Avfallsplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Avfallsplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Antagen av Kommunfullmäktige i Åtvidabergs kommun 2011-12-14, 167

SAMMANFATTNING I varje kommun ska det finnas en aktuell renhållningsordning som består dels av lokala föreskrifter för avfallshanteringen och dels av en avfallsplan. I avfallsplanen ska kommunen beskriva den nuvarande och den planerade framtida avfallshanteringen. I avfallsplanen presenteras lokala mål och åtgärder för insamling och behandling av avfall samt hur avfallets mängd och farlighet ska minskas. För perioden 2012-2016 har i Åtvidabergs kommun särskild vikt lagts på nedanstående punkter. Kort innebär avfallsplanen följande om den genomförs: Källsortering och separat omhändertagande av matavfall Bättre kunskap om källsorteringsgraden som underlag för fortsatt avfallsarbete Bättre möjligheter för hushållen att lämna farligt avfall och smått el-avfall Engagemang för återanvändning Kunskap om och åtgärder vid behov av gamla nedlagda avfallsupplag Avfallshanteringen tydliggörs i samhällsplaneringen Kommunens egna verksamheter föregår med goda exempel Bättre information om avfallshanteringen i kommunen 2

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 Arbetsgång... 4 1.2 Samråd... 4 2 MÅL... 4 2.1 Internationellt perspektiv... 5 2.2 Nationella miljökvalitetsmål... 5 2.3 Regionala mål... 6 2.4 Lokala mål... 7 2.4.1 Inriktningsmål för Åtvidabergs kommun... 7 2.4.2 Lokala mål 2012-2016... 7 3 HANDLINGSPLAN... 8 4 UPPFÖLJNING... 12 4.1 Uppföljning av nya mål och handlingsplan... 12 4.2 Uppföljning av föregående avfallsplan... 12 5 NULÄGESBESKRIVNING... 15 5.1 Bakomliggande faktorer... 15 5.1.1 Kommunfakta... 15 5.1.2 Avfallsorganisationen... 15 5.1.3 Renhållningstaxan... 16 5.1.4 Information och kommunikation... 16 5.1.5 Samverkan... 17 5.2 Hushållsavfall under kommunens ansvar ( kommunalt monopol )... 17 5.2.1 Kärlavfall... 18 5.2.2 Grovavfall och trädgårdsavfall... 18 5.2.3 Matavfall... 18 5.2.4 Latrinavfall... 19 5.2.5 Avloppsslam... 19 5.2.6 Hushållens farliga avfall... 19 5.3 Övrigt avfall (konkurrensutsatt hantering)... 20 5.3.1 Avfall som omfattas av producentansvar... 20 5.3.2 Bygg- och rivningsavfall... 23 5.3.3 Jord och schaktmassor... 23 5.3.4 Industriavfall... 23 5.3.5 Avfall från energianläggningar... 24 5.3.6 Farligt avfall från verksamheter... 24 5.3.7 Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten... 24 5.4 Totala mängden hushållsavfall som nyckeltal... 24 5.5 Behandlingsanläggningar... 25 6 AVSLUTADE AVFALLSUPPLAG... 26 6.1 Inventering och riskbedömning... 26 6.2 Plan för åtgärder... 27 6.3 Ansvarsfördelning... 27 7 MILJÖBEDÖMNING... 28 7.1 Sammanfattande punkter av planens innehåll... 28 7.2 Nollalternativ... 28 7.3 Lokala mål kopplade till nationella och regionala miljömål samt internationellt perspektiv... 29 7.4 Avfallsplanens miljökonsekvenser... 31 7.5. Samlad miljöbedömning och betydande miljöpåverkan... 32 8 ORDLISTA... 33 3

1 INLEDNING Alla kommuner ska enligt 15 kap 11 miljöbalken ha en aktuell renhållningsordning. Den ska innehålla de lokala föreskrifter om hantering av avfall som gäller inom kommunen samt en avfallsplan. Renhållningsordningen ska fastställas av kommunfullmäktige. Fram till nu gällande lokala föreskrifter för avfallshantering och avfallsplan för Åtvidabergs kommun antogs den 25 januari 2006. Föreskrifterna reviderades genom beslut i kommunfullmäktige den 26 november 2008. Revideringen av föreskrifterna gjordes som följd av bolagisering av renhållningsverksamheten och avsåg endast organisatoriska förändringar. Föreliggande avfallsplan ska ligga som grund för ny entreprenadupphandling för insamling och behandling av det avfall som kommunen ansvarar för. Upphandlingen ska slutföras under 2012 och ny entreprenad gälla från den 1 januari 2013. Nya lokala föreskrifterna kommer att anpassas till kommande avfallshantering och beslutas i god tid innan årsskiftet 2012/2013. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen är både en beskrivning av vad som händer med avfallet i Åtvidabergs kommun idag och en handlingsplan med mål och åtgärder för de kommande åren. I en avfallsplan ska kommunen alltså beskriva den nuvarande och den planerade framtida avfallshanteringen. I detta inledande kapitel beskrivs arbetsgången samt hur samråd och utställning har genomförts. 1.1 Arbetsgång Åtvidabergs Renhållning AB har tagit fram ett första förslag till avfallsplan. Förslaget har bearbetats i en projektgrupp bestående av tjänstemän från miljökontoret, kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen och Åtvidabergs Renhållning AB. Bolagsstyrelsen för Åtvidabergs Renhållning AB har fungerat som styrgrupp. 1.2 Samråd Samråd har genomförts med kommunstyrelsens olika förvaltningar, miljökontoret och byggkontoret. Annons om utställning av avfallsplanen publicerades i Östgöta Correspondenten den 11 oktober 2011. Utställningstiden var mellan den 12 oktober och den 10 november 2011. Information om utställningen med inbjudan att lämna synpunkter skickades till ett trettiotal olika instanser, såsom länsstyrelsen, kommunala nämnder/utskott, de politiska partierna, större bostadsbolag och intresseföreningar. Samrådsmöten har hållits med tre stora bostadsbolag i kommunen. Utställningshandlingen har under utställningstiden funnits tillgänglig på kommunbiblioteket, i kommunhusets entré samt för nedladdning på kommunens hemsida. Två yttranden kom in. 2 MÅL I detta kapitel presenteras internationella, nationella och regionala mål för avfall. Dessa utgör ett ramverk när lokala mål skapas. För Åtvidaberg finns övergripande mål formulerade i kommunens miljöprogram. För det lokala avfallsarbetet har lokala mål formulerats i denna avfallsplan. 4

2.1 Internationellt perspektiv EU: s beslut sätter ramarna för den svenska avfallshanteringen. EU: s nya ramdirektiv för avfall antogs den 20 oktober 2008 och omfattar tidigare direktiv om avfall, farligt avfall och spillolja. Det nya ramdirektivet innebär att medlemsländerna ska arbeta för att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan från avfallsproduktion ska brytas. Dessutom innebär det i korthet att: Avfallshierarkins fem steg införs tydligare som en prioriteringsordning för avfallshanteringen: 1. Avfallsminimering (minska mängder och farlighet) 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Energiutvinning 5. Deponering Medlemsstaterna ska tillämpa det hanteringsalternativ som ger bäst miljönytta men kan avvika från hierarkin utifrån ett livscykelperspektiv och med hänsyn till övergripande effekter. Direktivet ger kriterier för när avfall kan upphöra att vara avfall. Det gäller främst papper, glas, metall, däck, textilier och granulat för återanvändning. Genom direktivet lagstiftas också det nya begreppet biprodukter. Ett material som uppstår i en tillverkningsprocess kan anses som biprodukt om det finns en garanterat fortsatt direkt användning som inte kräver fortsatt bearbetning. Nya återvinningsmål för medlemsstaterna är att till 2020 ska 50 procent av summan av papper, metall, plast och glas i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas. För bygg- och rivningsavfall gäller 70 procent. För att öka högvärdig återvinning ska medlemsstaterna, när det är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt rimligt, uppmuntra till källsortering genom separat insamling och det gäller senast till 2015 åtminstone för papper, metall, plast och glas. Medlemsländerna ska själva eller i samverkan med andra länder se till att det finns en infrastruktur för såväl deponering som återvinning, inklusive energiåtervinning, av hushållsavfall. Infrastrukturen ska syfta till att avfallet kan tas om hand så nära uppkomsten som möjligt. Bioavfall får ökad betydelse och medlemsstaterna ska uppmuntra separat insamling av bioavfall för rötning eller kompostering. 2.2 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagens miljömål är de övergripande, styrande målen för miljömässig avfallshanteringen. Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål. Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation (år 2020) ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Vårt välstånd ska byggas på en effektiv användning av naturens resurser, samtidigt som utnyttjandet ska vara i enlighet med kretsloppsprincipen. Det betyder att man varken ska förgifta naturen eller utnyttja den mer än vad som är långsiktigt hållbart. En bättre och mer resursbevarande hantering av produkter och avfall är en nödvändig förutsättning för att detta ska nås. Miljömål 15 - God bebyggd miljö - handlar bland annat om avfall. Som delmål gäller att den totala mängden genererat avfall inte ska öka och den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. 5

(I regeringens proposition 2009/10:155 har följande precisering gjorts: Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar samtidigt som avfallshanteringen är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna och avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning). Särskilt gäller att: Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå. Senast år 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier mm återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Miljömålsberedningen har under våren 2011 lämnat ett delbetänkande till regeringen med förslag till nya etappmål. Miljömålsberedningen föreslår bland annat att: Matavfallet minskar till 2015 med minst 20 procent jämfört med år 2010. Minst 40 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger år 2015 ska behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp år 2015 tas tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark. Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt bygg- och rivningsavfall är minst 70 procent år 2020. Miljömålsberedningen föreslår att målen i EUs avfallsdirektiv infogas som etappmål i det svenska miljömålssystemet. Det gäller dels att återanvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll ska vara minst 50 procent, dels att återanvändning och materialåtervinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska vara minst 70 procent. Båda målen ska vara uppfyllda år 2020. 2.3 Regionala mål På uppdrag av regeringen och i samarbete med många aktörer i Östergötland bl.a. kommuner, näringsliv, ideella föreningar, Skogsstyrelsen, Landstinget och Regionförbundet Östsam har Länsstyrelsen anpassat de nationella målen till länets förhållanden. Östergötlands delmål och förslag till åtgärder finns samlat i ett regionalt miljömålsprogram, Mål i skikte. För Östergötland finns totalt ett 70-tal delmål. För avfall gäller: 2005 ska mängden avfall som deponeras ha minskat med 60 procent jämfört med 1994 års nivå, från 160 000 ton till 64 000 ton, samtidigt som insamlingsgraden för avfall med producentansvar ska ha ökat jämfört med år 2000. Delmålet om avfall är uppnått. 6

2.4 Lokala mål I Miljöprogram för Åtvidabergs kommun (2011-01-26) finns lokala mål. Generellt anges att man ska beakta nationella och regionala mål vid all ärendehantering, planering och vid åtgärder inom samtliga verksamheter. Inom avfallsområdet gäller dessutom att: vid revidering av avfallsplanen bygga vidare på avfallshierarkin (minimering, återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning, deponi). utreda möjligheterna till källsortering och separat behandling av matavfall. 2.4.1 Inriktningsmål för Åtvidabergs kommun Inriktningsmålen är mål som kommunen avser att arbeta efter i ett längre perspektiv än avfallsplanens giltighetstid. De utgör en plattform för det konkreta avfallsarbetet. Den totala mängden avfall ska minska och farligt avfall ska så långt som möjligt tas ur kretsloppet. Avfallshanteringen ska ses som en viktig del i samhällets infrastruktur och funktion. Materialflödena i kommunen ska kännetecknas av resurshushållning och kretsloppstänkande. Den kommunala avfallshanteringen ska vara kostnadseffektiv och rättvis. Avfallshanteringen ska förknippas med god service. Arbetsmiljön för personal som arbetar med avfallshanteringen ska ständigt förbättras. 2.4.2 Lokala mål 2012-2016 För perioden 2012-2016 har kommunen valt att särskilt fokusera på nedanstående lokala mål. Målen bedöms vara mätbara och struktureras efter avfallshierarkin. Minska avfallets mängd och farlighet: 1. 2015 ska den totala mängden hushållsavfall i kommunen (per invånare och år) ha minskat med minst 10 % jämfört med 2010. (Avser kärlavfall, grovavfall, farligt avfall, förpackningar och tidningar samt el-avfall tillsammans). 2. Senast 2012 ska det finnas kunskap om andelen ej källsorterat farligt avfall och el-avfall i kärlavfallet, som underlag för det fortsatta avfallsarbetet. Åtgärder ska under perioden vidtas för att öka källsorteringsgraden och att sådant avfall hamnar på rätt plats. Återanvändning: 3. Det ska under hela perioden finnas minst en plats, kommunal eller i annan regi (second hand o dyl), där man kan lämna hela kasserade möbler, kläder och saker i övrigt för återanvändning. Materialåtervinning: 4. Källsortering av matavfall ska införas i och med nya insamlings- och behandlingsentreprenader, det vill säga från och med 2013. 5. 2015 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas till vara som resurs och användas för produktion av biogas och/eller återföring av växtnäring. 6. Senast 2012 ska det finnas kunskap om andelen ej källsorterade förpackningar och tidningar i kärlavfallet, som underlag för det fortsatta avfallsarbetet. Åtgärder ska under perioden vidtas för att öka källsorteringsgraden och att sådant avfall hamnar på rätt plats. 7

7. Det ska senast 2014 finnas möjlighet till källsortering vid all kommunal verksamhet. 8. 2015 ska mängden blandat/osorterat avfall som lämnas vid Korshults avfallsanläggning som invägt verksamhetsavfall ha minskat med minst 50 % jämfört med 2010. Åtgärder ska under perioden vidtas för att öka källsorteringsgraden och att sådant avfall hamnar på rätt plats. Energiutvinning: 9. Återanvändning och återvinning ska prioriteras. Resterande brännbart avfall ska levereras till en avfallsförbränningsanläggning för energiproduktion. Förutsättningarna för att rätt saker går till energiutvinning ska utredas senast 2015. Deponering: 10. Kännedomen om gamla avfallsupplag och dess miljöpåverkan ska vara god. 2014 ska en handlingsplan finnas för att vid behov åtgärda avslutade avfallsupplag. Allmänt: 11. 2015 ska alla hushåll och verksamheter med hushållsavfall finnas med i kommunens avfallssystem och abonnentregister. 12. Avfallshantering och anläggningar för avfall ska belysas tydligare i kommunens fysiska planering. 3 HANDLINGSPLAN Handlingsplanen beskriver de åtgärder som ska genomföras inom de olika målområdena enligt denna plan. De föreslagna åtgärderna kan vara viktiga för flera mål, en åtgärd kan alltså ha positiv inverkan på flera olika mål. Handlingsplanen beskriver vem som har huvudansvaret för åtgärderna och hur man kan mäta att åtgärden genomförts. Slutligen finns även tidplan och översiktlig bedömning av resursbehov för respektive åtgärd. Förkortningar som används i handlingsplanen: FTIAB=Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB, KS=kommunstyrelsen, KSF=kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen, MN=miljönämnden, MK=miljökontoret,, ÅRAB=Åtvidabergs Renhållning AB, ÅVC=återvinningscentral. Mål Åtgärd Ansvar Sätt att mäta Tidplan Resursbehov 1. 2015 ska den totala mängden hushållsavfall i kommunen (per invånare och år) ha minskat med minst 10 % jämfört med 2010. Följa upp avfallsmängderna kontinuerligt och sammanställa dessa årligen. Vid uppföljningen avses kärlavfall, grovavfall, farligt avfall, förpackningar och tidningar samt elavfall tillsammans 1.2 Utöver information på kommunens hemsida genomföra en särskild informationsinsats minst en gång vartannat år. ÅRAB Att så gjorts 2012-2016 Liten, ingår i ÅRAB Att så gjorts 2012-2016 Mellan, ingår i 8

2. Senast 2012 ska det finnas kunskap om andelen ej källsorterat farligt avfall och el-avfall i kärlavfallet, som underlag för det fortsatta avfallsarbetet. Åtgärder ska under perioden vidtas för att öka källsorteringsgraden och att sådant avfall hamnar på rätt plats. 2.1 Genomföra plockanalyser av kärlavfallet 2. 2.2 Utöver information på kommunens hemsida genomföra en särskild informationsinsats minst en gång vartannat år. 2. 2.3 Utreda möjligheter till mer tillgänglig insamling av farligt avfall och el-avfall till exempel genom fastighetsnära insamling, samarbete med fastighetsägare, insamlingsystem i butiker etc. 3. Det ska under hela perioden finnas minst en plats, kommunal eller i annan regi (second hand o dyl), där man kan lämna hela kasserade möbler, kläder och saker i övrigt för återanvändning. 4. Källsortering av matavfall ska införas i och med ny insamlings- och behandlingsentreprenad, det vill säga från och med 2013. 2.4 Miljöbilstur ska köras minst en dag vartannat år under perioden 3.1 Kontakt ska upprättas med befintliga aktörer. Följa utvecklingen och vid behov agera. Utveckla den kommunala informationen kring återanvändning 4.1 Utreda olika alternativ för källsortering, insamling och behandling av matavfall 4.2 Genomföra ny entreprenadupphandling för insamling och behandling som utgår från källsortering och separat behandling av matavfall ÅRAB Att så gjorts 2012 2015 Mellan, ingår i ÅRAB Att så gjorts 2012-2016 Mellan, ingår i ÅRAB i samråd med El- Kretsen Att så gjorts 2014 Mellan, ingår i ÅRAB Att så gjorts 2012-2016 Mellan, ingår i ÅRAB Att så gjorts/ att så finns 2012-16 Litet, ingår i ÅRAB Att så gjorts 2011-12 Mellan, ingår i ÅRAB Att så gjorts 2012 Stort, ingår i 9

5. 2015 ska minst 50 % av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas till vara som resurs och användas för produktion av biogas och återföring av växtnäring. 6. Senast 2012 ska det finnas kunskap om andelen ej källsorterade förpackningar och tidningar i kärlavfallet, som underlag för det fortsatta avfallsarbetet. Åtgärder ska under perioden vidtas för att öka källsorteringsgraden och att sådant avfall hamnar på rätt plats. 7. Det ska senast 2014 finnas möjlighet till källsortering vid all kommunal verksamhet. 8. 2015 ska mängden blandat/osorterat avfall som lämnas vid Korshults avfallsanläggning 4.3 Införa lämplig insamling av matavfall i enlighet med utredning och upphandling 5.1 Ta fram statistikunderlag och därefter följa utvecklingen 5.2 Informationskampanj vid införandet av källsortering av matavfall 6.1 Genomföra plockanalyser av kärlavfallet 6.2 Verka för att FTIAB återinför en återvinningsstation i eller i anslutning till Åtvidabergs centrum, se även 12.3. 6.3 Utöver information på kommunens hemsida genomföra en särskild informationsinsats minst en gång vartannat år. 7.1 Upprätta handlingsplaner för hur källsorteringen ska gå till och hur avfallsmängderna som uppkommer i respektive verksamhet kan minska. 8.1 Informationskampanj riktad mot företag och andra verksamheter. ÅRAB Att så gjorts 2013 Stort, påverkar renhållningstaxan ÅRAB Att så gjorts 2012-2016 Liten, ingår i ÅRAB Att så gjorts 2013 Stort, ingår i / påverkar renhållningstaxan ÅRAB Att så gjorts 2012 2015 KS/KSF i samarbete med FTIAB Att sådan finns Mellan, ingår i 2013 För kommunen litet, ingår i ÅRAB Att så gjorts 2012-2016 Mellan, ingår i Samtliga kommun -förvaltningar och kommun -ägda bolag ÅRAB i samråd med MN/MK Att så gjorts 2014 Mellan, ingår i Att så gjorts 2012 Mellan, ingår i 10

som invägt verksamhetsavfall ha minskat med minst 50 % jämfört med 2010. Åtgärder ska under perioden vidtas för att öka källsorteringsgraden och att sådant avfall hamnar på rätt plats. 9. Återanvändning och återvinning ska prioriteras. Resterande brännbart avfall ska levereras till en avfallsförbränningsanläggning för energiproduktion. Förutsättningarna för att rätt saker går till energiutvinning ska utredas senast 2015. 10. Kännedomen om gamla avfallsupplag och dess miljöpåverkan ska vara god. 2014 ska en handlingsplan finnas för att vid behov åtgärda avslutade avfallsupplag. 11. 2015 ska alla hushåll och verksamheter med hushållsavfall finnas med i kommunens avfallssystem och abonnentregister. 8.2 Anpassa mottagningstaxan vid Korshult för blandat verksamhetsavfall i syfte att minska denna fraktion och öka källsortering av verksamhetsavfall 9.1 Genomföra ny entreprenadupphandling för insamling och behandling av den brännbara delen av kärl- och grovavfall, tillsammans med källsortering och separat behandling av matavfall 9.2 Informationskampanj vid införandet av ny hantering av hushållsavfallet. 9.3 Följa upp information och skyltar vid Korshults ÅVC och vid behov vidta åtgärder 9.4 Genomföra utredning 10.1 Handlingsplan upprättas 11.1 Inventering och uppföljning ÅRAB Att så gjorts 2012-1016 Litet, ingår i ÅRAB Att så gjorts 2012 Stort, ingår i ÅRAB Att så gjorts 2013 Litet, ingår i ÅRAB Att så gjorts 2012-2016 Litet, ingår i ÅRAB Att så gjorts 2015 Mellan, ingår i MN/MK/ KS/KSF Att så gjorts 2014 Mellan, ingår i ÅRAB Att så gjorts 2015 Mellan, ingår i 11

12. Avfallshantering och anläggningar för avfall ska belysas tydligare i kommunens fysiska planering. 12.1 Korshults avfallsanläggning ska särskilt markeras i kommunens översiktsplan. 12.2 Hantering samt platser och anordningar för avfall ska beaktas vid planläggning, såväl i fördjupade översiktsplaner som i detaljplaner 12.3 En allmän översyn av placering av FTIAB s återvinningsstationer, se även 6.2 KS/KSF Att så gjorts 2012-2016 Litet, ingår i KS/KSF Att så gjorts 2012-2016 Litet, ingår i KS/KSF i samråd med FTIAB Att så gjorts 2012 Litet, ingår i 4 UPPFÖLJNING I kapitel 4 beskrivs hur de nya målen ska följas upp. Här finns också en uppföljning av den föregående avfallsplanen. 4.1 Uppföljning av nya mål och handlingsplan Genom att ha kolumnerna Sätt att mäta och Ansvar i handlingsplanen beskrivs hur de nya målen ska följas upp och vem som har ansvar för avrapporteringen. Genomförda aktiviteter och utvärdering av hur åtgärderna har verkat i riktning för att uppnå målen, avrapporteras till bolagsstyrelsen för Åtvidabergs Renhållning AB och sedan vidare till kommunfullmäktige en gång per år. Uppgifter om avfallsmängder ska också uppdateras årligen. Om uppföljningen leder till att mindre ändringar behöver göras i planen får dessa beslutas av bolagsstyrelsen medan större ändringar ska beslutas av kommunfullmäktige. Statistikuppgifter samt uppgifter över återvinningsplatser i kommunen får uppdateras utan att kommunfullmäktige behöver fatta ett nytt beslut. Avfallsplanen ska aktualiseras i sin helhet vart fjärde år. 4.2 Uppföljning av föregående avfallsplan Nedan följer en genomgång av de åtgärder som angavs i Avfallsplan för Åtvidabergs kommun 2006. Teckenförklaring: = Målet är uppnått/åtgärden har utförts = Målet är delvis uppfyllt/åtgärden har delvis utförts = Målet är inte uppnått/åtgärden har inte utförts 12

Planerad åtgärd från och med 2006 Resultat Kommentar Alla som bor och verkar i kommunen ska ha god kännedom om avfallshanteringen och dess betydelse för ekologisk hållbar utveckling. Informationen behöver förbättras genom anvisningar om hur avfallssorteringen ska gå till, varför den görs men även vilket resultat som den gett upphov till i form av faktisk återvinning. Information har skett genom fortlöpande uppdatering på kommunens hemsida, utskick tillsammans med faktura, broschyrer till hushållen samt kampanj om avfallsminimering. Lättillgänglig redovisning av resultat har saknats. Uppgifter om återvinningen har dock bland annat funnits via länkar till Det är betydelsefullt att insamlingen av farligt avfall sker på en hög och jämn nivå med ambitionen att samla in allt farligt avfall, såväl från hushåll som från verksamheter. För att öka tillgängligheten ska turer med miljöbil för insamling av hushållens farliga avfall återupptas och genomföras minst en gång vartannat år. Insamling av småbatterier ska kontinuerligt följas upp och utvärderas när det gäller insamlingsplatser och insamlingsresultat. Kommunen ska fortsätta med fastighetsnära insamling av hushållsavfallet i ett kärl. Det insamlade avfallet ska behandlas genom förbränning i anläggning utanför kommunen. För att bidra till det nationella delmålet om biologisk behandling av matavfall är avsikten att så snart som möjligt komplettera det nuvarande systemet med separat insamling av sådant organiskt avfall från storkök, restauranger och butiker som kan kvalitetssäkras och därmed kan behandlas genom rötning eller kompostering. Hushållen ska informeras om att hemkompostering av hushållens matavfall bidrar ytterligare till det nationella delmålet. Kommunen har för avsikt att följa utvecklingen inom biologisk behandling av avfall och göra nya överväganden senast inför nästkommande upphandlingsperiod. Producenternas materialbolag bör överväga att återupprätta en återvinningsstation i huvudortens centrum samt även möjligheten till fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. materialbolagens hemsidor. Insamlingsresultatet för hushållen farliga avfall ligger på ungefär samma nivå år från år. Efter det att det kommunala transportmonopolet för farligt avfall från verksamheter togs bort saknas samlad statistik. Den höga ambitionen om insamling av allt farligt avfall bedöms inte vara uppfylld. Miljöbilsturer har körts 2006, 2008 och 2010 Uppföljning har gjorts årligen. Justering av insamlingsplatser har gjort vid behov, t ex då butiker med insamlingsrör flyttats. Hämtningsintervall har utökats vid några butiker med stora mängder. Från 2009 ansvarar producenterna genom El-Kretsen för insamlingen. Insamlingen har skett i en fraktion. Avfallet har förbränts av Finspångs Tekniska Verk enligt avtal Diskussion påbörjades om installation av avfallskvarn och tank vid Alléskolans storkök som ett första steg. På grund av relativt små kvantiteter framkom vid denna tidpunkt praktiska och ekonomiska hinder. Frågan har därefter inte drivits vidare. Sådan information finns på kommunens hemsida. I övrigt har ingen särskild insats gjorts. Åtgärden har genomförts genom att personal deltagit i utbildning om insamling av källsorterat matavfall, seminarier och studiebesök. Frågan är nu en del av handlingsplanen. Frågorna har tagits upp i samråd med Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB, som dock inte genomfört någon av åtgärderna. Frågan om 13

Erfarenheten från mottagning av verksamhetsavfall vid Korshults avfallsanläggning visar på ett behov av att öka graden av källsortering och minska mängden blandat avfall. Kommunen har lämnat in en anpassningsplan för fortsatt drift av deponin för mottagning av icke-farligt avfall (deponiklass 2) även efter år 2008. Anpassningsplanen ska godkännas av länsstyrelsen. I samband med de nya mottagningsregler som införts för deponering av avfall ska kommunen förfina och utveckla rutinerna för mottagning och hantering av det avfall som förs in och lämnar avfallsanläggningen. Kommunen ska överväga andra öppettider vid Korshults avfallsanläggning för att öka allmänhetens tillgänglighet till återvinningscentralen. Huvudprincipen är att om man äger eller har nyttjanderätten till en fastighet i kommunen ska man solidariskt bidra till alla avfallskostnaderna. Mottagningsavgifterna vid Korshults avfallsanläggning ska successivt anpassas så att de bidrar till att styra bort från att avfall lämnas blandat för sortering eller för direkt deponering. En väl fungerande tillsyn är ytterligare ett sätt att styra avfallshanteringen, utöver information och taxor/avgifter. Det finns ett behov av att avfallshanteringen och anläggningar för avfall ska belysas tydligare i kommunens fysiska planering. Åtvidabergs kommun är öppen för olika samarbetsprojekt med andra kommuner inom avfallsområdet. återvinningsstation i centrum har fastnat på att det hittills inte hittats någon lämplig plats som uppfyllt krav på utrymme. Variationer förekommer mellan olika år men i stort bedöms mängden blandat avfall inte har minskat. Avsikten 2006 var att driva deponin vidare. Men på grund av kraftigt minskande mängder deponiavfall och höga miljökrav har detta inte bedömts rimligt. En avslutningsplan har därför lämnats in och godkänts av länsstyrelsen. Det har inte skett någon deponering sedan 2007. Sluttäckning av deponin pågår. Deponering har upphört, så delar av åtgärden är inte aktuell längre. Återvinningsstationen och lagerytor har byggts om för att öka möjligheterna till en bra sortering och bättre hantering i övrigt. Nya informationsskyltar finns på plats. Nya öppettider har införts med bland annat kvällsöppet en dag i veckan. Principen har beaktats vid de revideringar som gjorts av renhållningstaxan. Dispenser har behandlats restriktivt. Sådan anpassning har beaktats vid de revideringar som gjorts av mottagningsavgifterna. Effekten bedöms dock ha uteblivit Uppgifter om uppföljning av åtgärden saknas för närvarande. Den kommunövergripande översiktplanen har ännu inte reviderats. I övrigt har avfallshanteringen endast nämnts översiktligt vid planläggning. Åtvidabergs Renhållning AB delar kundtjänst med Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Samarbete sker även i andra frågor i denna SÅV-grupp. Bolaget deltar aktivt i def.waste, en ekonomisk förening för erfarenhetsutbyte och samverkan med 25-tal medlemskommuner i Småland, Östergötland och Södermanland. 14

5 NULÄGESBESKRIVNING I detta kapitel beskrivs fakta och förhållanden i Åtvidabergs kommun som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Dessutom beskrivs insamlingssystem, avfallsmängder och återvinning när det gäller hushållsavfall ( kommunalt monopol ) och övrigt avfall ( konkurrensutsatt hantering ). 5.1 Bakomliggande faktorer Invånarantal, boendestruktur, näringsliv, renhållningstaxa och information är exempel på faktorer som har effekt på avfallsmängder och avfallshantering. 5.1.1 Kommunfakta Åtvidabergs kommun ligger i sydöstra delen av Östergötlands län. Kommunen omfattar en total yta av 802 km 2. Landarealen är 685 km 2 och vattenarealen är 117 km 2. Skogsmark dominerar med 563 km 2. Arealen jordbruksmark (åker- och betesmark) är 96 km 2. I kommunen bor ungefär 11 500 invånare. Cirka 8 900 personer (77 %) bor i tätorter och cirka 2 600 personer (23 %) på landsbygden. Av de som bor i tätorter finns cirka 6 800 personer (59 %) i huvudorten Åtvidaberg. Ser man tillbaka 10 år har befolkningen minskat varje år under 2000-talet med undantag av åren 2006 (+52) och 2010 (+6). Den totala minskningen mellan åren 2000 och 2010 har varit -442 personer. Utpendlingen (2300 personer) är större än inpendlingen (660 personer). Nettopendlingen är cirka -1640 personer. I kommunen fanns det enligt SCB-statistik 5595 hushåll år 2010. Detta fördelades på 3673 (66%) hushåll i en-eller tvåfamiljshus och 1922 (34 %) hushåll i flebostadshus. Det fanns samma år 669 fritidshus. Från att ha varit en bruksort med några enstaka stora arbetsgivare har utvecklingen gått mot att näringslivet fördelats på allt fler medelstora och mindre företag. Största arbetsgivaren är Åtvidabergs kommun med cirka 800 anställda, flest inom vård, omsorg och utbildning. Störst bland företagen är PartnerTech i Åtvidaberg AB med ca 170 anställda som utvecklar och tillverkar produkter på uppdrag av kunder, bland annat medicinsk utrustning. I övrigt finns företag inom installation och service, tryckeri, kretskortstillverkning, el- och styrutrustning, smörjautomation, mekanisk bearbetning, bygg- och snickeriarbeten, handel och fastighetsförvaltning 5.1.2 Avfallsorganisationen Enligt 15:e kapitlet i miljöbalken har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall, med undantag för sådant avfall där det finns ett producentansvar. Till hushållsavfall räknas också avfall från företag och annan verksamhet som är jämförligt med avfall från hushåll, det kan till exempel vara matavfall, kontorsavfall och avfall från fikarum. Annat avfall från företag och andra verksamheter har man själv skyldighet att ordna omhändertagandet av. Kommunen har dock planeringsansvaret för allt avfall som kan uppkomma, alltså inte bara för hushållsavfallet utan även för annat avfall från verksamheter i kommunen. Kommunfullmäktige beslutar om renhållningsordning (avfallsplan och avfallsföreskrifter) och renhållningstaxa och har därmed det yttersta ansvaret för kommunens avfallshantering. Miljönämnden har ansvar för tillsynen enligt Miljöbalkens bestämmelser och föreskrifter om avfall. 15

Det helägda kommunala bolaget Åtvidabergs Renhållning AB har kommunfullmäktiges uppdrag att hantera det avfall som omfattas av kommunens ansvar. I detta uppdrag ingår insamling av hushållsavfall, slam från enskilda avloppsanläggningar och latrin liksom mottagning av hushållens grovavfall och farliga avfall vid återvinngscentralen samt övrig drift vid Korshults avfallsanläggning. I uppdraget ingår även avfallsplanering och information om avfallshanteringen i kommunen. Bolaget har en styrelse som är utsedd av kommunfullmäktige. Bolaget har administrativ personal samt servicepersonal vid Korshults avfallsanläggning. Insamlingen av hushållsavfall, slam och latrin sker genom entreprenadavtal. Det finns även entreprenadavtal för borttransport och behandling av avfall. Avtalen för insamling och behandling av brännbart hushållsavfall gäller till och med utgången av 2012. 5.1.3 Renhållningstaxan För renhållningstaxan gäller självkostnadsprincipen. Det betyder att kommunen inte får ta ut en högre avgift för verksamheten än vad den kostar kommunen. Man får med andra ord inte göra någon vinst på renhållningstaxan. Det ställs krav på en tydlig särredovisning, vilket var den viktigaste orsaken till att avfallshanteringen i Åtvidabergs kommun bolagiserades. Man har därmed tydligt skiljt renhållningstjänsterna från de kommunala verksamheter som betalas med skattemedel. Renhållningen är till 100 % taxefinansierad. Renhållningstaxan täcker de avgifter som uppkommer för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av hushållsavfall. Den täcker även kostnader för drift av Korshults avfallsanläggning, mottagning och omhändertagande av hushållens farliga avfall, information, kundtjänst, personal och övrig administration. 5.1.4 Information och kommunikation Ett mål för informationsarbetet formulerades i avfallsplanen 2006: Alla som bor och verkar i kommunen ska ha god kännedom om avfallshanteringen och dess betydelse för ekologisk hållbar utveckling. Exempel på information som utförts fr.o.m. 2006 är en mer utförlig, fortlöpande uppdaterad information på kommunens hemsida en tryckt folder med information om renhållningen 2006 som delades ut till alla hushåll ett tryckt informationsblad till alla hushåll om farligt avfall i samband med miljöbilstur 2006 en annons med budskap om avfall och avlopp i undervisningsmaterialet Naturpärmen som delats ut till alla mellanstadieelever ett informationsblad 2008 tillsammans med VA- och renhållningsfakturan med sorteringsanvisningar för förpackningar och tidningar i samband med införandet av insamling även av förpackningar av mjukplast en broschyr 2010 till alla hushåll med information om Åtvidabergs Vatten & Renhållnings verksamheter inklusive avfallshanteringen Under 2010 deltog Åtvidabergs Renhållning AB även via ett samverkansprojekt inom def.waste (se nedan under rubriken Samverkan) i kampanjen Europa minskar avfallet med en utställning på biblioteket och utdelning av materiel med budskap enligt avfallshierarkins mest prioriterade punkt, avfallsminimering. 16

5.1.5 Samverkan Åtvidabergs Renhållning AB har gemensam kundtjänst med Söderköpings och Valdemarsviks kommuner (SÅV). Kundtjänst är placerad i Söderköpings kommun. I samarbetsavtalet för SÅV-gruppen ingår att samarbeta även i andra avfallsfrågor i syfte att hitta gemensamma lösningar som ger samordningsvinster. På regional nivå är Åtvidabergs Renhållning AB medlem i def.waste. Det är en ekonomisk förening med cirka 25 medlemskommuner i d-, e-, f- och h-län. Föreningens syfte är att samarbeta och utbyta erfarenheter i vardagliga avfallsfrågor. Arbetsgrupper finns inom områdena farligt avfall, arbetsledning, information och kundtjänst samt för taxefrågor. Åtvidabergs Renhållning AB är medlem i Avfall Sverige, den svenska branschorganisationen för avfallshantering och återvinning. Avfall Sverige har cirka 400 medlemmar, främst kommuner, kommunalförbund och kommunala bolag. Organisationen representerar kommunmedlemmarna gentemot beslutsfattare, myndigheter och EU. Avfall Sverige anordnar också seminarier och kurser samt driver nationella informationskampanjer som samordnas med det lokala informationsarbetet. 5.2 Hushållsavfall under kommunens ansvar ( kommunalt monopol ) Här redovisas uppgifter om hushållsavfallet, vilka insamlingssystem som används och hur detta avfall återvinns eller bortskaffas. Med hushållsavfall menas avfall från hushåll och därmed jämförligt avfall. Avfall från företag och verksamheter som är jämförligt med sådant avfall som kommer från hushåll räknas därmed som hushållsavfall och får endast transporteras av kommunens entreprenör. Till hushållsavfall räknas till exempel avfall från kontor och personalmatsalar, matavfall från butiker och restauranger med mera. För sådant avfall måste man, på samma sätt som ett hushåll, ha ett renhållningsabonnemang hos Åtvidabergs Renhållning AB. Sammanställning av avfallsmängder som omfattas av kommunalt renhållningsansvar i Åtvidabergs kommun 2010, ton/år Material- Biologisk Förbränning Deponering Annan Totalt återvinning behandling med energiutvinning behandling Kärlavfall 0 0 3 174 0 0 3 174 Grovavfall 343 0 633 0 453 3 1 429 Matavfall 1 0 2 0 0 0 2 Latrin 0 3 0 0 0 3 Slam 2 0 3 000 0 0 0 3 000 Farligt avfall 0 0 0 0 60 4 60 Summa: 343 3 000 3807 0 513 7668 1 Det har hittills inte skett någon separat insamling av matavfall i kommunen. Mängden avser hemkompostering. 2 Avser slam från enskilda avloppsanläggningar och fettavskiljare (inte från avloppsreningsverk). Slammet behandlas som inkommande vatten i avloppsreningsverket i Åtvidaberg. 3 Vid återvinningscentralen finns en fraktion med olika avfallsslag som körs till annan anläggning för ytterligare sortering. En del av detta återvinns medan annat deponeras. Därför sker inge uppdelning här. 4 Omhändertagande av hushållens farliga avfall sker på många olika sätt och delas inte här upp efter behandling. Inkluderar även tryckimpregnerat trä från hushåll, ca 30 ton. 17

5.2.1 Kärlavfall Den största delen av hushållsavfallet uppkommer och hämtas vid villor och flerfamiljshus. Avfallet samlas in som en fraktion blandat brännbart avfall i ett kärl av plast. En- och tvåfamiljsbostäder har ett kärl på 190 liter, med hämtning en gång varannan vecka. Flerfamiljsfastigheter har ett eller flera 370 liters plastkärl som töms varje vecka i tätort och varannan vecka utom tätort. I abonnemang för fritidshus ingår 10 hämtningar under majseptember med 190 liters plastkärl. Under 2010 fanns det 4857 sophämtningsabonnemang i kommunen. Kärlavfallet transporteras efter insamling till en omlastningsstation inom Korshults avfallsanläggning. Därifrån körs det till en avfallsförbränningsanläggning i annan kommun för energiutvinning. 5.2.2 Grovavfall och trädgårdsavfall Med grovavfall menas sådant avfall som normalt uppkommer i ett hushåll men är tungt, skrymmande eller i övrigt inte är lämpligt att samla in i soptunnan, t ex möbler, cyklar, husgeråd m.m. I kommunen finns en återvinningscentral vid Korshults avfallsanläggning där hushåll får lämna grovavfall. Hushållen får själva transportera grovavfallet till återvinningscentralen. En förutsättning för att få lämna avfallet är att det sorteras och att det läggs i rätt fack eller behållare enligt anvisningar. Grovavfall hämtas även vid fastigheten i samband med sophämtning vid sex tillfällen per år enligt schema. Även denna hämtning ingår i abonnemanget för hushåll. En felkälla avseende grovavfallet är att vissa, framför allt mindre företag utnyttjar återvinningscentralen trots att den är avsedd för hushållen. För att inte belasta hushållens renhållningskostnader men ändå upprätthålla en viss service även för kommunens företag har ett kupongsystem införts. För verksamhetsutövare med en mindre mängd avfall under året finns möjlighet att köpa kuponghäfte och lämna avfallet på återvinningscentralen. Varje kupong berättigar till att vid ett och samma tillfälle lämna en sådan mängd avfall som motsvarar vad som ryms på en ordinär släpvagn till personbil under förutsättning att avfallet sorteras i rätt fraktion på återvinningscentralen. Även det avfall som lämnas på detta sätt ingår i redovisad mängd grovavfall. Trädgårdsavfall får komposteras på den egna fastigheten om det kan ske utan olägenhet för omgivningen. Att lägga upp avfallet utanför den egna tomtgränsen är dock inte tillåtet. Trädgårdsavfall kan också lämnas till ristippar, en i Åtvidaberg och en i Grebo. Där ska trädgårdsavfallet sorteras i två fraktioner, grenar och ris som kan flisas och användas träbränsle samt löv och andra växtdelar som är komposterbara. Det komposterbara trädgårdsavfallet körs till en anläggning för framställning av anläggningsjordar intill Korshults avfallsanläggning som drivs i privat regi. För närvarande saknas mängduppgifter för trädgårdsavfallet. 5.2.3 Matavfall I dagsläget sker ingen separat insamling av matavfall i Åtvidabergs kommun. Matavfallet läggs i sopkärlet vid fastigheten, blandat med övrigt hushållsavfall, se ovan punkten 5.2.1. Det finns möjlighet att, efter föreskriven anmälan till miljönämnden, kompostera sitt matavfall på den egna fastigheten. Efter 2003 har endast sju anmälningar kommit in till 18

miljönämnden. Uppgift om anmälningar före 2003 saknas. Som schablon finns en uppgift om 180 kg/hushåll (enligt vägledning för statistikverktyget Avfall Web). En bedömning är dock att betydligt fler hushåll ändå komposterar matavfall såsom grönsaks-/skalrester. Redovisad mängd bedöms vara underskattad. Tillsvidare anges dock beräknat värde enligt schablonen ovan uppräknat till närmast hela ton, för att markera att hemkompostering sker. 5.2.4 Latrinavfall Hämtning av latrinavfall, från hushåll som saknar kommunal VA-anslutning och inte heller har vattentoalett ansluten till enskild avloppsanläggning, sker i utdelade latrinkärl. För permanenthushåll sker hämtning en gång varannan vecka och för fritidshus 10 gånger under perioden maj-september. Under 2010 fanns det 72 abonnemang för hämtning av latrin, varav ett för en permanentbostad. Latrinbehållarna mellanlagras på Korshults avfallsanläggning innan borttransport och behandling vid annan anläggning utanför kommunen. 5.2.5 Avloppsslam Slamhämtning från trekammarbrunnar sker från såväl permanentbostäder som fritidshus där kommunalt avlopp inte finns. Hämtning av slam ska ske minst en gång per år. Under 2010 fanns det 1268 abonnemang för slamtömning. Fettavskiljare finns vid storkök och restauranger. Även här ska tömning ske minst en gång per år och i övrigt vid behov för att upprätthålla en god funktion. Det fanns 17 fettavskiljare med hämtningsabonnemang i kommunen under 2010. Slammet från enskilda avloppsanläggningar och fettavskiljare körs till Håckla avloppsreningsverk i Åtvidaberg, där det släpps på inkommande avloppsledning till reningsverket för behandling. 5.2.6 Hushållens farliga avfall Exempel på farligt avfall är oljor, lösningsmedel, färg- och lackavfall, bekämpningsmedel och andra kemikalierester. Farligt avfall som uppkommit i hushåll ska lämnas vid Korshults återvinningscentral. Som komplement för insamling av hushållens farliga avfall har en miljöbilstur körts en gång vartannat år i enligt med avfallsplanen 2006. Miljöbilen har stannat på ett antal plaster i tätorter och på landsbygden, vid tidpunkter enligt i förväg annonserat schema. Det farliga avfallet sorteras ytterligare och skickas sedan till rätt återvinning, förvaring eller destruktion. Åtvidabergs Renhållning AB har för närvarande avtal med Tekniska Verken i Linköping AB för borttransport och omhändertagande av hushållens farliga avfall. 19

5.3 Övrigt avfall (konkurrensutsatt hantering) Nedan presenteras en översiktlig beskrivning av övriga avfallsslag, hur fraktionerna återvinns eller bortskaffas. Insamlade mängder redovisas i nedanstående tabeller och diagram. Eftersom kommunen inte har ansvar för detta avfall saknas i stora delar heltäckande statistik. 5.3.1 Avfall som omfattas av producentansvar Producentansvar gäller för närvarande för förpackningar av glas, papper, plast och metall, för tidningar (även tidskrifter, kataloger, reklamblad o dyl,), däck och bilar samt för elektriska och elektroniska produkter och batterier. Producentansvaret betyder att varje bransch är ansvarig för insamling och återvinning eller bortskaffande av dessa produkter. Producenterna ska även tillhandahålla insamlingssystem för att underlätta insamling och sortering av det här avfallet. Producentansvaret regleras i miljöbalkens 15:e kapitel samt i förordningar som lyder under balken. Miljöbalkens definition av en producent är: den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning, eller den som i yrkesmässig verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl. Statistiken nedan kommer från producenternas materialbolag. Uppgifterna kan vara baserade på schabloner eftersom avfallet ibland samlas in tillsammans med avfall från flera kommuner samtidigt och mängderna då fördelas på dessa. Detta bör beaktas då siffrorna nedan jämförs. Sammanställning av avfallsmängder som omfattas av producentansvar Förpackningar och tidningar, ton/år 2010: Glas Papper/kartong Plast Metall Tidningar Totalt Åtvidaberg 175 120 30 19 402 746 Förpackningar och tidningar, jämförelse med riksgenomsnittet, kg/invånare 2010: Glas Papper/kartong Plast Metall Tidningar Totalt Åtvidaberg 15,21 10,46 2,61 1,63 34,91 64,82 Sverige 18,78 11,88 4,37 1,68 42,09 78,80 El-avfall, ton/år 2010: Div. elektronik Kyl- och frys Vitvaror Lampor/lysrör Småbatterier Totalt Åtvidaberg 67,6 33,0 37,3 2,1 2,3 142 El-avfall, jämförelse med riksgenomsnittet, kg/invånare 2010: Div. elektronik Kyl- och frys Vitvaror Lampor/lysrör Småbatterier Totalt Åtvidaberg 5,88 2,87 3,24 0,18 0,20 12,37 Sverige 8,46 2,84 3,71 0,27 0,29 15,58 Övrigt, ton/år 2010: Kommunspecifik statistik saknas för dessa avfallsslag Blybatterier Däck Bilar??? 20

kg/person, år Insamling av förpackningar och tidningar i Åtvidabergs kommun (enligt statistik från FTI) 50 45 40 35 30 25 20 2005 2006 2007 2008 2009 2010 15 10 5 0 Pappersförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar Returpapper kg/invånare 20,00 Insamling av el-avfall 2005-2010 (enligt statistik från Elkretsen) 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 Åtvidaberg Östergötland Sverige 6,00 4,00 2,00 0,00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 år Förpackningar och tidningar Syftet med producentansvaret är att förpackningar ska framställas på ett sådant sätt att deras volym och vikt begränsas till den nivå som krävs för att upprätthålla en god säkerhets- och hygiennivå. Förpackningar ska därför utformas, framställas och saluföras på ett sådant sätt att de kan återanvändas, material- eller energiåtervinnas, så att inverkan på miljön begränsas när förpackningsavfallet eller restprodukterna från hanteringen av förpackningsavfallet bortskaffas. Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTIAB) är en sammanslutning av materialbolagen Plastkretsen, Svensk Returkartong, Metallkretsen, Pressretur och Svensk 21

Glasåtervinning. FTIAB organiserar materialbolagens insamling, som sker via återvinningsstationer. Det finns åtta återvinningsstationer i Åtvidabergs kommun. En finns vid Korshults återvinningscentral. I övrigt finns tre i Åtvidabergs tätort samt en vardera i Grebo, Björsäter, Falerum och Kvarnvik. Återvinningsstationerna är i första hand till för hushållsförpackningar och returpapper från hushållen i kommunen. Företag och andra verksamheter med större mängder förpackningar och returpapper ska anlita hämtningsentreprenör för borttransport av sitt avfall. Alla insamlade förpackningar och tidningar går till materialåtervinning. FTIAB ansvarar för återvinningsstationerna och har samordningsansvaret för omhändertagandet av de olika avfallsfraktionerna. Kommunen, genom Åtvidabergs Renhållning AB, har ansvar att informera hushållen om hur förpackningsavfall och tidningar ska sorteras och lämnas vid återvinningsstationerna. Elektriska och elektroniska produkter och batterier El-Kretsen AB är näringslivets servicebolag för insamling och återvinning av elektriska och elektroniska produkter. Insamlingen och återvinningen sker genom det rikstäckande systemet Elretur. Systemet innebär att El-kretsen har avtal med kommunerna om att ta emot uttjänta elprodukter. I Åtvidaberg lämnas el-avfall på Korshults återvinningscentral. Avfallet sorteras och lämnas sedan till rätt återvinning eller behandling. Från 1 januari, 2009 gäller producentansvar även för alla typer av batterier. De nya reglerna ger producenterna ansvar för insamling, borttransport, förbehandling och återvinning av batterier som blir avfall. En skillnad är att även icke miljöfarliga batterier ska återvinnas enligt den nya lagstiftningen. Den nya förordningen innebär också att det införts ett förbud mot att deponera eller förbränna avfall som utgörs av eller innehåller batterier. Insamlingsmålet till år 2012 är 65 procent, vilket är i nivå med Sveriges nuvarande insamlingsgrad. Därefter skärps insamlingsmålet och till 2016 ska 85 procent av det totala antalet sålda batterier samlas in. Producenterna genom El-Kretsen AB ansvarar numera för insamling av småbatterier och har slutit avtal med entreprenör för insamlingen. Det finns i nuläget 20 insamlingsplatser i kommunen där batterirör placerats, främst i butiker där småbatterier säljs men även på ytterligare några platser. Blybatterier över 3 kg ska lämnas till återförsäljare men liksom småbatterier tas även de emot på Korshults återvinningscentral. Batterierna transporteras till återvinningsanläggningar. Kvicksilverbatterier går för närvarande inte att återvinna utan slutförvaras i bergrum. Bilar och däck Sedan juni 2007 omfattas alla bilar av producentansvaret, vilket innebär att tillverkaren eller den som fört in en bil i Sverige är skyldig att återta den och se till att material och delar från bilen återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Bilarna lämnas hos auktoriserad bildemonterare. Svensk Däckåtervinning AB har ansvaret för att organisera insamling och återvinning av alla kasserade däck. En privatperson som vill bli av med sina uttjänta däck ska lämna dem till en däckverkstad. Däckverkstäder omfattas av förordningen om producentansvar, och är därmed 22