Antikvarisk rapport Marsvinsholms kyrka Restaurering av tornspiran Ljunits församling, Balkåkra socken i Ystad kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 Jörgen Kling
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Antikvarisk rapport Marsvinsholms kyrka Restaurering av tornspira Ljunits församling, Balkåkra socken i Ystad kommun. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 Författare: Jörgen Kling Foto: Jörgen Kling Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Maria Lundberg Omslagsbild: Marsvinsholms kyrka ISSN: 1653-493X Malmö Kulturmiljö 2007
Tekniska och administrativa uppgifter Län:... Skåne Kommun:... Ystad Socken:... Balkåkra Församling...Ljunits Länsstyrelsens tillstånd:...2006-03-23, dnr 433-234-06 Kompletterande tillstånd:...2006-04-24, dnr 433-19269-06 Regionmuseet Kristianstads yttrande:...2006-03-13, dnr L12.20-11-06,1181 Syn av arbetsområdet:...utfördes av Regionmuseet Kristianstad Arbetena påbörjades:... Vecka 16, 2006 Slutbesiktning:... 2007-02-13 Generalentreprenör:... Mur & Puts Bygg AB Underentreprenör:... Mathianssons Plåtservice AB, Stuckaturfirman Hans Räthel AB Konsult:... Ponnert Arkitekter AB Arbetsbeskrivning:...Upprättad av Ponnert Arkitekter AB, inkomna till Ls 2006-01-02 Antikvarisk kontrollant:... Jörgen Kling, Malmö Kulturmiljö Historik Marsvinsholms kyrka byggdes under åren 1862-1867 på uppdrag av baron Stjernblad, dåvarande slottsherre på Marsvinsholms slott. Kyrkan ersatte de tre mindre sockenkyrkorna i Balkåkra, Snårestad och Skårby. Den monumentala tegelkatedralen som uppfördes efter ritningar av den danske arkitekten Christian Zwingmann är Skånes största landsortkyrka. Den akuta bristen på arkitekter i Skåne medförde att flera danska arkitekter var verksamma i landskapet vid den här tiden. Zwingmann hade några år innan Marsvinsholms kyrka uppfördes även gjort stora restaureringsarbeten på Marsvinsholms slott. Dåvarande biskop Flensburg, en ivrig talesman för tidens nybyggnation av kyrkor, framhöll särskilt Marsvinsholms kyrka som ansågs skönast af alla de nybyggda kyrkorna. Kyrkobyggnaden består av ett kraftigt västtorn med hög spetsig spira och brett långhus som avslutas med en femsidig absid i öster. Fasaderna är murade i fogstruket rött fasadtegel, med inlagda skift av mörkt brända tegelstenar, utsmyckningarna är både utförda i formtegel och i formgjuten betong. Tornspiran, konstruerad helt i tegel, är uppförd i en teknik som framförallt tillämpades i England vid denna tid. Invändigt bildas ett åttkantigt rum som omgärdas av ett yttre fyrsidigt murverk med konkava väggytor samt mellanliggande luftkanal. Tidigare reparationer av torn och tornspira - 1931-32 gjordes uthuggning och inmurning av tegel i tornspiran. Då användes specialtillverkade formtegel från Weberöds Gamla tegelbruk. Balkongen blev samtidigt struken med asfalt och dess framkant avtäckt med kopparplåt. I tornspiran insattes nya träfönster. - 1937 blev tornspirans övre rötskadade träbjälklag utbytt mot ett stålbjälklag. - 1967 utfördes omfattande lagningar i spirans och tornets tegelmurverk, och de invändiga kanalerna i tornspiran rensades. Vid samma tillfälle blästrades och tunnputsades delar av betong- och cementdetaljer på tornet. Kopparplåten på balkongens framkant blev utbytt och ny plåtavtäckning lades i klockrummet. - 1971-72 täcktes balkongen med ett betongskikt i syfte dels att fästa balustradens lösa betongpelare, dels att bilda ett avjämnande skikt för den blyplåt som sedan lades som ytskikt. - 1983 utfördes foglagningar i murverken. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 3
Arbetets omfattning 2006 - Invändig putsning av väggytor i tornets övre delar - Ilagningar efter uthuggna skadade tegelstenar i invändiga och utvändiga väggytor i tornets övre våning och spirans övre del - Lagning av mindre sprickor och fogskador i murverk - Urkratsning av fogar på ut- och invändiga murytor - Reparationer, lagningar och nytillverkning av utvändiga cementdetaljer på tornspira, takfotsgesims och balustrad - Ny plåtavtäckning på tornets balkong med kopparplåt - Målning av befintliga ljudluckor - Nytillverkning i ekträ av tornspirans dörrar och fönster Tegel och bruk Innan arbetet med lagning och ersättning av skadade tegelstenar utförde Målarkalk AB en okulär besiktning på plats för att göra en bedömning om det bruk som tidigare använts. Det visade sig att bruket som använts på tornets högre delar var ett cementhaltigt bruk som i vissa prover hade inslag av större kalkklumpar. Detta tolkades som att bruket var platsblandat och att cement slagits i kalkbruket för att förstärka detsamma. Konsekvensen av detta förfarande har medfört att fogen blivit så tät att den inte tillåter fuktvandring som murverket i övrigt fodrar. Tegelstenen blir då tidvis alltför fuktmättad och fryser sönder. De utkratsade fogarna ersattes nu med hydrauliskt kalkbruk KKh 20:80 som motsvarar i styrka det bruk som använts men har en öppnare porstruktur vilket underlättar fuktvandringen i hela murverket. Samma typ av bruk användes för de invändiga putsningsarbetena. All nyfogning utfördes likt tidigare som rundfog. Tillverkare och leverantör av det nya ersättningsteglet var Falkenlöwe i Danmark. 1 100 nya tegel levererades varav 700 tegel kom att ersätta de äldre skadade. Restaurering samt nytillverkning av cementutsmyckningar Arbetet som utfördes av stuckaturfirman Hans Räthel AB innefattade avgjutning av ornamentutsmyckningar och konsoler samt lagning av diverse skador. De nedmonterade befintliga ornamenten återmonterades, lagades samt fästes med rostfritt material. Använt material: Formgips, 2-komponents gjutmassa, betong K 400, hydrauliskt modelleringsbruk, rostfritt material samt stenlim. Tillverkning av formar samt utsmyckningar: - 1 stycken form till ornamentik på kyrkspiran samt 7 stycken avgjutningar och montering av dessa. - 1 stycken form till gesimskonsol, 16 stycken avgjutningar samt montering med rostfritt material. Lister mellan konsoler delvis nytillverkade på plats. - 6 stycken formar till tornutsmyckningar i form av kottar, spiror etc. 44 stycken avgjutningar samt montering av desamma med rostfritt material och stenlim. - 1 stycken form till bladkonsol ovanstycke i 4 delar. 6 stycken avgjutningar samt inputsning med hydrauliskt bruk. - 1 stycken form till stor bladkonsol, 6 stycken avgjutningar samt montering med rostfritt material. - Stor hörnkonsol, uppmodelering av konsolprofiler med hydrauliskt bruk. Gjutning samt montering av 3 stycken halva konsolsidor. - 3 stycken formar till konsolblad samt gjutning av 4 stycken blad och montering med rostfritt material samt stenlim. - Lagning av tornbalustrad. Inputsning av balustraden samt lagning av handled. - Montering av lösa hörnutsmyckningar samt dubbning med rostfritt material och stenlim. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005
Avvikelser från arbetshandlingar Den äldre kopparplåtsavtäckningen på balkongens framkant ersattes med ny kopparplåt i stället för den föreslagna zinkplåten. På den övre delen av balkongens kant i direkt anslutning till balustraden togs den befintliga dåligt lagda blyavtäckningen från 1971-72 bort och ersattes med kopparplåt. Tilläggsarbeten, ej medtagna i arbetshandlingar Vid besiktning på plats kunde konstateras att under den nivå av tornspiran som omfattade entreprenaden fanns omfattande fogskador på murverk samt vittringsskador på ljudluckornas cementavtäckta solbänkar. Beslut togs att skadorna skulle åtgärdas. Fogning utfördes av murverk mellan ljudluckornas solbänkar och underkanten av balustraden. Ljudluckornas solbänkar avtäcktes med kopparplåt. Vid slutbesiktningen beslöts att på de två översta våningsplanen, där problemet med fuktgenomslag är störst, skall befintligt rötskadat brädgolv utbytas mot gallerdurk. Durken läggs på befintliga järnbalkar. Ytterligare fyra hål skall tas upp vid ventilationskanalerna i tornspirans hörn. Dessa hål skall göras strax ovan kanalernas botten. Det är osäkert exakt hur djupt kanalerna går, men troligen slutar de en bit ovanför klockvåningens golvnivå. Iakttagelser under arbetet Vid fasadtvättning framkom att delar av cementutsmyckningen tidigare varit vitkalkade/slammade. Färgrester var tydligast på balustradens nedre konsoler. Med tanke på det utsatta och svårtillgängliga läget har man inte underhållit kalkfärgningen. Det är därför troligt att dekorationen varit synlig en relativt kort tid efter byggnadens uppförande för att sedan nötas ner och försvinna. På kyrkvinden, i utrymmet ovan koret, påträffades ett stort antal originalgjutformar i trä som använts för kyrkans cementutsmyckningar både interiört och exteriört. Antikvarisk kommentar Klockvåningens väggar har aldrig varit putsade. Denna del saknade ursprungligen ljudluckor och murverket var avsett att synas nedifrån marken varför det gavs samma behandling som kyrkans utvändiga murverk med rundfogar dragna med profilslev. Således utfördes inga putsarbeten på nämnda våning. Den helt teglade spiran gör kyrkobyggnaden unik men är även en svag punkt i konstruktionen. Tegelfasader gör att fuktgenomslag är och kommer även i fortsättningen att vara ett återkommande problem. Enligt kyrkovaktmästare Rolf Andersson har det, särskilt under den fuktiga nederbördsrika delen av året, varit tydliga fuktgenomslag synliga på innerväggarna och golven i spirans översta delar, främst på den södra respektive västra väggen. Med tanke på att vintrarna tenderar att bli mildare, blåsigare och med ökad nederbörd kan vi befara att fuktproblemen inte bara kommer att vara återkommande utan bli större efterhand. En avfuktare har nu placerats ut och det är av stor vikt att det utförs kontinuerliga kontroller i de utsatta utrymmena. Ett urval av det stora antal originalgjutformar i trä som påträffades på vinden togs fram och är nu samlade till den västra delen av vinden. Det vore önskvärt att i ett framtida projekt dokumentera och katalogisera samtliga bevarade gjutformar och att då även ställa ut föremålen i en lämplig del av kyrkan. Till dessa äldre Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 5
föremål bör även nya gjutformarna med gipsavgjutningar ställas ut och komplettera de äldre träformarna. Övrigt Fotodokumentation före, under och efter arbetenas genomförande har utförts av Malmö Kulturmiljö om inte annat anges. Dokumentationsmaterial och övriga handlingar med relevans för ärendet förvaras i Malmö Kulturmiljös arkiv. Referenser Räthel, Hans. 2006. Restaureringsrapport Marsvinsholms kyrka. Skriftligt utlåtande av Målarkalk AB 2006. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport: Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Malmö Stadsteater - Ombyggnadsarbeten 2004-2006. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:002 Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Humanitetens Hus Renovering i samband med byte av verksamhet. Fastigheten Ridhuset 1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Äsphults kyrka Utvändig renovering. Västra Vrams kyrkliga samfällighet, Äsphults socken i Kristianstads kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:004 Olga Schlyter och Maria Lundberg Byggnadsantikvarisk utredning. Eurocs kontorsbyggnad - Dokumentation och riktlinjer inför ombyggnad. Fastigheten Annetorpsgården 1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Marsvinsholms kyrka Restaurering av tornspiran. Ljunits församling, Balkåkra socken i Ystad kommun. Skåne län.
Fotodokumentation Skadat formtegel. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 7
Nytt formtegel i tornspirans yttre hörn. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005
Nytt formtegel. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 9
Skador på cementutsmyckningar. Restaurering och nytillverkning av cementutsmyckningar. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005
Foto: Hans Räthel Foto: Hans Räthel Foto: Hans Räthel Foto: Hans Räthel Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 11
Originalgjutformar i trä. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005
Originalgjutformar i trä. Originalgjutformar i trä samt nya gjutformar. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 13
Färgfragment på cementutsmyckning. 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005
Fönster före. Nytillverkat fönster. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 15
Äldre dörr. Nytillverkad ekdörr. 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005
Fuktgenomslag i spirans övre del. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 17
Balkongens framkant. Övre delen blybelagd och nedre delen kopparbelagd. De äldre blybeläggningen uppriven och ny kopparbeläggning. 18 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005
Nylagd kopparbeläggning. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 19
Ljudluckornas solbänkar avtäckta med kopparplåt. 20 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005
Arbetsbilder Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 21
Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer