 4,2 4,4 2,6 3,7 3,9 4,3 Annan utbildningsanordnare 9,3 13,8 19,9 21,2 11,6 15,2 21,0 22,8 I nedanstående tabell redovisas hur stor andel av utbildningsanordnarnas verksamhet som omfattar respektive ämne. Andel genomförd utbildning hos olika utbildningsanordnare våren 2002 fördelat på ämnen, procent Andel av heltidsplatserna hos resp. anordnare, Ämnen Kommun Landsting Folkhögskola Studieförbund Annan Administration 2 0 0 1 4 Datakunskap/Datoranv. 8 2 1 10 9 Engelska 7 1 0 6 3 Företagsekonomi 4 4 0 6 6 Fysik 2 0 0 0 0 Historia 3 1 0 2 0 Kemi 1 0 0 0 0 Matematik 10 0 0 6 2 Människokunskap 0 1 0 0 0 Naturkunskap 2 0 0 1 0 Omvårdnad 10 16 5 3 11 Psykologi 2 2 1 1 1 Religionskunskap 1 0 0 1 0 Samhällskunskap 4 1 1 3 1 Social omsorg 6 9 5 1 6 Svenska/sv. s. andraspråk 6 2 1 4 2 Tyska 1 0 0 0 0 Övriga språk 4 0 0 2 1 Orienteringskurser 7 1 17 21 7 Folkhögskolekurser 0 0 58 0 0 Övriga ämnen 19 60 11 31 46 Totalt 100 100 100 100 100 19 (35)

Av tabellen framgår att kommunernas tre enskilt största ämnen var matematik, omvårdnad och datakunskap/datorkunskap. I landstingens vuxenutbildning svarade omvårdnad och social omsorg för tillsammans 25 procent. Folkhögskolorna bedrev merparten av sin verksamhet som folkhögskolekurser enligt folkhögskoleförordningen, men även orienteringskurser förekom. Studieförbundens andel av vuxenutbildningen dominerades av orienteringskurser och kurser i datakunskap/datorkunskap. Annan utbildningsanordnare anlitades främst för datakunskap och omvårdnad. Samtliga anordnare hade en stor andel av övriga ämnen, som framför allt består av olika yrkesämnen. I tabellen nedan har fokus riktats på att se fördelningen mellan utbildningsanordnare per ämne. Kommunerna svarade, för mer än 90 procent av all utbildning inom tio av de redovisade tjugo ämnena. Landstingen svarade för cirka 4 procent av utbildningen inom de två stora vårdämnena. Detta är en stor skillnad mot hösten 1998 då cirka 43 procent av vårdämnena genomfördes vid landstingen. Orsak till minskningen är att landstingens utbildning i hög grad övergått till kommunerna. Omfattning av olika ämnen på utbildningsanordnare, våren 2002, procent. Ämnen Andel av heltidsplatserna hos resp. anordnare, Kommun Landsting Folkhögskola Studieförbund Annan Totalt Administration 57 0 0 2 40 100 Datakunskap/Datoranv. 71 0 0 6 23 100 Engelska 86 0 0 5 9 100 Företagsekonomi 67 1 0 6 26 100 Fysik 97 0 0 1 2 100 Historia 92 0 0 3 5 100 Kemi 96 0 0 1 3 100 Matematik 91 0 0 3 6 100 Människokunskap 87 3 0 0 10 100 Naturkunskap 92 0 0 3 4 100 Omvårdnad 73 1 1 1 23 100 Psykologi 82 1 0 2 15 100 Religionskunskap 92 0 0 3 4 100 Samhällsk. 90 0 0 4 6 100 Social omsorg 77 1 1 1 20 100 Svenska 88 0 0 4 8 100 Svenska 2 95 1 0 0 3 100 Svenska/sv. s. andraspråk 88 0 0 4 8 100 Övriga språk 92 0 0 3 5 100 Tyska 94 0 0 2 4 100 Orienteringskurser 66 0 3 12 19 100 Folkhögskolekurser 12 0 86 0 2 100 Övriga ämnen 55 2 1 5 37 100 Totalt 73 1 1 4 21 100 20 (35)

3.4.2 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) före detta Statens skolor för vuxna (SSV) har i ansökan och vid ett möte med Skolverket 2001-12-18 presenteras ett annorlunda sätt än tidigare att använda en del av utbildningsplatserna. Förslaget innebär en förstärkning av CFLs konsultativa roll gentemot kommunerna i utvecklingen av det flexibla lärandet. Statens Skolverk beslutade att med samma principer som tidigare år tilldela CFL 5 500 000 kr för att genomföra 204 årsstudieplatser (motsvarande 163 200 verksamhetspoäng kategori A) under år 2002 utöver basorganisationen omfattande 340 000 verksamhetspoäng. CFL får i likhet med kommunerna efter behov omvandla A-poäng till Y-poäng. Andelen Y- poäng får dock uppgå till högst 45 procent. Det innebär att minst 176 platser skall genomföras varav 112 A-platser och högst 64 Y-platser. I rapportens övriga kapitel ingår CFL tillsammans med kommunerna varvid den utbildning som genomförts inom CFL har redovisats på den kommungrupp där eleven är folkbokförd. För att ge en bild av utbildningen inom CFL följer här en särredovisning av den utbildning som CFL genomför för direktinskrivna elever. Den redovisade utbildningen för våren 2002 innehåller såväl Kunskapslyftet som den utbildning som CFL tillhandahåller inom sitt ordinarie anslag. Totalt var antalet kursdeltagare 4 937 under våren 2002. Utbildningen omfattade totalt 235 938 verksamhetspoäng, vilket motsvarar 590 heltidsplatser. Av deltagarna var 52 procent äldre än 30 år. Jämfört med övrig kommunal vuxenutbildning var de studerande yngre inom CFL. CFLs utbildning fördelad på ämnen, våren 2002, procent. Ämnen Andel av heltidsplatserna, Andel av kursdeltagarna, Administration 0,0 0,0 Datakunskap 1,0 1,3 Engelska 9,8 10,5 Företagsekonomi 7,9 9,0 Fysik 4,5 3,4 Historia 4,3 4,1 Kemi 3,1 2,3 Matematik 16,3 19,2 Människokunskap 0,1 0,2 Naturkunskap 2,4 2,3 Omvårdnadskunskap 3,4 1,9 Psykologi 0,8 1,4 Religionskunskap 1,3 1,9 Samhällskunskap 7,1 7,0 Social omsorgskunskap 2,8 1,4 Svenska/svenska. som andraspråk 10,7 11,0 Tyska 2,2 1,8 Övriga språk 7,3 7,0 Orienteringskurser 0,0 0,0 Folkhögskolekurser 0,0 0,0 21 (35)

Övriga kurser 15,2 14,4 TOTALT 100,0 100,0 3.5 Elevers studiefinansiering 3.5.1 Antal elever per studiefinansieringsform De studiefinansieringsformer som är aktuella inom gymnasial vuxenutbildning är - Särskilt utbildningsbidrag, UBS, som enligt intentionerna till cirka 85 procent skall avsättas för arbetslösa personer och till cirka 15 procent för personer med anställning. För att kunna få UBS skall den studerande vara mellan 25 och 55 år. Från detta kan medges vissa undantag. Villkoren för att uppbära A-kassa skall vara uppfyllda. - Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, SVUXA, för studerande mellan 21 och 50 år, men vid särskilda skäl högst 60 år, som förvärvsarbetat minst 3 år. - Särskilt vuxenstudiestöd, SVUX, för studerande högst 50 år som förvärvsarbetat 4 år - Studiemedel, för studerande mellan 20-45 år. - Annan finansiering, för dem som inte uppbär något statligt studiestöd. Exempel på annan finansiering kan vara utbildningsbidrag för studerande/personer med arbetshandikapp och utomnordiska invandrare, socialbidrag samt finansiering genom lån eller med egna medel. I vissa fall beviljas även fortsatt a-kasseersättning för studier. Elevers studiefinansiering fördelade sig på följande sätt: Elevers studiefinansiering, våren 2001 och våren 2002 Antal elever Andel av samtliga elever, Studiefinansiering 2001 2002 2001 2002 Särskilt utbildningsbidrag, UBS 25 746 18 389 12,7 10,1 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, Svuxa 18 538 4 523 9,1 2,5 Särskilt vuxenstudiestöd, Svux 13 409 4 041 6,6 2,2 Studiemedel 39 432 50 539 19,4 27,8 Annan finansiering 105 686 104 617 52,1 57,4 SUMMA 202 811 182 109 100,0 100,0 För de elever som erhållit två eller flera studiestöd har det studiestöd medräknats som erhållits under längst tid. Av tabellen framgår att antalet elever som finansierade sina studier med UBS, SVUXA och SVUX har minskat. I Kunskapslyftets inledningsskede, hösten 1997 och 1998, var andelen elever som finansierade sina studier med UBS drygt 23 procent. UBS är ett studiestöd som erbjöds i och med starten av Kunskapslyftet. De elever som började Kunskapslyftet under något av de första två halvåren, hösten 1997 och våren 1998, 22 (35)

erbjöds UBS under högst två års heltidsstudier. För elever som påbörjade sina studier senare erbjuds UBS under högst ett års heltidsstudier. Av tabellerna nedan framgår hur studiestöden fördelade sig på nyinskrivna, elever som studerat två halvår, våren 2000 och våren 2002 samt på elever som studerat mer än två halvår. I förhållande till fördelningen våren 2001 hade andelen av de nyinskrivna som finansierar sina studier med annan finansiering minskat från 69 procent till 66 procent. Minskningen skedde genom att framför allt studiemedel blev mer vanligt, en ökning från 14 procent till 25 procent av de nyinskrivna. Elevers studiefinansiering, våren 2000, våren 2001 och våren 2002 i förhållande till studiernas längd Samtliga elever UBS, SVUXA SVUX, Studiemedel, Annan Totalt, finans., 2000 Nyinskrivna vt 2000 13 5 2 16 63 100 Vt 2000 och ht 1999 22 8 3 24 43 100 Mer än två halvår 12 17 8 24 39 100 Totalt 16 10 4 21 48 100 2001 Nyinskrivna vt 2001 9 4 4 14 69 100 vt 2001 och ht 2000 18 7 8 20 47 100 Mer än två halvår 11 15 8 24 42 100 Totalt 13 9 7 20 52 100 2002 Nyinskrivna vt 2002 10 0 0 25 66 100 Vt 2002 och ht 2001 14 0 0 34 52 100 Mer än två halvår 8 5 5 26 56 100 Totalt 10 2 2 28 57 100 3.5.2 Mäns och kvinnors studiefinansiering Skillnaden mellan mäns och kvinnors studiefinansiering framgår av nedanstående tabell. Kvinnorna finansierade i högre grad än män sina studier med UBS, SVUXA och SVUX, medan män i högre grad än kvinnor finansierade studierna med studiemedel och annan finansiering. Av männen finansierade drygt 5 000 sina studier med UBS, vilket motsvarar 8,0 procent av männen, av kvinnorna var det drygt 13 000 dvs. 11,2 procent som finansierade studierna med UBS. Mäns och kvinnors studiefinansiering, procent Studiefinansiering Män, procent Ht- Vt- 1997 1998 Vt- 1999 Vt- 2000 Vt- 2002 Kvinnor, procent Ht- Vt- 1997 1998 Vt- 1999 Vt- 2000 Vt- 2002 Särskilt utbildningsbidrag, UBS 22,7 27,7 22,5 13,1 8,0 29,6 36,2 31,1 16,9 11,2 23 (35)

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, SVUXA 4,9 3,9 4,9 8,4 1,9 5,1 4,3 5,5 10,8 2,8 Särskilt vuxenstudiestöd, SVUX 3,2 2,7 3,7 2,5 1,4 5,2 4,2 6,1 5,5 2,7 Studiemedel 28,4 25,2 22,7 23,4 27,4 21,6 19,5 17,6 20,4 27,9 Annan finansiering 41,1 40,6 46,2 52,5 61,3 39,9 36,1 39,8 46,4 55,4 SUMMA 100,2 100,2 100,0 100,0 100,0 100,4 100,3 100,1 100,0 100,0 Studiefinansieringen var olika för elever i olika åldrar. För flera av studiestöden finns åldersgränser, se inledningen på detta kapitel. En tydlig tendens är att studiemedel blir mindre vanligt ju äldre eleven är och att annan finansiering än studiestöd ökar med högre ålder. Elevers studiefinansiering i förhållande till ålder, våren 2002, procent per åldersgrupp 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 <20 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 54< Annan finans. St medel SVUX SVUXA UBS 3.5.3 Elevernas studiefinansiering i förhållande till utbildningsbakgrund UBS, som i första hand är avsett för kortutbildade och arbetslösa, har sin tyngdpunkt bland elever som saknar treårig gymnasieutbildning eller motsvarande. Även elever med högre utbildningsbakgrund kan komma i fråga enligt förordningen om särskilt utbildningsbidrag. Det gäller arbetslösa med formell gymnasiekompetens som uppenbarligen saknar betyg/kunskaper i någon av kurserna svenska A och B eller A-kurserna i engelska, matematik, samhällskunskap, religion, naturkunskap. Undantag kan också göras p.g.a. andra särskilda skäl, t.ex. särskilt lång arbetslöshet i kombination med en gammal gymnasieutbildning. Av samtliga som studerade minst en kurs i gymnasial vuxenutbildning och som finansierade sina studier med UBS hade 81 procent en utbildningsnivå lägre än eller högst motsvarande 2-24 (35)

årig gymnasieutbildning. 14 procent hade en gymnasieutbildning som var mer än 2 år och 4 procent hade eftergymnasial utbildning. Studiefinansiering våren 2002, studiestödens fördelning på elever med olika utbildningsbakgrund Utbildningsbakgrund UBS, SVUXA SVUX, Studiemedel, Annan finans., Totalt, Okänd utbildning 0 0 0 2 3 2 Förgymn. < 9år 2 2 1 2 3 3 Förgymnasial utb 9-10 år 21 12 9 18 11 14 Gymn. utb högst 2 år 58 40 50 26 31 33 Gymn. utb > 2år 14 36 32 41 32 32 Eftergymn. utb < 3 år 3 6 7 8 11 9 Eftergymn. utb >=3år 1 4 2 5 9 7 TOTALT 100 100 100 100 100 100 I nedanstående två tabeller redovisas hur studiefinansieringen fördelade sig på elever i förhållande till deras utbildningsbakgrund. Dessa tabeller fokuserar på elevens utbildningsbakgrund och redovisar hur stor andel av eleverna inom varje utbildningsnivå som finansierade sina studier med respektive finansieringsform. Studiefinansiering i förhållande till elevernas utbildningsbakgrund, våren 2001 och hösten 2002 Studiefinansiering Förgymn. < 9 år, Förgymn. 9-10 år, Gymn. högst 2 år, Vt-01 Vt-02 Vt-01 Vt-02 Vt-01 Vt-02 UBS 13 9 17 15 22 18 SVUXA 7 2 8 2 10 3 SVUX 2 1 4 1 10 3 Studiemedel 9 17 26 35 11 22 Annan finansiering 69 71 44 47 47 54 TOTALT 100 100 100 100 100 100 Studiefinansiering i förhållande till elevernas utbildningsbakgrund, våren 2000 och våren 2002 Studiefinansiering Gymn > 2 år, Eftergymn < 3 år, Eftergymn > 3 år, Vt-01 Vt-02 Vt-01 Vt-02 Vt-01 Vt-02 UBS 5 4 4 3 2 2 SVUXA 11 3 7 2 7 2 SVUX 6 2 6 2 2 1 Studiemedel 28 35 19 25 13 19 Annan finansiering 50 56 63 68 76 77 TOTALT 100 100 100 100 100 100 25 (35)

Av tabellerna kan utläsas att elever våren 2002 i lägre omfattning än våren 2001 finansierade sina studier med UBS, SVUXA och SVUX. Elevers studiefinansiering i olika kommungrupper presenteras i nedanstående tabell. Andelen elever med UBS minskade i alla kommungrupper. Studiefinansiering per kommungrupp våren 2001 och våren 2002 Kommungrupp Andel med UBS, Andel med SVUX eller SVUXA, Andel med studiemedel, Andel med annan finansiering, Vt-01 Vt-02 Vt-01 Vt-02 Vt-01 Vt-02 Vt-01 Vt-02 Storstäder 11 7 15 5 27 34 47 54 Förortskommuner 11 9 18 6 19 29 52 57 Större städer 12 10 16 4 23 30 50 55 Mellanstora städer 14 12 16 5 18 27 52 56 Industrikommuner 13 11 16 4 15 22 57 63 Landsbygdskommuner 16 12 17 5 14 24 54 58 Glesbygdskommuner 18 13 13 3 7 15 62 69 Större övriga kommuner 15 12 15 5 13 23 57 60 Mindre övr. kommuner 14 11 15 4 11 20 60 65 TOTALT 13 10 16 5 19 28 52 57 Andelen elever som finansierade sina studier med studiemedel var mer än dubbelt så stor i storstäder som i glesbygd. Skillnaden har dock minskat jämfört med våren 2001 då andelen var nästan 4 gånger så stor. Glesbygden hade den största andelen elever som finansierade studierna med UBS och annan finansiering. 3.6 De studerandes sysselsättningsbakgrund Arbetsmarknadsstyrelsen har analyserat de studerandes aktualitet vid Arbetsförmedlingen våren 2002 och redovisar här sina resultat och slutsatser. Analysen omfattar studerande inom såväl grundläggande som gymnasial- och påbyggnadsutbildning. Studerande i kommunal vuxenutbildning våren 2002 - aktualitet vid Arbetsförmedlingen Sammanfattning Av de 210 399 studerande vid kommunal vuxenutbildning våren 2002 var 35 procent män och 65 procent kvinnor. Av de studerande hade 42 procent varit aktuella vid 26 (35)

Arbetsförmedlingen i anslutning till utbildningsstart 5. Andelen lika hög bland kvinnor och män. Andelen aktuella vid Af var en procentenheter lägre än under hösten 2001 och fem procentenheter lägre än bland studerande våren 2001. Trenden är således en fortsatt svagt sjunkande andel av de Komvux-studerande som varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i anslutning till kursstart. Bland de 17 500 studerande som finansierade sina studier med särskilt utbildningsbidrag (UBS) var 72 procent kvinnor. Av samtliga med UBS hade 75 procent varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i anslutning till kursstart vilket var marginellt lägre än föregående år. Antalet elever som finansierar sina studier med särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) har under vårterminen 2002 minskat ytterligare till 5 065 jämfört med 24 400 våren 2001. 74 procent av dessa var kvinnor. Av studerande med SVUXA återfanns 87 procent i Arbetsförmedlingens sökanderegister i anslutning till kursstart. Andelen var ungefär densamma som de senaste åren och den var lika hög bland kvinnor och män. Av de komvux-studerande våren 2002 återfanns 51 407 eller 24 procent som aktuella vid Arbetsförmedlingen under pågående termin (5/4 2002). Andelen var högst bland de som uppbar särskilt studiestöd - 46 procent. Uppgiften om att studerande är aktuella vid Arbetsförmedlingen under pågående studietermin har rimliga förklaringar och analyseras närmare längre fram. Bakgrund och datakvalitet AMS har sammanfört uppgifter från Skolverket angående studerande vid kommunal vuxenutbildning våren 2002 med uppgifter ur Arbetsförmedlingens sökanderegister. Syftet har varit att besvara frågor om de studerandes status som arbetssökande i anslutning till kursstart. om de studerandes aktualitet vid Arbetsförmedlingen under pågående studietermin (5 april 2002). Arbetsförmedlingens sökanderegister är ett operativt register där uppdatering av uppgifterna bygger på Arbetsförmedlingens löpande kontakter med de arbetssökande. Vissa kvalitetsbrister kan vidlåta detta register, både av karaktären eftersläpning av registrering (d.v.s. data speglar inte alltid personens aktuella status) och felregistreringar (t.ex. fel angiven status för sökande). I huvudsak bedöms dock uppgifterna ge goda förutsättningar för att besvara ovanstående frågor. 89 000 av de studerande vid kommunal vuxenutbildning våren 2002 var aktuella vid Arbetsförmedlingen i anslutning till kursstart. Totalt hade 89 146 personer eller 42 procent av de studerande vid kommunal vuxenutbildning varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i samband med kursstart. Andelen var densamma för kvinnor och för män. Samtidigt avspeglar dessa personers status som arbetssökande en viktig skillnad mellan kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaden. Av de komvux-studerande kvinnorna som var aktuella på Arbetsförmedlingen före Kursstart hade 31 procent varit 5 Med "i anslutning till utbildningsstart" avses att studerande varit aktuella vid arbetsförmedlingen på vid utbildningens början eller högst 60 dagar före utbildningsstart. För personer som studerat flera terminer i obruten följd avser aktualiteten den situation som gällde i anslutning till den första av dessa terminer. 27 (35)

registrerade som undersysselsatta eller i tillfälligt arbete medan resten hade varit öppet arbetslösa eller deltagit i arbetsmarknadsprogram. Motsvarande andel bland de studerande män som varit aktuella vid Af före kursstart var 17 procent. Det ger visst stöd för att ofrivilligt deltidsarbete och tidsbegränsade anställningar är en viktig delförklaring till att arbetssökande väljer att studera vilket i sin tur ger en del av förklaringen till att fler kvinnor än män väljer att studera. Ytterligare 35 procent av de komvux-studerande hösten 2001 hade varit aktuella vid Arbetsförmedlingen vid något tidigare tillfälle. Endast 22 procent av de komvux-studerande hade aldrig varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen 6. Av de studerande fanns 12 600 som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen och därvid haft ett registrerat arbetshandikapp. Av de studerande vid Komvux och någon gång varit inskriven som arbetssökande vid arbetsförmedlingen hade 12 800 (8 procent) en uppgift om arbetshandikapp i Arbetsförmedlingens sökanderegister. Av dessa var 9 651 inskrivna i anslutning till kursstart. 7 500 av dessa var kvinnor och 5 300 män. Bland de studerande kvinnorna som någon gång varit inskrivna vid AF hade 7,1 procent uppgift om arbetshandikapp medan motsvarande andel bland männen var 9,2 procent. Av eleverna med särskilt utbildningsbidrag hade 75 procent varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i samband med kursstart. 7 Av de Komvux-studerande uppbar cirka 17 500 (8,3 procent) särskilt utbildningsbidrag (UBS) vilket är ungefär samma andel som föregående år. Av samtliga studerande med särskilt utbildningsbidrag hade 75 procent varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i anslutning till utbildningens början vilket var ungefär samma andel som de senaste terminerna. Andelen aktuella vid Arbetsförmedlingen i anslutning till utbildningens början var 82 procent bland männen och 72 procent bland kvinnorna. Av eleverna med SVUXA hade 87 procent varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i samband med kursstart. Antalet elever som uppbar SVUXA som minskade kraftigt redan från vår- till hösttermin 2001 minskade ytterligare våren 2002 och uppgick då till 5 065 eller 2,4 procent av samtliga studerande. Bland de som uppbar SVUXA hade 87 procent varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i samband med kursstart. Andelen var lika hög bland kvinnor och män. Sökande som uppbär SVUXA skall i princip ha varit registrerade som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Endast 640 personer eller 13 procent av de som uppbar SVUXA hade ej varit registrerad vid Arbetsförmedlingen i direkt anslutning till utbildningsstart. Det finns rimliga registertekniska omständigheter som kan förklara denna avvikelse. Studerande med andra studiestödsformer 6 AMS:s databas över arbetssökande innehåller samtliga personer som varit inskrivna i Arbetsförmedlingens sökanderegister vid något tillfälle sedan augusti 1991. 7 Se tabellbilaga 1 28 (35)