Anneli Lönnborg 2010-04-12 Meddelad i Göteborg Mål nr Enhet 1:3 1 KLAGANDE Rian Khosho Khaleel, 19790204 Ombud: Jur. kand. Alain Soussi Aequitas Juridik Box 240 03 104 50 Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Göteborg 428 80 Kållered ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 8 juni 2009, diarienr 11-138901 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716, UtlL) SLUT Migrationsdomstolen avslår yrkandet om muntlig förhandling. Migrationsdomstolen bifaller överklagandet och beviljar Rian Khosho Khaleel permanent uppehållstillstånd. Det ankommer på Migrationsverket att utfärda bevis om tillståndet och även i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av denna dom. Dok.Id 2133 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 53197 Sten Sturegatan 14 031-732 70 00 031-711 78 59 måndag fredag 400 15 Göteborg E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se 09:00-15:00
BAKGRUND 2 Rian Khosho Khaleel ansökte den 18 september 2008 tillsammans med sin mor och sin minderåriga bror om uppehållstillstånd i Sverige på anknytning till sin far, Khosho Khaleel Khosho Kosho, som är bosatt i Sverige sedan den 19 maj 2008. Modern och den yngre brodern beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige den 24 april 2009. Rian Khosho Khaleel har nu ansökt om uppehållstillstånd för att återförenas med sina föräldrar och sin bror. Migrationsverket har avslagit hans ansökan med i huvudsak följande motivering. Rian Khosho Khaleel är 30 år och tillhör därför inte Khosho Khaleel Khosho Koshos kärnfamilj. Rian Khosho Khaleels ansökan om uppehållstillstånd lämnades in relativt snart efter det att fadern fick permanent uppehållstillstånd i Sverige. Rian Khosho Khaleel har levt i samma hushåll som sin far från den dagen han föddes till dess att fadern lämnade Irak i juli 2007. Rian Khosho Khaleel bor idag tillsammans med sin mor och en bror. De bor tillfälligt hos en farbror och hans familj. Rian Khosho Khaleel och hans far har regelbunden telefonkontakt med varandra via modern. Farbrodern hjälper till med försörjningen under tiden de tillfälligt bor där. Det har inte visats att det finns ett sådant särskilt beroendeförhållande mellan Rian Khosho Khaleel och hans far som gör det svårt för dem att leva åtskilda. Rian Khosho Khaleel har nära anhöriga kvar i hemlandet som han bör kunna få stöd av. Bl.a. bor Rian Khosho Khaleels farbror, moster och två av hans systrar kvar i Irak. Han bedöms därför inte kunna få uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a första stycket 2 utlänningslagen. Kopia av handlingar som styrker Rian Khosho Khaleels hälsosituation samt att han är beroende av ständig hjälp och inte kan arbeta har lämnats in i ärendet. Av handlingarna framgår att Rian Khosho Khaleel har tillgång till vård i hemlandet. Den medicinska vård som krävs i Rian Khosho Khaleels fall finns således i hans hemland. Även om Rian Khosho Khaleels situation kan anses öm-
3 mande kan den inte anses vara så udda att det utgör synnerliga skäl för att bevilja uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 a tredje stycket utlänningslagen. Inte heller i övrigt finns skäl att bevilja uppehållstillstånd i Sverige. YRKANDEN M.M. Rian Khosho Khaleel överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att han ska beviljas uppehållstillstånd. Vidare yrkar han att migrationsdomstolen håller muntlig förhandling i målet. Till stöd för sin talan anför han bl.a. följande. Han är nära anhörig till sin i Sverige bosatta far, Khosho Khaleel Khosho Kosho. Han har på grund av sin svåra utvecklingsstörning stått i beroendeförhållande till sin far hela livet. Vidare har han fram till att fadern flydde till Sverige haft hushållsgemenskap med honom och han har ansökt om återförening med fadern i nära anslutning till att fadern beviljades uppehållstillstånd i Sverige så som skyddsbehövande i övrigt. Hans beroendeförhållande till sin biologiske far har sin grund främst genom att han är gravt utvecklingsstörd. Någon egentlig diagnos har läkare i Irak inte kunnat fastställa utan tillståndet benämns Mental Retardation with behaviour disorder. Han uppvisar symptom som inbundenhet, talsvårigheter, svårigheter att förflytta sig, svårigheter att gripa tag om föremål och kraftig synnedsättning. Han är även ibland utåtagerande. Den medicinering han får utgörs av antidepressiva och lugnande medel. Någon kontinuerlig vård eller behandling får han inte. Hans far har under hela hans uppväxt skött alla hans samtliga angelägenheter inklusive duschning, påklädning, tandborstning, kontakter med myndigheter m.m. Hans far är i allt väsentligt hans förmyndare. De irakiska myndigheterna har bedömt honom som otillräknelig och han beskrivs i utlåtanden ha en mental kapacitet motsvarande ett femårigt barn.
4 Hans boendesituation ser ut så att han bor inneboende hos sin farbror utanför Mosul. Rummet betalar hans far för genom att låna pengar från släktingar i Sverige. Bostaden är mycket trångbodd då även hans farbror med fru och fem barn bor där. Hans två systrar är båda gifta och har två barn vardera. Även de bor under mycket trånga förhållanden. Hans moster bor tillsammans med sin gifta dotter och dennes make och tre barn. Han har ingen kontakt med sina systrar eller sin moster. Han har överhuvudtaget inga sociala relationer utöver den han har med sin far och mor. Utöver ovanstående är han kristen precis som sin övriga familj. Området kring Mosul bedöms vara ett av de svårast drabbade områdena vad gäller övergrepp, mord, kidnappningar och utpressning av kristna. I oktober 2008 utfördes en regelrätt etnisk rensning av staden och i flykten försvårades hans omväxlande depressiva/våldsamma utbrott. Hans omständigheter idag kan i allt väsentligt liknas vid husarrest. Stressen han känner yttrar sig genom att han har slitit bort sina ögonbryn och vid ett tillfälle också klippt sönder sina kläder. Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och hänvisar till vad som anförts i det överklagade beslutet Rian Khosho Khaleel har i yttrande härefter bifogat artikel från Svenska Dagbladet den 13 oktober 2008 med rubriken Tusentals kristna flyr Mosul, Migrationsöverdomstolens avgörande den 5 juni 2009 i mål UM 1132-09 (MIG 2009:26), artikel från Bloomerg.com den 10 augusti 2009 Iraq Bomb Blast Kill at Least 41, Hurt 230 in Baghdad, Mosul och översatt intyg till styrkande av hans handikapp från Alrasheed Military Hospital. Han har även erkänts som flykting enligt UNHCR och bifogar härför registreringsbevis. Han tillägger också att han numera befinner sig i Syrien tillsammans med sin mor då situationen i hans hemort var ohållbar. Mo-
5 dern är psykiskt skör och har uppsökt vård för detta. Han bifogar till stöd för detta ett läkarintyg. Migrationsverket har yttranden härefter anfört bl.a. följande. Artiklarna handlar om händelser som skedde för snart ett år sedan och föranleder inte någon ny bedömning i ärendet. Man är medveten om att den allmänna situationen i Irak är svår och att där förekommer bombattentat såväl som annat våld. Det måste dock vara endast i undantagsfall som den allmänna situationen kan vara en del i grunden för uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 a utlänningslagen. Domen från Migrationsöverdomstolen tar upp ett sådant undantagsfall. I den domen ansågs det att den klagande inte hade tillgång till adekvat vård och inte hade möjlighet till egen försörjning eller bostad i sitt hemland. Vidare ansågs den klagandes säkerhetsmässiga och humanitära situation i gränslägret framstå som särskilt utsatt. Detta sammantaget ansågs utgöra sådana ömmande och udda omständigheter att grund förelåg för att bevilja permanent uppehållstillstånd på grund av synnerliga skäl. I det nu aktuella målet framgår det att Rian Khosho Khaleel har tillgång till vård i hemlandet. Det har även framkommit att han har nära anhöriga kvar i hemlandet och att han bor hos sin farbror samt att hans far bidrar till hans försörjning. Någon ny bedömning anses därför inte föranledd. Vad beträffar att Rian Khosho Khaleel erkänts som flykting av UNHCR anförs bl.a. att ett sådant är av underordnad betydelse i ärendet då UNHCRs utfärdande av flyktingcertifikat inte är någon garanti för att personen ifråga skulle anses vara flykting i enlighet med svensk utlänningslagstiftning. UNHCR är relativt generös i sin bedömning och utfärdar i vissa situationer, då det rör sig om stora flyktingströmmar, flyktingcertifikat baserat på tillhörighet till en viss grupp utan att göra en individuell bedömning. Ett flyktingcertifikat utfärdat av UNHCR har således inte någon rättsverkan i Sverige. Utfärdande av flyktingcertifikat är snarare ett sätt för UNHCR att uppmärksamma det värdland personen befinner sig i när certifikatet utställs, personens situation samt att personen ifråga inte bör återförvisas med tvång till
6 ett land där det, enligt UNHCRs bedömning, finns risk för att han eller hon kan komma att utsättas för skyddsgrundande behandling. SKÄL Muntlig förhandling Förfarandet i migrationsdomstol är skriftligt. Muntlig förhandling ska dock hållas i migrationsdomstol, om en utlänning som för talan i målet begär det samt att förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar emot det (16 kap. 5 första och tredje styckena UtlL). Migrationsdomstolens bedömning Migrationsdomstolen gör bedömningen att muntlig förhandling är obehövlig mot bakgrund av utgången i målet. Uppehållstillstånd på grund av särskilt beroendeförhållande Uppehållstillstånd får, om inte särskilda skäl hindrar det, ges till en utlänning som på något annat sätt än som avses i 5 kap. 3 UtlL eller i denna paragraf är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet (5 kap. 3 a första stycket 2 UtlL). Av förarbetena till bestämmelsen framgår bl.a. följande (prop. 1996/97:25 s.113 och prop. 2004/05:170 s. 181). Gemensamt för de släktingar som kan komma ifråga för uppehållstillstånd på grund av tidigare hushållsgemenskap måste vara att det finns någon form av beroendeförhållande som gör
7 det svårt för släktingarna att leva åtskilda. Det särskilda beroendeförhållandet kan vara uppfyllt om släktingarna har levt i samma hushållsgemenskap omedelbart innan den som bor i Sverige har flyttat hit och ansökan om familjeåterförening ges in relativt snart efter det att den personen har bosatt sig här. Även andra faktorer såsom släktskapet, sökandens civilstånd och sökandens ålder kan vägas in i bedömningen av om ett särskilt beroendeförhållande finns. Hushållsgemenskapen och beroendeförhållandet ska ha förelegat redan i hemlandet. Tidpunkten för anknytningspersonens bosättning i Sverige ska avse det tillfälle då denne fått permanent uppehållstillstånd. Självfallet måste dock hänsyn tas till att praktiska svårigheter kan ha medfört att det inte varit möjligt för släktingen utomlands att ge in ansökan om uppehållstillstånd omedelbart efter det att anknytningspersonen bosatt sig här. Migrationsdomstolens bedömning Migrationsdomstolen konstaterar inledningsvis att Rian Khosho Khaleel inte tillhör Khosho Khaleel Khosho Koshos kärnfamilj i de avseenden lagstiftaren har avgränsat denna personkrets till (make/maka, sambo eller barn under 18 år). Han omfattas därför inte av reglerna i 5 kap. 3 UtlL. I målet är ostridigt att hushållsgemenskap i hemlandet förelegat mellan Rian Khosho Khaleel och hans familj, då främst vad gäller hans far och mor, omedelbart innan dels hans far flyttade till Sverige och dels innan hans mor därefter fick uppehållstillstånd i Sverige. Fadern, Khosho Khaleel Khosho Kosho, beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige den 19 maj 2008 och Rian Khosho Khaleel ansökte tillsammans med sin mor och sin yngre bror om att familjeåterförenas med honom i Sverige den 18 september 2008. Ansökan om familjeåterförening får således anses ha givits in relativt snart efter det att fadern fick permanent uppehållstillstånd i Sverige.
8 Frågan är om anförda beroendeförhållande mellan Rian Khosho Khaleel och Khosho Khaleel Khosho Kosho är ett sådant särskilt beroendeförhållande, vilket gör det svårligen för dem att leva åtskilda. Av utredningen i målet framgår att Rian Khosho Khaleel lider av en utvecklingsstörning som han i sitt överklagande uppger benämns Mental Retardation with behaviour disorder. Av tjänsteanteckning från Migrationsverket den 12 maj 2009 framgår att i målet har lämnats in kopior på original avseende Rian Khosho Khaleels utvecklingsstörning. Handlingarna som är följande. Läkarintyg från Dr. Rodwan Al-Tuhaft (specialist psykiatriker) som styrker att Rian Khosho Khaleel är utvecklingsstörd med omogen utvecklad personlighet och psykiska besvär. Id-kopia från vårdavdelning i Ninawi i Irak som styrker att Rian Khosho Khaleel är registrerad på avdelningen och är berättigad till förmåner för utvecklingsstörda. Militärtjänstbok som styrker att Rian Khosho Khaleel på grund av hälsotillstånd inte får utföra militärtjänst. Vidare, intyg från militärsjukhuset Al- Rashid som styrker att Rian Khosho Khaleel är utvecklingsstörd och därför saknar arbetsförmåga. På grund av sin utvecklingsstörning har Rian Khosho Khaleel, trots sin ålder om 30 år, aldrig bott själv. Han har fram till att fadern flydde till Sverige bott tillsammans med sin familj och därefter inneboende hos sin farbror tillsammans med sin mor och yngre bror. Hans boendekostnad ombesörjs av hans far. Fram till dess modern beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige skötte hon om Rian Khosho Khaleel. Av yttrande den 1 november 2009 framgår dock att fadern numera befinner sig i Syrien för att vårda sin son med anledning av att modern, efter att hon beviljats permanent uppehållstillstånd, befinner sig i Sverige.
9 Rian Khosho Khaleel har uppgett att han har två systrar kvar i Irak som är gifta och har barn. Han har härutöver en moster och en farbror. Hans sociala kontakt med släktingarna är dock få bl.a. på grund av hans problem med talet, hans utåtagerande beteende och att hans släktingar själva befinner sig i en svår situation med hänsyn till rådande motsättningar i Irak. Tilläggas ska också att Rian Khosho Khaleel befinner sig i Syrien medan hans släktingar är kvar i Irak. Rian Khosho Khaleel har också anfört att han på grund av sin kristna etnicitet och den utsatta situation kristna upplever i Irak, och då främst Mosul, inte kan återvända till Irak. Dessa uppgifter har inte i sak bemötts av Migrationsverket. Rian Khosho Khaleels far beviljades dock permanent uppehållstillstånd i Sverige på den grunden att de hot och beskjutningar han utsatts för ansågs ha samband med hans religiösa ledarskap och de svåra motsättningar som råder i delar av Irak. Det bedömdes därför föreligga risk för att Khosho Khaleel Khosho Kosho skulle, vid ett återvändande till hemlandet, komma att utsättas för allvarliga övergrepp. Vid bedömningen av om ett särskilt beroendeförhållande föreligger och om andra än Rian Khosho Khaleels föräldrar kan ta hand om honom, måste en samlad bedömning av Rian Khosho Khaleels situation göras. Av betydelse är därvid åberopandet av att Rian Khosho Khaleel är utvecklingsstörd och att han således får anses tillhöra en särskilt utsatt grupp. Till stöd härför har lämnats in intyg om hans hälsosituation samt att han är berättigad till förmåner så som utvecklingsstörd samt att han är arbetsoför. Migrationsverket har anfört att det av inlämnade handlingar framgår att Rian Khosho Khaleel har tillgång till vård i hemlandet och att den medicinska vård som Rian Khosho Khaleel kräver finns att tillgå i hemlandet. Migrationsdomstolen konstaterar dock att det av handlingarna inte framgår hur denna vård är utformad, utan enbart att Rian Khosho Khaleel står på antidepressiva medel och lugnande preparat.
10 För en person som uppges sakna talets förmåga är det enligt migrationsdomstolen osannolikt att denna på egen hand, utan sina föräldrar eller andra nära anhöriga, kan uppbringa adekvat vård i ett land med svåra motsättningar. Även om det av handlingarna i målet inte framgår vilken form av utvecklingsstörning Rian Khosho Khaleel lider av och inte heller omfattningen av hans vårdbehov, får handlingarna ändock anses styrka att Rian Khosho Khaleel inte klarar sig på egen hand. Detta oavsett om han enligt utlänningslagen är att anse som vuxen. Vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter i målet anser migrationsdomstolen att vad som framkommit om Rian Khosho Khaleels sociala och ekonomiska situation ger stöd för att det föreligger ett sådant särskilt beroendeförhållande som utlänningslagen stipulerar. Mot bakgrund härav föreligger förutsättningar för att bevilja Rian Khosho Khaleel uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 a första stycket 2 UtlL. Överklagandet ska därför bifallas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3110) Katrine Olsson I avgörandet har deltagit rådmannen Katrine Olsson och nämndemännen Inger Rasmusson, Bill Wallberg och Anna Domstad. Föredragande i målet har varit Anneli Lönnborg.
Bilaga 1 HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL DV 3110 2006-07 Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. www.domstol.se