Riktlinjer för basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Knivsta kommun SN-2016/103

Relevanta dokument
Riktlinje för basal hygien inom kommunal vård och omsorg

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

God vårdhygien inom vård och omsorg

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Observatörsutbildning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Basala hygienrutiner

Basal hygien i vård och omsorg

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg

Självklart! Läs det i alla fall

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Observatörsutbildning

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vårdhygien i hemmiljö

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Basala hygienrutiner

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Rätt klädd och rena händer

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Rena händer och rätt klädd

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

KVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Rena händer Rätt klädd

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Egenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska

Utarbetad av Vårdhygien för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 2015 Reviderad

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Checklista för Egenkontroll - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg hemtjänstverksamhet Inledning Syfte och mål Genomförande

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland. Innehåll

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner och smittvägar

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Rena händer Rätt klädd

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Rätt klädd på jobbet

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Rätt klädd och rena händer

Egenkontroll hygien för undersköterskor och vårdbiträden

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Välkommna! Basala hygienrutiner

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Basala hygienrutiner och klädregler

Basal hygien Vad, hur och varför?!

Riktlinje beslutsstöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg SN-2017/124

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Talmanus Basala hygienrutiner

Checklista för Egenkontroll - Vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg LSS-boenden Inledning Syfte och mål Genomförande

Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK) vecka12, 2018

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Rätt klädd och rena händer

Dokumentet innehåller 10 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut.

Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Basala hygienrutiner och klädregler

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Vårdhygieniska Argument

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Stopp för smitta och smittspridning. Länsövergripande hygienriktlinje för Region Norrbotten

Transkript:

Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-18 75 Riktlinjer för basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Knivsta kommun SN-2016/103 Beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå socialnämnden att fastställa föreslagna revidering av Riktlinje för basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Knivsta kommun. Ärende Tjänsteskrivelse, 2016-06-26, Riktlinjer för basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Knivsta kommun, 2016-06-29, har varit utsända.

Sida 1 av 2 Handläggare Datum Diarienummer Eva Lejman 2016-06-29 SN-2016/103 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Socialnämnd Riktlinjer för basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Knivsta kommun Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa föreslagna revidering av Riktlinje för basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Knivsta kommun. Sammanfattning Hälso- och sjukvården regleras av lagar och föreskrifter. I den medicinskt ansvarig sjuksköterskans uppdrag ingår att säkerställa att kommunal hemsjukvård utformas genom nödvändiga riktlinjer. I hälso- och sjukvårdens ledningssystem skall riktlinjer systematiskt uppdateras. Bakgrund Enligt hälso- och sjukvårdslagen och avtal mellan kommun och landsting skall kommunen erbjuda god hälso- och sjukvård för personer i särskilda boendeformer, inom ordinärt boende och för dem som vistas i dagverksamhet och har behov av hemsjukvård. Hälso- och sjukvård ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Detta innebär att rutiner för säkerställande av basala hygienrutiner skall vara patientsäker och genomföras enligt evidens och vetenskap (SFS 1982:763; SFS 2010:659; SFS 2011:9). Ekonomisk konsekvensanalys Följsamhet till gällande riktlinjer skapar inga ekonomiska merkostnader för berörda verksamheter. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Mats Elgström Ståhl Socialchef

Sida 2 av 2 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej X Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.

Dokumentnummer SN-2016/103, version nr 3 Framtagen av Eva Lejman (MAS) Fastställt datum 160411 Granskad av Socialchef Ersätter reviderad upplaga 2008, 2010, 2011, 2015 version 2 Revideras senast 161231 Riktlinjer för basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Knivsta kommun 1

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Smittvägar... 3 2. 1 Kontaktsmitta... 3 2. 2 Luftburen smitta... 3 2. 3 Tarmsmitta... 3 3. SOSFS 2015:10... 3 4. Tillämpningsområde... 3 5. Basala hygienrutiner... 4 6. Systematiskt ledningssystem (SOSFS 2011:9)... 4 6. 1 Ledningssystem för basala hygienrutiner... 4 7. Ansvar... 4 7. 1 Verksamhetschefens ansvar... 4 7. 2 Vård- och omsorgspersonal... 5 7. 3 Hygienombud... 5 7.4 Roll- och ansvarsbeskrivning hygienombud... 5 8. Egenkontroll... 6 8. 1 Självskattning... 6 8. 2 Observation... 6 9. Hygienrutiner för kommunal vård 2014... 6 10. Lokala rutiner... 6 11. Introduktion av nyanställda och studenter... 6 12. Bilagor... 6 2

1. Inledning Arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner är ett prioriterat område för kvalitetsoch säkerhetsarbete inom hälso- och sjukvård. På socialtjänstens område, inom verksamhet för stöd och service (LSS) och i kommunal hälso- och sjukvård skall det inom varje enhet där hälso- och sjukvårdslagstiftning tillämpas, finnas ett ledningssystem för följsamhet till basala hygienrutiner (SOSFS 2011:9). Grundläggande arbete för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner innebär att samtliga medarbetare följer föreskrifter om basala hygienrutiner (SOSFS 2015:10) och att dessa, samt tillhörande direktiv, är väl kända i verksamheten. Det är verksamhetschefens/enhetschefens ansvar att lokala rutiner för arbete enligt basala hygienrutiner finns i verksamheten. 2. Smittvägar Det finns olika smittvägar för bakterier och virus. Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. 2. 1 Kontaktsmitta Direkt kontaktsmitta Bakterier och virus sprids via direkt beröring. Indirekt kontaktsmitta Bakterier och virus sprids indirekt via orena händer, kläder och föremål. 2. 2 Luftburen smitta Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som sprids i luften. Dessa droppar kan även torka ihop till aerosol som då lättare sprids i luften och som sedan andas in. Från huden sprids också partiklar med innehåll av bakterier via luften. 2. 3 Tarmsmitta Sprids via smittämnen som utsöndras med tarminnehåll och som når munnen, antingen direkt, dvs. fekal-oral smitta eller indirekt. 3. SOSFS 2015:10 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg ersätter tidigare föreskrift om basala hygienrutiner (SOSFS 2007:19) och gäller från och med 1 januari 2016. Syftet med föreskriften är att förebygga överföring av smitta i kontakten mellan personal och brukare och därmed säkerställa god hygienisk standard. Föreskriften fungerar även som ett stöd till samtliga vårdgivare i deras arbete med att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner. 4. Tillämpningsområde Föreskriften (SOSFS 2015:10) om basal hygien inom vård och omsorg ska tillämpas inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, hemtjänst i ordinärt boende, särskilt boende för äldre och för vissa funktionshindrade samt inom verksamheter för stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Personal ska vid undersökning och behandling, vård och omsorg samt annan direktkontakt med brukare iaktta basala hygienrutiner. 3

5. Basala hygienrutiner 1. Arbetskläder skall enbart användas på arbetsplatsen. 2. Om personal besöker fler brukare får samma arbestkläder användas under passet. 3. Arbetskläder med kort ärm. 4. Arbetskläder byts dagligen eller vid behov oftare. 5. Ombyte och tvätt av arbetskläder skall ske på arbetsplatsen. 6. Inga ringar, armbandsklockar, armband eller löst hängande smycke. 7. Hår och långt skägg skall vara uppsatt. 8. Naglar skall vara korta och utan nagellack. 9. Lösnaglar får ej användas. 10. Huvudduk med risk för beröring skall sättas upp. 11. Händer skall tvättas med tvål och vatten innan desinfektion. 12. Tvättade händer skall vara torra innan desinfektion. 13. Händer skall desinfekteras med alkoholbaserat desinfektionsmedel före och efter varje kontakt med brukare. 14. Händer skall desinfekteras före och efter användning av skyddshandskar. 15. Skyddshandskar skall användas vid kontakt eller risk för kontakt med kroppsvätskor och/eller biologiskt material. 16. Skyddsförkläde skall användas vid kontakt eller risk för kontakt med kroppsvätskor och/eller biologiskt material. 17. Skyddshandskar skall tas av efter varje arbetsmoment. 18. Skyddshandskar skall bytas ut mellan olika arbetsmoment. 6. Systematiskt ledningssystem (SOSFS 2011:9) Verksamheter inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och LSS-verksamhet samt inom tandvårdens område skall ha ett ledningssystem för att kunna tillämpa följsamhet till lagstiftning. Ledningssystemet gör det möjligt att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 6. 1 Ledningssystem för basala hygienrutiner 1) Övergripande riktlinjer 2) Lokala arbetsrutiner inom varje enhet 3) Hygienombud på varje enhet 4) Grundutbildning för samtliga hygienombud 5) Möte 2 ggr/år tillsammans med samtliga hygienombud 6) Basala hygienrutiner som en stående punkt vid varje APT 7) Hygienrond var 4:e år tillsammans med Vårdhygien 8) Egenkontroll 1 g/år 9) Aktivt förbättringsarbete inom enheten 7. Ansvar 7. 1 Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen/enhetschefen ansvarar för att ta fram, fastställa och dokumentera arbetsrutiner för hur det lokala kvalitetsarbetet för basala hygienrutiner skall bedrivas. Verksamhetschef/enhetschef skall säkerställa att egenkontroller genomförs varje år och att utsett hygienombud finns i verksamheten. 4

7. 2 Vård- och omsorgspersonal Ansvarar för att medverka och följa riktlinjer, arbetsrutiner och direktiv för basala hygienrutiner. All personal har ett personligt ansvar för att känna till gällande riktlinjer och dokument. 7. 3 Hygienombud Inom varje enhet skall minst ett ansvarigt hygienombud finnas. Skall i samråd med verksamhetschef/enhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) genomföra egenkontroller, utforma och uppdatera arbetsrutiner i samråd med berörda, sammanställa statistik och fortbilda övriga medarbetare inom verksamheten. Hygienombud kan bestå av samtliga yrkeskategorier inom en enhet. 7.4 Roll- och ansvarsbeskrivning hygienombud Enhetschef skall i samråd med hygienombud planera avsatt tid för inläsning av aktuella dokument, undervisning och handledning, administrativt arbete samt hygienombudsmöten. o Informationsansvarig vara påläst ta reda på nödvändig information personal brukare/anhöriga o Undervisning/handledning personal nyanställda elever/studenter o Egenkontroller i samråd med enhetschef planera egenkontroller se till att samtlig personal genomför självskattning självständigt genomföra egenkontroller självständigt återkoppla resultat till medarabetare och chefer o Arbetsplatsträffar (APT) informera månadsvis eller mer ofta vid behov o Administrativt arbete upprätta hygienpärm (eller hygienmapp på dator) och upprätthålla aktuella dokument upprätta anpassade dokument/checklistor enligt enhetens behov göra iordning och uppdatera magsjukekit i samråd med enhetschef se till att samtliga medarbetare genomför webbutbildning om basala hygienrutiner o Hygienombudsmöten delta i möte/vidareutbildning med Vårdhygien och MAS 2 gånger/år delta/genomföra grund- och spetsutbildning med Vårdhygien var 6:e vecka (eller var 8:e vecka) genomföra hygienombudsmöten med övriga hygienombud från den egna verksamheten (obs! möten kan genomföras mer ofta än var 6:e vecka om enheten så behöver) 5

8. Egenkontroll Kan genomföras genom självskattning av samtliga medarbetare inom ett givet tidsintervall (bilaga 1) eller via observation inom ett givet tidsintervall med hjälp av hygienombud och ett särskilt observationsformulär (bilaga 2). 8. 1 Självskattning Samtliga medarbetare inom verksamheten genomför en självskattning inom ett givet tidsintervall (bilaga 1). Kontroll skall göras minst 1 g/år. Statistik från genomförd egenkontroll skall skriftligt meddelas MAS av hygienombud och/eller verksamhetschef/enhetschef. 8. 2 Observation Minst en (1) observationsstudie av verksamhetens tillämpning av basala hygienrutiner skall genomföras per år (bilaga 2). Observationen skall genomföras av hygienombud. Statistik från genomförd egenkontroll skall skriftligt meddelas MAS av hygienombud och/eller verksamhetschef/enhetschef. 9. Hygienrutiner för kommunal vård 2014 Dokument Hygienrutiner inom kommunal vård 2014 av Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala läns landsting skall följas och vara väl känt av samtlig personal. 10. Lokala rutiner Inom varje verksamhet skall anpassade arbetsrutiner utifrån enhetens verksamhet, lagstiftning och övriga direktiv gällande basala hygienrutiner utformas. 11. Introduktion av nyanställda och studenter Vid introduktion av nyanställda och studenter ska riktlinjer och lokala arbetsrutiner för basala hygienrutiner gås igenom tillsammans med verksamhetschef/enhetschef, hygienombud och/eller handledare. Dokument Hygienrutiner (bilaga 3) kan användas för genomgång och dokumentation. 12. Bilagor Självskattningsformulär (bilaga 1) Observationsformulär för basala hygienrutiner (bilaga 2) Hygienregler (bilaga 3) 6

Bilaga 1 Resultat till MAS Självskattning av basala hygienrutiner Arbetsplats...Datum Mätningen gäller den första vårdtagare du hjälpte i vårdtagarnära arbete. Ange typ av arbetsmoment:... JA NEJ Handsprit före vårdtagarnära arbete Handsprit efter vårdtagarnära arbete Använt handskar vid vårdtagarnära arbete Använt plastförkläde vid vårdtagarnära arbete Kortärmad tröja Utan ring Utan armband Utan klocka Kort eller uppsatt hår Korta naglar Nagellack eller lösnaglar Motivera eventuella NEJ-svar... 7

Bilaga 2 Resultat lämnas till MAS Observationsformulär för basala hygienrutiner. Verksamhet: Datum: Personal Handskar Plastförkläde 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Summa Handspritning Händer Hår,skägg huvudduk Kortärmad överdel Ange genom X i formuläret där följande alternativ stämmer: Handskar: Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material, tas av direkt efter ett arbetsmoment och byts mellan olika arbetsmoment. Plastförkläde: Används om det finns risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Handspritning: Händer ska tvättas med vatten och flytande tvål innan desinfektion. Vid magsjuka ska händer alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion. Händer ska desinfekteras med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel omedelbart före och direkt efter kontakt med brukare, samt före och efter användning av handskar. Händer ska vara torra innan desinfektion. Händer: Händer och underarmar ska vara fria från ringar, armbandsur och smycken. Naglar ska vara korta och utan nagellack. Lösnaglar får ej förekomma. Arbetskläder: Korta ärmar. Byts dagligen, eller vid behov. Hår: Uppsatt hår om längre än övre axelhöjd. Gäller även långt skägg och huvudduk. 8

Basala hygienregler Bilaga 3 för verksamhet/enhet...... Basala hygienrutiner skall alltid tillämpas inom vård- och omsorg i Knivsta kommun. Tvätta dina händer med tvål och vatten när du är synligt smutsig eller när det finns risk att du kommer i kontakt kroppsvätskor tex vid nedre toalett, inkontinensbyte, vid kräkning, avföring, urin och blod samt sekret och sprita därefter dina händer när de blivit torra. Vid vård av brukare med misstänkt magsjuka ska händer alltid tvättas med vatten och flytande tvål innan desinfektion. Sprita dina händer ofta. Desinfektera händer före rent arbetet, efter smutsigt arbete samt före och efter alla vård- och omvårdnadsinsatser (även om du använt handskar). Handskar (engångs) ska du använda vid arbetsuppgifter då händer riskerar att förorenas av kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Handskar skall avlägsnas direkt efter varje arbetsmoment och bytas mellan olika arbetsmoment. Skyddsförkläde i plast (engångs) ska du använda i omvårdnadsarbetet tex vid personlig omvårdnad, byte av inkontinensskydd men även vid bäddning, hantering av smutstvätt och avfall. Använd även vid de tillfällen då det finns risk att arbetskläderna kan komma i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Smycken i form av ringar, armband eller armbandsur ska du inte använda i vård- och omvårdnadsarbete. Händer och underarmar ska vara fria från smycken. Halsband och örhängen får inte hänga ned och komma i kontakt med brukare. Dina naglar ska vara korta. Lösnaglar eller nagellack får inte användas. Långt hår (och skägg) ska du ha uppsatt i samband med omvårdnadsarbete. Om du använder huvudduk ska den fästas upp, och sedan tvättas dagligen i minst 60 C. Arbetskläder ska användas av all personal som deltar i omvårdnad, service och sjukvård hos vårdtagare och boende. Arbetskläder är kortärmad tröja / bussarong / T-shirt etc. kombinerad med långbyxor eller klänning /kjol. All personal ska ha strumpor. Arbetskläder som tillhandahålls av arbetsgivaren. Arbetskläder: får endast användas på arbetsplatsen ska bytas dagligen samt då den blivit våt eller synligt förorenad s ka tvätas vid minst 60 C. För de arbetsplatser som ej tillhandahåller arbetskläder gäller att arbetsdräkten ska vara kortärmad, bytas dagligen eller vid behov, samt tvättas i minst 60 C. Jag har tagit del av och förstått innebörden av ovanstående: Namn:..Datum: 9