Syftet med undervisningen i slöjd är att eleverna ges utvecklar sin förmåga att:



Relevanta dokument
Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering.

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Trä- och metallslöjds planering Olaus Petriskolan, Örebro

Lokal studieplan för träningsskolan i estetisk verksamhet för åk 1-9

Kursplanen i ämnet slöjd

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet textilslöjd

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Trä- och metallslöjds planering Olaus Petriskolan, Örebro

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Slöjd - textil

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk

natur och miljö Syfte

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

Lokal pedagogisk planering för årskurs 3 i ämnet Slöjd - textil

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

MÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Behörighetsprov i Slöjd Textil resp. Slöjd Trä och metall, 2015

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

FORMGIVNING. Ämnets syfte

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

ANLÄGGNING. Ämnets syfte

Nationella Skräpplockardagar

FOLK OCH FÄ PÅ LILLARYDSGÅRDEN

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Bild kunskapskrav år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Bl

Slöjd. Grönt, lönt och skönt!

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Hantverksprogrammet (HV)

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Statens skolverks författningssamling

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide

Idé och formgivning Skolan strävar efter att eleven:

Sagt & gjort. House of Alvik

Grindskolans handlingsplan Mål och konkreta åtgärder

Tema Drömmar. Kunskapsmål Efter avslutat arbete skall eleven ha förmåga att:

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

MATEMATIK. Ämnets syfte

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

Bedömningsunderlag förskola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Trassliga trådspelet Troja

MÅLERI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Projektarbete

Vad händer sen? en lärarhandledning

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

Svenska och svenska som andraspråk

Häftiga hästskolampan Hanna

Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd

TRÄ. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet trä ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Svenska som andraspråk

Problemlösning som metod

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Flaxande fjärilen Frida

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Svenska som andraspråk

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli Matematik är en abstrakt och generell vetenskap

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor SLÖJD. Reviderade

Transkript:

Slöjd Syftet med undervisningen i slöjd är att eleverna ges utvecklar sin förmåga att: formge och framställa föremål med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker, välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter, analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp och, tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck. Med vad och hur arbetar vi i slöjdämnet. Vi arbetar i åldersblandade grupper där två årskurser arbetar tillsammans. Grundindelningen är att Åk 3 och 6 arbetar tillsammans och årskurs 4 och 5 arbetar tillsamman men detta kan ändras beroende på gruppstorlekar. Under årskurs 1-2 finns inte slöjdämnet med på schemat men kan ges utrymme inom de andra ämnena. Vad undervisar vi om i slöjd: Detta undervisar vi om i årskurs 1-3 Metall, textil och trä. Urskilja olika materials användningsområde Metall, textil och trä. Urskilja materialens egenskaper såsom fiberstruktur och hållbarhet Benämna de vanligaste handverktygen och redskapen samt kunna använda dem på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Använda enkla former av hantverkstekniker, t ex metalltrådsarbete, sågning, tovning. Tillverka och använda enkla skisser och beskrivningar. Förstå hur de ska läsas, följas och kopplas till enkla beräkningar. Arbetsbeskrivningarna kan vara skriftliga, muntliga och illustrerade. Använda slöjdprocessens olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning, och muntlig utvärdering av arbetsprocessen. Utföra ett utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter. Använda berättelser som inspirationskällor och förebilder i sitt eget arbete, sina egna idéer och egna skapandet. Gärna samverkan med andra ämnen.

Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck. Upptäcka slöjdföremål i närmiljön och urskilja deras funktion och betydelse som bruks-och prydnadsföremål. Upptäcka några slöjdmaterials ursprung t ex ull och svenska träslag Detta undervisar vi om i årskurs 4-6 Metall, textil och trä. Urskilja olika materials användningsområde Metall, textil och trä. Urskilja materialens egenskaper såsom fiberstruktur och hållbarhet. Metall, textil och trä. Urskilja materialens kombinationsmöjligheter. Benämna handverktyg, redskap och maskiner samt kunna använda dem på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Använda några former av hantverkstekniker, t ex virkning och urholkning. Känna till begrepp som används i samband med enkla hantverkstekniker. Tillverka och använda två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar. Förstå hur de ska läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar. Arbetsbeskrivningarna kan vara skriftliga, muntliga och illustrerade. Skisserna kan vara allt från enkla idéskisser till skalenliga modeller. Använda slöjdprocessens olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning, och muntlig utvärdering av arbetsprocessen. Förstå hur delarna i arbetsprocesserna samverkar till en helhet. Utföra ett undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter. Dokumentera sin arbetsprocess i ord och bild, t ex genom loggbok, stopp och skriv, blogg, utställningar. Använda hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för det egna skapandet. Gärna samverkan med övriga ämnen. Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck. Hur färg, form och material kan kombineras och därigenom skapa ett tydligare estetiskt uttryck. Förstå hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar. Utveckla en medvetenhet om vad olika uttryck signalerar och hur de kan uppfattas av andra. Förstå slöjdens historiska och nutida betydelse för individen och samhället. Slöjdverksamhetens betydelse för individens och samhället, historiskt och i nutid. Utveckla kunskaper om resurshushållning. Det kan exempelvis innebära att utveckla kunskaper om hur man kan vara sparsam vid användningen av material, eller hur man kan reparera och återanvända dem.

Så här arbetar vi slöjd: Slöjdarbetet består av flera delar, idéutveckling, överväganden, framställning och värdering. I undervisningen i slöjd får eleverna lära sig att förhålla sig till de olika delarna och att driva sitt arbete framåt, från idé till färdigt slöjdföremål. Nedan följer förtydligande av vad processens olika delar innebär: - Idéutveckling syftar på själva utvecklings-och idéarbetet oavsett var idéerna kommer ifrån. I slöjdundervisningen är det viktigt att eleverna lär sig var och hur impulser till det egna arbetet kan uppstå, till exempel genom att iaktta fenomen, bilder och föremål i omgivningen. Idéutvecklingen kan ske utifrån elevernas egna idéer, en given uppgift där ett problem, ett behov, ett material eller en teknik kan vara utgångspunkt, eller utifrån ett övergripande tema. Med överväganden menas de val och prioriteringar som den slöjdande gör genom att pröva alternativa lösningar för sitt arbete, innan, under och efter arbetet. Det kan till exempel handla om val av material, teknik, verktyg, form, färg och konstruktionssätt. Framställning syftar på görandet, eller själva hantverket, vilket är centralt i slöjdundervisningen. Det innebär att man som lärare behöver hjälpa eleverna att utveckla en förståelse för slöjdarbetens och arbetsprocessers olika delar, och inte i första hand hjälpa dem att framställa föremål. Större fokus på idéutveckling och medvetna överväganden innan framställningen startar, samt värdering såväl under som efter genomfört arbete, är nödvändigt för att balansera ett annars alltför stort fokus på elevernas görande. Det innebär emellertid inte att man ska förringa värdet av det görande som kännetecknar slöjdundervisningen. Att eleverna genom sitt konkreta arbete med framställning av föremål har goda förutsättningar att utveckla sitt tänkande är en av de största förtjänsterna med slöjdämnet. Värdering är en mycket väsentlig del av arbetsprocessen i slöjd. När man värderar reflekterar man innan, under och efter arbetet över vad man har gjort. Att värdera innebär att kunna föreställa sig och beskriva effekter av olika handlingar eller vad som har hänt under processens förlopp och att kunna analysera hur den egna arbetsinsatsen har påverkat resultatet. Det är också en övning i att formulera egna uppfattningar om slöjdföremålens estetiska och symboliska uttryck. Det är väsentligt att värderingen sker såväl före och under som efter själva framställningen. Bedömning Eleven ska kunna: 1-3 Urskilja -Metall, textil och trä. -Materialens egenskaper. -Materialens användningsområden.

Använda -vanliga handverktyg och redskap, kunna benämna dem samt använda dem på ett säkert och ändamålsenligt sätt. -enkla former av några hantverkstekniker. -och utföra enkla skisser och arbetsbeskrivningar. Läsa, följa och koppla dem till enkla beskrivningar. -berättelser som inspirationskällor och förebilder i sitt arbete. Genomföra -slöjdprocessens olika delar -ett utforskande av materialens, redskapens och handverktygens möjligheter. Beskriva -hur färg, form och material påverkar slöjdföremalets uttryck. -slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål. Känna till: - Några slöjdmaterials ursprung 4-6 Urskilja: -metall,textil, trä -materialens egenskaper -materialens användningsområden -materialens kombinationsmöjligheter Använda: - Och benämna handverktyg, redskap och maskiner samt kunna använda dem på ett säkert sätt.

- Några former av hantverkstekniker samt begrepp som används i samband med teknikerna - Och utföra två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar. Läsa, följa och koppla till matematiska beräkningar. - Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande. Genomföra: Dokumentera: Känna till: - Slöjdprocessens olika delar och förstå hur de samverkar som en helhet. - Ett utforskande av materials och hantverksteknikers möjligheter. - Den egna arbetsprocessen - Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck. - Och förstå symboler och färger inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar. - Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid. - Resurshushållning Bilaga: Kunskapskrav i slöjd för åk 6