Livscykelanalys bra för NTR A impregnerat trä Martin Erlandsson Temadagar - Träskydd Hindås 2013-11-07
Disposition Vad är en LCA Vad är en PCR och en EPD Fallstudien
CA VAD ÄR EN LIVSCYKELANALYS?
CA Cradle-to-grave (C2G): Livscykeltänkande: Resursernas livscykel och produkternas livstider Primäranv. Slutanv. Linjära användare End of life
CA Cradle-to-grave (C2G): Processteg Naturresurser Återvunna material Insatsvaror f(x) Emissioner; luft, vatten, mark Material till återvinning Restpropd. Produkter
CA Cradle-to-grave (C2G): Processsteg Natural resources Recycled materials Raw materials f(x) Emissions; air, water, ground Material for recycling Residues Livscykelinventering Products Utvinning + Tillverkning + Användning + Restprodukthanteringo
CA LCI and LCIA: Utvinning + Tillverkning + Användning + Restprod.- hantering Livscykelinventering (LCI) (miljöbelastning) Livscykelinventering Miljöpåverkansbedömning (LCIA) Kategoriindikatorer Klimatpåverkan Försurning Marknära ozon Ozonnedbrytning Övergödning Humantoxicitet Ekotoxicitet Markanvändning Resursanvändning Miljömekanism Konsekvenser på skyddsobjekt Mänsklig hälsa Ekologisk hälsa Naturresurser
LCA characteristics Tidsmässiga regler: Utvinning Produktion Användning Restprodth. I går Geografisk upplösning: Idag I morgon Emissioner till luft vatten och mark IC RC RC RC RC RC Platsberoende
PD PCR PCR OCH EPD
CR Produktspecifika regler ger en entydig LCA ISO 14025 PCR LCA EPD Life Cycle Assessment (LCA) Environmental product declarations (EPD) Product Category rules (PCR) EPD gives: Entydiga LCA-resultat LCA-moduler Övrig miljöpåverkan
PD Environmental product declaration (EPD), type III ISO 14025: Miljövarudeklaration Vagga-grind' (C2G) EPD (deklarerad enhet*, ex. kg): Produktion 'C2G med tillval EPD' (deklarerad enhet *): Produktion Vagga-grav' EPD/Jämförande produkt LCA (functional unit, e.g. U-value and m 2 a): Produktion + Användning* + Användning* Restprodukthant. Restprodukthant. * Not an ISO 14025 vocabulary, but introduced in ISO 21930 and EN15804
Informationsmoduler (EN 15804) 'Cradle-to-gate' (C2G) EPD, declared unit (e.g. kg, m 3 ) 'C2G with options EPD, declared unit 'C-G' EPD/Comparative product LCA, functional unit (e.g. U-value and m 2 ) Modul No Skede A1-3 A4-5 B1-7 C1-4 D Production Construction Usage End of life Recycling Validerbar påverkan Scenariobaserad information Extra information
PD Jämförelse med EPD (FU): EPD Nr 1 FU EPD Nr X FU Environmental impact [ mpe ] 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Concrete slabs (5 cm) Wooden deck (22*95) Wooden deck (dried 22*95)
TR A FALLSTUDIEN
Introduktion LCA är tidigare gjort för bl.a. kreosot och CCA LCA-beräkningar ger möjlighet till bonuspoäng i miljöklassningssystem (BREEAM, LEED, CEEQUAL) Ny standard för LCA-baserade miljövarudelarationer (EN15804) kopplat till nya byggproduktförordningen (CPR) Trafikverket har som mål att ställa krav på EPD/LCA Diskussion pågår om att ta med human- och ekotox: - I nuvarande metoder missgynnas metaller - Gamla metoderna var bättre?! - Ny metod på gång ReCiPe v2. Klar dec -12, före sommaren 2013???! Human- och ekotox ingår därför inte i beräkningarna
Studiens omfattning Mål: Vad är miljöskillnaden mellan att använda ett inhemskt impregnerat virke i förhållande till ett mer naturligt beständigt träslag som transporterats långväga? Metod: Samma metodik som används till byggproduktförordningens miljövarudeklaration används (EN 15804), inklusive de obligatoriska miljöpåverkanskategorierna Syfte: Hela livscykeln inventeras och avspeglar svenska förhållanden. Med de miljöaspekter som ingår i EN 15804 får man veta alternativens prestanda m.a.p. miljöpåverkan och resurshushållning, givet att alla toxiska aspekter är acceptabla.
Fallstudie: Stängselstolp Uppgifter från tre företag Derome, OctoWood/Bräcke stolpar, Fyrås Trä & Impregnering (samt stämt av mot Martinsson, SCA och Ingarps träimpregnering) och BASF Alternativa material är plast, robinia och lärk Staket för djurhållning vald då andelen trä dominerar Hur bestämmer vi beständighetsdata för alternativen? Hur översätter man rötindex mot förväntad medellivsläng? Brist på dokumenterad beständighetsdata för alla alternativen Beräkningarna för tillverkning av stolp av lärk och robinia baseras på antaganden
Häststaket med slanor
Häststaket med metalltråd
Robinia Finns som, sågad stolpe hela barkade stolpar delade stolpar (halva) kvartsdelade stolpar (bilder från: http://www.robinie.dk/hegn.php)
Analyserade altarnativ Häststaket: 2,5 meters trästolpe alternativt 2,4 meters plaststolpe satt med ett c/c avstånd 2 meter och två slanor inklusive två eltrådar. Häststängsel: 1,8 meters plast- eller trästolpe satt med ett c/c avstånd på 4 meter och tre eltrådar.
Rötindex, EN 252 75 Referens: Träskydd status, testmetoder och framtida utmaningar. ULRIKA RÅBERG, NASKO TERZIEV, Fakta Skog, nr 14 2006, Sveriges lantbruksuniversitet
Wolmanit CX-8 (NTR A) i mark Här antagen utveckling Referens: BASF, personlig kommunikation 2012
Sibirisk och Europeisk lärk, olika ursprung - Simlångsdalen Rötindex för provstavar i mark enligt EN 252 från fältförsök i Simlångsdalen (överst) respektive Ultuna (nederst), där kärnved (röd) respektive splintved (svart) från furu jämförts två slags lärk (Larix sibirica, Larix decidua) från två växtplatser Larix sib. från Sibirien (grön) och Sverige (blå) samt Larix dec. från Sverige (gul). (referens: Pockrandt 2012)
Det går inte att visa bilden för tillfället. Sibirisk och Europeisk lärk, olika ursprung - Ultuna Rötindex för provstavar i mark enligt EN 252 från fältförsök i Simlångsdalen (överst) respektive Ultuna (nederst), där kärnved (röd) respektive splintved (svart) från furu jämförts två slags lärk (Larix sibirica, Larix decidua) från två växtplatser Larix sib. från Sibirien (grön) och Sverige (blå) samt Larix dec. från Sverige (gul). (referens: Pockrandt 2012)
Lärk mm (samt NTR AB) i mark Furu/Gran Lärk (fr Europa) (Danmark) Referens: Fältförsök med träskyddsmedel för klass AB. Resultat efter 15 års exponering. Pia Larsson Brelid, Jöran Jermer, Ingvar Johansson. SP 2011:70
Robinia, 5 tyska fältförsök enligt EN 252 Furu 7 EU-lärk 8 Robinia 10-12 Referens: Medelvärde av beständighet baserat på 150 provbitar (500 x 50 x 25 mm) per träslag, Rapp et al 2006
Lärk och Robinia: Betydande miljöpåverkan från transport
Sammanfattning antagna livslängder Materialval NTR A Sibirisk lärk från Sibirien Senvuxen Robinia (falsk Akacia) Återvunnen polyeten (PE) Praktisk livslängd, år (känslighetsanalys) Anmärkning 20 Fältdata/EN 252 och LCI baseras på Wolmanit CX-8 12 (8) Fältdata enl EN 252 12 (8) Råvara från Centraleuropa. Fältdata enl EN 252 20 (30) Inga publicerade beständighetsdata.
Deklarerad enhet, kg CO 2 e/sektion (utan hänsyn till beständigheten)
Funktionell enhet, kg CO 2 e/sektion & år (medhänsyn till beständigheten)
Relativt bidrag till alla miljöpåverkanskategorier häststaket, basscenariot (fig. 15)
Relativt bidrag till alla miljöpåverkanskategorier elstängsel, basscenariot (fig. 16)
Funktionell enhet, kg CO 2 e känslighetsanalys (fig. 17) NTR A 20 Lärk 12 Robinia 12 Plast 20 år NTR A 20 Lärk 8 Robinia 8 Plast 30 år
Sammanfattning Ansatta data har används för lärk och robinia, men transportens betydelse är avgörande och data kan därför anses relativt representativa. Bättre metoder för normalisering av fältdata från olika försök och tolkning av rötindex för livsländsprediktion borde utvecklas LCA beräkningarna visar att stängselstolpen av NTR A trä alltid är det mest gynnsamma alternativet m.a.p. klimatpåverkan baserat på de förutsättningar som gjorts Om plast eller Sibirisk lärk är det sämre valet bestäms till stor del av antagen livslängd Rapporten omfattar alla de obligatoriska miljöpåverkanskategorierna som skall användas enligt byggproduktdirektivets miljövarudeklaration (EPD) IVL rapporten finns på Svenska nr B2102 och på engelska B2102E
Sammanfattning IVL rapporten finns på svenska nr B2102 och på engelska B2102E, www.ivl.se
Det finns inga miljövändliga material
Det finns inga miljövändliga material utan bara bättra eller sämre materialval i olika tillämpningar. I vilka tillämpningar är dina produkter ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt konkurrenskraftiga? = ditt strategiska hållbarhetssortiment