1 (6) 2019-09-03 Artskyddsutredning för detaljplan för del av Träslöv 19:35, Varbergs kommun En naturvärdesinventering (NVI) (Mattson, J. 2017) har gjorts för planområdet samt omkringliggande mark. Under rubriken Förekomst NVI-område beskrivs i vilket naturvärdesobjekt som arten har noterats. NVI:n kan behöva läsas parallellt med tabellen. Endast rödlistade och/eller fridlysta arter ingår i sammanställningen. Se NVI för övriga arter. Information om ekologi, nationell status och trender är hämtad från Artfakta (Artdatabanken, SLU), svensk fågeltaxering, Hur går det för fåglarna? (Naturvårdsverket 2016), Hallands fågelatlas (Wirdheim 2014) samt NVI: n. Häckningsperioder för fåglar är hämtade från en matris över genomsnittliga häckningstider för fågelarter i kontinental zon, i bilaga 3 i Naturvårdsverkets Handbok för artskyddsförordningen, del 1 fridlysning och dispenser, handbok 2009:2. Med lokal bevarandestatus avses populationen i Varbergs kommun alternativt Hallands län beroende på kunskapsunderlag. I tabellen hänvisar förkortningen ASF till artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Granskningshandlingar för detaljplan för del av Träslöv 19:35, inklusive NVI, finns tillgängliga på Varbergs kommuns hemsida. www.varberg.se/aktuellaplaner Bilagor Bilaga 1 Karta över NVI-områden och uppställningsytor
2 (6) Arter upptagna i artskyddsförordningen Art Ekologi Nationell bevarandestatus Lokal bevarandestatus Förekomst NVI-område Generell påverkan Påverkan på bevarandestatus Skyddsåtgärd Vanlig backsippa Förekommer på gräshedar, naturbetesmarker, gravfält, grusåsar; öppna miljöer på torr, helst sandig eller grusig mark. Backsippan gynnas av bete, som dock inte får vara alltför hårt. Den sägs vara speciellt känslig för fårbete. De enskilda plantorna kan vara mycket långlivade och håller sig kvar även när förhållandena under en tid varit ogynnsamma. Fridlyst, ASF 8 Rödlistad (Sårbar, VU) Förekommer sparsamt i södra Sverige, till södra Bohuslän, Västergötland, Värmland, Närke, Västmanland och Uppland. Backsippan har minskat kraftigt i stora delar av landet. Artportalen anger att backsippa observerats på ca 35 huvudlokaler i Varbergs kommun (2010 2019). Ingen information om förändring över tid på lokal nivå. Nuvarande förekomst finns i den nordöstra delen av område 4 (utanför detaljplanområdet). Vid kontakt med floraväktare har framkommit att arten tidigare förekommit väster om den befintliga grusvägen i N-S riktning, som planeras att breddas följd av detaljplanen. Arten har dock inte noterats där på ca 10 år. Förekomsten övervakas genom floraväkteri. Sammanfattande bedömning: Ingen till liten risk för påverkan. Området där förekomst av backsippa noterats ingår inte i detaljplanområdet. Risken för påverkan bedöms som liten då aktuell förekomst övervakas och är välkänd till sin utbredning. Delar av betesmarken inom NVI-område 4 ingår i planområdet, och påverkas vid anläggning av väg under byggtiden samt vid parkeringsytor framför tornets ingång. Arealen av betesmark minskar, men i övrigt försvåras inte fortsatt bete av planläggningen. område 4 tas inte i planbestämmelse, men Blommar i april-maj. Idegran Idegranen är koncentrerad till kustområden. Växer i skog och på klippor, helst i skuggigt läge. Fridlyst i Hallands län, ASF 8 Förekommer på västkusten i Bohuslän, norra Halland, på ostkusten från mellersta Blekinge till sydöstra Gästrikland samt på Öland och Gotland. Artportalen anger att idegran observerats på ca 5 huvudlokaler i Varbergs kommun (2010 2019). Vissa av dessa är dock förvildade. Ingen information om förändring över tid på lokal nivå. Arten är enbart noterad i område 1, vilket ligger utanför planområdet. Område 3 och 5, som påverkas av planläggningen, är något öppnare miljöer där idegran inte noterats. Sammanfattande bedömning: Ingen påverkan. Området där förekomst av idegran noterats ingår inte i detaljplanområdet. område 1 tas inte i planbestämmelse, men Stare Häckar i buskar, dungar, alléer i anslutning till jordbrukslandskap och öppna gräsytor såsom gräsmattor och vägkanter. Födosöker enbart på öppen mark och under häckningstid helt beroende av öppna gräsmarker. Häckningsperiod 10 mars-1 juni. Rödlistad (Sårbar, VU) Antal par i Sverige 2010: 640 000. Arten har enligt häckfågeltaxering minskat med över 50% under perioden 1975 2005. På sikt finns det risk att den försvinner helt från norra Sveriges inland liksom från södra Sveriges skogsbygder. Arten klassas därför som sårbar på den svenska rödlistan. Arten har minskat även i övriga Europa, men verkar vara stabil sedan mitten av 1990-talet enligt den gemensamma europeiska fågelövervakningen Pan European Common Bird Monitoring Scheme (PECBMS). Antal par i Halland 2010: 27 000. Trend i Halland: Minskande 1 Arten är noterad i område 4. Häckningsmiljöer bedöms finnas i område 3 och 5. Lämpliga födosöksmiljöer finns i område 4 och 6. Ianspråktagande av mark: Exploatering i område 3 och 5, samt mindre delar av område 4, medför viss minskning av artens häcknings- och födosöksmiljöer. Planområdet ianspråktar dock en mindre del av de lämpliga livsmiljöer som finns i området (totalt ca 1,5 hektar) och påverkan bedöms därmed vara liten. Störning: Påverkan under byggtiden för vattentornet (beräknat till ca 2 år) kan medföra måttlig negativ påverkan under häckningstid genom buller, trafik Att helt undvika byggnation under häckningsperioden för stare och gulsparv (10 mars-20 aug) skulle medföra att byggtiden för vattentornet fördubblas och att ytterligare häckningsperioder påverkas. Användandefas: Under användandefasen för vattentornet blir påverkan liten. Busk- och trädvegetation tillåts växa upp runt och under tornet för nya häckningsmiljöer. Planläggningen medför obetydlig ökning i trafik till området. Åtgärden kan medföra viss minskning av lämpliga häckningsmiljöer men området bedöms fortfarande hysa ekologiska funktioner för en livskraftig population i form av födosöksmiljöer och boplatsmiljöer. att lokal bevarandestatus påverkas. Tillse att röjning och nedtagning av träd och buskar inom planområdet görs utanför perioden 10 mars-20 aug. Detta säkerställs genom dialog med entreprenör och i 1 Bedömning i Hallands fågelatlas (Wirdheim) samt Hur går det för fåglarna? (Naturvårdsverket)
3 (6) Gulsparv Häckar i öppna miljöer med inslag av träd och buskar, ex. bryn och buskmarker. Boet läggs på marken eller lågt i buske, ofta vid en stenmur, i ett dike, skogsbryn eller liknande. Häckningsperiod: 10 april-20 aug. Födosöker framförallt i öppna landskap. För vuxna individer utgör spannmål ett viktigt inslag i födan. Rödlistad (Sårbar, VU) Antal par i Sverige 2012: 900 000. Den svenska populationen har halverats sedan början av 1980-talet och har minskat med ca 40% under perioden 2005 2014. År 2012 uppskattade man antalet till 900 000 par, men nuvarande population är troligen betydligt lägre. Arten klassas därför som sårbar på den svenska rödlistan. Arten har minskat påtagligt även i Danmark, Norge och Finland och ett flertal andra europeiska länder sedan 1980. Antal par i Halland (2010): Trend i Halland (2002 2014): Svagt negativ 2 Arten är noterad i område 4 och 6. Häckningsmiljöer bedöms finnas i område 3 och 5, samt delar av område 4. Sammanfattande bedömning: Liten-Måttlig påverkan. Ianspråktagande av mark: Exploatering i område 3 och 5, samt mindre delar av område 4, medför viss minskning av artens häcknings- och födosöksmiljöer. Planområdet ianspråktar dock en mindre del av de lämpliga livsmiljöer som finns i området (totalt ca 1,5 hektar) och påverkan bedöms därmed vara liten. Störning: Påverkan under byggtiden för vattentornet (beräknat till ca 2 år) kan medföra måttlig negativ påverkan under häckningstid genom buller, trafik Att helt undvika byggnation under häckningsperioden för stare och gulsparv (10 mars-20 aug) skulle medföra att byggtiden för vattentornet fördubblas och att ytterligare häckningsperioder påverkas. Användandefas: Under användandefasen för vattentornet blir påverkan liten. Busk- och trädvegetation tillåts växa upp runt och under tornet för nya häckningsmiljöer. Planläggningen medför obetydlig ökning i trafik till området. Åtgärden kan medföra viss minskning av lämpliga häckningsmiljöer men området bedöms fortfarande hysa ekologiska funktioner för en livskraftig population i form av födosöksmiljöer och boplatsmiljöer. att lokal bevarandestatus påverkas. Tillse att röjning och nedtagning av träd och buskar inom planområdet görs utanför perioden 10 mars-20 aug. Detta säkerställs genom dialog med entreprenör och i Sånglärka Häckar på öppna fält med låg växtlighet; ej träd och buskar. Undviker kantzoner mot skog och bebyggelse. Häckningsperiod: 20 april-1 aug. Sånglärkan har ett brett födoval. Under häckningstiden äter den främst insekter och andra ryggradslösa djur. Resten av året äter sånglärkan huvudsakligen frön och andra växtdelar. Antal par i Sverige 2010: 800 000. Den svenska populationen har minskat med mer än 60% under perioden 1975 2005. Under den senaste 10-årsperioden har den årliga minskningen uppgått till ca 2 %. Arten klassas som nära hotad på den svenska rödlistan. Den Europeiska populationen har beräknats till 40 80 miljoner par (år 2000) och sånglärkan är trots omfattande minskningar den vanligaste häckfågeln i stora delar av Europas jordbrukslandskap. I Västeuropa har arten minskat kraftigt (halvering i många områden sedan 1970-talet), medan populationerna tycks ha varit stabila i östra Europa. Antal par i Halland (2010): 30 000. Trend i Halland (2002 2014): Minskande 3 Arten är noterad i område 4. Kan förekomma i område 6. Ianspråktagande av mark: Sånglärkan häckar framförallt i öppen betesmark (område 4 och 6) och inte i de busk- och trädmiljöer där tornet huvudsakligen byggs. Delar av område 4 ingår i planområdet och hårdgörs permanent; dock fr.a. enbuskmarker. Störning: Vägbreddning minskar arealen tillgänglig öppen betesmark under byggtiden, men marken återställs inom ett år från avslutad byggnation. Användandefas: Ingen påverkan. Planläggningen medför obetydlig ökning i trafik till området. område 4 och 6 tas inte i 2 Bedömning i Hallands fågelatlas (Wirdheim) samt Hur går det för fåglarna? (Naturvårdsverket) 3 Bedömning i Hallands fågelatlas (Wirdheim) samt Hur går det för fåglarna? (Naturvårdsverket)
4 (6) Ängspiplärka Häckar på fuktiga gräs- och betesmarker. Undviker miljöer med träd- och buskskikt. Föredrar därför svagt eller måttligt hävdad mark. Häckningsperiod: 1 april-1 sept. Antal par i Sverige 2010: 640 000. Arten har minskat kraftigt i antal från mitten av 1990-talet. Dagens population i södra Sverige är avsevärt mindre än före de stora strukturella förändringarna i landskapet och redan från början av 1900-talet finns uppgufter om hur arten nästan försvunnit från delar av landet genom sumpmarkernas torrläggning. Arten klassas som nära hotad på den svenska rödlistan. Antal par i Halland (2010): 3 500 Trend i Halland (2002 2014): Stabil/Svagt negativ 4 Arten är noterad i område 4. Kan förekomma i område 6. Ianspråktagande av mark: Ängspiplärkan häckar framförallt i öppen betesmark (område 4 och 6) och inte i de busk- och trädmiljöer där tornet huvudsakligen byggs. Delar av område 4 ingår i planområdet och hårdgörs permanent; dock fr.a. enbuskmarker. Störning: Vägbreddning minskar arealen tillgänglig öppen betesmark under byggtiden, men marken återställs inom ett år från avslutad byggnation. Användandefas: Ingen påverkan. Planläggningen medför obetydlig ökning i trafik till området. område 4 och 6 tas inte i Ängspiplärkan minskar även i våra grannländer Danmark, Norge och Finland. Enligt den gemensamma europeiska fågelövervakningen Pan European Common Bird Monitoring Scheme (PECBMS) har det sammantaget över Europa skett en måttlig nedgång under perioden 1980--2012. 4 Bedömning i Hallands fågelatlas (Wirdheim) samt Hur går det för fåglarna? (Naturvårdsverket)
5 (6) ÖVRIGA ARTER (ej upptagna i artskyddsförordningen) Backtimjan Växer på torra, sandiga och soliga platser, framför allt betesmarker. Inventeringar visar på en kraftig minskning i södra och mellersta Sverige från mitten av 1900-talet. Artportalen anger att backtimjan observerats på ca 40 huvudlokaler i Varbergs kommun (2010 2019). Noterad i område 4, kan ev. förekomma i område 3. Öppna solbelysta ytor finns i de delar av område 4 där byggvägen anläggs samt vid parkeringsytor framför tornets ingång. Minskningen i yta är dock en begränsad andel av den öppna betesmarken. När byggvägen återställs till naturmark efter planens genomförande, kan mängden öppen sandig mark öka inom området. Detta samt tidigare buskröjning kan skapa nya växtmiljöer som kompensation för eventuell tidigare minskning av förekomsten. område 3 och 4 tas inte i Mark för byggväg får växa igen naturligt efter återställning utan plantering. Silversmygare Förekommer på öppna och gärna torra gräsmarker, bl.a. torrängar och sandiga/grusiga miljöer. Gynnas av normalintensivt bete. Arten är känslig för igenväxning av gräsmarker. Arten har minskat kraftigt sedan 1950-talet och utbredningen är idag koncentrerad till kustnära områden där den fortfarande kan vara tämligen allmän. Artportalen anger att silversmygare observerats på ca 50 huvudlokaler i Varbergs kommun (2010 2019). Sannolikt noterad inom område 4. Delar av område 4 ingår i planområdet. Parkeringsytor framför tornets ingång hårdgörs, vilket ger en permanent minskning av lämpliga livsmiljöer. Anläggandet av byggvägen ger en tillfällig minskning. Majoriteten av livsmiljöerna i området kvarstår. område 4 tas inte i Kopparchampinjon Förekommer på torr och sandig gräsbevuxen betesmark, torrängar och gräsartade sandstäppsmiljöer. Rödlistad (Kunskapsbrist, DD) Funnen på ett fåtal aktuella lokaler i Skåne, Halland, Västergötland och på Öland. Arten är troligen något förbisedd, men förefaller vara mycket ovanlig i landet. Kända växtplatser bör skötas så att arten inte missgynnas. Exploatering och igenväxning är hotfaktorer. Artportalen anger att kopparchampinjon observerats på 1 lokal i Varbergs kommun (2010 2019) (Bastekullen). Exakt placering för arten är oklar, då rapporteringen i Artportalen är gjord med 250 m noggrannhet. Lämplig livsmiljö kan vara område 4. Sammanfattande bedömning: Sannolikt liten påverkan. Delar av område 4 ingår i planområdet. Parkeringsytor framför tornets ingång hårdgörs, vilket ger en permanent minskning av lämpliga livsmiljöer. Anläggandet av byggvägen ger en tillfällig minskning. Majoriteten av livsmiljöerna i området kvarstår. område 4 tas inte i
6 (6)