Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken

VTI meddelande 912 21 Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken Resultat efter 3 års exponering Delrapport, mars 21 Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt

Gabriel Helmers 21-6-7 Rättelse avseende VTI meddelande 912, Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken. Resultat efter 3 års exponering Reflexfolier, som i rapporten benämns Seibulite, också förkortat Seibu, skall istället ha produktnamnet Nikkalite.

VTI meddelande 912 21 Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken Resultat efter 3 års exponering Delrapport, mars 21 Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt Arbetet utfört inom ramen för det nordiska samarbetet inom mörkertrafikforskning (NMF) med följande parter Danmark Finland Island Norge Sverige Vejdirektoratet DELTA Lys & Optik Frederiksborg Amt Tielaitos/Vägverket Statens Tekniska Forskningscentral (VTT) Vegagerdin Islands Teknologiska Institut (ITI) Vegdirektoratet SINTEF Vägverket Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) NMF Omslag: Gabriel Helmers, VTI

Utgivare: Publikation: VTI meddelande 912 Utgivningsår: 21 Projektnummer: 4373 581 95 Linköping Projektnamn: Åldring av reflexfolier för vägmärken resultat efter 3 års exponering Författare: Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt Uppdragsgivare: Vägverket, Borlänge Vägverket, Helsingfors Vejdirektoratet, Köpenhamn Titel: Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken. Resultat efter 3 års exponering Referat Projektet genomförs i nordisk samverken inom NMF (NordiskMörkertrafikForskning). Alla reflexfolier för vägmärken, som fanns på den nordiska marknaden 1997, har monterats på identiskt lika provskyltar som exponeras för trafik utefter landsväg på 9 provplatser: Damnark 2, Finland 2, Island 1, Norge 2 och Sverige 2. Provplatserna är valda så att de täcker in en stor klimatvariation. Efter "nymätning" vid utsättningen av provskyltarna 1997 görs mätning av retroreflexionen hos de rengjorda folierna under sensommaren varje år. Dessa mätningar har under år 2 kompletterats med färgmätningar på ett antal provskyltar. I rapporten redovisas resultaten efter 3 års exponering. Projektet fortsätter. ISSN: Språk: Antal sidor: 347-649 Svenska 68 + 2 bilagor

Publisher: Publication: VTI meddelande 912 Published: 21 Project code: 4373 S-581 95 Linköping Sweden Project: Ageing of retroreflective sheetings for road signs. Results after 3 years of exposure. Author: Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt Sponsor: The National Swedish Road Administration The Natonal Finnish Road Administration The National Danish Road Administration Title: Ageing of retroreflective sheetings for road signs. Results after 3 years of exposure. Abstract The project has been carried out in Nordic cooperation. All reflective sheetings for road signs available on the Nordic market in 1997 were mounted on identical test signs which have been exposed to traffic on 9 test sites : Denmark 2, Finland 2, Iceland 1, Norway 2 and Sweden 2. These test sites were chosen so as to cover a large variation in climate. After measurements on the new test signs upon mounting them at the test sites in 1997, measurements of retroreflection on the test samples after cleaning were carried out in August - September each year. In the year 2, these measurements were complemented with measurements of colour on a number of test signs. The results after 3 years of exposure are presented in the report. The project continues. ISSN: Language: No. of pages: 347-649 Swedish 68 + 2 appendices

Förord Sedan 1996 har ett forskningsprojekt pågått i det nordiska samarbetet inom mörkertrafikforskning (NMF). I detta projekt studeras hur retroreflekterande folier för vägmärken åldras med exponering i trafik på 9 provplatser utefter väg i Norden. Åldrandet studeras genom årliga mätningar av reflexfoliernas retroreflexion. Från och med år 2 har också reflexfoliernas färgkoordinater börjat mätas. I rapporten redovisas resultaten efter tre års exponering. Projektet fortsätter med årliga mätningar på alla provplatser av retroreflexionen kompletterade med mätningar av foliernas färgkoordinater. Projektet bekostas gemensamt av de nationella väghållarna i Danmark, Finland, Norge, Island och Sverige genom att den nationella väghållaren täcker kostnaderna för projektverksamheten i det egna landet. Väghållarna representeras i arbetet av följande personer: Kenneth Kjemtrup, Danmark, Kullervo Havu, Finland, Björn Ólafsson, Island, Morten Hafting, Norge och Peter Aalto, Sverige. Arbetet med denna rapport, som innefattar sammanställning av mätdata, analys och dokumentation, har bekostats separat från huvudprojektet genom särskilda anslag till VTI från de nationella väghållarna i Danmark, Finland och Sverige. Linköping i mars 21 Gabriel Helmers VTI meddelande 912

Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 7 Summary 8 1 Projektbeskrivning 9 1.1 Bakgrund 9 1.2 Start av projektet med delrapport 1988 9 1.3 Projektets syfte 9 1.4 Provtavlor med reflexfolier uppsatta på provplatser utefter väg 9 1.5 Årlig mätning av retroreflexion 1 1.6 Mätning av färg år 2 1 1.7 Signalfärger och mätning av färg 11 2 Inledande analys av resultaten, 1997 2 12 3 Resultat 1997 2, Retroreflexion 14 3.1 Jämförelse av folietyp 14 3.1.1 Vita Folier 15 3.1.2 Gula Folier 16 3.1.3 Orange Folier 17 3.1.4 Röda Folier 18 3.1.5 Gröna Folier 19 3.1.6 Blå Folier 2 3.1.7 Sammanfattande resultat folietyp 2 3.2 Jämförelse av fabrikat 21 3.2.1 Analys av data 21 3.2.2 Vita EG-material 21 3.2.3 Vita SEG-material 22 3.2.4 Vita HR-material 23 3.2.5 Vita PRISMA-material 24 3.2.6 Gula EG-material 25 3.2.7 Gula SEG-material 26 3.2.8 Gula HR-material 27 3.2.9 Gula PRISMA-material 28 3.2.1 Orange EG-material 29 3.2.11 Orange SEG-material 3 3.2.12 Orange HR-material 31 3.2.13 Orange PRISMA-material 32 3.2.14 Röda EG-material 33 3.2.15 Röda SEG-material 34 3.2.16 Röda HR-material 35 3.2.17 Röda PRISMA-material 36 3.2.18 Gröna EG-material 37 3.2.19 Gröna SEG-material 38 3.2.2 Gröna HR-material 39 3.2.21 Gröna PRISMA-material 4 3.2.22 Blå EG-material 41 3.2.23 Blå SEG-material 42 3.2.24 Blå HR-material 43 VTI meddelande 912

3.2.25 Blå PRISMA-material 44 3.2.26 Sammanfattande resultat fabrikat 44 3.3 Jämförelse mellan provplatser Vita folier 45 3.3.1 Vita EG-material 45 3.3.2 Vita SEG-material 46 3.3.3 Vita HR-material 47 3.3.4 Vita PRISMA-material 48 3.3.5 Sammanfattande resultat provplats 48 3.4 Redovisning för varje provplats Vita folier 49 3.4.1 Frederiksborg 49 3.4.2 Ribe 5 3.4.3 Vanda 51 3.4.4 Rovaniemi 52 3.4.5 Reykjavik 53 3.4.6 Linköping 54 3.4.7 Gamleby 55 3.5 Jämförelse mellan referenstavlan med provtavlorna på fyra provplatser 56 3.6 Beroendet av riktning söder/norr 56 4 Resultat 2, Färgmätning 58 4.1 Kontroll av metod: Upprepad mätning på vit PRISMA-reflex 58 4.2 Redovisning av resultaten 59 4.2.1 Vit reflex 6 4.2.2 Gul reflex 61 4.2.3 Orange reflex 63 4.2.4 Röd reflex 65 4.2.5 Grön reflex 67 4.2.6 Blå reflex 68 4.2.7 Sammanfattande kommentar färgmätning 68 Bilagor Bilaga 1: Indatafil i åldringsprojektet Bilaga 2: Jämförande mätningar med två färgmätningsinstrument Gardner Color-Guide 685 och Minolta CR331C VTI meddelande 912

Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken. Resultat efter 3 års exponering av Gabriel Helmers, Sven-Olof Lundkvist och Ib Lauridsen Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) 581 95 Linköping Sammanfattning Måttlig reduktion av retroreflexionen för flertalet av de testade folierna Projektet genomförs i nordisk samverken inom NMF (NordiskMörkertrafik- Forskning). Alla reflexfolier för vägmärken, som fanns på den nordiska marknaden 1997, har monterats på identiskt lika provskyltar som exponeras för trafik utefter landsväg på 9 provplatser. Provplatserna fördelar sig på de deltagande länderna på följande sätt: Damnark 2, Finland 2, Island 1, Norge 2 och Sverige 2. Provplatserna är valda så att de täcker in en stor klimatvariation. Efter "nymätning" vid utsättningen av provskyltarna 1997 görs mätning av retroreflexionen hos de rengjorda folierna under sensommaren varje år. Dessa mätningar har under år 2 kompletterats med färgmätningar på ett antal provskyltar. I rapporten redovisas resultat för perioden 1997 2, dvs. efter tre års exponering för trafik. Resultaten visar en mycket måttlig reduktion av retroreflexionen för flertalet av de testade folierna. Samtidigt finns det folier av vissa typer och fabrikat, som visar en stor försämring över dessa första tre år (3 4%). Under år 2 har den årliga mätningen av retroreflexionen kompletterats med mätning av färg på sju av provskyltarna i Danmark och på tre av provskyltarna i Sverige. Resultaten av färgmätningarna visar att en relativt stor andel av mätvärdena ligger utanför gränserna för vad som är godkänt. Den enda färg, där alla mätvärden ligger innanför den godkända färgboxen är blått. De redovisade resultaten för de olika folietyperna och färgerna ger inget säkert underlag för att predicera hur retroreflexion och färg hos de olika folierna kommer att utveckla sig under de kommande åren. Projektet fortsätter med årliga mätningar av såväl retroreflexion och färg. VTI meddelande 912 7

Ageing of retroreflective sheetings for road signs. Results after 3 years of exposure by Gabriel Helmers, Sven-Olof Lundkvist and Ib Lauridsen Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) SE-581 95 Linköping Sweden Summary Small reduction in retroreflection for most of the reflective sheetings This project has been carried out in Nordic cooperation. All reflective sheetings for road signs available on the Nordic market in 1997 were mounted on identical test signs which have been exposed to traffic at 9 test sites. The distribution of these test sites among the countries is as follows : Denmark 2, Finland 2, Iceland 1, Norway 2 and Sweden 2 test sites. The test sites were chosen so as to cover a large variation in climate. After measurements on the new test signs upon mounting them at the test sites in 1997, measurements of retroreflection on all the test samples after cleaning were carried out in the period August September every year. In the year 2, these measurements were complemented with measurements of colour on seven test signs in Denmark and three test signs in Sweden. The results for the 3-year period 1997 2 are presented in the report. The results show a small reduction in retroreflection for most of the reflective sheetings. But there are also some sheetings which show a large loss in retroreflection over these first three years in trafffic (3 4%). The annual measurements of retroreflection were complemented in the year 2 with measurements of colour on seven out of nine test signs in Denmark and three out of nine test signs in Sweden. The results of the colour measurements show that a relatively large proportion of the measurement values did not fall inside the limits specified for the signal colours. The only colour for which all measurements fullfil the requirements was blue. The results for the tested types of reflective sheetings and for the colours do not constitute a good basis for the prediction of further changes of the reflective sheetings in future years. The project continues with annual measurements of retroreflection and colour. 8 VTI meddelande 912

1 Projektbeskrivning 1.1 Bakgrund Vägmärkens läsbarhet i fordonsbelysning förutsätter att de är retroreflekterande. Vägmärken är därför utförda i sådant material. Den retroreflekterande förmågan hos vägmärken försämras med långvarig exponering för trafik samt för väder och vind. Vägmärkens upptäckbarhet och läsbarhet bygger både på stor luminanskontrast och stor färgkontrast. Förutom att vara retroreflekterande är vägmärken därför utförda i olika färger. Dessa färger utgörs av standardiserade s.k. signalfärger. Detta innebär att färgen inte får avvika från sin specifikation. När vägmärken inte längre uppfyller kraven på retroreflexion och/eller färg skall de bytas ut. Det är därför av stor vikt för väghållarna att vägmärken har god åldersbeständighet. Det övergripande syftet med detta projekt är att beskriva hur retroreflexionen och färgen hos olika reflexfolier för vägmärken förändras med exponering i trafik. 1.2 Start av projektet med delrapport 1988 Projektet startade 1996 som ett nordiskt samarbetsprojekt. Det inledande arbetet har tidigare dokumenterats i en delrapport, maj 1998. Rapport var sammanställd av Bjørn Brekke, SINTEF. Den omfattade en beskrivning av projektet samt resultat från retroreflexionsmätningarna till och med april 1998. Alla testade folier exponeras på en och samma provtavla eller provskylt. Sådana provtavlor placerades ut under 1997 på nio provplatser utefter väg. Retroreflexionen hos alla folier på provtavlorna mättes upp i samband med utsättningen av provtavlorna (nymätning). Därefter sker mätning åtminstone en gång per år under perioden i augusti september. Det står varje land fritt att mäta upp sina provtavlor vid ytterligare tillfällen. Detta ligger då utanför mätprogrammet för det nordiska projektet. Några årliga färgmätningar ingick inte i den ursprungliga försöksplanen. 1.3 Projektets syfte Projektet syftar till: att beskriva hur olika reflexmaterial för vägmärken förändras med exponering i trafik, att jämföra folier av olika typ och fabrikat, med avseende på retroreflexion och färg, att studera om de olika provplatserna ger likartade resultat med avseende på de retroreflekterande foliernas åldersbeständighet. 1.4 Provtavlor med reflexfolier uppsatta på provplatser utefter väg Två provplatser utvaldes i varje land med undantag av Island, som valde att ha en provplats. På varje provplats är 4 provtavlor monterade, 2 på var sida om vägen och vända mot trafiken. På provplatsen på Island finns dock bara 2 tavlor en i varje färdriktning. Vägen vid provplatsen skall företrädesvis gå i nord sydlig riktning. (På Island i väst östlig riktning då östlig vind utgör den förhärskande vindriktningen). I närheten av vissa provplatser men inte nära väg finns en refe- VTI meddelande 912 9

renstavla monterad, i de flesta fall mot söder. Skillnaden mellan provtavlor och referenstavla kan då tolkas som en effekt av trafiken. Provplatserna är valda så att de flesta nordiska klimattyper är representerade. För att alla reflexfolier skall exponeras för samma miljö (bl.a. med avseende på nedsmutsning) är den ena av provtavlorna på varje sidan av vägen monterad upp och ner (dvs. vriden 18º). Lokaliseringen av de 9 provplatserna är följande: Danmark: Frederiksborg (norra Själland, kustnära) 4 provtavlor 1 referenstavla Ribe (södra Jylland, nära Nordsjön) 4 Finland Vanda (nära Helsingfors flygplats) 4 1 Rovaniemi (finska Lappland) 4 1 Island Reykjavik (1 m.ö.h.) 2 Norge Røros (7 m.ö.h., skog av fjällbjörk) 4 1 Arendahl (kustnära, Skagerack) 4 1 Sverige Linköping (södra Sveriges inland) 4 1 Gamleby (nära Östersjön) 4 Folieproven är monterade på provtavlorna, som är identiskt lika varandra. Folieprov av samma folietyp, fabrikat och färg är tagna från samma folierulle. Varje tillverkare har levererat in sina folier till detta prov. Provtavlorna är tillverkade av Norskilt, som följt tillverkarnas anvisningar om hur varje folie skall behandlas vid appliceringen. Alla folier för vägmärken, som fanns på den skandinaviska marknaden 1996 97, är med i testet. 1.5 Årlig mätning av retroreflexion Mätningen görs vid bra väder i augusti september. Provplåtarna mäts efter att de blivit rengjorda. Det mätinstrument, som använts är RetroSign 4, ett instrument tillverkat av DELTA Lys & Optik. Mätningarna på Island görs dock med ett instrument av märket Gamma Scientific. Alla mätningar görs i geometrin 5º/,33º. Vid mätning hålls mätaren så att den är centrerad i förhållande till folieprovet. Objektivets ram vilar lätt mot folien varvid man ser till att mätpunkten ligger mitt på provet. Resultaten av retroreflexionsmätningarna 1997 2 redovisas i avsnitt 3. 1.6 Mätning av färg år 2 Mätning av färg har hittills inte ingått i de årliga mätningarna. Anledningen till detta är något oklar. En förklaring kan vara att vi vid mätningen av retroreflexionen haft som uppgift att bedöma om någon misstänkt färgförändring ägt rum. I det fall man misstänkt färgförändring skall skylten monteras ner för att färgen skall kunna mätas i laboratoriet. Förutsättningarna för att mäta färg har förändrats under senare år genom att lätthanterliga färgmätare kommit ut på marknaden. Med hjälp av sådana mätare kan man idag enkelt komplettera de årliga mätningarna av retroreflexionen med mätning av färg. Av denna anledning kompletterades retroreflexionsmätningarna med mätningar av färg hösten 2 på alla danska provskyltar, som inte är lackade mot graffiti (dvs. 7 stycken), samt på tre av de fem provskyltarna på provplatsen i Linköping. Vid mätningarna har mätpunkten varit mitt på varje provplåt. Färgens x- och y-koordinater har registrerats för varje mätning. 1 VTI meddelande 912

Färgmätningarna utfördes med olika instrument. I Danmark användes en Gardner Colour-Guide 685 och i Sverige en Minolta CR331C. De båda instrumenten har jämförts genom en serie jämförande mätningar på referenstavlan med reflexfolier vid provplats Linköping. En analys av dessa mätresultat visar att instrumenten i stort sett mäter lika (se bilaga 2). Resultaten av färgmätningarna redovisas i avsnitt 4. 1.7 Signalfärger och mätning av färg Varje färg definieras fysikaliskt av variablerna x och y i CIE:s koordinatsystem. Varje signalfärg skall ligga inom en färgbox, som begränsas av 4 koordinatpunkter. De mätvärden, som ligger inne en färgbox, uppfyller specifikationerna för den aktuella signalfärgen. Färgboxarna enligt EN 12899 redovisas grafiskt i figuren nedan.,9,8,7 Hvid Gul EG Gul HI Orange Rød Blå Grøn Brun Måleværdier,6,5 y,4,3,2,1,1,2,3,4,5,6,7,8 x VTI meddelande 912 11

2 Inledande analys av resultaten, 1997 2 Analyserna är baserade på de ordinarie årliga mätningarna av foliernas retroreflexion. Dessa utgörs av mätningar av nyvärden (före eller strax efter uppsättning, 1997), mätning efter 1 år (hösten 1998), efter 2 år (hösten 1999) och efter 3 år (hösten 2). I analyserna, som visar olika foliefabrikats utveckling över tid samt provplats över tid, ingår inte referenstavlorna. Alla statistiska analyser görs på 5% signifikansnivå (p <,5). De norska prov- och referenstavlorna ingår inte i analysen. Skälet till detta är att vi inte haft tillgång till en komplett uppsättning mätvärden från de norska provplatserna för år 2. Analyserna omfattar inte heller de lackade folier, som finns på de danska tavlorna. Ej heller omfattar analysen de folier som är anti-graffitibehandlade och anti-dagg-behandlade. Resultaten från dessa folier får analyseras vid senare utvärderingar. På provplatsen i Linköping har vissa provplåtar på tavlorna blivit sprayade med graffiti (vandalism). Tavlorna har monterats ner och provplåtarna har rengjorts på VTI. Provplatsen har därefter flyttats längre ut från tätorten för att minska risken för graffiti. Studerar man medelvärdena för 1999 och 2 för de vita folier, som utsatts för graffiti, och jämför med de som inte har blivit sprayade får man följande tabell: Report R FABRIKAT S 62 S 45 Fas 15 Fas 25 3M 22/32 3M 28/38 Kiwa 12 Kiwa 22 Total GRAFFITI nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total Mean N Std. Deviation 569,5424 59 74,819 337,5 4 129,173 554,895 63 96,4167 332,5254 59 6,699 237,25 4 9,7611 326,4762 63 66,288 73,9661 59 4,725 76,75 4 2,2174 74,1429 63 4,276 113,8136 59 6,6475 19,5 4 8,6987 113,5397 63 6,7914 61, 61 9,167 66, 2 2,8284 61,1587 63 8,9212 24,492 61 13,3522 193,5 2 19,919 23,7143 63 13,4865 121,5738 61 8,494 87,5 2 14,8492 12,4921 63 1,471 194,541 61 12,4961 11,5 2 7,7782 191,873 63 19,353 27,8167 48 161,972 164,9583 24 113,8693 25,7758 54 16,1859 Man ser att det verkar finnas en negativ effekt av rengöring från graffiti för fabrikat/typ S62, S45, Kiwa 12 och Kiwa 22, men knappast för de andra 4 materialen. Görs en variansanalys med den oberoende variabeln GRAFFITI (=ja/nej), får man: 12 VTI meddelande 912

Dependent Variable: R Source Corrected Model Intercept GRAFFITI Error Total Corrected Total Tests of Between-Subjects Effects Type III Sum of Squares df Mean Square F Sig. Eta Squared 41984,84 a 1 41984,84 1,638,21,3 3176256,14 1 3176256,14 123,942,,198 41984,84 1 41984,84 1,638,21,3 1286475,8 52 25626,994 34247949, 54 1296735,7 53 a. R Squared =,3 (Adjusted R Squared =,1) Resultatet av variansanalysen visar att det inte föreligger någon signifikant skillnad för vita folier. (Se raden GRAFFITI under kolumn Sig., p =.21 >.5). Kompletterande analyser visar att detta resultat också är giltigt för övriga färger. Den skattade styrkan av effekten (Eta Squared) är dessutom liten (,3%). Detta innebär att de graffitisprayade och rengjorda folierna inte sorteras ut utan får ingå i de fortsatta analyserna. Oberoende variabler respektive antal lägen i dessa i de analyser, som redovisas i det följande, är: PLATS 7 st.(provplatser med undantag av de två norska) TAVLA 5 st.(provtavlor efter väg och referenstavla) FABRIKAT 7 st.(kiwa(lite), Seibu(lite), 3M, Fasson, Stims(onite) 62, Stims(onite) 45, Reflexite) FÄRG 6 st.(vit, gul, orange, röd, grön, blå) TYP 4 st.(eg, SEG, HR, PRISMA) TID 4 st.(ny, 1 år, 2 år, 3 år) En variansanalys av hela materialet visar att 65% (Eta Squared) av den totala variansen i datamaterialet kan förklaras av variablerna TYP och FÄRG (32% respektive 33%). Att påvisa effekter vid analyser där dessa två variabler ingår som feltermer är svårt. För att minska feltermens storlek och på så sätt öka powern hos analyserna har separata analyser i det följande gjorts för varje TYP och för varje FÄRG. En annan fråga är om provtavlorna utefter väg skiljer sig från referenstavlorna? Om man för varje färg gör en analys FABRIKAT*TAVLA, finner man för alla färger utom för blå en signifikant effekt av TAVLA. Post-hoc-test för röd färg visar att referenstavlan har högre värde än provtavlorna. För vit färg finns ingen skillnad. För gul, orange och grön färg har alltid referensen högst värde, men skillnaderna är inte alltid signifikant högre än för provtavlorna. Det finns ändå skäl att behandla referensen separat, med tanke på att denna sannolikt kommer att skilja sig mer och mer från tavlorna på provplatserna utefter väg med ökad exponeringstid. I analyserna nedan behandlas därför provtavlorna för sig och referenstavlorna för sig. Tvåvägs variansanalyser för varje typ av material med PLATS*TID, som oberoende variabler, visar i tre fall av fyra på en signifikant interaktionseffekt. Detta innebär att retroreflexionen varierat över tiden, men olika på olika platser. Egentligen borde man därför göra separata analyser för varje provplats, färg och typ av folie. Detta skulle innebära 168 variansanalyser, vilket inte är rimligt att redovisa. Därför görs i det följande en serie variansanalyser FABRIKAT*TID för de 4 folietyperna och de 6 färgerna 24 variansanalyser (över provplatser). Därefter görs en annan serie analyser PLATS*TID för 4 folietyper och 6 färger, men denna gång över fabrikat. Således ytterligare 24 analyser. VTI meddelande 912 13

3 Resultat 1997 2, Retroreflexion Resultaten redovisas deskriptivt genom figurer varefter resultatet av den statistiska analysen visar vilka skillnader som är signifikanta och vilka som kan förklaras av slumpen. Vid alla sådana jämförelser nedan betyder tecknen (>) signifikant större än, vilket innebär att skillnaden är statistiskt säkerställd och (=) ingen signifikant skillnad, vilket innebär att skillnaden kan förklaras av slumpen. Figurerna består av diagram med beroendevariabeln retroreflexionen på y-axeln och den oberoende variabeln tid eller exponering i år utefter x-axeln. Båda dessa variabler är fysikaliska storheter varför skalorna utefter axlarna också gjorts linjära. Skulle man däremot vilja beskriva hur ögat upplever skillnaden i retroreflexion mellan olika folier skulle man ha behövt ersätta den linjära skalan med en logaritmisk skala utefter y-axeln. I de följande figurerna är varje kurvas utveckling över tid ett uttryck för åldersförändringen under de tre första åren i trafik. En kurva som sjunker relativt mindre än en annan kurva utgör en indikation på att åldersbeständigheten varit bättre hos det material som den första kurvan representerar. Under varje figur i avsnitt 3.1 och 3.2 redovisas kortfattat resultatet av den statistiska analysen, dvs. vilka skillnader är statistiskt säkerställda och vilka skillnader kan förklaras av slumpen? Varning: Stora skillnader i retroreflexionsnivå hos olika material får inte tolkas i termer av bättre eller sämre läsbarhet. Varningen gäller speciellt för tolkning av kurvorna i avsnitt 3.1. 3.1 Jämförelse av folietyp I detta avsnitt presenteras resultat med avseende på retroreflexionen hos varje folietyp och färg. Detta innebär att folier av samma typ men av olika fabrikat slagits samman. De kombinationer av TYP och FABRIKAT, som man får, är då följande: EG-material SEG-material HR-material Prismamaterial Kiwa(lite), Seibu(lite), 3M, Fasson Kiwa(lite), Seibu(lite), Fasson Kiwa(lite), Seibu(lite), 3M 3M, Stims(onite) 62, Stims(onite) 45, Reflexite Nedan redovisas figurer för varje färg. Dessutom redovisas resultaten av en tvåvägs variansanalys med folietyp och tid som oberoende variabel (TYP*TID). 14 VTI meddelande 912

3.1.1 Vita Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Vita folier 5 45 4 35 3 25 2 EG SEG HR prisma 15 1 5 Resultat: Huvudeffekterna TYP och TID är signifikanta liksom interaktionseffekten TYP*TID. Interaktionseffekten innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Parvisa jämförelser mellan kurvorna visar att kurvan för prismamaterialen inte är parallell med de övriga kurvorna. Post-hoc-test för varje år ger följande resultat: Ny (1997): prisma > HR > SEG > EG 1 år (1998): prisma > HR > SEG > EG 2 år (1999): prisma > HR > SEG > EG 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG Resultatet är således detsamma för alla fyra åren. Det kan därför sammanfattas på följande sätt: Nyvärde (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG VTI meddelande 912 15

3.1.2 Gula Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Gula folier 2 18 16 14 12 1 8 EG SEG HR prisma 6 4 2 Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID, vilket innebär att kurvorna inte signifikant avviker från att vara horisontella. Post-hoc-test ger följande resultat: Nyvärde (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG 16 VTI meddelande 912

3.1.3 Orange Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Orange folier 3 25 2 15 EG SEG HR prisma 1 5 Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID. Post-hoc-test ger följande resultat: Nyvärde (1997) 3 år (2): prisma > HR > EG = SEG Kommentar: Att kurvan för SEG i figuren inte ligger på en högre nivå än kurvan för EG är ett oväntat resultat. För en möjlig förklaring till detta utfall se kommentaren under punkt 3.2.11. VTI meddelande 912 17

3.1.4 Röda Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Röda folier 12 1 8 6 EG SEG HR prisma 4 2 Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID. Post-hoc-test ger följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG 18 VTI meddelande 912

3.1.5 Gröna Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Gröna folier 9 8 7 6 5 4 EG SEG HR prisma 3 2 1 Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID. Post-hoc-test ger följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG VTI meddelande 912 19

3.1.6 Blå Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Blå folier 5 45 4 35 3 25 2 EG SEG HR prisma 15 1 5 Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID. Post-hoc-test ger följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG = EG 3.1.7 Sammanfattande resultat folietyp Skillnaderna mellan folier av samma typ men av olika fabrikat har inneburit att felvariansen varit stor i analyserna ovan. Effekten av detta är att variabeln TID inte har varit signifikant för alla färger med undantag av vitt. Det är därför bara för vita material man har kunnat visa en signifikant försämring över tid i dessa analyser. För att öka styrkan hos analyserna görs därför i nästa avsnitt ett antal tvåvägs variansanalyser för varje kombination av folietyp (4st.) och färg (6st). Detta innebär 24 analyser med förklaringsvariablerna FABRIKAT och TID. 2 VTI meddelande 912

3.2 Jämförelse av fabrikat 3.2.1 Analys av data I de fall kurvorna i de följande figurerna inte signifikant avviker från parallellitet görs post-hoc-test med data sammanslagna för varje material över de fyra åren. Resultatet utgör då en bästa sammanfattning av utfallet. I de fall då interaktionseffekten däremot är signifikant och kurvorna därför avviker från parallellitet måste post-hoc-test göras för jämförelser mellan fabrikaten varje år. Data analyseras fortsättningsvis på detta sätt. 3.2.2 Vita EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita EG-material 12 1 8 6 Fasson 3M Seibulite Kiwalite 4 2 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Ett fabrikat försämras mera över tid än de andra. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa > Seibu > 3M > Fasson 1 år (1998): Kiwa = Seibu > 3M = Fasson 2 år (1999): Seibu = Kiwa > Fasson > 3M 3 år (2): Seibu = Kiwa > Fasson > 3M Kommentar: Vit 3M EG har försämrats med över 3% medan försämringen för övriga EG material varit knappt hälften så stor. Samtidigt har Vit 3M EG lägst retroreflexion efter 3 år. Detta är ett intressant resultat i sig men det tillåter inte att man extrapolerar kurvornas förlopp att gälla för en exponeringsperiod utöver de tre studerade åren. VTI meddelande 912 21

3.2.3 Vita SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita SEG-material 16 14 12 1 8 6 Fasson Seibulite Kiwalite 4 2 Resultat: Huvudeffekterna (FABRIKAT och TID) är signifikanta. Ingen signifikant interaktionseffekt. Detta betyder att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): Seibu = Kiwa > Fasson 22 VTI meddelande 912

3.2.4 Vita HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita HR-material 25 2 R (mcd/m2/lux) 15 1 3M Seibulite Kiwalite 5 Resultat: Huvudeffekterna (FABRIKAT och TID) är signifikanta. Ingen signifikant interaktionseffekt. Detta betyder att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): Seibu > 3M > Kiwa VTI meddelande 912 23

3.2.5 Vita PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita prismamaterial 7 6 5 R (mcd/m 2 /lux) 4 3 Stims 62 Stims 45 3M 2 1 Resultat: Huvudeffekterna (FABRIKAT och TID) är signifikanta. Signifikant interaktionseffekt (FABRIKAT*TID). Kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) ger följande resultat: Ny (1997): Stims 62 > Stims 45 > 3M 1 år (1998): Stims 62 > Stims 45 = 3M 2 år (1999): Stims 62 > 3M = Stims 45 3 år (2): Stims 62 > 3M = Stims 45 24 VTI meddelande 912

3.2.6 Gula EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula EG-material 9 8 7 6 5 4 Fasson 3M Seibulite Kiwalite 3 2 1 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Åtminstone ett fabrikat försämras mera över tid än andra. Post-hoc-test visar följande: Ny (1997): Kiwa > 3M = Fasson Kiwa = Seibu > Fasson 1 år (1998): Kiwa > Seibu > Fasson = 3M 2 år (1999): Kiwa > Seibu > Fasson > 3M 3 år (2): Kiwa > Seibu > Fasson > 3M Kommentar: I likhet med Vit 3M EG har Gul 3M EG haft den största försämringen över 3 år (över 3%). Samtidigt har Gul 3M EG den lägsta retroreflexionen efter 3 år. Se i övrigt kommentarerna för Vit 3M EG under punkt 3.2.2. VTI meddelande 912 25

3.2.7 Gula SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula SEG-material 12 1 8 6 Fasson Seibulite Kiwalite 4 2 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa = Seibu > Fasson 1 år (1998): Seibu > Kiwa > Fasson 2 år (1999): Seibu > Kiwa > Fasson 3 år (2): Seibu > Kiwa > Fasson 26 VTI meddelande 912

3.2.8 Gula HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula HR-material 2 18 16 14 12 1 8 3M Seibulite Kiwalite 6 4 2 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): 3M > Kiwa > Seibu 1 år (1998): 3M > Kiwa = Seibu 2 år (1999): 3M > Seibu = Kiwa 3 år (2): 3M > Seibu = Kiwa VTI meddelande 912 27

3.2.9 Gula PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula prismamaterial 6 5 4 3 Stims 62 Stims 45 3M Reflexite 2 1 Resultat: Effekten av FABRIKAT är signifikant liksom interaktionseffekten FABRIKAT*TID. Däremot ingen signifikant effekt av TID. Interaktionseffekten innebär att fabrikaten utvecklas olika över tid. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Stims 62 > Reflexite = 3M = Stims 45 1 år (1998): Stims 62 > Reflexite = 3M > Stims 45 2 år (1999): Stims 62 > Reflexite > 3M > Stims 45 3 år (2): Stims 62 > Reflexite > 3M > Stims 45 Kommentar: Gul Stimsonite 45 försämras starkt över tre år (över 3%). 28 VTI meddelande 912

3.2.1 Orange EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Orange EG-material 6 5 4 3 Fasson 3M Seibulite 2 1 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Åtminstone ett fabrikat förändras mera över tid än andra. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): 3 år (2): Seibu > 3M > Fasson Kommentar: Se också kommentaren under punkt 3.2.11. VTI meddelande 912 29

3.2.11 Orange SEG-material Det finns endast ett orange SEG-material, varför ingen analys kan göras. Orange SEG-material 4 3 2 Seibulite 1 Kommentar: Kurvan i figuren ovan har en nivå hos retroreflexionen på ca 3 (cd/m 2 )/lux. Detta kan jämföras med motsvarande nivå hos Seibulites EG material i den förra figuren. Nivån är drygt 5 (cd/m 2 )/lux i den figuren. Eftersom SEG materialen är tillverkade med syfte att ha en högre retroreflexion än motsvarande EG material måste resultatet ifrågasättas. En näraliggande förklaring till utfallet kan vara att man förväxlat Seibulites orange EG och SEG material vid monteringen av dessa på provskyltarna. Detta skulle i så fall också kunna förklara den oväntat låga retroreflexionen hos kurvan för SEG i figuren under punkt 3.1.3. 3 VTI meddelande 912

3.2.12 Orange HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Orange HR-material 1 8 6 4 3M Seibulite 2 Resultat: Huvudeffekterna FABRIKAT och TID är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): 3 år (2): Seibu > 3M Kommentar: Resultatet visar att retroreflexionen förbättras över tid. Vad detta kan beror på är oklart. En möjlig förklaring kan vara att färgen förskjutits mot gult eller vitt. VTI meddelande 912 31

3.2.13 Orange PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Orange prismamaterial 4 35 3 25 2 15 Stims 62 3M Reflexite 1 5 Resultat: Huvudeffekterna är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): 3M > Stims 62 > Reflexite Kommentar: Resultatet visar att retroreflexionen förbättras över tid. Vad detta kan beror på är oklart. En möjlig förklaring kan vara att färgen förskjutits mot gult eller vitt. 32 VTI meddelande 912

3.2.14 Röda EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda EG-material 35 3 25 2 15 3M Seibulite Kiwalite 1 5 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Ett fabrikat förändras mera över tid än andra. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa > Seibu = 3M 1 år (1998): Kiwa > Seibu > 3M 2 år (1999): Kiwa > Seibu > 3M 3 år (2): Kiwa > Seibu > 3M Kommentar: I likhet med Vit och Gul 3M EG har Röd 3M EG haft den största försämringen. Försämringen av Röd 3M EG är över 4% efter tre år. Samtidigt har Röd 3M EG lägst retroreflexion av de olika EG-materialen efter 3 år. Se i övrigt kommentarerna under punkt 3.2.2. VTI meddelande 912 33

3.2.15 Röda SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda SEG-material 4 35 3 25 2 15 Fasson Seibulite Kiwalite 1 5 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa = Fasson > Seibu 1 år (1998): Fasson = Kiwa > Seibu 2 år (1999): Fasson > Kiwa > Seibu 3 år (2): Fasson > Kiwa > Seibu 34 VTI meddelande 912

3.2.16 Röda HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda HR-material 6 5 4 3 3M Seibulite Kiwalite 2 1 Resultat: Huvudeffekterna är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): 3M > Kiwa > Seibu VTI meddelande 912 35

3.2.17 Röda PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda prismamaterial 2 18 16 14 12 1 8 Stims 62 Stims 45 3M 6 4 2 Resultat: Signifikant skillnad mellan fabrikat. Ingen skillnad över tid och ingen interaktion. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): Stims 62 > 3M = Stims 45 36 VTI meddelande 912

3.2.18 Gröna EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna EG-material 2 18 16 14 12 1 8 3M Seibulite Kiwalite 6 4 2 Resultat: Huvudeffekterna är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): Seibu = Kiwa > 3M VTI meddelande 912 37

3.2.19 Gröna SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna SEG-material 35 3 25 2 15 Fasson Seibulite Kiwalite 1 5 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa > Fasson > Seibu 1 år (1998): Kiwa > Fasson > Seibu 2 år (1999): Kiwa > Fasson = Seibu 3 år (2): Kiwa > Fasson > Seibu 38 VTI meddelande 912

3.2.2 Gröna HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna HR-material 5 45 4 35 3 25 2 3M Seibulite Kiwalite 15 1 5 Resultat: Effekterna av FABRIKAT och TID är signifikanta. Kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): Seibu > 3M > Kiwa VTI meddelande 912 39

3.2.21 Gröna PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna prismamaterial 14 12 1 8 6 Stims 62 Stims 45 3M Reflexite 4 2 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Reflexite > Stims 62 = Stims 45 = 3M 1 år (1998): Reflexite > Stims 62 = Stims 45 Reflexite > 3M, Stims 62 > 3M 2 år (1999): Reflexite > Stims 62 > 3M = Stims 45 3 år (2): Reflexite > Stims 62 > 3M > Stims 45 Kommentar: Grön Stimsonite 45 har försämrats med ca 3% över 3 år. 4 VTI meddelande 912

3.2.22 Blå EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå EG-material 9 8 7 6 5 4 3M Seibulite Kiwalite 3 2 1 Resultat: Huvudeffekterna FABRIKAT och TID är signifikanta. Ingen interaktionseffekt- kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): 3M > Kiwa > Seibu VTI meddelande 912 41

3.2.23 Blå SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå SEG-material 1 9 8 7 6 5 4 Fasson Seibulite Kiwalite 3 2 1 Resultat: Signifikant effekt av FABRIKAT och TID. Kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): Seibu > Fasson > Kiwa 42 VTI meddelande 912

3.2.24 Blå HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå HR-material 18 16 14 12 1 8 3M Seibulite Kiwalite 6 4 2 Resultat: Signifikant effekt av FABRIKAT och TID. Kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): 3M > Seibu > Kiwa VTI meddelande 912 43

3.2.25 Blå PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå prismamaterial 7 6 5 4 3 Stims 62 Stims 45 3M Reflexite 2 1 Resultat: Alla effekter signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Stims 62 = Reflexite > Stims 45 = 3M 1 år (1998): Stims 62 = Reflexite > 3M = Stims 45 2 år (1999): Reflexite = Stims 62 > 3M = Stims 45 3 år (2): Reflexite = Stims 62 > 3M = Stims 45 3.2.26 Sammanfattande resultat fabrikat De flesta material av de olika fabrikaten behåller sin retroreflexion väl över de tre första åren. Vissa kombinationer av folietyp och fabrikat visar t.o.m. förbättrad retroreflexion efter 3 år. Prismamaterialet Reflexite är det bästa exemplet på detta. Vad detta resultat kan bero på vet vi inte. En möjlig förklaring kan vara att foliernas färg förändrats mot mer ljusstarka färger d.v.s. mot vitt och/eller gult. Andra kombinationer av fabrikat och folietyp visar en relativt snabb försämring av retroreflexionen över de tre första åren. De bästa exemplen på detta är vit, gul och röd 3M EG samt gul och grön folie av prismamaterialet Stimsonite 45. Några slutsatser om materialens åldringsbeständighet för exponeringstider längre än 3 år kan inte dras utifrån dessa resultat. 44 VTI meddelande 912

3.3 Jämförelse mellan provplatser Vita folier I detta avsnitt redovisas retroreflexionen för de fyra typerna av vita folier över provplatser. Motsvarande redovisning för övriga fem färger redovisas inte då dessa resultat knappast tillför någon kunskap. 3.3.1 Vita EG-material Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID) Vita EG-material 12 1 8 6 4 Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby 2 Resultat: Signifikant skillnad mellan provplatser (PLATS) och över TID. Den signifikanta interaktionseffekten (PLATS*TID) innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Resultaten av post-hoc-testerna är inte lika lätta att tolka som i avsnittet 3.2. Istället rangordnas provplatserna för varje år från bättre till sämre med avseende på retroreflexion: Ny (1997): Linköping Gamleby Reykjavik Ribe Rovaniemi Frederiksborg Vanda 1 år (1998): Gamleby Linköping Rovaniemi Reykjavik Frederiksborg Vanda Ribe 2 år (1999): Gamleby Linköping Rovaniemi Reykjavik Vanda Frederiksborg Ribe 3 år (2): Reykjavik Vanda Gamleby Linköping Rovaniemi Frederiksborg Ribe Kommentar: Kurvorna är fallande för alla provplatser utom för Vanda, som visar ökad retroreflexion med exponeringstid. VTI meddelande 912 45

3.3.2 Vita SEG-material Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID) Vita SEG-material 16 14 12 1 8 6 Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby 4 2 Resultat: Signifikant skillnad mellan provplatser (PLATS) och över TID. Den signifikanta interaktionseffekten (PLATS*TID) innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Resultaten av post-hoc-testen är inte lika lätta att tolka som i avsnittet 3.2. Istället rangordnas provplatserna för varje år från bättre till sämre med avseende på retroreflexion: Ny (1997): Gamleby Linköping Reykjavik Ribe Rovaniemi Frederiksborg Vanda 1 år (1998): Gamleby Linköping Frederiksborg Rovaniemi Reykjavik Ribe Vanda 2 år (1999): Gamleby Frederiksborg Reykjavik Linköping Ribe Rovaniemi Vanda 3 år (2): Vanda Reykjavik Gamleby Frederiksborg Rovaniemi Linköping Ribe Kommentar: Liksom för EG materialen (se 3.3.1) avviker Vanda från en fallande trend. 46 VTI meddelande 912

3.3.3 Vita HR-material Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID) Vita HR-material 25 2 R (mcd/m 2 /lux) 15 1 Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby 5 Resultat: Signifikant skillnad mellan provplatser (PLATS) och över TID. Den signifikanta interaktionseffekten (PLATS*TID) innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Resultaten av post-hoc-testen är inte lika lätta att tolka som i avsnittet 3.2. Istället rangordnas provplatserna från bättre till sämre med avseende på retroreflexion: Ny (1997): Gamleby Linköping Reykjavik Frederiksborg Rovaniemi Ribe Vanda 1 år (1998): Linköping Gamleby Rovaniemi Frederiksborg Reykjavik Vanda Ribe 2 år (1999): Gamleby Linköping Rovaniemi Frederiksborg Vanda Ribe Reykjavik 3 år (2): Vanda Gamleby Rovaniemi Frederiksborg Reykjavik Ribe Linköping Kommentar: I likhet med EG- och SEG-materialen avviker också HR-materialen för Vanda från en fallande trend. VTI meddelande 912 47

3.3.4 Vita PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID) Vita prismamaterial 6 5 4 3 2 Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby 1 Resultat: Signifikant effekt av TID men ingen signifikant effekt av PLATS och ingen interaktion (PLATS*TID). Den signifikanta effekten av TID innebär att retroreflexionen avtar och kurvorna faller. Den ej signifikanta effekten av PLATS innebär att avvikelserna hos kurvorna för provplatserna kan förklaras av slumpen. Något statistiskt skäl för att presentera en rangordning av provplatserna finns därför inte. Skillnaderna mellan kurvorna kan förklaras av slumpen. 3.3.5 Sammanfattande resultat provplats Att effekten av provplats inte varit signifikant för vita prismamaterial men för de tre övriga materialen kan förklaras av att mätvärdena för prismamaterialen varit behäftade med en mycket större felvarians än för övriga typer av material. Denna ökade felvarians förklaras till stor del av att prismamaterialen har en optisk axel, som skall vara vertikalt monterad. Vid monteringen på provskyltarna har många av provplåtarna istället monterats med den optiska axeln i horisontellt läge. En annan obesvarad fråga är varför mätningarna av EG-, SEG- och HI-materialen på provplats Vanda avviker från övriga provplatser genom att resultera i en stigande i stället för en fallande kurva över tid? Samma mätinstrument, som använts i Vanda har också använts vid mätningarna i Rovaniemi. En möjlig förklaring kan vara att mätresultaten påverkas av lufttemperaturen vid mättillfällena. Detta bör undersökas närmare. 48 VTI meddelande 912

3.4 Redovisning för varje provplats Vita folier 3.4.1 Frederiksborg Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Frederiksborg - EG och SEG 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Ribe - HR och prisma 7 6 5 R (mcd/m 2 /lux) 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 VTI meddelande 912 49

3.4.2 Ribe Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Vanda - EG och SEG 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Ribe - HR och prisma 7 6 5 R (mcd/m 2 /lux) 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 5 VTI meddelande 912

3.4.3 Vanda Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Vanda - EG och SEG 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Vanda - HR och prisma 7 6 5 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 VTI meddelande 912 51

3.4.4 Rovaniemi Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Rovaniemi - EG och SEG 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Rovaniemi - HR och prisma 7 6 5 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 52 VTI meddelande 912

3.4.5 Reykjavik Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Reykjavik - EG och SEG 16 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Reykjavik - HR och prisma 8 7 6 5 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 VTI meddelande 912 53

3.4.6 Linköping Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Linköping - EG och SEG 16 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Linköping - HR och prisma 7 6 5 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 54 VTI meddelande 912

3.4.7 Gamleby Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Gamleby - EG och SEG 18 16 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Gamleby - HR och prisma 7 6 5 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 VTI meddelande 912 55

3.5 Jämförelse mellan referenstavlan med provtavlorna på fyra provplatser Referenstavlorna finns i Frederiksborg, Vanda, Rovaniemi och Linköping. Analyserna görs endast för de vita materialen. Fyra variansanalyser, en för varje typ av reflexmaterial. Jämförelsen görs mellan referensskylten och provplatsens fyra provtavlor med avseende på retroreflexionsmätningarna år 2. EG-material Envägs variansanalys (REFTAVLA) Resultat: Ingen skillnad mellan referens- och provtavlorna längs väg. SEG-material Envägs variansanalys (REFTAVLA) Resultat: Ingen skillnad mellan referens- och provtavlorna längs väg. HR-material Envägs variansanalys (REFTAVLA) Resultat: Signifikant effekt av REFTAVLA. Analysen visar att de vita referenstavlorna av typ HR hade högre värde än provtavlorna längs väg. PRISMA-material Envägs variansanalys (REFTAVLA) Resultat: Ingen skillnad mellan referens- och provtavlorna längs väg. Sammanfattande kommentar Endast en av fyra analyser har givit en signifikant skillnad efter 3 år. Om det sker någon påverkan av exponering för trafik bör detta visa sig genom allt klarare skillnader mellan referens och provtavlor med ökad exponeringstid. 3.6 Beroendet av riktning söder/norr Analysen avser endast provtavlorna efter väg. Den baseras på mätningarna av retroreflexionen hos de vita folierna år 2. EG-material alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING) Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr. SEG-material alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING) Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr. HR-material alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING) Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr. 56 VTI meddelande 912

PRISMA-material alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING) Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr. Reykjavik (öster/väster) Motsvarande analyser har också gjorts för Reykjavik. Hypotesen är här att sandblästring försämrar tavlan riktad mot öster (förhärskande vindriktning) mera än den mot väster. Analysen ger inte heller här någon signifikant effekt. En klar tendens finns dock. Den går i hypotesens riktning. Sammanfattande kommentar Ingen av analyserna har givit några signifikanta effekter efter 3 år. Om det sker någon påverkan av väderstreck bör detta visa sig genom allt klarare skillnader mellan referens och provtavlor med ökad exponeringstid. När det gäller effekt av riktning norr-söder är det kanske mera intressant att studera hur färgen påverkas. I och med att mätningarna vid kommande tillfällen skall kompletteras med mätning av färg kommer det att finnas underlag för sådana analyser vid kommande redovisningar. VTI meddelande 912 57

4 Resultat 2, Färgmätning 4.1 Kontroll av metod: Upprepad mätning på vit PRISMAreflex Dessa mätningar är utförda med Gardner Colour-Guide 685, som mätinstrument, på en vit PRISMA-folie (PM). Mätpunkten har varit densamma medan folien roterats mellan varje mätning. Resultatet redovisas i figuren nedan: Test af farvekoordinater. Danmark Hvid refleks. Folie 3 M type PM. Måling samme sted på folien, men i forskellige vinkler,395,375,355 y,335 Grænse for hvid Målepunkter,315,295,275,275,295,315,335,355,375 x Kommentar: Resultatet av mätserien visar att mätresultatet är starkt beroende av prismafoliens orientering i förhållande till mätinstrumentet. I detta fall är variationen i variabeln y så stor att mätvärden ligger på båda sidor om den godkända boxen för vit färg. Kontrollmätningar av de svenska provskyltarna före utplacering på provplatserna har visat, att monteringen av prismafolierna på provskyltarna gjorts mer eller mindre slumpmässigt och oberoende av prismafoliernas optiska axel dvs. av vad som skall vara upp och ner på folien. Slutsats: Resultaten av de mätningar på PM-folier, som redovisas i det följande, kan i hög utsträckning vara beroende av hur dessa folier monterats på provtavlorna. 58 VTI meddelande 912

4.2 Redovisning av resultaten Resultaten nedan är redovisade grafiskt dvs. med hjälp av figurer. I dessa är färgboxen för den aktuella signalfärgen inritad liksom koordinatpunkterna för varje mätvärde. För varje färg visas först en figur med resultatet över alla reflextyper. I de fall något mätvärde ligger utanför den aktuella färgboxen visas därefter figurer med den folietyp, som haft mätvärden utanför boxen. I de senare figurerna redovisas också fabrikat med hjälp av olika symboler. VTI meddelande 912 59

4.2.1 Vit reflex Den första figuren visar alla mätvärden för vita reflexfolier. Ett antal mätvärden från mätningarna på de danska provtavlorna ligger utanför färgboxen. Den andra figuren identifierar foliefabrikatet för mätpunkterna utanför boxen. Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Hvid refleks. Alle folietypertyper. Dato. September 2,395,375 y,355,335 Grænse for hvid refleks Danmark Sverige,315,295,275,285,295,35,315,325,335,345,355,365,375 x Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Hvid refleks. Folitype PM. Dato. September 2,395 y,375,355,335,315 Grænse for hvid refleks Danmark Stimsonite 62 Stimsonite 45 3 M 399 3 M 399 Antidug 3 M 399 Graffitisikret Sverige Stimsonite 62 Stimsonite 45 3 M 399 3 M 399 Antidug 3 M 399 Grafitisikret,295,275,295,315,335,355,375 x 6 VTI meddelande 912

4.2.2 Gul reflex Två färgboxar finns för gul reflex. Den ena gäller för folietyperna EG och SEG och den andra för HI och PM. Den första figuren visar att alla mätvärden för gula EG- och SEG-folier ligger i boxen. Den andra figuren visar att några mätvärden för gula HI- och PM-folier ligger utanför boxen. Den tredje figuren visar att dessa värden är uppmätta på 3M 28/38 på danska provtavlor. Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Gul refleks. Folietype EG og SEG. Dato. September 2,56,54,52,5 y,48 Grænse for gul refleks Type EG og SEG Danmark Sverige,46,44,42,4,42,44,46,48,5,52,54 x Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Gul refleks. Folietype HI og PM. Dato. September 2,56,54,52,5 y,48 Grænse for gul refleks Type HI og PM Danmark Sverige,46,44,42,4,42,44,46,48,5,52,54,56 x VTI meddelande 912 61

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Gul refleks. Folietype HI. Dato. September 2,56,54,52 y,5,48,46 Grænse for gul refleks Danmark 3 M 28/38 Sebulite 7/8 Kiwalite 22 Sverige 3 M 28/38 Sebulite 7/8 Kiwalite 22,44,42,4,42,44,46,48,5,52,54,56 x 62 VTI meddelande 912

4.2.3 Orange reflex Den första bilden visar en stor spridning av mätvärden både inom och utanför boxen för orange. Alla orange EG-material ligger i boxen (ingen figur). Den andra figuren visar att det enda testade orange SEG-materialet har mätvärden utanför boxen. Den tredje figuren visar att detta också gäller de två testade HI-materialen. Den fjärde visar att två av tre testade PM-material också har värden utanför boxen. Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Orange refleks. Alle folietyper. Dato. September 2,44,42 y,4 Grænse for orange refleks Danmark Sverige,38,36,46,48,5,52,54,56,58,6,62 x Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige. Orange refleks. Folietype SEG. Dato. September 2,44,42 y,4 Grænse for orange refleks Danmark Sebulite 17/18 Sverige Sebulite 17/18,38,36,46,48,5,52,54,56,58,6,62 x VTI meddelande 912 63

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Orange refleks. Folietype HI. Dato. September 2,44,42 y,4 Grænse for orange refleks Danmark 3 M 28/38 Sebulite 7/8 Sverige 3 M 28/38 Sebulite 7/8,38,36,46,48,5,52,54,56,58,6,62 x Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige O range refleks. Folietype P M. Dato. Septem ber 2,44,42 y,4 Grænse for orange refleks Danmark Stimsonite 62 3 M 399 Reflexite Sverige Stimsonite 62 3 M 399 Reflexite,38,36,46,48,5,52,54,56,58,6,62 x 64 VTI meddelande 912

4.2.4 Röd reflex Den första figuren visar att ganska många mätvärden ligger utanför boxen för rött. Den andra figuren visar att SEG-folien Fasson 25 ligger utanför. Den tredje att HI-folien Sebulite 7/8 har en del värden utanför. Den fjärde att danska värden på Stimsonite 62 ligger utanför liksom både danska och svenska värden på Stimsonite 45. Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Rød refleks. Alle folietyper. Dato. September 2,36,34,32 y,3,28 Grænse for rød refleks Danmark Sverige,26,24,22,56,58,6,62,64,66,68,7,72,74,76 x Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige. Rød refleks. Folietype SEG. Dato. September 2,36,34 y,32,3,28,26 Grænse for rød refleks Danmark Fasson 25 Sebulite 17/18 Kiwalite 12 Sverige Fasson 25 Sebulite 17/18 Kiwalite 12,24,22,56,58,6,62,64,66,68,7,72,74,76 x VTI meddelande 912 65

Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Rød refleks. Folietype HI. Dato. September 2,36,34 y,32,3,28,26 Grænse for rød refleks Danmark 3 M 28/38 Sebulite 7/8 Kiwalite 22 Sverige 3 M 28/38 Sebulite 7/8 Kiwalite 22,24,22,56,58,6,62,64,66,68,7,72,74,76 x Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Rød refleks. Folietype PM. Dato. September 2,36,34 y,32,3,28,26 Grænse for rød reflex Danmark Stimsonite 62 Stimsonite 45 3 M 399 Sverige Stimsonite 62 Stimsinite 45 3M 399,24,22,56,58,6,62,64,66,68,7,72,74,76 x 66 VTI meddelande 912

4.2.5 Grön reflex Första figuren visar att det förekommer värden utanför färgboxen även för grönt. Detta gäller bara för PM-folier. Mätvärdena för PM-folierna visas i den andra figuren. Såväl Stimsonite som Reflexite har en del värden utanför boxen. Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Grøn refleks. Alle folietyper. Dato. September 2,75,7,65,6 y,55,5 Grænse for grøn reflex Danmark Sverige,45,4,35,3,,5,1,15,2,25,3 x Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Grøn refleks. Folietype PM. Dato. September 2,75,7 y,65,6,55,5,45,4 Grænse for grøn refleks Danmark Stimsonite 62 Stimsonite 45 3 M 399 Reflexite Sverige Stimsonite 62 Stimsonite 45 3 M 399 Reflexite,35,3,,5,1,15,2,25,3 x VTI meddelande 912 67

4.2.6 Blå reflex Mätvärdena för blå reflex redovisas i figuren. Alla värden ligger med marginal innanför boxen. Så här borde resultaten se ut också för de övriga färgerna. Måling af farvekoordinater. Danmark - Sverige Blå refleks. Alle folietyper. Dato. September 2,25,2 y,15,1 Grænse for blå refleks Danmark Sverige,5,,5,7,9,11,13,15,17,19,21,23 x 4.2.7 Sammanfattande kommentar färgmätning En överraskande stor andel av reflexfolierna har mätvärden för färg, som ligger utanför färgboxen för respektive färg efter tre års exponering. Blåa reflexfolier utgör ett undantag till detta resultat då alla mätvärden ligger innanför boxen. Den första fråga man ställer sig utifrån detta resultat är vilken färg reflexfolierna hade som nya. För att i viss mån besvara denna fråga bör man mäta upp färgen på alla folierna på den referenstavla, som förvaras inomhus i ett mörkt utrymme vid SINTEF. Syftet med denna provtavla är att kunna göra mätningar i efterhand av folier, som inte exponerats för ljus, väder och trafik. 68 VTI meddelande 912

Bilaga 1 Sid 1 (3) 21-3-27 INDATAFIL I ÅLDRINGSPROJEKTET För att utvärderingen i fortsättningen ska vara enkel och snabb, föreslås att data läses in och levereras enligt följande: Varje enskilt mätvärde är en post (= en rad). Till denna post knyts de beroende variablerna: R x y uppmätt retroreflexion (cd/m 2 /lux) färgkoordinat x färgkoordinat y Därefter kodas de oberoende variablerna: PLATS 1 Frederiksborg Amt 2 Ribe Amt 3 Reykjavik 4 Vanda 5 Rovaniemi 6 Linköping 7 Gamleby 8 Røros 9 Arendal TAVLA 1 tavla 1 2 tavla 2 3 tavla 3 4 tavla 4 5 referenstavla FOLIE 1 Stimsonite 62 2 Stimsonite 45 3 Fasson 15 4 Fasson 25 5 3M 22/32 6 3M 28/38 8 3M 399 9 Seibulite 7/8 1 Seibulite 17/18 11 Seibulite 7/8 12 Kiwalite 2 13 Kiwalite 12 14 Kiwalite 22 15 Reflexite VTI meddelande 912

Bilaga 1 Sid 2 (3) FÄRG 1 vit 2 gul 3 orange 4 röd 5 grön 6 blå TYP 1 EG 2 SEG 3 HR 4 prisma TID 1 1997 2 1998 3 1999 4 2 5 21 6 o.s.v. RIKTNING 1 norr 2 syd 3 väst 4 öst SPRAYAD * nej 1 ja * Hjälpvariabel för kontroll om eventuell graffititvättning har påverkat funktionen. En indatafil ser då ut som nästa sida visar. VTI meddelande 912

Bilaga 1 Sid 3 (3) R x y plats tavla folie färg typ tid riktning sprayad 368,351,289 1 1 2 1 4 2 1 71,3166,3541 1 1 3 1 1 2 1 111,3541,2879 1 1 4 1 2 2 1 83,3225,3645 1 1 5 1 1 2 1 213,3661,998 1 1 6 1 3 2 1 365,3554,2879 1 1 8 1 4 2 1 88,312,3228 1 1 9 1 1 2 1 121,2994,3145 1 1 1 1 2 2 1 21,3554,3875 1 1 11 1 3 2 1 539,, 1 1 1 2 4 2 1 38,, 1 1 2 2 4 2 1 49,, 1 1 3 2 1 2 1 74,, 1 1 4 2 2 2 1 45,, 1 1 5 2 1 2 1 178,, 1 1 6 2 3 2 1 32,, 1 1 8 2 4 2 1 66,, 1 1 9 2 1 2 1 13,, 1 1 1 2 2 2 1 123,, 1 1 11 2 3 2 1 264,, 1 1 15 2 4 2 1 26,, 1 1 1 3 4 2 1 22,, 1 1 3 3 1 2 1 31,, 1 1 5 3 1 2 1 79,, 1 1 6 3 3 2 1 278,, 1 1 8 3 4 2 1 53,, 1 1 9 3 1 2 1 29,, 1 1 1 3 2 2 1 En datafil uppställd enligt denna mall levereras efter varje mätomgång för varje provplats till projektledaren. Projektledaren checkar datafilen i samverkan med dataleverantören varefter båda sparar den granskade datafilen för senare analys. Lämpligen levereras datafilen i Excel- eller SPSS-format. Hur data sorteras är inte viktigt, däremot ska variablerna ha samma ordning som i tabellen ovan, dvs. R, x, y, PLATS, TAVLA, osv. Tabellen kommer då i exempelvis en SPSS-analys att få utseendet: R x y plats tavla folie färg typ tid riktning sprayad 368,351,289 Frederiksborg tavla 1 S 45 vit prisma 1997 - ny norr nej 71,3166,3541 Frederiksborg tavla 1 Fas 15 vit EG 1997 - ny norr nej 111,3541,2879 Frederiksborg tavla 1 Fas 25 vit SEG 1997 - ny norr nej 83,3225,3645 Frederiksborg tavla 1 M 22/32 vit EG 1997 - ny norr nej 213,3661,998 Frederiksborg tavla 1 M 28/38 vit HI 1997 - ny norr nej 365,3554,2879 Frederiksborg tavla 1 3M 399 vit prisma 1997 - ny norr nej 88,312,3228 Frederiksborg tavla 1 S 7 vit EG 1997 - ny norr nej 121,2994,3145 Frederiksborg tavla 1 S 17 vit SEG 1997 - ny norr nej 21,3554,3875 Frederiksborg tavla 1 S 7 vit HI 1997 - ny norr nej 539,, Frederiksborg tavla 1 S 62 gul prisma 1997 - ny norr nej 38,, Frederiksborg tavla 1 S 45 gul prisma 1997 - ny norr nej 49,, Frederiksborg tavla 1 Fas 15 gul EG 1997 - ny norr nej 74,, Frederiksborg tavla 1 Fas 25 gul SEG 1997 - ny norr nej 45,, Frederiksborg tavla 1 M 22/32 gul EG 1997 - ny norr nej 178,, Frederiksborg tavla 1 M 28/38 gul HI 1997 - ny norr nej 32,, Frederiksborg tavla 1 3M 399 gul prisma 1997 - ny norr nej 66,, Frederiksborg tavla 1 S 7 gul EG 1997 - ny norr nej 13,, Frederiksborg tavla 1 S 17 gul SEG 1997 - ny norr nej 123,, Frederiksborg tavla 1 S 7 gul HI 1997 - ny norr nej 264,, Frederiksborg tavla 1 Reflexite gul prisma 1997 - ny norr nej 26,, Frederiksborg tavla 1 S 62 orange prisma 1997 - ny norr nej 22,, Frederiksborg tavla 1 Fas 15 orange EG 1997 - ny norr nej 31,, Frederiksborg tavla 1 M 22/32 orange EG 1997 - ny norr nej 79,, Frederiksborg tavla 1 M 28/38 orange HI 1997 - ny norr nej 278,, Frederiksborg tavla 1 3M 399 orange prisma 1997 - ny norr nej 53,, Frederiksborg tavla 1 S 7 orange EG 1997 - ny norr nej 29,, Frederiksborg tavla 1 S 17 orange SEG 1997 - ny norr nej VTI meddelande 912

Bilaga 2 Sid 1 (7) Sven-Olof Lundkvist 21-2-1 Gabriel Helmers JÄMFÖRANDE MÄTNINGAR MED TVÅ FÄRGMÄTNINGSINSTRU- MENT GARDNER COLOR-GUIDE 685 OCH MINOLTA CR331C Nedan redovisas en mätserie med de två i rubriken nämnda färgmätarna. Mätningarna gjordes 21-1-12 på den referenstavla med prov av olika vägmärkesfolier, som är uppsatt på VTI:s bakgård. Alla mätningarna är gjorda på rena folier. Instrumenten mäter reflektansen, R, samt färgkoordinaterna x och y. Dessa tre parametrar behandlas var för sig. 1 Reflektansen (R) Tabell 1 visar reflektansens medelvärde uppdelat på färg och tabell 2 en tvåvägs variansanalys med R som beroende samt INSTR (Minolta, Gardner) och FÄRG (vit, gul, orange, röd, grön, blå) som oberoende variabler. Tabell 1 Reflektansens medelvärde. R FÄRG vit gul orange röd grön blå Total INSTR Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Report Mean N Std. Deviation 38,97 13 9,4363 39,458 13 8,1165 39,214 26 8,6268 27,4171 14 7,421 27,937 14 7,4157 27,6739 28 7,2839 16,8678 9 4,2184 17,2633 9 4,3883 17,656 18 4,187 6,542 12 2,2219 6,56 12 2,3481 6,371 24 2,255 5,51 13 1,188 5,8492 13 1,2357 5,6796 26 1,21 3,2 13,9892 3,1485 13,9295 3,842 26,9427 16,5649 74 14,5643 16,9588 74 14,5212 16,7618 148 14,4945 VTI meddelande 912

Bilaga 2 Sid 2 (7) Tabell 2 Variansanalys med R som beroende variabel. Dependent Variable: R Source Corrected Model Intercept INSTR FÄRG INSTR * FÄRG Error Total Corrected Total Tests of Between-Subjects Effects Type III Sum of Squares df Mean Square F Sig. Eta Squared 27124,989 a 11 2465,98 89,229,,878 39485,64 1 39485,64 1428,792,,913 5,624 1 5,624,23,653,1 27118,546 5 5423,79 196,258,,878,72 5,14,5 1,, 3758,452 136 27,636 72465,337 148 3883,441 147 a. R Squared =,878 (Adjusted R Squared =,868) Kommentar av resultaten: Instrumenten mäter lika när det gäller reflektansen. Detta gäller oberoende av vilken färg man mäter på. Detta framgår av att interaktionstermen (INSTR FÄRG) inte är signifikant (d.v.s. >.5). Figur 1 visar sambandet mellan uppmätta värden. 5 4 3 2 1 R2 Rsq =,9954 1 2 3 4 5 R1 Figur 1 Samband mellan uppmätt R för de båda instrumenten, R1 resp. R2. Ett 95% prediktionsintervall är inritat kring regressionslinjen VTI meddelande 912

2 Färgkoordinaten x Bilaga 2 Sid 3 (7) Tabell 3 visar x-koordinatens medelvärde uppdelat på färg och tabell 4 en tvåvägs variansanalys med färgkoordinaten x som beroende samt INSTR (Minolta, Gardner) och FÄRG (vit, gul, orange, röd, grön, blå) som oberoende variabler. Tabell 3 Medelvärdet för färgkoordinaten x. Report X FÄRG vit gul orange röd grön blå Total INSTR Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Mean N Std. Deviation,39377 13 4,576E-3,37846 13 8,43738E-3,38612 26 6,67313E-3,488664 14 2,25587E-2,488821 14 1,7317E-2,488743 28 1,9731E-2,542256 9 3,5136E-2,546322 9 3,361E-2,544289 18 3,34135E-2,613392 12 1,8175E-2,61115 12 1,57796E-2,612271 24 1,66824E-2,144423 13 1,6325E-2,16315 13 1,12877E-2,152369 26 1,5968E-2,168254 13 7,44178E-2,147723 13 5,82368E-3,157988 26 5,27648E-2,367149 74,185165,366226 74,183452,366687 148,183683 Tabell 4 Variansanalys med x som beroende variabel. Dependent Variable: X Source Corrected Model Intercept INSTR FÄRG INSTR * FÄRG Error Total Corrected Total Tests of Between-Subjects Effects Type III Sum of Squares df Mean Square F Sig. Eta Squared 4,851 a 11,441 552,924,,978 2,646 1 2,646 25885,88,,995 1,765E-5 1 1,765E-5,22,882, 4,847 5,969 1215,34,,978 4,47E-3 5 8,94E-4 1,121,352,4,18 136 7,976E-4 24,86 148 4,96 147 a. R Squared =,978 (Adjusted R Squared =,976) Kommentar av resultaten: Ingen signifikant skillnad erhålls för instrument (INSTR) och ingen signifikant interaktion mellan instrument och färg (INSTR*FÄRG). Detta innebär att instrumenten mäter färgkoordinaten x lika. VTI meddelande 912

Bilaga 2 Sid 4 (7),7,6,5,4,3,2,1 X2, Rsq =,9634,,1,2,3,4,5,6,7 X1 Figur 2 Samband mellan uppmätt x för de båda instrumenten X1 resp. X2. Ett 95% prediktionsintervall är inritat kring regressionslinjen. Kommentar av resultaten: Den punkt som helt avviker från regressionslinjen förklaras med största sannolikhet av skriv- eller hörfel. Man ser att värdet,4 inte förekommer för någon färg. 3 Färgkoordinaten y Tabell 5 visar y-koordinatens medelvärde uppdelat på färg och tabell 6 en tvåvägs variansanalys med färgkoordinaten y som beroende samt INSTR (Minolta, Gardner) och FÄRG (vit, gul, orange, röd, grön, blå) som oberoende variabler. VTI meddelande 912

Bilaga 2 Sid 5 (7) Tabell 5 Medelvärdet för färgkoordinaten y. Report Y FÄRG vit gul orange röd grön blå Total INSTR Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Gardner Minolta Total Mean N Std. Deviation,333485 13 9,73643E-3,3323 13 6,82363E-3,331754 26 8,42426E-3,475636 14 2,26987E-2,48571 14 6,95E-3,48354 28 1,69851E-2,396989 9 1,28885E-2,399911 9 1,54244E-2,39845 18 1,3875E-2,3439 12 5,543E-2,327158 12 1,27186E-2,335529 24 3,99936E-2,41646 13 3,238E-2,375392 13 3,22977E-2,39319 26 3,6281E-2,1229 13 9,74714E-3,121831 13 8,89826E-3,122365 26 9,164E-3,346351 74,11895,338788 74,11662,34257 148,116746 Tabell 6 Variansanalys med y som beroende variabel. Dependent Variable: Y Source Corrected Model Intercept INSTR FÄRG INSTR * FÄRG Error Total Corrected Total Tests of Between-Subjects Effects Type III Sum of Squares df Mean Square F Sig. Eta Squared 1,929 a 11,175 321,835,,963 17,114 1 17,114 314,753,,996 1,964E-3 1 1,964E-3 3,64,6,26 1,919 5,384 74,182,,963 8,39E-3 5 1,678E-3 3,79,12,12 7,412E-2 136 5,45E-4 19,372 148 2,4 147 a. R Squared =,963 (Adjusted R Squared =,96) Kommentar av resultaten: När det gäller färgkoordinaten y, finner man en signifikant interaktion mellan mätinstrument och färg (INSTR*FÄRG). Det finns således en skillnad i mätvärden mellan instrumenten för en eller flera färger. Detta motiverar separata analyser för var och en av de sex färgerna. Dessa envägs variansanalyser visar att instrumenten har mätt olika för gröna folier. Mer om detta i avsnitt 4. VTI meddelande 912

Bilaga 2 Sid 6 (7),6,5,4,3,2,1 Y2, Rsq =,9387,,1,2,3,4,5,6 Y1 Figur 3 Samband mellan uppmätt y för de båda instrumenten Y1 resp. Y2. Ett 95% prediktionsintervall är inritat kring regressionslinjen. 4 Kommentarer till noterade olikheter hos tidigare mätningar Man kan notera en stor skillnad i uppmätta värden hos färgkoordinaterna för gul och orange reflexfolie av typ 3M HI hos de mätningar som utförts under hösten 2 i Danmark med Gardner och i Sverige med Minolta. Med Gardner har man fått låga värden för x-koordinaten, men även för y-koordinaten, vilket betyder att Gardner placerar dessa två folier på provtavlorna i Frederiksborg i området för brunt d.v.s. utanför färgboxen för gult resp. orange. Vid mätningarna i Sverige med Minoltan ligger mätvärdena inom färgboxen för gult och 2 av 3 mätvärden inom färgboxen för orange. En subjektiv visuell bedömning visar att de danska mätvärdena knappast kan vara riktiga. Färgen hos gul och orange 3M HI avviker visuellt obetydligt från övriga gula och orange reflexfolier. Däremot finns det några andra folier, t.ex. gul Stimsonite 45, som visuellt ser ut att ligga i det bruna området, men enligt mätningarna (med båda instrumenten) ligger i det gula området. Beträffande den konstaterade skillnaden i y-koordinater för gröna folier, så gäller den för alla folietyper. Skillnaden mellan instrumenten beror inte på ett slumpfel, utan tycks utgöras av ett relativt stort systematiskt fel mellan instrumenten vid denna samtidiga mätning. Det ligger nära till hands att tro att Minoltan har mätt för lågt y-värde, eftersom dess mätvärden innebär att de gröna folier går mot blått. Visuellt upplever man dem vara helt gröna. Går man däremot tillbaka till resultaten för mätningarna i Danmark (Gardner) och Sverige (Minolta) visar dessa tydligt att de svenska mätvärdena tenderar att ha lägre y-värden vid mätning på VTI meddelande 912

Bilaga 2 Sid 7 (7) gröna folier än de danska. Resultatet av dessa resultat och observationer är att såväl mätvärdenas reliabilitet som validitet bör studeras ytterligare. 5 Slutsats av jämförande mätningar Slutsatsen blir att de två instrumenten i stort sett mäter lika. Den enda statistiskt säkra skillnaden, som fås efter de samtidiga mätningarna på samma provtavla, gäller reflexfolier i grön färg, där förmodligen Minoltan registrerar ett alltför lågt y-värde. Detta resultat stöds dock inte av resultaten av de mätningar, som gjorts på de identiska provtavlorna med de olika instrumenten i Danmark resp. Sverige. (Se figur i huvudrapporten Grön reflex. Alla folietyper ). VTI meddelande 912