INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Fonetik och fonologi, 7,5 högskolepoäng Phonetics and Phonology, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori ÅÅÅÅ-MM-DD att gälla från och med ÅÅÅÅ-MM-DD. Förkunskapskrav Grundläggande och särskild behörighet för utbildning på forskarnivå i enlighet med antagningsordningen och den allmänna studieplanen för det aktuella forskarutbildningsämnet. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas doktoranden kunna: Kunskap och förståelse redogöra för olika fonologiska skolor, redogöra för relationen mellan olika fonologiska skolor och fonetiska teorier, Färdighet och förmåga självständigt analysera olika fonetiska och fonologiska teorier, Värderingsförmåga och förhållningssätt problematisera och diskutera olika fonologiska skolor, särskilt i relation till fonetiska teorier. Innehåll Kursen ger fördjupade kunskaper om olika teorier för fonetik och fonologi. Undervisningsformer Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier. Undervisningsspråk: Engelska och/eller svenska

2 / 3 Former för bedömning Kursen examineras individuellt i form av inla mningsuppgifter och kursuppsats eller hemtentamen (besta ms av kursansvarig). Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursen utvärderas i skriftlig eller muntlig form. ------------------------ Litteraturlistan finns i form av bilaga Fonetik och fonologi, 7,5 högskolepoäng/phonetics and Phonology, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle

3 / 3 Litteratur: Gussenhoven, C. & Jacobs, H. (2011) Understanding Phonology, Hodder Education Artiklar tillkommer Fonetik och fonologi, 7,5 högskolepoäng/phonetics and Phonology, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Introduktion till programmering, 7,5 högskolepoäng Introduction to Programming, 7.5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori ÅÅÅÅ-MM-DD att gälla från och med ÅÅÅÅ-MM-DD. Förkunskapskrav Grundläggande och särskild behörighet för utbildning på forskarnivå i enlighet med antagningsordningen och den allmänna studieplanen för det aktuella forskarutbildningsämnet. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas doktoranden: Kunskap och förståelse kunna beskriva grundläggande programmeringsbegrepp såsom funktioner, typer och kontrollstrukturer, kunna beskriva hur man löser enklare problem med hjälp av ett programmeringsspråk, Färdighet och förmåga kunna använda sig av institutionens språkteknologiska labbmiljö och dess grundläggande programvara, ha grundläggande färdigheter i programmering i det programmeringsspråket som kursen använder sig av, ha förmågan att självständigt lösa enklare språkteknologiska problem med hjälp av samma programmeringsspråk, Värderingsförmåga och förhållningssätt kunna göra en informerad bedömning av hur ett problem kan bli representerat och löst med hjälp av ett programmeringsspråk. Innehåll Kursen ger en introduktion till programmering anpassad för att kunna följas av studenter som aldrig tidigare programmerat. Kursen inkluderar en introduktion till grundläggande datavetenskapliga begrepp såsom algoritmer, datastrukturer och programmeringsparadigm. Kursen använder sig av ett för ändamålet lämpligt programmeringsspråk. Dessutom introducerar kursen programmeringsmiljön och grundläggande begrepp, teorier och tekniker som kan användas inom språkteknologisk tillämpning, utveckling eller forskning.

2 / 2 Undervisningsformer Det ingår föreläsningar och laborationer. Undervisningsspråk: engelska Former för bedömning Kursen examineras löpande med laborationer, samt genom en individuell slutuppgift. För uppgiften ska doktoranden skriva ett program i det programmeringsspråk som lärts ut i kursen och en rapport. Uppgiften är att lösa ett problem med anknytning till det egna forskningsområdet genom att tillämpa kursens lärandemål, och att dokumentera denna tillämpning och reflektera över den. Det konkreta ämnet bestäms i samråd med lärare på kursen. Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Godkänd på kursen krävs godkänd på genomförda laborationer och godkänd på den individuella uppgiften. Kursvärdering Kursen utvärderas i skriftlig eller muntlig form. Övrigt Kursen ges tillsammans med LT2111 Introduktion till programmering som ges på avancerad nivå. Introduktion till programmering, 7.5 högskolepoäng/introduction to Programming, 7.5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Litteraturfilosofi, 7,5 högskolepoäng Philosophy of literature, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för Filosofi, Lingvistik och Vetenskapsteori 2017-MM-DD att gälla från och med 2017-MM-DD. Förkunskapskrav Grundläggande och specifik behörighet för utbildning på forskarnivå i enlighet med antagningsordningen och den allmänna studieplanen för det aktuella forskarutbildningsämnet. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas doktoranden kunna: Kunskap och förståelse visa fördjupad kunskap och förståelse inom kursens ämnesområden, ingående redogöra för centrala teoribildningar och frågeställningar inom något eller några av kursens ämnesområden, Färdighet och förmåga ingående analysera några frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder som förekommer i kurslitteraturen, välja och avgränsa frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder i litteraturen som är lämpliga för en kortare kritisk uppsats eller ett konferensbidrag, Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt diskutera, muntligt eller skriftligt, några frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder som förekommer i kurslitteraturen, kritiskt granska rimligheten i de studerade argumentationslinjerna. Innehåll Kursen syftar till att ge fördjupad kunskap inom ämnesområdet litteraturfilosofi.

2 / 2 Undervisningsformer Undervisning sker genom individuella läsuppgifter och övningar. Undervisningsspråk: Engelska och svenska Former för bedömning Kursen examineras individuellt i skriftlig eller muntlig form. Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursen utvärderas i skriftlig eller muntlig form. Litteratur Litteraturlista finns i form av bilaga. Litteraturfilosofi, 7,5 högskolepoäng/philosophy of literature, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moralisk Oenighet, 7,5 högskolepoäng Moral disagreement, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för Filosofi, Lingvistik och Vetenskapsteori 2017-MM-DD att gälla från och med 2017-MM-DD. Förkunskapskrav Grundläggande och specifik behörighet för utbildning på forskarnivå i enlighet med antagningsordningen och den allmänna studieplanen för det aktuella forskarutbildningsämnet. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas doktoranden kunna: Kunskap och förståelse visa fördjupad kunskap och förståelse inom kursens ämnesområden, ingående redogöra för centrala teoribildningar och frågeställningar inom något eller några av kursens ämnesområden, Färdighet och förmåga ingående analysera några frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder som förekommer i kurslitteraturen, välja och avgränsa frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder i litteraturen som är lämpliga för en kortare kritisk uppsats eller ett konferensbidrag, Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt diskutera, muntligt eller skriftligt, några frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder som förekommer i kurslitteraturen, kritiskt granska rimligheten i de studerade argumentationslinjerna. Innehåll Kursen syftar till att ge fördjupad kunskap om filosofiska frågor rörande moralisk oenighet. Många som förordar en anti-objektivistisk eller anti-realistisk hållning inom meta-etiken åberopar den

2 / 2 omfattande och djupgående oenighet som ofta påstås förekomma rörande moraliska frågor. Kursen kommer att behandla hur diskussionen kring denna strategi har utvecklats under senare år. Därvid undersöks hur diskussionen om moralisk oenighet förhåller sig till den debatt inom kunskapsteorin som fokuserar på peer disagreement, hur argumenten som hänvisar till oenighet är relaterade till andra anti-objektivistiska argument (inklusive de som hänvisar till så kallade undergrävande förklaringar av vår förmåga att reflektera moraliskt), samt om samma strategi rimligen kan användas inom andra filosofiska områden där det också finns oenighet (som kunskapsteori) och om detta i sin tur är relevant för bedömningen av argumentet. Undervisningsformer Undervisning ges i form av seminarier och föreläsning utifrån artiklar. Undervisningsspråk: Engelska och svenska Former för bedömning Kursen examineras genom aktivt deltagande i seminarier samt uppsats inom ämnesområdet. Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursen utvärderas i skriftlig eller muntlig form. Litteratur Litteraturlista finns i form av bilaga. Moralisk Oenighet, 7,5 högskolepoäng/moral disagreement, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Reading course: Evidentialism, 2,5 higher education credits Läskurs: Evidentialism, 2,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to : Knowledge and understanding demonstrate knowledge and understanding in the subject areas of the course, discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of some issues, lines of arguments or methods that exist in the literature, select and define issues, lines of arguments or methods in the literature which is suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, any questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the plausibility of the studied lines of argument.

2 / 2 Course content This course focuses on the following themes: What is Evidentialism? Evidentialism and its Rivals Disagreement and Higher Order Evidence Skepticism and Evidentialism Epistemically Responsible Belief Teaching format Teaching is conducted in the form of individual reading tasks and seminars. Primary language of instruction: English Assessment The course is assessed through active participation at seminars and individual presentations of papers. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Bibliography Bibliography is appended. Evidentialism, 2,5 higher education credits/evidentialism, 2,5 högskolepoäng Third Cycle /Forskarnivå

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Reading course: Moral epistemology, 2,5 higher education credits Läskurs: Moralisk epistemologi, 2,5 higher education credits Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to: Knowledge and understanding demonstrate knowledge and understanding in the subject areas of the course, discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of some issues, lines of arguments or methods that exist in the literature, select and define issues, lines of arguments or methods in the literature which is suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, any questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the plausibility of the studied lines of argument.

2 / 2 Course content Both in philosophy and in everyday life, ethical questions often seem to be particularly difficult to answer: one s confidence in the truth of one s own position is often matched by the equal confidence of others with conflicting opinions. In many cases, we eventually seem to have to rely on certain basic intuitions on which we must base our ethical views. But could such basic intuitions be justified, and could we ever resolve disagreements about them? This aim of this course is to examine important issues related to these themes and look at prominent accounts of intuitions and examine how intuitions might justify moral beliefs. The course also examines the idea of wide reflective equilibrium, how it is differentiated from narrow reflective equilibrium, and whether a theory of reflective equilibrium should advert to a prior theory of justified moral intuitions. An important aspect of the course will be to address the relationship between epistemology and metaphysics in ethics. Specific issues discussed in the course includes the relationship between self-evidence of basic moral principles and a priori moral knowledge, whether moral properties can be perceived, the possibility of empirical moral knowledge, the significance of affect and desire in moral epistemology, empirical challenges to moral intuitionism arising from experimental philosophy, and evolutionary debunking arguments against moral realism. Additionally, the course explores the nature of moral testimony and moral expertise: Questions discussed include whether or not there are moral experts, and whether or not moral knowledge can be transmitted purely via testimony. Teaching format Teaching is conducted in the form of individual reading tasks and seminars. Primary language of instruction: English Assessment The course is assessed orally. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Bibliography Bibliography is appended. Moral epistemology, 2,5 higher education credits/moralisk epistemologi, 2,5 högskolepoäng Third Cycle/ Forskarnivå

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Reading course: Moral psychology, 5 higher education credits Läskurs: Moralpsykologi, 5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to: Knowledge and understanding demonstrate knowledge and understanding in the subject areas of the course, discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of some issues, lines of arguments or methods that exist in the literature, select and define issues, lines of arguments or methods in the literature which is suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, any questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the plausibility of the studied lines of argument.

2 / 2 Course content This course examines in depth some problems associated with morality, rationality, and the human psyche. This includes topics such as: acting for reasons, moral responsibility, practical reasoning, moral character, love, modesty, being too good, moral luck, desire, weakness of will. Teaching format Teaching is conducted in the form of individual reading tasks and seminars. Primary language of instruction: English Assessment The course is assessed through active participation at seminars. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Bibliography Bibliography is appended. Moral psychology, 5 higher education credits/moralpsykologi, 5 högskolepoäng Third Cycle/ Forskarnivå

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Reading course: Disagreement in philosophy, 7,5 higher education credits Läskurs: Oenighet i filosofi, 7,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to: Knowledge and understanding demonstrate knowledge and understanding in the subject areas of the course, discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of some issues, lines of arguments or methods that exist in the literature, select and define issues, lines of arguments or methods in the literature which is suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, any questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the plausibility of the studied lines of argument. Course content Disagreement plays a central but potentially puzzling role in philosophical discussion. On the one hand, disagreement that seemingly is fundamental or faultless can underwrite arguments for various

2 / 2 forms of non-cognitivism, contextualism, or relativism in philosophy of science, epistemology, ethics, aesthetics. Such disagreement, many have thought, is best explained on the assumption that there are no objectively correct answers in the domains in question, or, perhaps, that the meanings of the relevant terms are variable and in some way sensitive to the context in which they are used or even assessed. On the other hand, the very possibility of disagreement in these domains has on other occasions formed the basis for serious objections to each of these views. Arguments for various forms of absolutist cognitivism, for example, appeal to the fact that people with fundamentally differing views seem genuinely to disagree, suggesting that the disagreeing parties are concerned with the same aspects of objective reality. The discussion of disagreement emerges as an important part of 20 th century metaethics, starting with C. L. Stevenson s suggestion that moral disagreement should be understood as disagreement in prescription or non-cognitive attitude rather than disagreement about facts, an idea developed further in the work of R.M. Hare, Simon Blackburn, and Allan Gibbard. During the last decade, the discussion has gained new depth in the context of debates between contextualists, relativists, and expressivists about predicates of taste, epistemic modals, indicative conditionals, and other expressions. In work by John MacFarlane, Andy Egan, Tamina Stephenson, Mark Richard and others, this literature has seen the development of new ways of understanding relativistic positions, while in work by Kai von Fintel, Thony Gillies, Janice Dowell, Stephen Finley, David Plunkett, and the organizers, among others, it has given rise to new pragmatic explanations of disagreement phenomena. The course Disagreement aims to provide both an overview of the role that arguments from disagreement have played in the philosophical debate and an understanding of a variety of contemporary accounts of disagreement and how they matter for the relevance of disagreement phenomena in philosophical arguments. Teaching format Teaching is conducted in the form of individual reading tasks and seminars. Primary language of instruction: English or Swedish. Assessment The course is assessed through active participation at seminars and a course paper. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Bibliography Bibliography is appended. Disagreement in philosophy, 7,5 higher education credits/ Oenighet i filosofi, 7,5 högskolepoäng Third Cycle/ Forskarnivå

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Reading course: Rationality and Knowledge, 10 higher education credits Läskurs: Rationalitet och kunskap, 10 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to: Knowledge and understanding demonstrate knowledge and understanding in the subject areas of the course, discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of some issues, lines of arguments or methods that exist in the literature, select and define issues, lines of arguments or methods in the literature which is suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, any questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the plausibility of the studied lines of argument. Course content The course concentrates on several issues involving knowledge and rational belief: What is knowledge, and how does it relate to rational or justified belief? Does a person s knowing something

2 / 2 depend on non-evidential factors such as the practical importance of the person s being correct? Does the justification of a person s belief depend just on facts internal to the person or might it depend on her environment? And what can we learn from thinking about the skeptical position which claims that we re not justified in believing even the most ordinary things about the world around us? Teaching format Teaching is conducted in the form of individual reading tasks and seminars. Primary language of instruction: English Assessment The course is assessed through active participation at seminars and a course paper. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Bibliography Bibliography is appended. Reading course: Rationality and Knowledge, 10 higher education credits/läskurs: Rationalitet och kunskap, 10 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Reading course: The epistemology of Thomas Kelly, 2,5 higher education credits Läskurs: Thomas Kellys epistemologi, 2,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to : Knowledge and understanding demonstrate knowledge and understanding in the subject areas of the course, Discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of some issues, lines of arguments or methods that exist in the literature, select and define issues, lines of arguments or methods in the literature which is suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, any questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the plausibility of the studied lines of argument.

2 / 2 Course content This course focuses on the epistemology of Thomas Kelly. Since more than a decade Kelly promoted a number of refreshing new ideas in epistemology and consequently initiated rethinking of epistemological orthodoxy. Among his main themes are the epistemology of disagreement, the nature of epistemic evidence, and the limits of instrumental rationality within epistemology. Teaching format Teaching is conducted in the form of individual reading tasks and seminars. Primary language of instruction: English Assessment The course is assessed through active participation at seminars. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Bibliography Bibliography is appended. The epistemology of Thomas Kelly, 2,5 higher education credits/thomas Kellys epistemologi, 2,5 högskolepoäng Third Cycle/ Forskarnivå

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Pedagogisk praktik och forskningspraktik, 5 högskolepoäng Pedagogical practice and Research practice, 5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori ÅÅÅÅ-MM-DD att gälla från och med ÅÅÅÅ-MM-DD. Förkunskapskrav Grundläggande och särskild behörighet för utbildning på forskarnivå i enlighet med antagningsordningen och den allmänna studieplanen för det aktuella forskarutbildningsämnet. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas doktoranden kunna: Kunskap och förståelse visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i det egna forskningsämnet, diskutera pedagogiska frågor relaterade till undervisning på högskola och universitet, diskutera pedagogiska och didaktiska frågor relaterade till det aktuella forskarutbildningsämnet, Färdighet och förmåga visa prov på praktiska färdigheter i konkret undervisning i det aktuella forskarutbildningsämnet, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, Värderingsförmåga och förhållningssätt visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, visa fördjupad insikt om forsknings- och undervisningsetik.

2 / 3 Innehåll Kursen består av två moment: (i) Pedagogisk praktik (2,5 hp): kurs med särskilt fokus på undervisning i det aktuella forskarutbildningsämnet. Innehåller träning i undervisningsplanering, verbal och visuell presentationsteknik, examination, och studenthandledning. (ii) Forskningspraktik (2,5 hp): kurs där kommunikation av egna och andras vetenskapliga resultat i skriftlig och/eller muntlig form, för presentation på seminarium, konferens eller workshop, alternativt för publikation i internationell tidskrift, tränas. Inom ramen för detta moment tränas även doktoranden i författandet av projektansökningar. Inom ramen för både den pedagogiska och den forskningsinriktade praktiken (i) och (ii) ovan) förväntas doktoranden också reflektera över samt inhämta fördjupad kunskap om relevant forskningsoch undervisningsetik. Båda momenten tränar också doktoranden i den s.k. tredje uppgiften att på ett pedagogiskt och tillgängligt sätt presentera egna och andras forskningsresultat för en intresserad allmänhet. Undervisningsformer Moment (i): Pedagogisk praktik (2,5 hp). För att godkännas på detta moment behöver studenten: a) Aktivt medverka i den undervisning- och forskningspraktikkurs som ges vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. b) Tillsammans med handledare/medlärare arbeta fram undervisningsmaterial, examinationsuppgifter, mm. för minst en kurs på valfri nivå. Normalt sker detta i samband med att undervisning ges. I det fall doktoranden inte kan erbjudas att själv medverka i undervisningen genomförs denna del av examinationen i samband med handledarens egen undervisning. Moment (ii): Forskningspraktik (2,5 hp). För att godkännas på detta moment behöver studenten: a) Aktivt medverka i den undervisnings- och forskningspraktikkurs som ges vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. b) Såvida inte särskilda skäl föreligger presentera eget forskningsmaterial på minst en internationell konferens. Undervisning sker genom aktiv medverkan i seminarier, deltagande i undervisningsverksamhet, samt individuella läsuppgifter och handledning. Undervisningsspråk: Svenska och engelska Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Pedagogisk praktik och forskningspraktik, 5 högskolepoäng/pedagogical practice and Research practice, 5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle

3 / 3 Kursvärdering Kursen utvärderas i skriftlig eller muntlig form. Övrigt ------------------------ Litteraturlistan finns i form av bilaga Pedagogisk praktik och forskningspraktik, 5 högskolepoäng/pedagogical practice and Research practice, 5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Research ethics in the Faculty of Science, 4,5 higher education credits Forskningsetik för Naturvetenskaplig fakultet, 4,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from 2018-01-01. Entry requirements The course is open to all graduate students enrolled in doctoral or licentiate programs. General and specific entry requirements for third-cycle education at the Faculty of Science according to Admissions Regulations and the general syllabi [allmän studieplan] for the subject areas at hand. Learning outcomes After completion of the course the doctoral student is expected to be able to: Knowledge and understanding in-depth and independent understand the content of important theories in the field of research ethics and its relevance, in-depth and independent analysis of questions, arguments and / or methods that appear in literature in the field of research ethics. Skills and abilities analyse research ethical questions and problems systematically, alone and together with concerned parts, develop an argumentation in research ethics and make autonomous conclusions based on relevant theories, orally and in writing present and discuss identified questions, analysis, argumentations and conclusions in the field of research ethics. Judgement and approach identify and characterize ethical questions and problems within the field of research ethics, in relation to student s scientific work and in relation to student s role as scientists.

2 / 2 Course content Research ethics, including good scientific conduct. Professional ethics in the relevant area (depending on program). Ethical and political theory with relevant application areas, such as technology, environment, health. Science in society, including history of science and technology. Teaching format Lecturing: a few introductory lecturers that deliver theoretical background in relation to relevant cases. Case discussion and problem solving built on real cases and student experience. Student driven information search, analysis, problem solving and written exercises. Collective discussion and peer briefing in seminars. Please note that seminars are mandatory. Primary language of instruction: English. Assessment Examination is based on attendance and a written short essay. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course evaluation is carried out together with the doctoral students at the end of the course, and is followed by an individual, anonymous survey. The results and possible changes in the course will be shared with the students who participated in the evaluation and to those who are beginning the course. Additional information Students are recommended to attend the course after having experience from one year of doctoral studies, the least. The reading list is supplied separate to the syllabus. ------------------------ Research Ethics in the Science Faculty, 4,5 higher education credits/forskningsetik för Naturvetenskaplig fakultet, 4,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Type Theory with Records: From Perception to Communication, 7,5 higher education credits Type Theory with Records: Från perception till kommunikation, 7,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the doctoral student is expected to be able to : Knowledge and understanding demonstrate enhanced knowledge and understanding of the subject areas of the course, discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of issues, lines of arguments or methods from the literature, select and define issues, lines of arguments or methods from the literature that are suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the validity of the studied lines of argument. Course content The course introduces TTR, a Type Theory with Records, as a framework for natural language grammar and interaction. We are taking a dialogical view of semantics. The course covers the formal foundations of TTR as well as TTR accounts of perception, intensionality, information exchange, grammar (syntax and semantics), quantification, modality and other linguistic phenomena. It also covers the relation between TTR and other type theories for natural language semantics, as well as recent extensions and applications of TTR.

2 / 3 Teaching format The course will include both lectures and exercises related to the readings, as well as workshop-style discussions and presentations. Participation in lectures and discussions is mandatory. Primary language of instruction: English Assessment Written or oral examination. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Additional information Bibliography is appended. Type Theory with Records: From Perception to Communication, 7,5 higher education credits/type Theory with Records: Från perception till kommunikation, 7,5 högskolepoäng Third Cycle/ Forskarnivå

3 / 3 Bibliography (preliminary and incomplete) Chatzikyriakidis, S. and Luo, Z. (2017): Modern Perspectives in Type-Theoretical Semantics. Springer. Chatzikyriakidis, S. and Cooper, R. (to appear): Type Theories for Natural Language Semantics. Oxford Research Encyclopedia of Linguistics. To appear online. Cooper, R., & Ginzburg, J. (2015). Type theory with records for natural language semantics. In Lappin and Fox (eds.), Handbook of Contemporary Semantic Theory, pp. 375-407. Cooper, R. (in prep). Type theory and language: From perception to linguistic communication, draft of book chapters. https://sites.google.com/site/typetheorywithrecords/drafts. Cooper, R., Dobnik, S., Larsson, S., & Lappin, S. (2015). Probabilistic type theory and natural language semantics. LiLT (Linguistic Issues in Language Technology), 10. Dobnik S., R. Cooper, and S. Larsson (2013): Modelling language, action, and perception in Type Theory with Records. In D. Duchier and Y. Parmentier, editors, Constraint Solving and Language Processing: 7th International Workshop, CSLP 2012, Orléans, France, September 13 14, 2012, Revised Selected Papers, volume 8114 of Lecture Notes in Computer Science, pages 70 91. Springer Berlin Heidelberg, 2013. Dobnik, S. and R. Cooper. Interfacing language, spatial perception and cognition in Type Theory with Records. Journal of Language Modelling, 5(2):1 29, 2017. Larsson, S. (2013). Formal semantics for perceptual classification. Journal of logic and computation, 25(2), 335-369. Type Theory with Records: From Perception to Communication, 7,5 higher education credits/type Theory with Records: Från perception till kommunikation, 7,5 högskolepoäng Third Cycle/ Forskarnivå