LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2015-02-11 9 (27) 7 FÖRSLAG TILL INRIKTNINGSBESLUT OM NYTT INSAMLINGSSYSTEM FÖR VILLA- OCH FRITIDSHUSHÅLLEN I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-060 Dagens insamlingssystem för villa- och fritidshushållens avfall i Lysekils kommun uppfyller inte arbetsmiljökraven och måste förbättras. Plockanalyser gjorda på det säckavfall Rambo samlar in från hushållen och kör till förbränning visar samtidigt att alltför mycket återvinningsbara förpackningar, tidningar och matavfall slängs. Europeiska och nationella miljömål visar att vägen till ett långsiktigt hållbart samhälles avfallshantering går via ökad resurshushållning, bland annat genom kraftigt ökad utsortering till återvinning av både material, näring och energi. Lysekils kommun behöver snarast ta beslut om vilket framtida insamlingssystem villa- och fritidshushållen ska få. Inför beslut har Rambo AB provat fastighetsnära insamling av hushållens källsorterade avfall i 4-fackskärl, hemsortering, för att se ifall detta insamlingssystem skulle kunna fungera i kommunen. Beslutsunderlag Rambo AB tjänsteskrivelse med bilagor. Yrkande Mats Karlsson (M), Jan-Olof Johansson (S): att inriktningsbeslutet till nytt insamlingssystem för hushållens avfall är alternativ 2, frivillig utsortering av matavfallet. Ronald Rombrant (LP): att ledningsutskottet antecknar ärendet samt att behandla ärendet på kommunstyrelsens sammanträde i mars. Propositionsordning Proposition på Mats Karlssons m.fl. yrkande mot Ronald Rombrants yrkande. Proposition Ordförande ställer proposition på Mats Karlssons m.fl. yrkande mot Ronald Rombrants yrkande och finner att ledningsutskottet beslutar enligt Mats Karlssons m.fl. yrkande. Ledningsutskottets förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar Rambo AB:s inriktningsbeslut till nytt insamlingssystem för hushållens avfall alternativ 2, frivillig utsortering av matavfallet i Lysekils kommun. Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ger Rambo AB i uppdrag att utforma förslag till nya lokala avfallsföreskrifter och ny renhållningstaxa. Förslaget ska presenteras vid kommunfullmäktiges sammanträde så snart som möjligt 2015. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen JUSTERING Sign:
1 (20) Förslag till inriktningsbeslut om nytt insamlingssystem för villa- och fritidshushållen i Lysekils kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Rambo AB:s huvudförslag, alternativ 1 nedan, till nytt insamlingssystem för hushållens avfall i Lysekils kommun som inriktningsbeslut. Förslaget innebär att Lysekils kommun: Inför obligatorisk utsortering av matavfall för villa- och fritidshus. Utsorterat matavfall ska antingen lämnas i Rambos insamlingssystem till central rötning eller hemkomposteras. Jämställer utsortering till rötning och hemkompostering i avfallstaxan. Detta innebär att ingen taxerabatt ges till hemkomposterare. Erbjuder fastighetsnära insamling av förpackningar, tidningar, ljuskällor och batterier i 4- fackskärl i de geografiska områden/utmed de vägar där stort sopfordon tar sig fram. Erbjuder insamling av matavfall och restavfall i brunt och grönt kärl i de geografiska områden/utmed de vägar där stort sopfordon inte tar sig fram. Kommunstyrelsen ger samtidigt Rambo AB i uppdrag att utforma förslag till nya lokala avfallsföreskrifter och ny renhållningstaxa. Förslaget ska presenteras vid kommunfullmäktiges sammanträde så snart som möjligt 2015. Sammanfattning Dagens insamlingssystem för villa- och fritidshushållens avfall i Lysekils kommun uppfyller inte arbetsmiljökraven och måste förbättras. Plockanalyser gjorda på det säckavfall Rambo samlar in från hushållen och kör till förbränning visar samtidigt att alltför mycket återvinningsbara förpackningar, tidningar och matavfall slängs. Europeiska och nationella miljömål visar att vägen till ett långsiktigt hållbart samhälles avfallshantering går via ökad resurshushållning, bland annat genom kraftigt ökad utsortering till återvinning av både material, näring och energi. Lysekils kommun behöver snarast ta beslut om vilket framtida insamlingssystem villa- och fritidshushållen ska få. Inför detta beslut har Rambo AB provat fastighetsnära insamling av hushållens källsorterade avfall i 4-fackskärl, Hemsortering, för att se ifall detta insamlingssystem skulle kunna fungera i vår kommun. I denna skrivelse redogör Rambo för bakgrund, nuläge i kommunen och resultatet av Hemsorteringstestet. Vi redovisar också fyra olika möjliga nivåer på insamlingssystem, inklusive investerings- och taxeberäkningar. Rambo AB:s styrelse förordar alternativ 1 utifrån ett långsiktigt klimat- och miljöperspektiv.
2 (20) Bakgrund Miljö För att nå ett långsiktigt hållbart samhälle behöver både resursslöseri och miljöpåverkan från avfall minska avsevärt. Sverige har idag en väl utvecklad teknik för förbränning med energiåtervinning och vi materialåtervinner relativt mycket jämfört med flera av världens länder. Med hänsyn till den stora mängd naturresurser som vi förbrukar i dagens samhälle blir det i framtiden dock nödvändigt att materialåtervinna betydligt mer av resurserna, istället för att som idag förbränna en alltför stor del av dem. Sveriges riksdag har därför fastslagit nationella miljömål. Det övergripande Generationsmålet lyder: Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. I Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö beskrivs de tillstånd, för bland annat samhällets avfallshantering, som måste uppnås för att vi ska klara generationsmålet: Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallssystem och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplanering och övrig fysisk planering. Lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov. Avfallshanteringen är effektiv för samhället och enkel att använda för konsumenterna. Avfallet förebyggs. Resurserna i det avfall som uppstår tas till vara så långt möjligt. Avfallets risker för hälsa och miljö minimeras. Utifrån miljökvalitetsmålen fastställer regeringen fortlöpande konkreta Etappmål. I dagsläget finns följande etappmål för hushållsavfallet: Senast 2018 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas så att växtnäring tas till vara, där minst 40 % behandlas så att även energi tas tillvara. Matavfallet innehåller både energi och näring och genom att röta avfallet kan vi ta tillvara på detta. Energin i form av biogas kan användas som ersättning för bensin eller diesel och näringen i form av rötrest, kan ersätta konstgödsel på åkermark. Att istället hemkompostera matavfallet ger visserligen näringsämnen till egen odling men matavfallets energiinnehåll går förlorat. Hemkompostering ger också mer utsläpp av växthusgaser till atmosfären än storskalig rötning. Ett flertal kommuner i Sverige har sedan länge infört fastighetsnära hämtning av hushållens utsorterade matavfall - till rötning. I Lysekil erbjuds denna tjänst, med tusen kronors taxerabatt, sedan 2010. Cirka 30 % av villa- /fritidshushållen lämnar sitt matavfall till rötning, medan 20 % av hushållen hemkomposterar.
3 (20) Resterande 50 % av hushållen fortfarande lämnar matavfall och restavfall blandat i säck - till förbränning. Alla hushåll har idag ett lagstadgat ansvar att sortera ut förpackningar och tidningar för återvinning och lämna detta på de återvinningsstationer som producenterna via sin organisation Förpackningsoch tidningsinsamlingen tillhandahåller. Plockanalyser gjorda under senare år av det avfall hushållen lämnar i kommunernas insamling till förbränning runt om i landet har dock visat att stora mängder förpackningar och tidningar ligger kvar i restavfallet. EU förbereder just nu att i avfallsdirektivet ytterligare höja kravnivåerna för andelen förpackningar och tidningar som ska samlas in och återvinnas i medlemsländerna. Krav som kommer att bli tuffa även för Sverige att nå. Erfarenheten i Sverige visar att ju mer sorterat avfall hushållen kan lämna i fastighetsnära insamlingssystem, desto mer material sorterar vi ut för återvinning. Det måste vara enkelt för hushållen att göra rätt. Flera kommuner har därför under senare år valt att införa fastighetsnära insamling även av förpackningar av metall, glas, papper/kartong och plast samt tidningar trots att detta hittills inte varit primärt kommunernas ansvar. Det mest framgångsrika systemet för villa- och fritidshus verkar vara fastighetsnära insamling i 4-fackskärl, med 4- facksbil. Fyrfackssystem i kärl samt fyrfacksbil. Först ut att anamma insamlingssystemet var Skånekommunerna Lund och Helsingborg. Därefter har bland annat Bjuv, Åstorp, Sjöbo, Lomma, Eslöv, Höör, Hörby, Klippan, Örkelljunga, Perstorp, Trelleborg, Karlshamn, Sölvesborg, Olofström, Södertälje, Botkyrka, Huddinge, Haninge m.fl. infört systemet. I dagsläget använder sig ett 30-tal små och stora kommuner i Sverige av 4-fackskärl som insamlingssystem för villa- och fritidshushållen. De kommuner i vårt närområde som nyligen börjat införa 4-fackssystemet är Alingsås, Jönköping och Mölndal.
4 (20) Målet med att införa fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar är att kunna återvinna materialen om och om igen, istället för att direkt förbränna dem. Genom återvinningen minskar samhällets totala klimat- och miljöpåverkan då insamling och återvinning av exempelvis metall, plast eller papper sammantaget är mer energisnålt och mindre klimat- och miljöbelastande än att framställa materialen från jungfrulig råvara. I en nyligen gjord Klimatutvärdering har Profu i Göteborg AB, på uppdrag av Rambo, jämfört hur mängden klimatpåverkande utsläpp skulle förändras om Lysekils kommun går från dagens insamlingssystem till det föreslagna 4-fackssystemet med obligatorisk utsortering av matavfall. Resultatet visar att utsläppen skulle minska med knappt 0,4 kton CO2-ekvivalenter per år, eller knappt 40 kg CO2-ekvivalenter per person i villa- och fritidshushållen i kommunen. (PM- Klimatutvärdering av fyrfackssystem i Lysekils kommun, Bilaga 1) Arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har under senare år riktat allt mer ljus på sopbranschen för att komma tillrätta med dess arbetsmiljöproblem. I Sveriges finns ca 2000 sophämtare som arbetar med insamling av hushållsavfall. Arbetet innehåller till stor del manuell hantering, och sophämtare återfinns sedan många år högt upp i Arbetsmiljöverkets statistik över anmälda arbetsskador, där fysiska belastningsfaktorer dominerar kraftigt. Få sophämtare klarar av att arbeta i yrket fram till pension. Senare års uppmärksammade olyckor, där människor skadats svårt eller dött då de blivit överkörda av sopbilar som backat utmed trånga gator och gränder, har även uppmärksammat sophämtarens psykosociala arbetsmiljö. Detta har lett till ett förbud mot att använda backning som regelmässigt körsätt. Innergårdar och liknande ytor i bostadsområden, där barn och vuxna leker och vistas, ska heller inte användas som körväg för sopbilarna. All hämtning av hushållsavfall ska kunna bedrivas på ett hållbart sätt. Det är de kommunala huvudmännens ansvar, tillsammans med eventuella privata underentreprenörer, att enskilda individer i yrket kan arbeta till pension utan att drabbas av ohälsa.
5 (20) Nuläge - sophämtningen i villa- och fritidshushåll i Lysekils kommun Abonnemang Villahushållen kan sedan år 2010 välja mellan följande sophämtningsabonnemang: Säck för matavfall och restavfall blandat (töms varje vecka), 3 490 kr/år Säck för restavfall (töms varannan vecka) och brunt kärl för matavfall (töms varje vecka sommartid, varannan vecka vintertid), 2 450 kr/år Säck för restavfall (töms varannan vecka) och egen kompost för matavfall, 1850 kr/år. Fritidshushållen kan välja mellan samma abonnemang, med färre hämtningar vintertid och därmed något lägre taxa. Miljö Dagens insamlingssystem innebär att alla vägar i kommunen trafikeras med två insamlingsbilar en för matavfall och en för restavfall varje vecka sommartid, eller motsvarande åtta insamlingsturer under en fyra veckors period. Vintertid trafikeras alla vägar, utom de i renodlade fritidshusområden, med motsvarande sex insamlingsturer under en fyra veckors period. För att se hur väl hushållen källsorterar och lämnar utsorterat material till återvinning på återvinningsstationerna genomfördes 2011 en första plockanalys av villahushållens restavfall, det vill säga det avfall vi kör till förbränning. Resultatet visade att villahushåll i Lysekil med brunt kärl för matavfall och säck för restavfall dessvärre inte källsorterade särskilt väl. I säcken låg 33 vikt% förpackningar och tidningar, 26 vikt% matavfall och 40 vikt% av det restavfall som säcken egentligen var avsedd för.
6 (20) Cirkeldiagram från 2011 års plockanalys i Lysekil 26% 1% 40% 33% Farligt avfall Övrigt Förpackningar och tidningar Matavfall Motsvarande plockanalys från Sotenäs kommun, där ingen insamling av matavfall ännu sker, visade att villahushållens säck-/kärlavfall till förbränning innehöll 26 vikt% förpackningar och tidningar, 48 vikt% matavfall och bara 25 vikt% av verkligt restavfall. Dessa siffror kan med all sannolikhet överföras till den hälft av alla hushåll i Lysekil som inte sorterar ut sitt matavfall alls. Cirkeldiagram från 2011 års plockanalys i Sotenäs 1% 25% 48% 26% Farligt avfall Övrigt Förpackningar och tidningar Matavfall
7 (20) Arbetsmiljö Arbetsmiljön för våra sophämtare i Lysekil idag uppfyller inte Arbetsmiljöverkets krav. Vi lyfter och bär säckar som är både tunga och överfulla långa sträckor inne på hushållens tomter, i trappor och branta backar, vintertid på snöfyllda hala gångar. Vi öppnar grindar och fasadskåp och tar på oss uppgiften att gå in i garage och uthus för att hämta sopsäcken. Vi kör på vägar på landsbygden som mest kan liknas vid kostigar med fara för att välta eller sätta oss fast, och vi backar långa trånga sträckor där vändplats saknas.
8 (20) Utredning om nytt insamlingssystem Hemsorteringstest Kommunernas ägardirektiv ger Rambo ett tydligt uppdrag att tillhandahålla en miljöriktig avfallshantering med moderna återvinnings- och miljötjänster för bland annat hushållens avfall. Rambo driver därför ett utvecklingsarbete med mål att införa ett nytt insamlingssystem som främjar källsortering till återvinning framför förbränning. Under 2012 gjorde Rambo studiebesök i olika kommuner för att jämföra olika insamlingssystem för hushållens avfall. Hemsortering med 4-fackskärl var det sätt som verkade ge bäst resultat i villa- och fritidshushåll både vad gäller stort deltagande i källsorteringen, rena fraktioner till återvinning, hög servicegrad för hushållen och hög kundnöjdhet. För flerbostadshus passar 4-fackskärl sämre. Istället verkar andra kommuner här förorda källsortering i separata kärl för varje enskilt avfallsslag, med behovsanpassad tömning utifrån respektive avfallsutrymmes storlek. I februari 2013 fick Rambo klartecken från styrelse, ägarcontrollers och Lysekils Kommunstyrelse att genomföra ett avgränsad test med Hemsortering i villahushåll i Lysekils kommun. Testet har genomförts i 485 villahushåll i Lysekil, Brastad, Brodalen och utmed en mindre landsbygdsslinga under perioden oktober 2013 oktober 2014. Testhushållen har två stycken 370 liters 4-fackskärl och en liten box för ljuskällor och batterier hemma på tomten. Kärl 1 (matavfall, restavfall, tidningar respektive metallförpackningar) har tömts varannan vecka, kärl 2 (pappers- och plastförpackningar, färgat respektive ofärgat glas) var fjärde vecka. Hushållet har ansvarat för att kärlet, på tömningsdagen, står med handtaget ut mot vägen och alldeles intill den väg där sopbilen kör för att få tömt. Hushållen har fått sms-avisering inför varje tömning. Efter ett års test har vi nu ett resultat som visar att de mål som initialt sattes upp i princip har uppnåtts.
9 (20) Resultat Miljö Mål: Källsorteringen i hushållen ökar kraftigt. Utsorteringen till återvinning ökade med 50 % 99 vikts% av det utsorterade matavfallet är rent matavfall, inte förpackningsmaterial eller annat avfall I februari 2014, efter fyra månaders test av Hemsortering, gjordes nya plockanalyser på restavfall från hushåll med olika slags sophämtningsabonnemang. Resultatet visade att: Hushåll med enbart säck (50 % av hushållen i Lysekil) lämnade i snitt 10,1 kg avfall per hushåll och vecka till förbränning; varav 3,2 kg var förpackningar och tidningar samt 3,7 kg var matavfall. Se gröna staplar för SopÅrs-säck på nästa sida. Hushåll med brunt kärl/hemkompost och säck (50 % av hushållen i Lysekil) lämnade i snitt 3,9 kg avfall per hushåll och vecka till förbränning; varav 1,2 kg var förpackningar och tidningar samt 0,5 kg var matavfall. Se röda staplat för KällÅrs-säck på nästa sida. Våra testhushåll med Hemsortering var bäst på att sortera ut till återvinning. De lämnade bara i snitt 2,1 kg avfall per hushåll och vecka till förbränning; varav 0,6 kg var förpackningar och tidningar samt 0,3 kg var matavfall. Resten av hushållsavfallet kunde vi lämna till återvinning. Se blå staplar för 4-fackskärl på nästa sida. Insamlat matavfall från testhushållen med Hemsortering innehöll 98,8 vikts% rent matavfall. De mål vi satte upp innan teststart för miljö har i princip uppnåtts.
10 (20) Innehåll i det avfall ( restavfall/blandat avfall ) som körs till förbränning Plockanalys från februari 2014. Anger antal kilo avfall per snitthushåll och vecka som körs till förbränning från hushåll med olika typ av sophämtningsabonnemang.
11 (20) Resultat Arbetsmiljö Mål: Den fysiska arbetsmiljön förbättras. Inga manuella lyft Inga dragvägar I testet har testhushållens sopsäckar byts ut mot 4-fackskärl som rullas fram till bilen, från tömningsdagens uppställningsplats alldeles utmed sopbilens väg. De mål vi satte upp innan teststart för arbetsmiljö har uppnåtts. Den fysiska arbetsmiljön förbättras utan lyft och dragvägar.
12 (20) Resultat Kundnöjdhet Mål: Testhushållen är nöjda och önskar fortsätta med Hemsortering. Mer än 90 % av testhushållen önskar fortsätta med Hemsorteringen Under testet har två kundenkäter genomförts, en i februari och en i september 2014. Enkäterna visar att testhushållen uppskattar Hemsorteringen. 92 % ansåg att kärlen är enkla att använda, 88 % är mycket eller ganska nöjda med hur insamlingen sköts och 93 % vill fortsätta med 4- fackskärlen. Samtidigt anser många av testhushållen att Hemsortering ska premieras av kommunen/rambo och att detta avfallsabonnemang ska vara billigare än alternativen, då man i Hemsorteringen gör sorteringsjobbet åt kommunen/rambo. Några hushåll anser t o m att de borde få betalt av kommunen/rambo för att de nu sorterar ut material till återvinning. 85 % av hushållen upplevde att sommarens hantering av matavfallet, med tömning varannan vecka istället som tidigare varje vecka, fungerade trots vissa besvär med lukt, flugor och/eller larver. Medan flera hushåll uppgav att de skulle vilja få kärl 1, där matavfallet ligger, tömt varje vecka sommartid. 55 % av hushållen får plats med allt sitt källsorterade avfall i kärlen, medan flera andra uppger att de måste stödlämna förpackningar på ÅVS. Det är framförallt förpackningar av plast och papper/kartong som skrymmer mycket. Några av hushållen föreslår tömning varannan vecka även av kärl 2 som en lösning. De mål vi satte upp innan teststart har uppnåtts. Tar vi hänsyn till önskemål från en del testhushåll om tätare tömningsintervall och en lägre framtida taxa, som kompensation för att man källsorterar blir bilden något mer komplex.
13 (20) Testhushållens svar på frågan: Vilket av följande sophämtningsabonnemang skulle ditt hushåll helst vilja ha i framtiden? Testhushållen är nöjda och önskar fortsätta med Hemsortering. Testhushållens svar på frågan: Skulle ditt hushåll välja Hemsortering i 4-fackskärl som avfallsabonnemang om det skiljer sig i pris från andra avfallsabonnemang?
14 (20) Framkomlighet För att vid sophämtning kunna ta sig fram på ett trafik- och arbetsmiljösäkert sätt måste vissa kriterier för transportvägen vara uppfyllda; såsom tålighet för belastning (bärighet), vägbredd, fri höjd och möjlighet att vända på vändplan eller i korsning. 4-facksbilar är större och tyngre än de äldre sopbilar som idag används i Lysekils kommun för insamling av hushållens avfall. Stora tunga sopbilar, exempelvis 2-facks sopbil för samtidig insamling av matavfall och restavfall, används redan i många kommuner. Vägbelastning 4-facksbilar och andra sopbilar av motsvarande storlek och tyngd får endast framföras på vägar som klarar belastning motsvarande trafikverkets belastningsklass (BK) 1 och 2. I Lysekils kommun är de statliga vägarna BK 1-klassade och de kommunala vägarna, med något enstaka undantag, BK 2- klassade. Enskilda vägar saknar klassning. Om enskild väg har statligt driftsbidrag förbinder sig väghållaren att vägen håller bärighet motsvarande BK 1. I Lysekils kommun finns 35 enskilda vägar med statsbidrag. För övriga enskilda vägar avgör slutligen den enskilde väghållaren vilka fordon som tillåts trafikera den aktuella vägen.
15 (20) Vägars bredd, fri höjd och vändmöjlighet Av säkerhets- och arbetsmiljöskäl finns fastställda minimimått på vägars bredd, höjd och utrymme till vändning fastlagt i samtliga kommuners lokala avfallsföreskrifter. Måtten är framtagna nationellt, men har i praktiken tagits på olika stort allvar i olika kommuner. I Lysekils kommun har sophämtningen snarare haft för ögonen: Vi hämtar sopor överallt, utan hänsyn till transportvägarnas lämplighet. Detta har bidragit till att vi idag hämtar sopor på ett flertal ytterst tveksamma hämtställen, med fara både för eget och andras liv och egendom. Mått för godkänd vändplan samt mått för vägars bredd, utrymme och höjd. Kartläggning Vår nyligen gjorda kartläggning av vägarnas framkomlighet i kommunen, utifrån fastställda kriterier för trafiksäkerhet och arbetsmiljö, visar att vi med stor sopbil kan ta oss fram till cirka 4 000 av kommunens sammanlagt cirka 7 500 villa- och fritidshus, under förutsättning att enskild väghållare medger tung trafik. Resterande hushåll når vi antingen bara fram till med riktigt liten sopbil, eller inte alls.
16 (20) Val av insamlingssystem Om kommunens mål med insamling av hushållens avfall är att samla in så mycket rena källsorterade materialslag som möjligt till återvinning bör avfallet samlas in så fastighetsnära som möjligt. Vår bedömning är att insamling i 4-fackskärl ger bäst resultat, avseende insamlade mängder och renhet, av de metoder för fastighetsnära insamling som finns i drift i Sverige. Om målet är att samla in så mycket matavfall som möjligt till central rötning bör utsortering av hushållens matavfall göras obligatoriskt. Obligatorisk utsortering finns idag i flera kommuner i Sverige. Ett par exempel i närområdet är Uddevalla kommun (obligatorisk utsortering av matavfall till brunt kärl eller till hemkompost) och Alingsås (obligatorisk utsortering av matavfall till 4-fackkärl eller till hemkompost). Andra kommuner väljer att fortsatt erbjuda abonnemangsalternativet blandat matavfall och restavfall till förbränning, men till en mycket högre avgift än abonnemangen med utsortering av matavfallet. Valet av insamlingssystem påverkar både servicegrad till hushållen, mängden insamlat material till återvinning respektive till förbränning, mängden transportarbete som måste utföras, investeringsbehov och därmed nödvändig anpassning av avfallstaxan. I bilaga 2 görs en övergripande jämförelse av konsekvenser per alternativ. Rambo har jämfört fyra alternativa insamlingsmodeller för villa- och fritidshållens avfall i Lysekils kommun. För att uppnå högsta klimat- och miljönytta ser vi alternativ 1, med obligatorisk utsortering av matavfallet, insamling i 4-fackskärl med 4-facksbil där stor sopbil tar sig fram och annars i brunt kärl och grönt kärl med mindre 1-facksbilar, som vårt huvudförslag.
17 (20) Alternativ 1. Obligatorisk utsortering av matavfallet, Insamling i 4-fackskärl med 4-facksbil där stor sopbil tar sig fram och annars i brunt kärl och grönt kärl med mindre 1-facksbilar Föreslaget tömningsintervall (året runt): o 4-fackens kärl 1 töms varannan vecka (bl. a matavfall och restavfall), kärl 2 töms var fjärde vecka (enbart återvinningsfraktioner). Föreslagen avgift: 3750 kr/år. o Brunt kärl (matavfall) töms varannan vecka, grönt kärl (restavfall) töms varannan vecka. Föreslagen avgift: 3750 kr/år. Alternativ2. Frivillig utsortering av matavfallet, Insamling i 4-fackskärl med 4-facksbil där stor sopbil tar sig fram och annars i brunt kärl och grönt kärl med mindre 1-facksbil. Den som inte vill sortera ut sitt matavfall får i detta alternativ enbart ett grönt kärl. Föreslaget tömningsintervall (året runt): o o o 4-fackens kärl 1 töms varannan vecka (bl. a matavfall och restavfall), kärl 2 töms var fjärde vecka (enbart återvinningsfraktioner). Föreslagen avgift: 3250 kr/år. Brunt kärl (matavfall) töms varannan vecka, grönt kärl (restavfall) töms varannan vecka. Föreslagen avgift: 3250 kr/år. Grönt kärl för blandat matavfall och restavfall töms varannan vecka. Föreslagen avgift: 4750 kr/år. Alternativ 3. Obligatorisk utsortering av matavfallet, Insamling i brunt kärl och grönt kärl med 2-facksbil där stor sopbil tar sig fram, och annars med mindre 1-fackbil. Föreslaget tömningsintervall (året runt): o Brunt kärl (matavfall) töms varannan vecka, grönt kärl (restavfall) töms varannan vecka. Föreslagen avgift: 3200 kr/år. Alternativ 4. Frivillig utsortering av matavfallet, Insamling i brunt kärl och grönt kärl med 2-facksbil där stor sopbil tar sig fram, och annars med mindre 1-facks sopbil. Den som inte vill sortera ut sitt matavfall får i detta alternativ enbart ett grönt kärl. Föreslaget tömningsintervall (året runt): o o Brunt kärl (matavfall) töms varannan vecka, grönt kärl (restavfall) töms varannan vecka. Föreslagen avgift: 2800 kr/år. Grönt kärl för blandat matavfall och restavfall töms varannan vecka. Föreslagen avgift: 4300 kr/år.
18 (20) Följande resonemang gäller för samtliga alternativ: Den som vill kompostera sitt matavfall hemma kan göra så. Vi föreslår dock ingen rabatt i avfallstaxan för hemkompostering då samhällets mål är att samla in och tillvarata både näring och energi i hushållens matavfall genom rötning. Vi föreslår att fritidshusabonnemangen töms april - september, med möjlighet att köpa till extra tömningar under vinterhalvåret. Vi kommer att behöva anvisa plats för framflyttade kärl när enstaka hus är belägna så inte ens en mindre sopbil kan ta sig fram på ett trafik- och arbetsmiljösäkert sätt. Vi kommer att behöva anordna gemensamma sopkärl/skåp när grupper av hus är belägna så att inte ens en mindre sopbil kan ta sig fram på ett trafik- och arbetsmiljösäkert sätt. Varför inte varje veckas hämtning av matavfallet sommartid? Ett antal testpiloter har önskat varje veckas tömning av matavfallet sommartid för att minska lukt, flugor och fluglarver i kärlen. Vi ser samtidigt att det blir allt ovanligare med varje veckas hämtning av matavfallet i andra kommuner. Exempelvis hämtar Orust och Uddevalla bara matavfallet varannan vecka året runt utan knot. Vi bedömer därför att hushåll kan lära sig hantera varannan veckas tömning av matavfallet även sommartid utan alltför stora olägenheter. Vår bedömning är också varje veckas hämtning skulle bli alltför kostsamt att hålla kvar vid. Mängden insamlingstransporter skulle nära på fördubblas sommartid, gentemot förslagen. Vi skulle därmed behöva köpa in ytterligare sopbilar, att användas endast under sommarperioden, och anställa ytterligare chaufförer som sommarvikarier under den redan hektiska semesterperioden. Därmed skulle taxorna behöva höjas ytterligare. Varför inte varannan veckas tömning även av kärl 2 i 4-fackssystemet? Mängden förpackningar av plast och papper/kartong verkar öka allmänt i hushållsavfallet. Många testpiloter upplever att de knappt får plats med dessa material i 4-fackskärlet som töms var fjärde vecka. Samtidigt är platsbristen in viss mån en fråga om hur väl hushållet lyckas trycka ihop sina förpackningar. Vi ser att majoriteten av 4-fackskommunerna fortsatt tömmer detta kärl bara var fjärde vecka men några kommuner, däribland Alingsås och Mölndal, har infört varannan veckas tömning även av kärl 2. I dagsläget väljer vi att hålla kvar vid det lägre tömningsintervallet och hänvisa eventuellt överskottsmaterial till återvinningsstationerna. En fortsatt ökning av dessa materialslag kan i framtiden motivera tätare tömningsintervall. Något som då genast ger ett något ökat transportarbete och höjda kostnader.
19 (20) Förutsättningar inför taxeberäkning En omställning till fastighetsnära insamling av källsorterade material i 4-fackskärl kräver både mod och samsyn i att sätta det långsiktigt hållbara samhället, klimat och miljö framför kortsiktigt ekonomiskt tänkande. Likaså kräver det ett visst mått av mod att införa tvingande utsortering av matavfallet. De nödvändiga investeringarna i 4-facksfordon och 4-fackskärl blir högre än motsvarande investeringar i vanligare 1-facks- och 2-facksfordon samt bruna och gröna sopkärl. Detta innebär att avfallstaxorna kommer bli högre med 4-facksinsamling än med insamling enbart av matavfall och restavfall. Oavsett vilket framtida insamlingssystem kommunen väljer står Lysekil inför omfattande investeringar i nya sopkärl för att kunna ersätta dagens säckhantering. Vi behöver också byta ut i princip alla de sopfordon som idag hämtar hushållens avfall då de är gamla och körs på övertid. Detta innebär att dagens taxa, oavsett system, kommer behöva höjas. Den nya regeringen aviserade i sin regeringsförklaring att ansvaret för all insamling av hushållens källsorterade förpackningar och tidningar ska flyttas från producenterna till kommunerna. Detta medför med all logik att kommunerna framöver kommer att få del av de pengar förpackningsproducenterna idag låter oss konsumenter betala för att kunna sköta insamlingen via sina återvinningsstationer. Det är i dagsläget dock omöjligt att räkna på vad detta kommer ge i intäktshänseende. Vi har därför valt att inte räkna med dessa intäkter alls i taxeberäkningarna nedan. Med detta framtida stöd till kommunal förpackningsinsamling kommer avfallstaxan kunna sänkas. Vi utgår i våra ekonomiska kalkyler från att Siviks avfallsanläggning finns kvar för överskådlig tid och kan användas av Rambo för omlastning och mellanlagring av insamlade avfallsslag. I bilaga 3 jämförs investeringsbehov och årlig kostnad för de fyra olika alternativen. Taxenivå och konsekvenser för hushållen Tidigare taxesubvention om 1000 kr för hemkompostering föreslår vi nu tas bort. Framtida miljöstyrning av taxan föreslår vi istället kopplas till själva utsorteringen av matavfallet. Den som, i alternativen med frivillig utsortering, inte vill sortera ut sitt matavfall för separat omhändertagande får därmed betala mer än den som faktiskt källsorterar. Bilaga 4 jämför i tabellform avgiftskonsekvenserna för olika hushåll vid införande av nytt insamlingssystem. De nya taxorna innebär väldigt olika höjning för de olika hushållen. Störst höjning gentemot dagens sophämtningsavgift får de hushåll som idag hemkomposterar (ca 20 % av abonnenterna) på grund av att taxerabatten för hemkompost tas bort. Samtliga nämnda insamlingssystem utgår ifrån att hushållen själva rullat fram sina sopkärl till uppställningsplats invid sopbilens transportväg senast kl 6 på hämtningsdagens morgon.
20 (20) Tidplan för införande av framtida insamlingssystem Beslutsprocess januari juni 2015 Efter att kommunstyrelsen fattat inriktningsbeslut om vilket framtida insamlingssystem för villa- och fritidshushållens avfall Lysekils kommun ska ha tar Rambo fram förslag till nya lokala avfallsföreskrifter och förslag till ny avfallstaxa. När förslagen godkänts av kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige ställs det ut offentligt. Efter bearbetning av inkomna synpunkter ska nya föreskrifter och taxa slutligt antas av Lysekils Kommunfullmäktige. Praktiska förberedelser februari juni 2015 Vid fattat inriktningsbeslut i Kommunstyrelsen påbörjar Rambo samtidigt de förberedelser som krävs för införande av framtida insamlingssystem snarast. Upphandling av kärl och sopbilar genomförs. Kommunen delas in i geografiska områden för etappvis anslutning till framtida insamlingssystem. Informationsmaterial, med blankett för val av abonnemangstyp, tas fram och sänds ut etappvis med start i Lysekils stad. Kommunikationsinsatser genomförs. Införande juni 2015 december 2016 Kärl monteras och ställs ut etappvis. Tömning påbörjas etappvis. Lysekil 2014-12-20 Lars Johansson VD Anne Svensson Utvecklingssamordnare
PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar, tidningar, mat- och restavfall via sk fyrfackskärl. Under 2013-2014 har man genomfört test av fyrfacksinsamling i kommunen och på så sätt kunnat kartlägga hur mängderna restavfall minskar till följd av att hushållen sorterar ut förpackningar, tidningar och matavfall som annars skulle hamnat i restavfallet. I detta projekt genomförs en klimatutvärdering av införande av fyrfacksystem med obligatorisk utsortering av matavfall från villor och fritidshus i Lysekils kommun. På grund av förutsättningarna i Lysekils kommun så förutsätts 4000 av de 7500 villa- och fritidshushållen omfattas av fyrfackssystemet. Övriga 3500 hushåll får separat insamling av och mat- och restavfall, men ingen separat hämtning av förpackningar och tidningar. För dessa hushåll gäller, precis som i dagsläget, att förpackningar och tidningar samlas in via återvinningsstationer (ÅVS). Vid klimatutvärderingen jämförs fyrfacksystemet mot dagens system, vilket innebär ett system där ca 50 % av hushållen lämnar blandat avfall, ca 30 % har frivillig insamling av matavfall till rötning och ca 20 % har hemkompostering. Profu i Göteborg AB Götaforsliden 13, nedre 431 34 Mölndal tel: e- post: 031-720 83 90 info@profu.se Org. nr: Bankgiro: 556338-3800 964-2596
Metodik och centrala indata Metodik Klimatutvärderingen görs utifrån ett systemperspektiv med avseende på utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. Med systemperspektiv menas att analysen inkluderar hela det system som påverkas, dvs förutom själva insamlingen även den efterföljande behandlingen (rötning, förbränning, återvinning) och den påverkan som sker i omkringliggande system som bland annat fjärrvärme- och elproduktion, materialproduktion (t ex när återvunnet material ersätter jungfruligt material och vid produktion av olika typer av påsar för insamling) och transportsektorn (vid ökad produktion av fordonsgas). Inom ramen för denna begränsade studie görs en förenklad systemanalys där data och erfarenheter från tidigare systemstudier med Profus modeller för avfallshanterings-, fjärrvärmeoch elsystem kvoteras ned och anpassas till de förutsättningar som gäller i Lysekil. Som huvudsakligt verktyg för Profus systemstudier används normalt den kombination av systemmodeller (ORWARE för avfallshantering och NOVA/Martes för fjärrvärme- och elproduktion) som Profu utvecklat för analyser på nationell, regional och kommunal nivå och använt i tidigare projekt på uppdrag av bland annat Naturvårdsverket, Avfall Sverige, Waste Refinery, Borås Energi och Miljö, Göteborgs Stad Kretslopp och Vatten och SÖRAB (se även bilaga A). Systemstudien är därmed förenklad jämfört med hur Profu normalt gör denna typ av studie, men vår bedömning är att den ger en god indikation på förändringarna av klimatpåverkande utsläpp när fyrfacksystem introduceras. Den utgör också en utmärkt startpunkt för en mer detaljerad studie där man i detalj anpassar modeller, förutsättningar och antaganden till de förhållanden som gäller Lysekils kommun. De två alternativen jämförs med avseende på deras direkta och indirekta klimatpåverkande utsläpp. De direkta utsläppen är sådana som sker till följd av hantering och behandling av avfallet, t ex: - Utsläpp från insamling och transporter av avfall - Metanläckage vid rötning - Fossil CO2 vid förbränning De indirekta utsläppen uppstår till följd av att alternativen skall leverera samma nyttigheter för därigenom bli jämförbara, såsom t ex: - Elproduktion - Drivmedel - Material (jungfruligt eller återvunnet) I indirekta utsläpp inkluderas även övriga utsläpp som uppstår utanför Lysekil till följd av de val man gör för avfallshanteringen i Lysekil. I denna studie utgörs dessa av utsläpp från produktion av papperspåsar, vars förbrukning ökar när större mängder matavfall samlas in för rötning. När det gäller förbränning så utgår analysen från att minskade mängder restavfall från Lysekil kompenseras energimässigt med ökad import av brännbart avfall. Importen ersätter deponering av bra prestanda i avsändarlandet, vilket i analysen antas vara Storbritannien. Detta baseras på att i dagsläget används import för att fylla upp den svenska förbränningskapaciteten och detta importberoende bedöms öka i framtiden (Profu 2014). Profus årliga marknadsundersökning Avfallsbränslemarknaden (Profu 2014b) visar att de svenska förbränningsaktörerna kommer att arbeta för att öka sin import i takt med att de svenska restavfallsmängderna minskar till följd av ökat avfallsförebyggande, ökad materialåtervinning och ökad biologisk behandling i Sverige. 2
Centrala indata om Lysekil Merparten av indata hämtas i denna förenklade systemanalys från de tidigare systemstudierna. När det gäller anpassning till förhållandena i Lysekils kommun så har RAMBO bistått Profu med indata kring avfallsflöden, plockanalyser, fördelningen av hushåll och insamlingsarbete. Nedan går vi igenom de antaganden som gjorts för Lysekil och som har betydelse för resultaten. RAMBOs undersökningar visar att mängderna restavfall minskar tydligt när fyrfacksystem introduceras. Detta gäller speciellt i områden där man idag har hämtning av blandat avfall, men även i viss mån i områden där man idag har utsortering av matavfall. Med hjälp av plockanalyserna har Profu uppskattat den totala mängden restavfall idag från de aktuella villa- och fritidshushållen till ca 2100 ton/år. Utöver detta uppskattas i dagsläget ca 200 ton matavfall hemkomposteras och ca 300 ton matavfall samlas in till rötning. Detta ger en total avfallsmängd på ca 2600 ton. Av den totala avfallsmängden samlas idag ca 2400 ton in för vidare behandling medan de ca 200 ton som går till hemkompostering inte samlas in. Med fyrfackssystemet antas att hemkomposteringen sjunker till hälften av dagens nivå, dvs 100 ton, och att resterande 100 ton samlas in för rötning. Detta innebär att den totala insamlingen uppgår till 2400 + 100 = 2500 ton. Hela avfallsmängden fördelas på de åtta separata fraktionerna tidningar, glasförpackningar (färgade och ofärgade), plastförpackningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, mat- och restavfall. Observera att vi i denna analys räknar på nettotillskottet av utsorterat material som sker på grund av att mängden restavfall minskar när hushållen går över till fyrfackskärl. Med hjälp av plockanalyserna i Lysekil kan man uppskatta hur mycket restavfallet minskar och hur minskningen fördelar sig på olika fraktioner när hushållen går över till fyrfackskärl. Denna minskning av restavfall antas motsvara ett nettotillskott av matavfall (till rötning) och förpackningar och tidningar (till materialåtervinning). Nettotillskottet gäller alltså utöver dagens insamlade mängd av matavfall och förpackningar och tidningar via återvinningsstationer. Baserat på plockanalysernas resultat har vi räknat med och utvärderat följande nettotillskott av de insamlade mängderna när fyrfackssystemet ersätter dagens system: Matavfall: o Till rötning: Förpackningar och tidningar till återvinning: o Pappersförpackningar och well: o Tidningar, journaler och dylikt o Metallförpackningar o Glasförpackningar o Plastförpackningar + 620 ton + 82 ton + 65 ton + 27 ton + 22 ton + 210 ton Dessa mängder tas, jämfört med dagsläget, från restavfallet samt från mängden som idag går till hemkompostering (ca 100 ton matavfall). Följden blir att både hemkomposteringen och mängden restavfall som samlas in och skickas till förbränning minskar. I insamlingsfasen innebär fyrfackssystemet olika påverkan. Tidigare studier pekar på att det fastighetsnära insamlingsarbetet genom sopbilar ökar, framförallt genom att fyrfacksfordonen generellt får en lägre lastgrad då det är svårt att fylla alla facken jämnt (ett fack blir begränsande). Detta blir en nackdel jämfört med fordon som hämtar färre antal fraktioner. Samtidigt finns också en positiv sida som dock är svår att kvantifiera. Detta gäller hur många 3
hushåll som idag använder bil för att transportera producentansvarsmaterial till återvinningsstationerna och hur ofta och hur långt de kör vid dessa tillfällen och vilka utsläpp dessa transporter ger upphov till. Genom den fastighetsnära insamlingen kan dessa transporter minska. Här saknas dock tyvärr information om situationen både nationellt och i Lysekil och denna positiva aspekt har inte inkluderats i beräkningarna. Det vore klart intressant om detta kunde studeras i Lysekil, t ex genom någon form av enkätstudie, för att få fram ett underlag som kan användas för att beräkna dessa minskade utsläpp. Man bör alltså betänka att denna positiva aspekt inte är inkluderad i de resultat som presenteras på nästa sida. I denna förenklade studie används erfarenhetsdata från tidigare studier som relaterar till energiåtgången per ton insamlat avfall. Det finns många faktorer i verkligheten som utöver fordonens beskaffenhet påverkar utfallet såsom t ex fördelning i kommunen mellan tätort och landsbygd, antalet och lokaliseringen av fritidshus, vägarnas beskaffenhet och risk för köbildning etc. Om man tittar på de resultat som publiceras från AvfallWeb (se t ex Avfall Sverige 2013) så kan man konstatera att energianvändningen för insamling och säck- och kärlavfall varierar mellan de kommuner som rapporterat värden. De flesta värden ligger i intervallet 200-400 MJ/ton insamlat avfall. Det är svårt att hitta en korrelation mellan dessa värden och mängden avfall som samlas in, storleken på befolkningen eller befolkningstätheten i kommunerna. Man kan dock notera att energianvändningen för kommuner med fyrfacksystem generellt ligger högt inom detta intervall eller ovanför intervallet. Som utgångspunkt i analysen har vi valt att anta att dagens energianvändning ligger mitt i detta intervall, dvs på 300 MJ/ton insamlat avfall. Data från tidigare systemstudier indikerar, liksom resultaten från AvfallWeb, en högre bränsleförbrukning med fyrfacksystem. Baserat på detta antar vi att energianvändningen ökar till 500 MJ/ton insamlat avfall med fyrfacksystemet. Nivån 500 MJ/ton insamlat ligger en bit över nivån i Klippan (som ligger på ca 440 MJ/ton insamlat) som är en kommun av liknande storlek som Lysekil och som har en hög grad av villahushåll anslutna till fyrfacksystem. Befolkningstätheten i Lysekil är högre än i Klippan men å andra sidan är mängden fritidshus klart större i Lysekil (se även Tabell 1 på nästa sida). Tabell 1 Data om Lysekils och Klippans kommun enligt Avfall Sverige (2013). Enligt samma källa uppgick år 2012 antalet hushåll i flerbostadshus i Lysekil till 3308 och i Klippan till 2642. Kommun Antal invånare i kommunen 2012 Justerat invånarantal 1 i kommunen 2012 Befolkningstäthet (pers./km 2 ) Antal villahushåll 2012 Antal fritidshus 2012 Villa- och fritidshushåll med fyrfacksystem Lysekil med fyrfacksystem Klippan 14 396 16 003 45 4152 3361 16 660 16 600 69 5069 542 4000 (i denna studie) 4678 (år 2012) 1 Justerat invånarantal tar hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I t ex utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. (Avfall Sverige 2013). 4
Resultat Figur 1 visar hur utsläppen förändras när man går från dagens system till fyrfacksystemet. En positiv stapel innebär att utsläppen ökar jämfört med dagens system, medan en negativ stapel innebär att utsläppen minskar. Netto innebär övergången till fyrfacksystemet en minskning av utsläppen med knappt 0,4 kton CO2-ekvivalenter/år. Räknat per personer som omfattas av förändringen (dvs exklusive befolkningen i flerbostadshus) motsvarar detta en utsläppsminskning på knappt 40 kg CO2-ekv./person, vilket ligger i linje med resultat från Profus tidigare studier kring fyrfacksystem. Även om de lokala utsläppen i Lysekil ökar till följd av den ökade energiåtgången vid insamlingen så har detta liten betydelse i jämförelse med nyttan av att öka materialåtervinningen (och därmed ersätta jungfrulig produktion av material), öka produktionen av biogas och bidra till att deponering minskar i andra länder. Här bör man också betänka att den positiva aspekten att hushållens egna transporter av återvinningsmaterial sannolikt minskar inte är inkluderad då underlag saknas kring detta (jämför föregående sida). Resultaten ger ett tydligt besked om utsläppen minskar i ett systemperspektiv och detta ligger helt i linje med Profus tidigare studier kring fastighetsnära insamling. I ett klimatperspektiv kan minskningen upplevas som relativt liten, men samtidigt bör man då betänka att avfallssektorn står för en relativt liten del av världens klimatpåverkande utsläpp. I Sverige är denna andel ännu mindre eftersom vi framgångsrikt fasat ur deponering och okontrollerad dumpning som ger stora klimatpåverkande utsläpp och som tillsammans står för den största andelen av världens avfallsbehandling. 0,50 0,40 kton CO2-ekv. 0,30 0,20 0,10 0,00-0,10-0,20-0,30-0,40-0,50 Figur 1 Förändring av klimatpåverkande utsläpp i ett systemperspektiv när fyrfacksystemet ersätter dagens system för villa- och fritidshushåll i Lysekil Nedan kommenteras de olika posterna mer i detalj: Insamling: Denna post ökar som en följd av de antaganden vi gjort kring insamlade mängder och energianvändning. För alla transporter beräknas utsläppet baserat på antagandet att diesel med 5 volym% inblandning av biodiesel används. 5
Övriga transporter: Även övriga transporter ökar netto, främst pga att utsorterat material skall transporteras vidare till återvinning och import av brännbart avfall (som ersätter restavfall från Lysekil) ökar. Biologisk behandling: Här ges nettot av att metanutsläpp ökar då rötningen ökar (utsläppen ökar både vid behandling och gasuppgradering) och att lustgasutsläpp minskar från hemkompostering. Båda typerna av utsläpp är relativt små i jämförelse med övriga utsläpp. Förbränning: Mängden avfall i energitermer är konstant eftersom import kompenserar för det avfall som sorteras ut från restavfallet med hjälp av fyrfacksystemet. Men sammansättningen förändras och speciellt andelen plast som ger upphov till fossila CO2-utsläpp. Relativt stora mängder plastförpackningar sorteras ut från restavfallet i Lysekil vilket netto (med hänsyn till att importen till förbränning innehåller en viss mängd plast) ger en utsläppsminskning. Materialåtervinning: Utsläppen minskar när utsorterat och återvunnet material (efter rejektförluster) ersätter jungfrulig produktion. Alternativa drivmedel: Den ökade produktionen av biogas som används inom fordonssektorn innebär att användning och utsläpp från fossila drivmedel minskar. Därigenom ger biogasen ett bidrag till Sveriges mål om fossilfri fordonstrafik till år 2030. Alternativ behandling av import: Här inkluderas de utsläpp (främst metan) som undviks från deponering när det brännbara avfallet importeras till Sverige istället för att deponeras. Alternativ elproduktion: Denna post ökar både till följd av att elproduktion minskar och att elbehovet ökar. När avfall importeras till Sverige minskar också genereringen och insamlingen av deponigas som förbränns för elproduktion. Elbehovet ökar framförallt genom att rötningen ökar och genom att den producerade biogasen måste uppgraderas till fordonsgaskvalitet. Slutligen kan nämnas att det finns indikationer på att fastighetsnära insamlingssystem på sikt skulle kunna stimulera till minskade avfallsmängder genom att hushållen ökar sin miljömedvetenhet. Detta är mycket intressant eftersom Profus tidigare studier visar att de största utsläppsreduktionerna uppnås genom att man förebygger avfall, dvs genom att man minskar avfallsmängderna. Det är dock inte helt enkelt att se sambanden eftersom sådana resultat också kan vara en effekt av att man arbetat hårt generellt med att informera om nyttan med att källsortera och minska avfallsmängderna och gett återkoppling till hushållen hur de lyckats. En fördel med ett fastighetsnära insamlingssystem jämfört med återvinningsstationer är att kommunen (om man är huvudman) kan följa upp och återkoppla hushållens resultat för hela mängden avfall, dvs förpackningar, tidningar, eventuella övriga material till återvinning, matavfall till biologisk behandling och mängden restavfall till förbränning. Med en uppdelning på insamling på olika platser för t ex förpackningar och tidningar respektive mat- och restavfall blir denna uppföljning och återkoppling betydligt svårare att göra. Fyrfacksinsamlingen är det system som är mest heltäckande eftersom alla fraktioner ingår och därför har man här störst möjligheter att följa upp, ge återkoppling och på så sätt stimulera till minskade avfallsmängder. 6
Perspektiv på resultaten Myndigheternas krav och mål på att öka återvinningen har i ett historiskt perspektiv ökat stadigt. Detta har resulterat i en stadig ökning av svensk återvinning och idag har Sverige en av de högsta återvinningsnivåerna i världen. Ur miljösynpunkt har detta varit en lyckad strategi och svensk återvinningspolitik har även inspirerat andra länder till att införa liknande strategier. För flera delar av återvinningen har vi även fått inspiration från andra länder. Exempelvis det svenska producentansvaret för återvinning av förpackningar där ursprunget kommer från den tyska motsvarigheten (Duales System Deutschland). Det svenska producentansvaret gav Sverige en kraftig ökning av materialåtervinningen. Trots att myndigheter som Naturvårdsverket och Boverket har satt upp både krav och mål så finns det nästan inga direkta krav på de enskilda kommunerna att de ska ansvara och genomföra förändringar för en ökad återvinning. Anledningen är att det inte har behövts mer precisa styrmedel eftersom kommunerna själva har åtagit sig ett ansvar att försöka leva upp till de nya mål som har satts upp. För exempelvis producentansvaret så är dock kraven riktade direkt mot producenterna men tack vara kommunernas agerande så har även kraven i producentansvaret varit möjligt att införliva. Man kan konstatera att om kommunerna själva inte hade agerat så hade kraven varit betydligt mer precisa och troligen hade vi sett mer detaljreglering och styrmedel införas även på den kommunala nivån. Jämfört med många andra länder så har Sverige nästan uteslutande klarat en ökad återvinning genom sortering vid källan dvs hushållen och industrierna har fått uppgiften att sortera olika material i lämpliga fraktioner. Andra länder har satsat på eftersortering i högre grad. Även detta har visat sig till stor del vara ett klokt beslut på grund av att vi har uppnått både högre kvalité och höga återvinningsnivåer. Blickar vi framåt kan vi konstatera att kraven kommer att skärpas betydligt även om alla förslag till ökad återvinning ännu inte är helt beslutade. Kraven kommer från Naturvårdsverket, Miljödepartementet och från EU-kommissionens förslag till nya mål (Den cirkulära ekonomin). Merparten av dessa har presenterats under 2014 och sammantaget innebär förändringarna att det kommer att krävas stora satsningar för att klara målen, även för ett land som Sverige som har kommit relativt långt. En slutsats som drogs i analyserna inför Naturvårdsverkets förslag om att införa ett återvinningsmål om 60 % var att man troligen är tvungen att införa fastighetsnära insamling (FNI) för hushållsavfallet i hela Sverige. Med de olika antaganden som gjordes i studien, bland annat att alla kommuner införde FNI fullt ut, så visade beräkningarna att Sverige nästan klarade att uppfylla 60 % -målet men inte helt. De mål som nu kommer att införas, eller är på förslag att införas, återfinns i tabellen nedan. Tabell 2 Kommande mål, beslutade och föreslagna, för svensk och europeisk återvinning. 2017 Materialåtervinning Beslut från SE Samma procentmål som gäller idag men räknat på verkligt återvunnet och inte som idag på insamlat till återvinning. Regeringskansliet 2020 Materialåtervinning och återanvändning Förslag till etappmål-nv SE 60 % av hushållsavfallet ska återvinnas/återanvändas 2025 Deponeringsförbud EU kommissionens förslag EU Deponeringsförbud för återvinningsbart och biologiskt nedbrytbart avfall 2025 Förebyggande matavfall EU 30 % mindre mängd uppkommet matavfall 2030 Materialåtervinning EU 70 % av hushållsavfallet ska återvinnas (verkligt återvunnet) 2030 Deponeringsförbud EU Deponeringsförbud för allt återvinningsavfall 2030 Återvinning/återanv. EU 80 % av allt förpackningsavfall ska återvinnas eller förberedas för återanvändning. 7