läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Relevanta dokument
Lokal studieplan för svenska.

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Kursplanen i ämnet svenska

Svenska som andraspråk åk 1

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Arbetsområden för Freja och Frigg

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Förslag den 25 september Svenska

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Lokal Pedagogisk Planering

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

Svenska som andraspråk Åk

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

3.18 Svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

Bee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Bee-Bot & Blue-Bot Rimord

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Dikter. Junibackens pedagogiska program för åk 1-3 på temat poesi

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Centralt innehåll årskurs 7-9

Bee-Bot & Blue-Bot Färglära

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Gunnar Hyltegren. De nya kursplanerna 2011

Svenska som andraspråk

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering

LPP Läsprojekt Svenska År 1. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Henke och bokstäverna som hoppar

Välkommen till Simsalabim!

3.18 Svenska som andraspråk

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

Skolans organisation och värdegrund. Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

SVENSKA. Ämnets syfte

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Bee-Bot & Blue-Bot Läsa

svenska kurskod: sgrsve7 50

LGR 11 ÅK 1 3. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden

Kursplan - Grundläggande svenska

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Svenska som andraspråk

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Planering de fyra elementen

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Kursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010

Transkript:

Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Vilket centralt innehåll ska ingå? Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden. Handstil och att skriva med digitala verktyg. Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Alfabetet och alfabetisk ordning. Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter. Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Lgr11 kapitel 1, skolans uppdrag historiskt perspektiv miljöperspektiv internationellt perspektiv etiska perspektivet

Konkretisering av undervisningen Arbetsområdets fokus är på grundläggande värden som anges i kapitel 1 och 2. Dessa skall genomsyra skolans alla ämnen. Denna lärarhandledning utgår från förmågor och centralt innehåll i ämnet svenska för årskurs 1-3 men övningarna passar för alla årskurser. Tanken är att innehållet i de tre lektionerna skall användas parallellt med det ordinarie skolarbetet, samt att användas regelbundet över tid. Under arbetet med Värdegrund kommer ni under 3 lektioner att lära om hur klassens arbetsro kan förbättras hur elevers förmåga till att anstränga mer kan utvecklas hur elevers förmåga att vara omtänksamma och schyssta mot varandra kan öka Eleven skall reflektera över: varför går man i skolan, egentligen? vad vill du jobba med när du blir vuxen? varför är det bra att lära sig saker man inte har nytta av? Vilka språkliga förmågor ska utvecklas i arbetsområdet? Eleven skall utveckla språkliga förmågor genom muntligt berättande i vardagsnära situationer. Träna skriftliga inlärningsstrategier för att minnas bättre. Använda ord, symboler och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Få insikt i hur ord uppfattas av omgivningen. Vilka ämnesspecifika begrepp används? Allmänbildning, anspänning, ansträngning, arbetsro, belöningssystem, dopamin, förmåga, hjärnan, hjärncell, högpresterande, kamratskap, koppling, korrekt, motivation, motivation, retas, schysst, smart, smörgåsbord, stoff, studier, studieresultat, symboliseras, tankesätt, tetas, tillit, timglas, utmanande, vänskap, värdegrund, åskådliggörs. Beskriv hur eleverna får inflytande i arbetsområdet utifrån: vilket läromedel som ska användas, i vilken takt och ordning olika uppgifter ska göras, vilka arbetsformer man ska använda, på vilket sätt en uppgift ska redovisas... Övningarna kan ses som processer. Eleverna får inflytande i arbetsområdets övningar via de diskussioner som de deltar i. Genom att resonera, reflektera och uttrycka åsikter formas övningarna efter deras önskan och behov såväl på individ- som på gruppnivå.

Vilka kunskapskrav utgår bedömningen från? Vilka kunskapskrav som skall bedömas är upp till varje lärare att avgöra. Sv åk 1 Kunskapkrav Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerade sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter. Sv åk 3 Kunskapkrav Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.