Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken

VTI meddelande 912 21 Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken Resultat efter 3 års exponering Delrapport, mars 21 Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt

Gabriel Helmers 21-6-7 Rättelse avseende VTI meddelande 912, Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken. Resultat efter 3 års exponering Reflexfolier, som i rapporten benämns Seibulite, också förkortat Seibu, skall istället ha produktnamnet Nikkalite.

VTI meddelande 912 21 Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken Resultat efter 3 års exponering Delrapport, mars 21 Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt Arbetet utfört inom ramen för det nordiska samarbetet inom mörkertrafikforskning (NMF) med följande parter Danmark Finland Island Norge Sverige Vejdirektoratet DELTA Lys & Optik Frederiksborg Amt Tielaitos/Vägverket Statens Tekniska Forskningscentral (VTT) Vegagerdin Islands Teknologiska Institut (ITI) Vegdirektoratet SINTEF Vägverket Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) NMF Omslag: Gabriel Helmers, VTI

Utgivare: Publikation: VTI meddelande 912 Utgivningsår: 21 Projektnummer: 4373 581 95 Linköping Projektnamn: Åldring av reflexfolier för vägmärken resultat efter 3 års exponering Författare: Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt Uppdragsgivare: Vägverket, Borlänge Vägverket, Helsingfors Vejdirektoratet, Köpenhamn Titel: Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken. Resultat efter 3 års exponering Referat Projektet genomförs i nordisk samverken inom NMF (NordiskMörkertrafikForskning). Alla reflexfolier för vägmärken, som fanns på den nordiska marknaden 1997, har monterats på identiskt lika provskyltar som exponeras för trafik utefter landsväg på 9 provplatser: Damnark 2, Finland 2, Island 1, Norge 2 och Sverige 2. Provplatserna är valda så att de täcker in en stor klimatvariation. Efter "nymätning" vid utsättningen av provskyltarna 1997 görs mätning av retroreflexionen hos de rengjorda folierna under sensommaren varje år. Dessa mätningar har under år 2 kompletterats med färgmätningar på ett antal provskyltar. I rapporten redovisas resultaten efter 3 års exponering. Projektet fortsätter. ISSN: Språk: Antal sidor: 347-649 Svenska 68 + 2 bilagor

Publisher: Publication: VTI meddelande 912 Published: 21 Project code: 4373 S-581 95 Linköping Sweden Project: Ageing of retroreflective sheetings for road signs. Results after 3 years of exposure. Author: Gabriel Helmers, VTI Sven-Olof Lundkvist, VTI Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt Sponsor: The National Swedish Road Administration The Natonal Finnish Road Administration The National Danish Road Administration Title: Ageing of retroreflective sheetings for road signs. Results after 3 years of exposure. Abstract The project has been carried out in Nordic cooperation. All reflective sheetings for road signs available on the Nordic market in 1997 were mounted on identical test signs which have been exposed to traffic on 9 test sites : Denmark 2, Finland 2, Iceland 1, Norway 2 and Sweden 2. These test sites were chosen so as to cover a large variation in climate. After measurements on the new test signs upon mounting them at the test sites in 1997, measurements of retroreflection on the test samples after cleaning were carried out in August - September each year. In the year 2, these measurements were complemented with measurements of colour on a number of test signs. The results after 3 years of exposure are presented in the report. The project continues. ISSN: Language: No. of pages: 347-649 Swedish 68 + 2 appendices

Förord Sedan 1996 har ett forskningsprojekt pågått i det nordiska samarbetet inom mörkertrafikforskning (NMF). I detta projekt studeras hur retroreflekterande folier för vägmärken åldras med exponering i trafik på 9 provplatser utefter väg i Norden. Åldrandet studeras genom årliga mätningar av reflexfoliernas retroreflexion. Från och med år 2 har också reflexfoliernas färgkoordinater börjat mätas. I rapporten redovisas resultaten efter tre års exponering. Projektet fortsätter med årliga mätningar på alla provplatser av retroreflexionen kompletterade med mätningar av foliernas färgkoordinater. Projektet bekostas gemensamt av de nationella väghållarna i Danmark, Finland, Norge, Island och Sverige genom att den nationella väghållaren täcker kostnaderna för projektverksamheten i det egna landet. Väghållarna representeras i arbetet av följande personer: Kenneth Kjemtrup, Danmark, Kullervo Havu, Finland, Björn Ólafsson, Island, Morten Hafting, Norge och Peter Aalto, Sverige. Arbetet med denna rapport, som innefattar sammanställning av mätdata, analys och dokumentation, har bekostats separat från huvudprojektet genom särskilda anslag till VTI från de nationella väghållarna i Danmark, Finland och Sverige. Linköping i mars 21 Gabriel Helmers VTI meddelande 912

Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 7 Summary 8 1 Projektbeskrivning 9 1.1 Bakgrund 9 1.2 Start av projektet med delrapport 1988 9 1.3 Projektets syfte 9 1.4 Provtavlor med reflexfolier uppsatta på provplatser utefter väg 9 1.5 Årlig mätning av retroreflexion 1 1.6 Mätning av färg år 2 1 1.7 Signalfärger och mätning av färg 11 2 Inledande analys av resultaten, 1997 2 12 3 Resultat 1997 2, Retroreflexion 14 3.1 Jämförelse av folietyp 14 3.1.1 Vita Folier 15 3.1.2 Gula Folier 16 3.1.3 Orange Folier 17 3.1.4 Röda Folier 18 3.1.5 Gröna Folier 19 3.1.6 Blå Folier 2 3.1.7 Sammanfattande resultat folietyp 2 3.2 Jämförelse av fabrikat 21 3.2.1 Analys av data 21 3.2.2 Vita EG-material 21 3.2.3 Vita SEG-material 22 3.2.4 Vita HR-material 23 3.2.5 Vita PRISMA-material 24 3.2.6 Gula EG-material 25 3.2.7 Gula SEG-material 26 3.2.8 Gula HR-material 27 3.2.9 Gula PRISMA-material 28 3.2.1 Orange EG-material 29 3.2.11 Orange SEG-material 3 3.2.12 Orange HR-material 31 3.2.13 Orange PRISMA-material 32 3.2.14 Röda EG-material 33 3.2.15 Röda SEG-material 34 3.2.16 Röda HR-material 35 3.2.17 Röda PRISMA-material 36 3.2.18 Gröna EG-material 37 3.2.19 Gröna SEG-material 38 3.2.2 Gröna HR-material 39 3.2.21 Gröna PRISMA-material 4 3.2.22 Blå EG-material 41 3.2.23 Blå SEG-material 42 3.2.24 Blå HR-material 43 VTI meddelande 912

3.2.25 Blå PRISMA-material 44 3.2.26 Sammanfattande resultat fabrikat 44 3.3 Jämförelse mellan provplatser Vita folier 45 3.3.1 Vita EG-material 45 3.3.2 Vita SEG-material 46 3.3.3 Vita HR-material 47 3.3.4 Vita PRISMA-material 48 3.3.5 Sammanfattande resultat provplats 48 3.4 Redovisning för varje provplats Vita folier 49 3.4.1 Frederiksborg 49 3.4.2 Ribe 5 3.4.3 Vanda 51 3.4.4 Rovaniemi 52 3.4.5 Reykjavik 53 3.4.6 Linköping 54 3.4.7 Gamleby 55 3.5 Jämförelse mellan referenstavlan med provtavlorna på fyra provplatser 56 3.6 Beroendet av riktning söder/norr 56 4 Resultat 2, Färgmätning 58 4.1 Kontroll av metod: Upprepad mätning på vit PRISMA-reflex 58 4.2 Redovisning av resultaten 59 4.2.1 Vit reflex 6 4.2.2 Gul reflex 61 4.2.3 Orange reflex 63 4.2.4 Röd reflex 65 4.2.5 Grön reflex 67 4.2.6 Blå reflex 68 4.2.7 Sammanfattande kommentar färgmätning 68 Bilagor Bilaga 1: Indatafil i åldringsprojektet Bilaga 2: Jämförande mätningar med två färgmätningsinstrument Gardner Color-Guide 685 och Minolta CR331C VTI meddelande 912

Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken. Resultat efter 3 års exponering av Gabriel Helmers, Sven-Olof Lundkvist och Ib Lauridsen Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) 581 95 Linköping Sammanfattning Måttlig reduktion av retroreflexionen för flertalet av de testade folierna Projektet genomförs i nordisk samverken inom NMF (NordiskMörkertrafik- Forskning). Alla reflexfolier för vägmärken, som fanns på den nordiska marknaden 1997, har monterats på identiskt lika provskyltar som exponeras för trafik utefter landsväg på 9 provplatser. Provplatserna fördelar sig på de deltagande länderna på följande sätt: Damnark 2, Finland 2, Island 1, Norge 2 och Sverige 2. Provplatserna är valda så att de täcker in en stor klimatvariation. Efter "nymätning" vid utsättningen av provskyltarna 1997 görs mätning av retroreflexionen hos de rengjorda folierna under sensommaren varje år. Dessa mätningar har under år 2 kompletterats med färgmätningar på ett antal provskyltar. I rapporten redovisas resultat för perioden 1997 2, dvs. efter tre års exponering för trafik. Resultaten visar en mycket måttlig reduktion av retroreflexionen för flertalet av de testade folierna. Samtidigt finns det folier av vissa typer och fabrikat, som visar en stor försämring över dessa första tre år (3 4%). Under år 2 har den årliga mätningen av retroreflexionen kompletterats med mätning av färg på sju av provskyltarna i Danmark och på tre av provskyltarna i Sverige. Resultaten av färgmätningarna visar att en relativt stor andel av mätvärdena ligger utanför gränserna för vad som är godkänt. Den enda färg, där alla mätvärden ligger innanför den godkända färgboxen är blått. De redovisade resultaten för de olika folietyperna och färgerna ger inget säkert underlag för att predicera hur retroreflexion och färg hos de olika folierna kommer att utveckla sig under de kommande åren. Projektet fortsätter med årliga mätningar av såväl retroreflexion och färg. VTI meddelande 912 7

Ageing of retroreflective sheetings for road signs. Results after 3 years of exposure by Gabriel Helmers, Sven-Olof Lundkvist and Ib Lauridsen Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) SE-581 95 Linköping Sweden Summary Small reduction in retroreflection for most of the reflective sheetings This project has been carried out in Nordic cooperation. All reflective sheetings for road signs available on the Nordic market in 1997 were mounted on identical test signs which have been exposed to traffic at 9 test sites. The distribution of these test sites among the countries is as follows : Denmark 2, Finland 2, Iceland 1, Norway 2 and Sweden 2 test sites. The test sites were chosen so as to cover a large variation in climate. After measurements on the new test signs upon mounting them at the test sites in 1997, measurements of retroreflection on all the test samples after cleaning were carried out in the period August September every year. In the year 2, these measurements were complemented with measurements of colour on seven test signs in Denmark and three test signs in Sweden. The results for the 3-year period 1997 2 are presented in the report. The results show a small reduction in retroreflection for most of the reflective sheetings. But there are also some sheetings which show a large loss in retroreflection over these first three years in trafffic (3 4%). The annual measurements of retroreflection were complemented in the year 2 with measurements of colour on seven out of nine test signs in Denmark and three out of nine test signs in Sweden. The results of the colour measurements show that a relatively large proportion of the measurement values did not fall inside the limits specified for the signal colours. The only colour for which all measurements fullfil the requirements was blue. The results for the tested types of reflective sheetings and for the colours do not constitute a good basis for the prediction of further changes of the reflective sheetings in future years. The project continues with annual measurements of retroreflection and colour. 8 VTI meddelande 912

1 Projektbeskrivning 1.1 Bakgrund Vägmärkens läsbarhet i fordonsbelysning förutsätter att de är retroreflekterande. Vägmärken är därför utförda i sådant material. Den retroreflekterande förmågan hos vägmärken försämras med långvarig exponering för trafik samt för väder och vind. Vägmärkens upptäckbarhet och läsbarhet bygger både på stor luminanskontrast och stor färgkontrast. Förutom att vara retroreflekterande är vägmärken därför utförda i olika färger. Dessa färger utgörs av standardiserade s.k. signalfärger. Detta innebär att färgen inte får avvika från sin specifikation. När vägmärken inte längre uppfyller kraven på retroreflexion och/eller färg skall de bytas ut. Det är därför av stor vikt för väghållarna att vägmärken har god åldersbeständighet. Det övergripande syftet med detta projekt är att beskriva hur retroreflexionen och färgen hos olika reflexfolier för vägmärken förändras med exponering i trafik. 1.2 Start av projektet med delrapport 1988 Projektet startade 1996 som ett nordiskt samarbetsprojekt. Det inledande arbetet har tidigare dokumenterats i en delrapport, maj 1998. Rapport var sammanställd av Bjørn Brekke, SINTEF. Den omfattade en beskrivning av projektet samt resultat från retroreflexionsmätningarna till och med april 1998. Alla testade folier exponeras på en och samma provtavla eller provskylt. Sådana provtavlor placerades ut under 1997 på nio provplatser utefter väg. Retroreflexionen hos alla folier på provtavlorna mättes upp i samband med utsättningen av provtavlorna (nymätning). Därefter sker mätning åtminstone en gång per år under perioden i augusti september. Det står varje land fritt att mäta upp sina provtavlor vid ytterligare tillfällen. Detta ligger då utanför mätprogrammet för det nordiska projektet. Några årliga färgmätningar ingick inte i den ursprungliga försöksplanen. 1.3 Projektets syfte Projektet syftar till: att beskriva hur olika reflexmaterial för vägmärken förändras med exponering i trafik, att jämföra folier av olika typ och fabrikat, med avseende på retroreflexion och färg, att studera om de olika provplatserna ger likartade resultat med avseende på de retroreflekterande foliernas åldersbeständighet. 1.4 Provtavlor med reflexfolier uppsatta på provplatser utefter väg Två provplatser utvaldes i varje land med undantag av Island, som valde att ha en provplats. På varje provplats är 4 provtavlor monterade, 2 på var sida om vägen och vända mot trafiken. På provplatsen på Island finns dock bara 2 tavlor en i varje färdriktning. Vägen vid provplatsen skall företrädesvis gå i nord sydlig riktning. (På Island i väst östlig riktning då östlig vind utgör den förhärskande vindriktningen). I närheten av vissa provplatser men inte nära väg finns en refe- VTI meddelande 912 9

renstavla monterad, i de flesta fall mot söder. Skillnaden mellan provtavlor och referenstavla kan då tolkas som en effekt av trafiken. Provplatserna är valda så att de flesta nordiska klimattyper är representerade. För att alla reflexfolier skall exponeras för samma miljö (bl.a. med avseende på nedsmutsning) är den ena av provtavlorna på varje sidan av vägen monterad upp och ner (dvs. vriden 18º). Lokaliseringen av de 9 provplatserna är följande: Danmark: Frederiksborg (norra Själland, kustnära) 4 provtavlor 1 referenstavla Ribe (södra Jylland, nära Nordsjön) 4 Finland Vanda (nära Helsingfors flygplats) 4 1 Rovaniemi (finska Lappland) 4 1 Island Reykjavik (1 m.ö.h.) 2 Norge Røros (7 m.ö.h., skog av fjällbjörk) 4 1 Arendahl (kustnära, Skagerack) 4 1 Sverige Linköping (södra Sveriges inland) 4 1 Gamleby (nära Östersjön) 4 Folieproven är monterade på provtavlorna, som är identiskt lika varandra. Folieprov av samma folietyp, fabrikat och färg är tagna från samma folierulle. Varje tillverkare har levererat in sina folier till detta prov. Provtavlorna är tillverkade av Norskilt, som följt tillverkarnas anvisningar om hur varje folie skall behandlas vid appliceringen. Alla folier för vägmärken, som fanns på den skandinaviska marknaden 1996 97, är med i testet. 1.5 Årlig mätning av retroreflexion Mätningen görs vid bra väder i augusti september. Provplåtarna mäts efter att de blivit rengjorda. Det mätinstrument, som använts är RetroSign 4, ett instrument tillverkat av DELTA Lys & Optik. Mätningarna på Island görs dock med ett instrument av märket Gamma Scientific. Alla mätningar görs i geometrin 5º/,33º. Vid mätning hålls mätaren så att den är centrerad i förhållande till folieprovet. Objektivets ram vilar lätt mot folien varvid man ser till att mätpunkten ligger mitt på provet. Resultaten av retroreflexionsmätningarna 1997 2 redovisas i avsnitt 3. 1.6 Mätning av färg år 2 Mätning av färg har hittills inte ingått i de årliga mätningarna. Anledningen till detta är något oklar. En förklaring kan vara att vi vid mätningen av retroreflexionen haft som uppgift att bedöma om någon misstänkt färgförändring ägt rum. I det fall man misstänkt färgförändring skall skylten monteras ner för att färgen skall kunna mätas i laboratoriet. Förutsättningarna för att mäta färg har förändrats under senare år genom att lätthanterliga färgmätare kommit ut på marknaden. Med hjälp av sådana mätare kan man idag enkelt komplettera de årliga mätningarna av retroreflexionen med mätning av färg. Av denna anledning kompletterades retroreflexionsmätningarna med mätningar av färg hösten 2 på alla danska provskyltar, som inte är lackade mot graffiti (dvs. 7 stycken), samt på tre av de fem provskyltarna på provplatsen i Linköping. Vid mätningarna har mätpunkten varit mitt på varje provplåt. Färgens x- och y-koordinater har registrerats för varje mätning. 1 VTI meddelande 912

Färgmätningarna utfördes med olika instrument. I Danmark användes en Gardner Colour-Guide 685 och i Sverige en Minolta CR331C. De båda instrumenten har jämförts genom en serie jämförande mätningar på referenstavlan med reflexfolier vid provplats Linköping. En analys av dessa mätresultat visar att instrumenten i stort sett mäter lika (se bilaga 2). Resultaten av färgmätningarna redovisas i avsnitt 4. 1.7 Signalfärger och mätning av färg Varje färg definieras fysikaliskt av variablerna x och y i CIE:s koordinatsystem. Varje signalfärg skall ligga inom en färgbox, som begränsas av 4 koordinatpunkter. De mätvärden, som ligger inne en färgbox, uppfyller specifikationerna för den aktuella signalfärgen. Färgboxarna enligt EN 12899 redovisas grafiskt i figuren nedan.,9,8,7 Hvid Gul EG Gul HI Orange Rød Blå Grøn Brun Måleværdier,6,5 y,4,3,2,1,1,2,3,4,5,6,7,8 x VTI meddelande 912 11

2 Inledande analys av resultaten, 1997 2 Analyserna är baserade på de ordinarie årliga mätningarna av foliernas retroreflexion. Dessa utgörs av mätningar av nyvärden (före eller strax efter uppsättning, 1997), mätning efter 1 år (hösten 1998), efter 2 år (hösten 1999) och efter 3 år (hösten 2). I analyserna, som visar olika foliefabrikats utveckling över tid samt provplats över tid, ingår inte referenstavlorna. Alla statistiska analyser görs på 5% signifikansnivå (p <,5). De norska prov- och referenstavlorna ingår inte i analysen. Skälet till detta är att vi inte haft tillgång till en komplett uppsättning mätvärden från de norska provplatserna för år 2. Analyserna omfattar inte heller de lackade folier, som finns på de danska tavlorna. Ej heller omfattar analysen de folier som är anti-graffitibehandlade och anti-dagg-behandlade. Resultaten från dessa folier får analyseras vid senare utvärderingar. På provplatsen i Linköping har vissa provplåtar på tavlorna blivit sprayade med graffiti (vandalism). Tavlorna har monterats ner och provplåtarna har rengjorts på VTI. Provplatsen har därefter flyttats längre ut från tätorten för att minska risken för graffiti. Studerar man medelvärdena för 1999 och 2 för de vita folier, som utsatts för graffiti, och jämför med de som inte har blivit sprayade får man följande tabell: Report R FABRIKAT S 62 S 45 Fas 15 Fas 25 3M 22/32 3M 28/38 Kiwa 12 Kiwa 22 Total GRAFFITI nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total nej ja Total Mean N Std. Deviation 569,5424 59 74,819 337,5 4 129,173 554,895 63 96,4167 332,5254 59 6,699 237,25 4 9,7611 326,4762 63 66,288 73,9661 59 4,725 76,75 4 2,2174 74,1429 63 4,276 113,8136 59 6,6475 19,5 4 8,6987 113,5397 63 6,7914 61, 61 9,167 66, 2 2,8284 61,1587 63 8,9212 24,492 61 13,3522 193,5 2 19,919 23,7143 63 13,4865 121,5738 61 8,494 87,5 2 14,8492 12,4921 63 1,471 194,541 61 12,4961 11,5 2 7,7782 191,873 63 19,353 27,8167 48 161,972 164,9583 24 113,8693 25,7758 54 16,1859 Man ser att det verkar finnas en negativ effekt av rengöring från graffiti för fabrikat/typ S62, S45, Kiwa 12 och Kiwa 22, men knappast för de andra 4 materialen. Görs en variansanalys med den oberoende variabeln GRAFFITI (=ja/nej), får man: 12 VTI meddelande 912

Dependent Variable: R Source Corrected Model Intercept GRAFFITI Error Total Corrected Total Tests of Between-Subjects Effects Type III Sum of Squares df Mean Square F Sig. Eta Squared 41984,84 a 1 41984,84 1,638,21,3 3176256,14 1 3176256,14 123,942,,198 41984,84 1 41984,84 1,638,21,3 1286475,8 52 25626,994 34247949, 54 1296735,7 53 a. R Squared =,3 (Adjusted R Squared =,1) Resultatet av variansanalysen visar att det inte föreligger någon signifikant skillnad för vita folier. (Se raden GRAFFITI under kolumn Sig., p =.21 >.5). Kompletterande analyser visar att detta resultat också är giltigt för övriga färger. Den skattade styrkan av effekten (Eta Squared) är dessutom liten (,3%). Detta innebär att de graffitisprayade och rengjorda folierna inte sorteras ut utan får ingå i de fortsatta analyserna. Oberoende variabler respektive antal lägen i dessa i de analyser, som redovisas i det följande, är: PLATS 7 st.(provplatser med undantag av de två norska) TAVLA 5 st.(provtavlor efter väg och referenstavla) FABRIKAT 7 st.(kiwa(lite), Seibu(lite), 3M, Fasson, Stims(onite) 62, Stims(onite) 45, Reflexite) FÄRG 6 st.(vit, gul, orange, röd, grön, blå) TYP 4 st.(eg, SEG, HR, PRISMA) TID 4 st.(ny, 1 år, 2 år, 3 år) En variansanalys av hela materialet visar att 65% (Eta Squared) av den totala variansen i datamaterialet kan förklaras av variablerna TYP och FÄRG (32% respektive 33%). Att påvisa effekter vid analyser där dessa två variabler ingår som feltermer är svårt. För att minska feltermens storlek och på så sätt öka powern hos analyserna har separata analyser i det följande gjorts för varje TYP och för varje FÄRG. En annan fråga är om provtavlorna utefter väg skiljer sig från referenstavlorna? Om man för varje färg gör en analys FABRIKAT*TAVLA, finner man för alla färger utom för blå en signifikant effekt av TAVLA. Post-hoc-test för röd färg visar att referenstavlan har högre värde än provtavlorna. För vit färg finns ingen skillnad. För gul, orange och grön färg har alltid referensen högst värde, men skillnaderna är inte alltid signifikant högre än för provtavlorna. Det finns ändå skäl att behandla referensen separat, med tanke på att denna sannolikt kommer att skilja sig mer och mer från tavlorna på provplatserna utefter väg med ökad exponeringstid. I analyserna nedan behandlas därför provtavlorna för sig och referenstavlorna för sig. Tvåvägs variansanalyser för varje typ av material med PLATS*TID, som oberoende variabler, visar i tre fall av fyra på en signifikant interaktionseffekt. Detta innebär att retroreflexionen varierat över tiden, men olika på olika platser. Egentligen borde man därför göra separata analyser för varje provplats, färg och typ av folie. Detta skulle innebära 168 variansanalyser, vilket inte är rimligt att redovisa. Därför görs i det följande en serie variansanalyser FABRIKAT*TID för de 4 folietyperna och de 6 färgerna 24 variansanalyser (över provplatser). Därefter görs en annan serie analyser PLATS*TID för 4 folietyper och 6 färger, men denna gång över fabrikat. Således ytterligare 24 analyser. VTI meddelande 912 13

3 Resultat 1997 2, Retroreflexion Resultaten redovisas deskriptivt genom figurer varefter resultatet av den statistiska analysen visar vilka skillnader som är signifikanta och vilka som kan förklaras av slumpen. Vid alla sådana jämförelser nedan betyder tecknen (>) signifikant större än, vilket innebär att skillnaden är statistiskt säkerställd och (=) ingen signifikant skillnad, vilket innebär att skillnaden kan förklaras av slumpen. Figurerna består av diagram med beroendevariabeln retroreflexionen på y-axeln och den oberoende variabeln tid eller exponering i år utefter x-axeln. Båda dessa variabler är fysikaliska storheter varför skalorna utefter axlarna också gjorts linjära. Skulle man däremot vilja beskriva hur ögat upplever skillnaden i retroreflexion mellan olika folier skulle man ha behövt ersätta den linjära skalan med en logaritmisk skala utefter y-axeln. I de följande figurerna är varje kurvas utveckling över tid ett uttryck för åldersförändringen under de tre första åren i trafik. En kurva som sjunker relativt mindre än en annan kurva utgör en indikation på att åldersbeständigheten varit bättre hos det material som den första kurvan representerar. Under varje figur i avsnitt 3.1 och 3.2 redovisas kortfattat resultatet av den statistiska analysen, dvs. vilka skillnader är statistiskt säkerställda och vilka skillnader kan förklaras av slumpen? Varning: Stora skillnader i retroreflexionsnivå hos olika material får inte tolkas i termer av bättre eller sämre läsbarhet. Varningen gäller speciellt för tolkning av kurvorna i avsnitt 3.1. 3.1 Jämförelse av folietyp I detta avsnitt presenteras resultat med avseende på retroreflexionen hos varje folietyp och färg. Detta innebär att folier av samma typ men av olika fabrikat slagits samman. De kombinationer av TYP och FABRIKAT, som man får, är då följande: EG-material SEG-material HR-material Prismamaterial Kiwa(lite), Seibu(lite), 3M, Fasson Kiwa(lite), Seibu(lite), Fasson Kiwa(lite), Seibu(lite), 3M 3M, Stims(onite) 62, Stims(onite) 45, Reflexite Nedan redovisas figurer för varje färg. Dessutom redovisas resultaten av en tvåvägs variansanalys med folietyp och tid som oberoende variabel (TYP*TID). 14 VTI meddelande 912

3.1.1 Vita Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Vita folier 5 45 4 35 3 25 2 EG SEG HR prisma 15 1 5 Resultat: Huvudeffekterna TYP och TID är signifikanta liksom interaktionseffekten TYP*TID. Interaktionseffekten innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Parvisa jämförelser mellan kurvorna visar att kurvan för prismamaterialen inte är parallell med de övriga kurvorna. Post-hoc-test för varje år ger följande resultat: Ny (1997): prisma > HR > SEG > EG 1 år (1998): prisma > HR > SEG > EG 2 år (1999): prisma > HR > SEG > EG 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG Resultatet är således detsamma för alla fyra åren. Det kan därför sammanfattas på följande sätt: Nyvärde (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG VTI meddelande 912 15

3.1.2 Gula Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Gula folier 2 18 16 14 12 1 8 EG SEG HR prisma 6 4 2 Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID, vilket innebär att kurvorna inte signifikant avviker från att vara horisontella. Post-hoc-test ger följande resultat: Nyvärde (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG 16 VTI meddelande 912

3.1.3 Orange Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Orange folier 3 25 2 15 EG SEG HR prisma 1 5 Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID. Post-hoc-test ger följande resultat: Nyvärde (1997) 3 år (2): prisma > HR > EG = SEG Kommentar: Att kurvan för SEG i figuren inte ligger på en högre nivå än kurvan för EG är ett oväntat resultat. För en möjlig förklaring till detta utfall se kommentaren under punkt 3.2.11. VTI meddelande 912 17

3.1.4 Röda Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Röda folier 12 1 8 6 EG SEG HR prisma 4 2 Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID. Post-hoc-test ger följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG 18 VTI meddelande 912

3.1.5 Gröna Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Gröna folier 9 8 7 6 5 4 EG SEG HR prisma 3 2 1 Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID. Post-hoc-test ger följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG > EG VTI meddelande 912 19

3.1.6 Blå Folier Tvåvägs variansanalys. (TYP*TID) Blå folier 5 45 4 35 3 25 2 EG SEG HR prisma 15 1 5 Resultat: Endast variabeln TYP är signifikant. Ingen effekt av TID. Post-hoc-test ger följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): prisma > HR > SEG = EG 3.1.7 Sammanfattande resultat folietyp Skillnaderna mellan folier av samma typ men av olika fabrikat har inneburit att felvariansen varit stor i analyserna ovan. Effekten av detta är att variabeln TID inte har varit signifikant för alla färger med undantag av vitt. Det är därför bara för vita material man har kunnat visa en signifikant försämring över tid i dessa analyser. För att öka styrkan hos analyserna görs därför i nästa avsnitt ett antal tvåvägs variansanalyser för varje kombination av folietyp (4st.) och färg (6st). Detta innebär 24 analyser med förklaringsvariablerna FABRIKAT och TID. 2 VTI meddelande 912

3.2 Jämförelse av fabrikat 3.2.1 Analys av data I de fall kurvorna i de följande figurerna inte signifikant avviker från parallellitet görs post-hoc-test med data sammanslagna för varje material över de fyra åren. Resultatet utgör då en bästa sammanfattning av utfallet. I de fall då interaktionseffekten däremot är signifikant och kurvorna därför avviker från parallellitet måste post-hoc-test göras för jämförelser mellan fabrikaten varje år. Data analyseras fortsättningsvis på detta sätt. 3.2.2 Vita EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita EG-material 12 1 8 6 Fasson 3M Seibulite Kiwalite 4 2 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Ett fabrikat försämras mera över tid än de andra. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa > Seibu > 3M > Fasson 1 år (1998): Kiwa = Seibu > 3M = Fasson 2 år (1999): Seibu = Kiwa > Fasson > 3M 3 år (2): Seibu = Kiwa > Fasson > 3M Kommentar: Vit 3M EG har försämrats med över 3% medan försämringen för övriga EG material varit knappt hälften så stor. Samtidigt har Vit 3M EG lägst retroreflexion efter 3 år. Detta är ett intressant resultat i sig men det tillåter inte att man extrapolerar kurvornas förlopp att gälla för en exponeringsperiod utöver de tre studerade åren. VTI meddelande 912 21

3.2.3 Vita SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita SEG-material 16 14 12 1 8 6 Fasson Seibulite Kiwalite 4 2 Resultat: Huvudeffekterna (FABRIKAT och TID) är signifikanta. Ingen signifikant interaktionseffekt. Detta betyder att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): Seibu = Kiwa > Fasson 22 VTI meddelande 912

3.2.4 Vita HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita HR-material 25 2 R (mcd/m2/lux) 15 1 3M Seibulite Kiwalite 5 Resultat: Huvudeffekterna (FABRIKAT och TID) är signifikanta. Ingen signifikant interaktionseffekt. Detta betyder att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande resultat: Ny (1997) 3 år (2): Seibu > 3M > Kiwa VTI meddelande 912 23

3.2.5 Vita PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Vita prismamaterial 7 6 5 R (mcd/m 2 /lux) 4 3 Stims 62 Stims 45 3M 2 1 Resultat: Huvudeffekterna (FABRIKAT och TID) är signifikanta. Signifikant interaktionseffekt (FABRIKAT*TID). Kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) ger följande resultat: Ny (1997): Stims 62 > Stims 45 > 3M 1 år (1998): Stims 62 > Stims 45 = 3M 2 år (1999): Stims 62 > 3M = Stims 45 3 år (2): Stims 62 > 3M = Stims 45 24 VTI meddelande 912

3.2.6 Gula EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula EG-material 9 8 7 6 5 4 Fasson 3M Seibulite Kiwalite 3 2 1 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Åtminstone ett fabrikat försämras mera över tid än andra. Post-hoc-test visar följande: Ny (1997): Kiwa > 3M = Fasson Kiwa = Seibu > Fasson 1 år (1998): Kiwa > Seibu > Fasson = 3M 2 år (1999): Kiwa > Seibu > Fasson > 3M 3 år (2): Kiwa > Seibu > Fasson > 3M Kommentar: I likhet med Vit 3M EG har Gul 3M EG haft den största försämringen över 3 år (över 3%). Samtidigt har Gul 3M EG den lägsta retroreflexionen efter 3 år. Se i övrigt kommentarerna för Vit 3M EG under punkt 3.2.2. VTI meddelande 912 25

3.2.7 Gula SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula SEG-material 12 1 8 6 Fasson Seibulite Kiwalite 4 2 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa = Seibu > Fasson 1 år (1998): Seibu > Kiwa > Fasson 2 år (1999): Seibu > Kiwa > Fasson 3 år (2): Seibu > Kiwa > Fasson 26 VTI meddelande 912

3.2.8 Gula HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula HR-material 2 18 16 14 12 1 8 3M Seibulite Kiwalite 6 4 2 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): 3M > Kiwa > Seibu 1 år (1998): 3M > Kiwa = Seibu 2 år (1999): 3M > Seibu = Kiwa 3 år (2): 3M > Seibu = Kiwa VTI meddelande 912 27

3.2.9 Gula PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gula prismamaterial 6 5 4 3 Stims 62 Stims 45 3M Reflexite 2 1 Resultat: Effekten av FABRIKAT är signifikant liksom interaktionseffekten FABRIKAT*TID. Däremot ingen signifikant effekt av TID. Interaktionseffekten innebär att fabrikaten utvecklas olika över tid. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Stims 62 > Reflexite = 3M = Stims 45 1 år (1998): Stims 62 > Reflexite = 3M > Stims 45 2 år (1999): Stims 62 > Reflexite > 3M > Stims 45 3 år (2): Stims 62 > Reflexite > 3M > Stims 45 Kommentar: Gul Stimsonite 45 försämras starkt över tre år (över 3%). 28 VTI meddelande 912

3.2.1 Orange EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Orange EG-material 6 5 4 3 Fasson 3M Seibulite 2 1 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Åtminstone ett fabrikat förändras mera över tid än andra. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): 3 år (2): Seibu > 3M > Fasson Kommentar: Se också kommentaren under punkt 3.2.11. VTI meddelande 912 29

3.2.11 Orange SEG-material Det finns endast ett orange SEG-material, varför ingen analys kan göras. Orange SEG-material 4 3 2 Seibulite 1 Kommentar: Kurvan i figuren ovan har en nivå hos retroreflexionen på ca 3 (cd/m 2 )/lux. Detta kan jämföras med motsvarande nivå hos Seibulites EG material i den förra figuren. Nivån är drygt 5 (cd/m 2 )/lux i den figuren. Eftersom SEG materialen är tillverkade med syfte att ha en högre retroreflexion än motsvarande EG material måste resultatet ifrågasättas. En näraliggande förklaring till utfallet kan vara att man förväxlat Seibulites orange EG och SEG material vid monteringen av dessa på provskyltarna. Detta skulle i så fall också kunna förklara den oväntat låga retroreflexionen hos kurvan för SEG i figuren under punkt 3.1.3. 3 VTI meddelande 912

3.2.12 Orange HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Orange HR-material 1 8 6 4 3M Seibulite 2 Resultat: Huvudeffekterna FABRIKAT och TID är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): 3 år (2): Seibu > 3M Kommentar: Resultatet visar att retroreflexionen förbättras över tid. Vad detta kan beror på är oklart. En möjlig förklaring kan vara att färgen förskjutits mot gult eller vitt. VTI meddelande 912 31

3.2.13 Orange PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Orange prismamaterial 4 35 3 25 2 15 Stims 62 3M Reflexite 1 5 Resultat: Huvudeffekterna är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): 3M > Stims 62 > Reflexite Kommentar: Resultatet visar att retroreflexionen förbättras över tid. Vad detta kan beror på är oklart. En möjlig förklaring kan vara att färgen förskjutits mot gult eller vitt. 32 VTI meddelande 912

3.2.14 Röda EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda EG-material 35 3 25 2 15 3M Seibulite Kiwalite 1 5 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Ett fabrikat förändras mera över tid än andra. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa > Seibu = 3M 1 år (1998): Kiwa > Seibu > 3M 2 år (1999): Kiwa > Seibu > 3M 3 år (2): Kiwa > Seibu > 3M Kommentar: I likhet med Vit och Gul 3M EG har Röd 3M EG haft den största försämringen. Försämringen av Röd 3M EG är över 4% efter tre år. Samtidigt har Röd 3M EG lägst retroreflexion av de olika EG-materialen efter 3 år. Se i övrigt kommentarerna under punkt 3.2.2. VTI meddelande 912 33

3.2.15 Röda SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda SEG-material 4 35 3 25 2 15 Fasson Seibulite Kiwalite 1 5 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa = Fasson > Seibu 1 år (1998): Fasson = Kiwa > Seibu 2 år (1999): Fasson > Kiwa > Seibu 3 år (2): Fasson > Kiwa > Seibu 34 VTI meddelande 912

3.2.16 Röda HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda HR-material 6 5 4 3 3M Seibulite Kiwalite 2 1 Resultat: Huvudeffekterna är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): 3M > Kiwa > Seibu VTI meddelande 912 35

3.2.17 Röda PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Röda prismamaterial 2 18 16 14 12 1 8 Stims 62 Stims 45 3M 6 4 2 Resultat: Signifikant skillnad mellan fabrikat. Ingen skillnad över tid och ingen interaktion. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): Stims 62 > 3M = Stims 45 36 VTI meddelande 912

3.2.18 Gröna EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna EG-material 2 18 16 14 12 1 8 3M Seibulite Kiwalite 6 4 2 Resultat: Huvudeffekterna är signifikanta. Ingen interaktionseffekt innebär att kurvorna inte avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): Seibu = Kiwa > 3M VTI meddelande 912 37

3.2.19 Gröna SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna SEG-material 35 3 25 2 15 Fasson Seibulite Kiwalite 1 5 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Kiwa > Fasson > Seibu 1 år (1998): Kiwa > Fasson > Seibu 2 år (1999): Kiwa > Fasson = Seibu 3 år (2): Kiwa > Fasson > Seibu 38 VTI meddelande 912

3.2.2 Gröna HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna HR-material 5 45 4 35 3 25 2 3M Seibulite Kiwalite 15 1 5 Resultat: Effekterna av FABRIKAT och TID är signifikanta. Kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): Seibu > 3M > Kiwa VTI meddelande 912 39

3.2.21 Gröna PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Gröna prismamaterial 14 12 1 8 6 Stims 62 Stims 45 3M Reflexite 4 2 Resultat: Alla effekter är signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Reflexite > Stims 62 = Stims 45 = 3M 1 år (1998): Reflexite > Stims 62 = Stims 45 Reflexite > 3M, Stims 62 > 3M 2 år (1999): Reflexite > Stims 62 > 3M = Stims 45 3 år (2): Reflexite > Stims 62 > 3M > Stims 45 Kommentar: Grön Stimsonite 45 har försämrats med ca 3% över 3 år. 4 VTI meddelande 912

3.2.22 Blå EG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå EG-material 9 8 7 6 5 4 3M Seibulite Kiwalite 3 2 1 Resultat: Huvudeffekterna FABRIKAT och TID är signifikanta. Ingen interaktionseffekt- kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): 3M > Kiwa > Seibu VTI meddelande 912 41

3.2.23 Blå SEG-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå SEG-material 1 9 8 7 6 5 4 Fasson Seibulite Kiwalite 3 2 1 Resultat: Signifikant effekt av FABRIKAT och TID. Kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): Seibu > Fasson > Kiwa 42 VTI meddelande 912

3.2.24 Blå HR-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå HR-material 18 16 14 12 1 8 3M Seibulite Kiwalite 6 4 2 Resultat: Signifikant effekt av FABRIKAT och TID. Kurvorna avviker inte från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997) 3 år (2): 3M > Seibu > Kiwa VTI meddelande 912 43

3.2.25 Blå PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (FABRIKAT*TID) Blå prismamaterial 7 6 5 4 3 Stims 62 Stims 45 3M Reflexite 2 1 Resultat: Alla effekter signifikanta. Interaktionseffekten FABRIKAT*TID innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Post-hoc-test (Tukey) visar följande: Ny (1997): Stims 62 = Reflexite > Stims 45 = 3M 1 år (1998): Stims 62 = Reflexite > 3M = Stims 45 2 år (1999): Reflexite = Stims 62 > 3M = Stims 45 3 år (2): Reflexite = Stims 62 > 3M = Stims 45 3.2.26 Sammanfattande resultat fabrikat De flesta material av de olika fabrikaten behåller sin retroreflexion väl över de tre första åren. Vissa kombinationer av folietyp och fabrikat visar t.o.m. förbättrad retroreflexion efter 3 år. Prismamaterialet Reflexite är det bästa exemplet på detta. Vad detta resultat kan bero på vet vi inte. En möjlig förklaring kan vara att foliernas färg förändrats mot mer ljusstarka färger d.v.s. mot vitt och/eller gult. Andra kombinationer av fabrikat och folietyp visar en relativt snabb försämring av retroreflexionen över de tre första åren. De bästa exemplen på detta är vit, gul och röd 3M EG samt gul och grön folie av prismamaterialet Stimsonite 45. Några slutsatser om materialens åldringsbeständighet för exponeringstider längre än 3 år kan inte dras utifrån dessa resultat. 44 VTI meddelande 912

3.3 Jämförelse mellan provplatser Vita folier I detta avsnitt redovisas retroreflexionen för de fyra typerna av vita folier över provplatser. Motsvarande redovisning för övriga fem färger redovisas inte då dessa resultat knappast tillför någon kunskap. 3.3.1 Vita EG-material Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID) Vita EG-material 12 1 8 6 4 Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby 2 Resultat: Signifikant skillnad mellan provplatser (PLATS) och över TID. Den signifikanta interaktionseffekten (PLATS*TID) innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Resultaten av post-hoc-testerna är inte lika lätta att tolka som i avsnittet 3.2. Istället rangordnas provplatserna för varje år från bättre till sämre med avseende på retroreflexion: Ny (1997): Linköping Gamleby Reykjavik Ribe Rovaniemi Frederiksborg Vanda 1 år (1998): Gamleby Linköping Rovaniemi Reykjavik Frederiksborg Vanda Ribe 2 år (1999): Gamleby Linköping Rovaniemi Reykjavik Vanda Frederiksborg Ribe 3 år (2): Reykjavik Vanda Gamleby Linköping Rovaniemi Frederiksborg Ribe Kommentar: Kurvorna är fallande för alla provplatser utom för Vanda, som visar ökad retroreflexion med exponeringstid. VTI meddelande 912 45

3.3.2 Vita SEG-material Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID) Vita SEG-material 16 14 12 1 8 6 Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby 4 2 Resultat: Signifikant skillnad mellan provplatser (PLATS) och över TID. Den signifikanta interaktionseffekten (PLATS*TID) innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Resultaten av post-hoc-testen är inte lika lätta att tolka som i avsnittet 3.2. Istället rangordnas provplatserna för varje år från bättre till sämre med avseende på retroreflexion: Ny (1997): Gamleby Linköping Reykjavik Ribe Rovaniemi Frederiksborg Vanda 1 år (1998): Gamleby Linköping Frederiksborg Rovaniemi Reykjavik Ribe Vanda 2 år (1999): Gamleby Frederiksborg Reykjavik Linköping Ribe Rovaniemi Vanda 3 år (2): Vanda Reykjavik Gamleby Frederiksborg Rovaniemi Linköping Ribe Kommentar: Liksom för EG materialen (se 3.3.1) avviker Vanda från en fallande trend. 46 VTI meddelande 912

3.3.3 Vita HR-material Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID) Vita HR-material 25 2 R (mcd/m 2 /lux) 15 1 Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby 5 Resultat: Signifikant skillnad mellan provplatser (PLATS) och över TID. Den signifikanta interaktionseffekten (PLATS*TID) innebär att kurvorna avviker från parallellitet. Resultaten av post-hoc-testen är inte lika lätta att tolka som i avsnittet 3.2. Istället rangordnas provplatserna från bättre till sämre med avseende på retroreflexion: Ny (1997): Gamleby Linköping Reykjavik Frederiksborg Rovaniemi Ribe Vanda 1 år (1998): Linköping Gamleby Rovaniemi Frederiksborg Reykjavik Vanda Ribe 2 år (1999): Gamleby Linköping Rovaniemi Frederiksborg Vanda Ribe Reykjavik 3 år (2): Vanda Gamleby Rovaniemi Frederiksborg Reykjavik Ribe Linköping Kommentar: I likhet med EG- och SEG-materialen avviker också HR-materialen för Vanda från en fallande trend. VTI meddelande 912 47

3.3.4 Vita PRISMA-material Tvåvägs variansanalys. (PLATS och TID) Vita prismamaterial 6 5 4 3 2 Frederiksborg Ribe Reykjavik Vanda Rovaniemi Linköping Gamleby 1 Resultat: Signifikant effekt av TID men ingen signifikant effekt av PLATS och ingen interaktion (PLATS*TID). Den signifikanta effekten av TID innebär att retroreflexionen avtar och kurvorna faller. Den ej signifikanta effekten av PLATS innebär att avvikelserna hos kurvorna för provplatserna kan förklaras av slumpen. Något statistiskt skäl för att presentera en rangordning av provplatserna finns därför inte. Skillnaderna mellan kurvorna kan förklaras av slumpen. 3.3.5 Sammanfattande resultat provplats Att effekten av provplats inte varit signifikant för vita prismamaterial men för de tre övriga materialen kan förklaras av att mätvärdena för prismamaterialen varit behäftade med en mycket större felvarians än för övriga typer av material. Denna ökade felvarians förklaras till stor del av att prismamaterialen har en optisk axel, som skall vara vertikalt monterad. Vid monteringen på provskyltarna har många av provplåtarna istället monterats med den optiska axeln i horisontellt läge. En annan obesvarad fråga är varför mätningarna av EG-, SEG- och HI-materialen på provplats Vanda avviker från övriga provplatser genom att resultera i en stigande i stället för en fallande kurva över tid? Samma mätinstrument, som använts i Vanda har också använts vid mätningarna i Rovaniemi. En möjlig förklaring kan vara att mätresultaten påverkas av lufttemperaturen vid mättillfällena. Detta bör undersökas närmare. 48 VTI meddelande 912

3.4 Redovisning för varje provplats Vita folier 3.4.1 Frederiksborg Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Frederiksborg - EG och SEG 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Ribe - HR och prisma 7 6 5 R (mcd/m 2 /lux) 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 VTI meddelande 912 49

3.4.2 Ribe Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Vanda - EG och SEG 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Ribe - HR och prisma 7 6 5 R (mcd/m 2 /lux) 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 5 VTI meddelande 912

3.4.3 Vanda Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Vanda - EG och SEG 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Vanda - HR och prisma 7 6 5 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 VTI meddelande 912 51

3.4.4 Rovaniemi Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Rovaniemi - EG och SEG 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Rovaniemi - HR och prisma 7 6 5 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 52 VTI meddelande 912

3.4.5 Reykjavik Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Reykjavik - EG och SEG 16 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Reykjavik - HR och prisma 8 7 6 5 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 VTI meddelande 912 53

3.4.6 Linköping Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Linköping - EG och SEG 16 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Linköping - HR och prisma 7 6 5 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 54 VTI meddelande 912

3.4.7 Gamleby Retroreflexionen för alla folier över 3 år: Gamleby - EG och SEG 18 16 14 12 1 8 6 Fas 15 Fas 25 3M 22 Seb 7 Seb 17 Kiwa 2 Kiwa 12 4 2 Gamleby - HR och prisma 7 6 5 4 3 Stim 62 Stim 45 3M 28 3M 399 Seb 7 Kiwa 22 2 1 VTI meddelande 912 55

3.5 Jämförelse mellan referenstavlan med provtavlorna på fyra provplatser Referenstavlorna finns i Frederiksborg, Vanda, Rovaniemi och Linköping. Analyserna görs endast för de vita materialen. Fyra variansanalyser, en för varje typ av reflexmaterial. Jämförelsen görs mellan referensskylten och provplatsens fyra provtavlor med avseende på retroreflexionsmätningarna år 2. EG-material Envägs variansanalys (REFTAVLA) Resultat: Ingen skillnad mellan referens- och provtavlorna längs väg. SEG-material Envägs variansanalys (REFTAVLA) Resultat: Ingen skillnad mellan referens- och provtavlorna längs väg. HR-material Envägs variansanalys (REFTAVLA) Resultat: Signifikant effekt av REFTAVLA. Analysen visar att de vita referenstavlorna av typ HR hade högre värde än provtavlorna längs väg. PRISMA-material Envägs variansanalys (REFTAVLA) Resultat: Ingen skillnad mellan referens- och provtavlorna längs väg. Sammanfattande kommentar Endast en av fyra analyser har givit en signifikant skillnad efter 3 år. Om det sker någon påverkan av exponering för trafik bör detta visa sig genom allt klarare skillnader mellan referens och provtavlor med ökad exponeringstid. 3.6 Beroendet av riktning söder/norr Analysen avser endast provtavlorna efter väg. Den baseras på mätningarna av retroreflexionen hos de vita folierna år 2. EG-material alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING) Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr. SEG-material alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING) Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr. HR-material alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING) Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr. 56 VTI meddelande 912

PRISMA-material alla provplatser utom Reykjavik Envägs variansanalys (RIKTNING) Resultat: Ingen skillnad mellan syd/norr. Reykjavik (öster/väster) Motsvarande analyser har också gjorts för Reykjavik. Hypotesen är här att sandblästring försämrar tavlan riktad mot öster (förhärskande vindriktning) mera än den mot väster. Analysen ger inte heller här någon signifikant effekt. En klar tendens finns dock. Den går i hypotesens riktning. Sammanfattande kommentar Ingen av analyserna har givit några signifikanta effekter efter 3 år. Om det sker någon påverkan av väderstreck bör detta visa sig genom allt klarare skillnader mellan referens och provtavlor med ökad exponeringstid. När det gäller effekt av riktning norr-söder är det kanske mera intressant att studera hur färgen påverkas. I och med att mätningarna vid kommande tillfällen skall kompletteras med mätning av färg kommer det att finnas underlag för sådana analyser vid kommande redovisningar. VTI meddelande 912 57