Sammanfattningar från rundabordssamtalen om SLU:s utbildning

Fördubblingsprojektet 2019-04-30 SLU ID: SLU.ua.2019.2.6-470 Sammanfattningar från rundabordssamtalen om SLU:s utbildning 2019-04-10 Bakgrund SLU bjöd in externa intressenter för en dialog om de utmaningar och möjligheter som finns inom SLU:s utbildningar. Vid detta möte låg tyngdpunkten på yrkesutbildningar. SLU ville informera om de förändringar som planeras och önskade inspel från avnämare och andra intressenter på olika aspekter kring dessa frågor. Inför samtalen hade alla inbjudna fått en PM som beskriver SLU:s vision om att fördubbla antalet studenter och olika åtgärder som kan behövas för att driva på utvecklingen åt det hållet. Program När? Vad? Vem? Var? 9.30 Förmiddagskaffe och smörgås tillgängligt Entréplan i VHC 10.00 Välkomna! Varför behövs dubbelt så många SLUstudenter? Hur samverkar SLU? Audhumbla i VHC 10.50 Paus Karin Holmgren, rektor och utbildningsnämndens ordförande Erik Fahlbeck, prorektor med ansvar för samverkan Postadress: Box 7070 Tel: 018-67 10 00 (vx) Besöksadress: Almans allé 8, Ultuna Mobilnr: 070-20 18 162 Org nr: 202100-2817 Johan.Toren@slu.se www.slu.se

11.00 Vad pågår i fördubblingsprojektet? Omformning av vissa utbildningar Utveckling av nya utbildningar Namngivning av utbildningsprogram Förbättrade förutsättningar Audhumbla i VHC Johan Gaddefors, utbildningsnämndens vice ordförande och ansvarig för fördubblingsprojektet Hanna Bäckström, kommunikationsavdelningen 12.10 Lunch Vid entrén i VHC 13.00 Diskussion om föreslagna förändringar och pågående utvecklings-/utredningsarbete a) Reflektioner efter förmiddagens gemensamma pass: Finns det problem med för få SLUstudenter? b) Presentation av förändringar som planeras/ utreds/pågår c) Diskussion med utgångspunkt i frågorna i det utskickade PM:et Tematisk uppdelning i fem parallella grupper: Djur Landskap Mat Odling Samhälle Skog Anteckningar från de tematiska grupperna redovisas i det följande. 14.30 Eftermiddagskaffe tillgängligt Gruppdiskussionerna fortsätter 15.30 16.00 Summering och slutord Johan Gaddefors med temavärdar Audhumbla i VHC 2/32

Djur Agronom husdjur Temavärd: Johanna Penell Dokumentation: Anna Wistedt och Karin Camp Grupprum 20 i VHC Närvarande: Anna Jansson, AFB; Anna Wistedt, PSR Agronomprogrammet-husdjur; Anna Wretling Clarin, Jordbruksverket; Birgitta Carlsson, Branschorganisationen Svenska Ägg; Göran Andersson, UNledamot; Görel Nyman, UN-ledamot; Johanna Penell, vicedekan för utbildning VH; Karin Camp, utbildningsledare VH; Maria Elinder, Naturbruksskolornas Förening; Mika Berglund, VMF; Ulrika Lundberg, Växa Sverige; Sara Pihl, ledamot i Agronomförbundet. Avsnitt 3: Ska alla utbildningsprogram dubbleras? Vad anser våra externa intressenter om att ge befintliga utbildningar på flera orter? Kommentarer: Bra med dubblering av studenter Om man ska vara på flera orter är det viktigt med tillräcklig volym för studenternas situation. Alternativ till flera orter kan vara mer distansutbildning Avsnitt 7: Tas yrkesexamina bort? Vad anser våra externa intressenter att de treåriga yrkesutbildningarnas relation till övriga utbildningsutbudet? Vad anser våra externa intressenter om kraven för långa yrkesexamina? o Vilka förväntningar har ni på kompetenser hos dem som har en femårig yrkesexamen? o Vilket förhållningssätt enligt ovan gagnar bäst yrkenas framtida utveckling? - A. Större valbarhet för flexibilitet och dynamik. - B. Begränsad valbarhet för enhetligt och tydlighet. o Finns det behov av en agronomexamen utan krav på särskild inriktning, som komplement till de nuvarande med olika specificerade krav? Vad anser våra externa intressenter om praktikkrav? o Hur upplever ni värdet av praktik i förhållande till det som trängs undan? o Bör praktik ingå i långa yrkesutbildningar -valbart? -obligatoriskt? o Ger ert företag/organisation traineeutbildning för nyanställda? Kommentarer: Anställningsbarhet är mycket viktig fråga -näringen vill veta vad de får när de anställer en husdjursagronom. 3-åriga yrkesutbildningar som Lantmästare ger inte tillräcklig grundkunskap i biologiska effekter vid ex foderrådgivning. Vid uppdelning 3+2 är det mycket viktigt att potentiella studenter får veta hur de kan bli husdjursagronomer. Mer fokus på vad samhället och branscherna behöver. Behöver tydliggöras och marknadsföra vad en agronom (husdjur) är, dvs. vilken kompetens de bär med sig (analytisk förmåga och förmåga att hantera 3/32

komplexa frågor med kopplingar mellan biologi, husdjur, teknik, ekonomi och samhälle). Agronomtiteln är viktig. Yrkeskåren behöver bli mer känd. Ser det som något mycket negativt om ordet agronom inte kommer upp i antagning.se. Agronomtiteln behöver exponeras av branscherna och SLU. Det behöver finnas fler tydliga exempel på husdjursagronomernas karriärvägar. Alla agronomprogram kanske inte behöver ha samma lösning? De underlag som presenterats för gruppen i form av söksiffror till just agronomprogrammet-husdjur är inte tillräckligt för de stora förändringar som planeras, det känns som en forcerad process. Lågt söktryck ett par år då det funnits små kullar, bör absolut tas på allvar, men är inte underlag för så drastiska ändringar som att avskaffa yrkesprogrammen. Statens satsning på livsmedelsförsörjningen bör kunna ge effekter, mer kopplingar till samhället behöver in i marknadsföringen. Viktigt med praktisk kunskap! Bör inkluderas mer inom kurser. Praktik ger absolut högre anställningsbarhet, men inser svårigheter med tvingande praktik. Naturbruksskolorna är gärna delaktiga. Branscherna har olika former av introduktion till arbete och förväntar sig att det tar ca 1-3 år att bli bra inom arbetet. Avsnitt 8: Vilka behov finns av helt nya utbildningar? Vad anser våra externa intressenter om kandidatutbildningar? o Vilka förväntningar har ni på kandidaternas kompetenser efter en treårig, generell utbildning (som inte är en yrkesutbildning)? o Finns det arbetsuppgifter som passar dem som har en sådan utbildning? o Hur kan SLU skapa tydlighet om dessa utbildningars innehåll och profil? Vad anser våra externa intressenter om masterutbildningar? o Vilka förväntningar har ni på masterstudenternas kompetenser efter en tvåårig, generell utbildning (som inte är en yrkesutbildning)? o Hur kan SLU skapa tydlighet om dessa utbildningars innehåll och profil? Kommentarer: Ordet Lantbruk bör arbetas bort, ej attraktivt idag (gäller både namn på utbildningar och SLU) Tidigare uppstartade generella program inom husdjursvetenskap kommunicerades inte med branscherna och har inte varit några succéer. Bra att tillsammans titta på hur utbildningarna ska förhålla sig till varandra. Fundera på förkunskapskrav och potentiella studenter från naturbruksskolorna. Nya utbildningar behövs bl. a inom aquakultur och kretsloppsfrågor. Någon form av teknikagronom, civilingenjör-agronom tillsammans med UU? Skulle kunna titta på attraktiva program som dietist eller BMA vid andra lärosäten. Starta upp liknande utbildningar? Anställningsbarhet är mycket viktig fråga. Generella program kan möjliggöra mer unika profiler, men det blir inte lika tydligt vad man får som med en husdjursagronom. Biologer har exempelvis inte så bra arbetsmarknad. SLU kan erbjuda yrkesexamen som ger hög anställningsbarhet. 4/32

Avsnitt 9: Hur vill våra externa intressenter bidra i den fortsatta utvecklingen? Hur vill våra externa intressenter bidra i utvecklingen av SLU:s utbildningar? o Finns intresse att fortsätta medverka i det pågående utvecklingsarbetet? o Vilka är i så fall lämpliga samverkansformer? Kommentarer: Vill gärna vara med i processen, branschen har kommit in för sent i processen rörande yrkesprogrammen. Branschen är mycket kritisk till den sena inbjudan att vara med i processen, och att beslut redan tagits som handlar om att göra om yrkesprogram till generella program. Möten 1 gång/år med utskickade handlingar De vill ha mer tid än till 24 april med att lämna in synpunkter efter denna träff. 5/32

Landskap Landskapsarkitekt Landskapsingenjör Trädgårdsingenjör design Temavärd: Karl Lövrie och Lars Johansson Dokumentation: Helena Mellqvist och Lena Steffner Lärosal P i Ulls hus (Almas allé 8) Närvarande: 17 personer: Pernilla Hessling, Uppsala kommun Bodil Dahlman, PSR Ling Uppsala Michael Eriksson, Uppsala kommun Stadsbyggnadsförvaltn Ulrika Ebelin, ASK (larkare) Lena Steffner, PSR LASU, med i 3+2utredningen Frida Andreasson, PSR Ling Alnarp Thea Folke, SLUSS Anna-Karin Gävert, Gävle kommun Tord Engström, Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer Helena Båtshake, Helsingborgs kyrkoårdsförvaltning (Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer) Karin Svensson, PSR Tring D Marie Larsson, LAPF UN Helena Mellqvist, fd PSR Lark och med i 3+2utredningen Viktoria Sandberg, ASK Nina Fredriksson, Thyréns AB Lars Johansson, prefekt SOL, vice ordf. i Sveriges stadsträdgårdsmästare Karl Lövrie, LAPF vice dekan LTJ Producerar vi rätt sorts studenter idag? Representanter från konsultbranschen och den kommunala verksamheten höll med varandra om att yrkesexamen var viktig men hade olika syn på vad som saknades. Framförallt Nina från Thyréns hävdade att yrkesexamen var viktig för att få jobb. Som konsult är det viktigt med examen då man inte får lägga anbud annars. Men ur kommunalt perspektiv är det viktigt att kunna agera 6/32

dirigent och förstå konsekvenserna av olika beslut. Gestaltning är viktigt men FUNKTIONEN är viktigare, dvs. drift och ekonomi. Det kommunala behovet tillgodoses inte helt i dagens program. De är ju beställare och den kompetensen saknas till viss del. Vi går från kunskaps- till innovationssamhälle idag, innovationskapaciteten borde ni planera in i undervisningen, innovationsmetodik! Innovationer som forskning i en blandning mellan teori och praktik. Processledning och projektledning saknade våra externa representanter trots att det uppmärksammats hur slipade nyutexaminerade landskapsarkitekter är i att kommunicera, argumentera. Men kan de medla? Michael påpekar behovet av att vidareutveckla våra samrådsmöten på bibliotekslokaler till att söka upp medborgare där de är. Kan våra studenter det? Målkonflikter måste vi träna studenterna i. Är jag expert på ett område får jag kanske inte gehör i ett annat område. Ska utbildningen fortsätta stödja båda delare, plus beställare och utförare. Experter och olika direktiv stoppar många projekt, vad behöver larkaren kunna av allt detta. Vi har ju inte juridiken med oss från utbildningen. Larkprogrammet är brett, men vi ska ju också veta när vi ska ta in annan kompetens och där kommer projektledningsförmågan in. Även nyexaminerade larkare får beröm för att de är duktiga kommunikatörer trots brist på undervisning (vi har ju kritik mm. osv i alla 5 åren. ) Men ekonomin. Vad kostar det att sköta, att anlägga? Utbildningen är en arena för att pröva och utveckla men det är viktigt att ta fatt i värdebärarna som man inte får tumma på. Ansvarsbiten är en bra sak att föra in. Ett fel kostar pengar och ger magont. En liten realitycheck vore bra! Ang. praktik. Det hade varit kul och bra att komma in som kommun i utbildningen. Viktigt när man projekterar, att förstå genomförbarheten Risker med 3+2? Är man för bred får man pitcha sig själv och sälja in sig själv och sin kunskap till arbetsgivare. För arbetsgivaren kan det bli svårt att förhålla sig till de olika utbildningsalternativ som finns.. Rädd att man urvattnar gestaltningshöjden med en lark-kandidat, och blir för teknisk. Vi har 9 program som ger examen i landskapsarkitektur. Det är viktigt att det blir tydligt vad som leder till vad. 7/32

Vi har ju redan mkt flexibilitet i systemet, antalet varianter kommer att explodera med 3+2 fullt ut. Det blir väldigt viktigt vad vi har för huvudämnen, vi måste ha fler huvudområden. Kan det vara så att vi tror att yrkesexamen är bättre än den är? Hur beredda är studenter att dela sitt gestaltningsprojekt med andra när de väl kommer ut? Kan praktikkurser vara ett sätt? Att knyta kontakt med så många arbetsplatser så mkt. Praktik är en nyckel (praktik valbar på ling där den borde bli obligatorisk). Vi borde kanske införa AT-tjänst! Som konsulter kommer vi att göra mer av planeringsarbete i framtiden. När ni som beställare vill ha en kompetens och yrkesexamen inte finns. Hur gör man? Vi jobbar aldrig ensamma, måste kunna samverka. Ju mer frihet studenterna få ju viktigare är det att behålla yrkesexamen. Det finns väl inget motstånd att behålla? Nej, men vi ser en risk om yrkesexamen tappar betydelse för studenterna. Och för branschen! Måste alla masterprogram heta landskapsarkitektur? Angående många olika kombinationer av landskapsarkitekter, anställningsproblematik är en sak, upphandling en annan. Ju tydligare desto bättre. Samhället förändras, innovationer drivs framåt detta är nog en framtid vi inte kan stoppa. Samhället har blivit mer och mer gränslöst. Studenterna driver detta mkt själva genom att aktivt välja andra vägar (som inte aktivt erbjuds av SLU) Marknaden kommer såklart att anpassa sig till alla alternativa examensformer men det kommer att bli en jobbig process. Kommer programvaror så småningom att bli så bra blir projektering ingen större grej, men att vara kreativ och innovativ! Studenterna behöver inte total frihet men frihet inom några tydligt beskrivna mål. Målstyrd i någon form av roadmap. Förstår studenter vad man kan arbeta med inom olika kurser? Joo svarar studentrepresentanterna. Hur viktig är pennan nuförtiden? Eller är det bara digitalt? En representant från kommunen svarar att pennan är på väg tillbaka, grafisk facilitering du talar till flera sinnen och det händer mer när du skissar. Hur får man larkkandidater att vilja läsa master? 8/32

Advisory board Hur vill externa bidra till SLUs utveckling, samarbetsformer, nämnder. Advisory boards Det ingår i min roll som chef att delta. Men det måste vara en dialog som fångar upp våra behov och inte bara era behov. Det måste ge någonting om man ska vara med. Vi vill ha möjlighet att styra. Vissa justeringar. Innovation till exempel. Jag skulle gärna se samarbete på praktisk nivå i olika projekt. Men den här delaktigheten över tid vore bra. Utvecklingen kommer att gå fortare och fortare. Viktigt som framtidsspaning. Som att det har blivit så mycket processledning, det trodde vi nog inte. Varför inte tillsammans med Sveriges Arkitekter Landskapsakademi? DEL 2 11 personer Förtroendet för landskapsarkitekter har ökat sedan de första landskapsarkitekterna kom ut runt 1977. Det gäller att fortsätta att hålla flaggan högt. Man är respekterad pga kunskap, förmåga att lyssna, samarbetet med VA, trafik mm. Bredden är viktig för anställningsbarheten Vad ligger inom ämnet landskapsarkitektur? Kan man få en rad frågor som kvalar in i landskapsarkitektur och göra upp en lista till studenterna? Det finns en poäng i att studenterna söker själv och inte får en lista. Precis, vi behöver den sökande förmågan. Att vara ifrågasättande och att efter lite trevande faktiskt hitta! Konsulterna tittar på vad studenterna har skrivit för x-jobb när de anställer. För dem är det viktigt att studenten klarar av att driva ett projekt själv. I det kommunala där tittar vi mkt på personlighet. Det kommer ju in hot i vår arbetsvardag nuförtiden. För planarkitekter och så Det gäller att hitta nya former för att hålla dialog med medborgare, inte utställningen på bibblan längre. 9/32

Konsten att bli utskälld men aldrig någonsin få försvara sig. Snabbheten i att fatta beslut är också speciellt för lark. Du har inte en chans att hinna ta fram rätt underlag. Är det politiken som har förändrats? man vill att det ska hända saker. Medborgare förväntar sig också att det händer saker. Det är ju viktigt att vi har politiker, men det går fort på kommunen Hur kommunicerar man larkarnas målbilder till PSR? H vägledning. Ett kryssande. Studenterna i början visste man inte riktigt vad man skulle tro. Hittade hit för att jag ville jobba med miljö. EN annan snubblade över det. SLU söker lite för mkt efter naturvetare, vi förlorar nog många potentiella studenter där. Ta in civilingenjörer, och bredda därmed studentgruppen. Det kan vara ett sätt att attrahera fler killar. Campus Umeå, viktigt att få ett smidigt utbyte så att man kan röra sig. Det får inte bli vi och dem. 10/32

Mat Agronom livsmedel Temavärd: Kristine Koch Dokumentation: Maria Orvehed Grupprum 17 i VHC Deltagare: Kristine Koch SLU, Maria Karlsson LRF, Moa Källgren Lantmännen, Ylva Henriksson ULS, Maria Orvehed SLU, Johan Torén (del av mötet) SLU Reflektioner över förmiddagens presentationer Civilingenjör stod hög på önskelistan. SLU är förvånansvärt okänt i Uppsala. Vad gjorde att utbildningsvalet föll på agronom? Anknytningen till produktionen var viktig, men innehållet i utbildningen var viktigast. Efter att blivit student blev agronomtiteln viktigare vi är agronomer! Lantmännens trainee-program är väldigt bra, traineen får ett projekt att lösa. LRF delar helt bilden från förmiddagens presentationer, och välkomnar arbetet med att fördubbla antalet studenter. Lantmännen håller med. Ingen är negativ till 3+2. Miljö- och energimanagement, civing-program på LiU, har mycket högt söktryck. ES har fortfarande högt söktryck. På civingprogram är det vanligt att söka ett femårigt program och välja inriktning efter år 3. De utbildningar inom livsmedelsciving som finns är mycket processinriktade, långt från produktionsledet. 90 hp agronomprofilerande ämnen för att få ut en agronomexamen. Specifika för en agronomexamen med viss inriktning, eller specifika för EN agronomexamen? Programmet livsmedelsagronom har för närvarande en bra nuvarande struktur. Sustainable food systems, masterprogram: studenter verkar mer motiverade då de faktiskt har valt sin master vilket dock är baserat på en känsla mer än på statistik. LRF ser gärna att SLU har fler avancerade kurser på svenska. Ekonomi och management är viktiga kompetenser LRF. Lantmännen bredd, möjligheter, flexibilitet är viktigt. Styrkan hos SLU är kopplingen till produktionen av råvaran. 11/32

Är det grundkompetensen som civing t.ex. problemlösare, eller är det en sektor som hos oss, primärproduktion, som ska styra? Avsnitt 3: Ska alla utbildningsprogram dubbleras? Vad anser våra externa intressenter om avvägningen mellan att utbilda specialister respektive studenter med bredare kompetens? Båda behövs. Valbarhet kan lösa det. F.n. stort fokus på råvaran inom livsmedelsagronommastern, bredare inom Sustainable food systems. Vill branschen ha en agronomexamen eller vill de ha rätt utbildning? Inget tydligt svar. En agronom från SLU ska ha ett holistiskt synsätt. Undersökning av livsmedelsföretagens inställning för ett par år sedan: Uppskattades att studenterna kan ämnesinnehållet, specialistperspektivet. att ge befintliga utbildningar på flera orter? Kan finnas potential, men viktigt att hålla en jämn kvalitet. Avsnitt 7: Tas yrkesexamina bort? Vad anser våra externa intressenter att de treåriga yrkesutbildningarnas relation till övriga utbildningsutbudet? Vilka är fördelarna med de olika handlingsalternativen nedan? - De treåriga yrkesutbildningarna bör ha en egen tydlig profilering, åtskild från befintliga och kommande kandidatprogram. - De treåriga yrkesutbildningarna bör utvecklas mot en mer akademisk profilering i samband med kommande nya kandidatprogram. Är det angeläget att treåriga yrkesexamina kan byggas på till - masterexamina inom relevanta ämnen? - femåriga yrkesexamina? Ska t ex lantmästare kunna bli agronom? Ja, bra att kunna visa på fler möjligheter. Vad anser våra externa intressenter om kraven för långa yrkesexamina? Vilka förväntningar har ni på kompetenser hos dem som har en femårig yrkesexamen? Både bredd och spets, goda kunskaper om produktion. Jfr civingutbildning och hur problemlösningsförmågan tränas genom matematik- och fysikstudier, medan hos SLU är ämnesinnehållet mer styrande. Se även ovan. 12/32

Vilket förhållningssätt enligt ovan gagnar bäst yrkenas framtida utveckling? - A. Större valbarhet för flexibilitet och dynamik. - B. Begränsad valbarhet för enhetligt och tydlighet. Obs, yrkenas utveckling. En yrkesexamen är specificerad. Dvs B, men valbarheten är viktig. Agronomprofilerande kurser får inte ligga samlat, utan måste finnas spridda under utbildningen, och med progression. Finns det behov av en agronomexamen utan krav på särskild inriktning, som komplement till de nuvarande med olika specificerade krav? Nej, riskerar att urvattna agronomtiteln. Landskapsarkitektexamen har mer specifika kompetenskrav än ovan nämnda yrkesexamina. Hur kan dessa hanteras utan att orsaka onödig inlåsning av studenterna samtidigt som examensmålen uppnås i en 3+2-struktur? Vad anser våra externa intressenter om praktikkrav? Hur upplever ni värdet av praktik i förhållande till det som trängs undan? Nu finns möjlighet att läsa kvalificerad agronompraktik 1 och 2, 7,5 hp vardera. Får vara på samma arbetsplats men ska vara två separata projekt. Omfattningen är lagom, ca 10 hp är en rimlig nivå. Praktiska kurser bör finnas. Krav på mer praktik finns inte. Kritisk lägstanivå finns, antalet praktiska moment har minskat. Viktigt att studenterna har arbetsplatserfarenhet, snarare än arbetserfarenhet. Praktikplatser i t ex Bryssel är ofta på en termin. Agronomstudenter går miste om dessa chanser eftersom regelverket hos oss säger att man inte får göra flera praktiker efter varandra inom samma projekt, och längre projektkurser finns ju inte. Bör praktik ingå i långa yrkesutbildningar - valbart? JA, eller obligatoriskt. - obligatoriskt? Skulle kanske inte fungera för livsmedelsbranschen men det skulle kunna vara en möjlighet. Kanske kunna tillgodoräkna sommarjobb? Ger ert företag/organisation traineeutbildning för nyanställda? Ja. Avsnitt 8: Vilka behov finns av helt nya utbildningar? Vad anser våra externa intressenter om kandidatutbildningar? Vilka förväntningar har ni på kandidaternas kompetenser efter en treårig, generell utbildning (som inte är en yrkesutbildning)? 13/32

Vara anställningsbar. Ska kunna gå in på befattningar som kräver stor labvana. Livsmedelsutvecklings- och kvalitetsavdelningar skulle kunna vara alternativ. Vad skulle saknas? Synteskompetensen, breddade kunskaperna. Projektledningskunskaper. Finns det arbetsuppgifter som passar dem som har en sådan utbildning? Ja, och kan också skolas in i arbetsuppgifter på en arbetsplats. Hur kan SLU skapa tydlighet om dessa utbildningars innehåll och profil? Otroligt viktigt att namnet på utbildningarna stämmer överens med innehållet. Vad anser våra externa intressenter om masterutbildningar? Vilka förväntningar har ni på masterstudenternas kompetenser efter en tvåårig, generell utbildning (som inte är en yrkesutbildning)? Synteskunskaper. Högre positioner kräver en mer övergripande syn på sitt område. Högre självständighet. Projektledning. Mer drivande än en kandidat. Hur kan SLU skapa tydlighet om dessa utbildningars innehåll och profil? Avsnitt 9: Hur vill våra externa intressenter bidra i den fortsatta utvecklingen? Hur vill våra externa intressenter bidra i utvecklingen av SLU:s utbildningar? Finns intresse att fortsätta medverka i det pågående utvecklingsarbetet? Ja, absolut. Gärna i formaliserade grupper med branschföreträdare. Tydlig inbjudan och agenda. Mer på en visionär nivå. Bygg på diskussionsforum. Går man in på detaljnivå kommer det inte att fungera, SLU behöver backa lite och behålla överblicken. En avvägning. I programråden kan externa representanter adjungeras. Industrin behöver komma in mer in i utbildningen och bidra med praktikplatser etc. Vilka är i så fall lämpliga samverkansformer? 14/32

Odling Agronom mark/växt Hortonom Trädgårdsingenjör odling Temavärd: Pär Forslund och Helena Aronsson Dokumentation: Eva Andersson Björkman och Kristine Kilså Sal Ratatosk i VHC Anteckningar från den gemensamma inledningen (EAB) Reflektioner efter förmiddagens presentationer. Detta är ingen kronologisk redogörelse av diskussionerna. Rubrikerna är satta i efterhand och stycken av diskussionen som rör samma tema är sammanförda under respektive rubrik. 1) Är det beslut om 3+2 som fattats i UN definitivt? Frågan kommer från representanter för näringen. Man vill veta om det fortfarande finns möjlighet att påverka och bidra. Avnämarna fick information om att styrelsen beslutar om utbildningsutbud i juni 2020. Oro för att utbildningarna kommer att försvinna uttrycks Vi behöver folk med rätt kompetens när vi nyrekryterar. Jag har anställt 9 st agronomer bara i år! 2) Varför fokuserar SLU på åldersspannet 18-25 när det gäller rekrytering? Flera arbetsgivare ser gärna att deras nyanställda har livserfarenhet och menar att utbildningens kvalitet blir högre då studenter med livserfarenhet bidrar i utbildningen. De är bekymrade över SLUs ensidiga fokus på att rikta rekryteringsinsatser och marknadsföring mot den unga målgruppen. 3) Vad vill näringslivet ha? Eller.. Vilken utbildning ska de personer ha som ni behöver rekrytera i framtiden? Har SLU undersökt arbetsmarknaden för agronomer? Ja, NJ-fakulteten har gjort en enkätundersökning i samband med en utredning om agronomutbildningar och övergång till 3+2-struktur (Aronsson 2018). 300 enkäter skickades ut till branschen, myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Ca 100 svar kom in och gav en bild av ett behov av bred kompetens, både produktions- och miljö/myndighetsrelaterat. Synpunkten kom att innehållet i SLUs utbildningar speglar vad SLU har forskningsfokus på just nu. Det medför risk att tappa produktionsinsikten i utbildningarna eftersom SLU:s produktionsinriktade forskning minskat. Branschen mycket nöjda med att SLU sett till att studenterna har både god baskompetens och god kommunikativ förmåga. Sedan behöver man komma 15/32

överens om vem som ska se till att agronomer får de slutliga kompetenserna för arbetslivet. Det kanske behöver vara olika aktörer för olika agronominriktningar. Deltagarna var positiva till samverkan med SLU kring detta. Samverkan kring utbildningarna ska fortsätta. Agronomstudenter från SLU saknar produktionstänk. De måste få mer insikt i hur man driver jordbruksföretag. Det är problem att hitta kompetenta inspektorer i södra Sverige. Man har börjat rekrytera från Danmark! Även brist på driftsledare Utbildning i produktionsledarskap behövs. Agronomer behöver kunna analysera vad som händer i produktionsföretag Detta är unikt för SLU! Ses som ett problem att Lantmästarutbildningen går från 2 till 3 år. Alla vill inte och behöver inte forska! För många går gränsen vid två år för vad man kan tänka sig att avsätta för studier. Ökad kompetens efterfrågas inte? Den nationella livsmedelsstrategin bör få större utrymme i SLUs utbildningar - viktigt att utrusta studenterna med profil och kunskap om produktionssystem. 4) Titeln Titeln Agronom är en stark kvalitetsmarkör, även internationellt. Det verkar inte vettigt att gömma detta genom att inte annonsera utbildningen (Antagning.se)! Hur kan åtgärden att ta bort antagning till agronomprogrammet lösa problemet med få sökande till utbildningar på SLU? Gymnasieungdomar kommer till slutsatsen att agronom kan man inte bli längre? Fråga från näringslivsrepresentanter: Är det många studenter som inte tar ut sin examen? Nej det tror vi inte. Många studenter får jobb innan de avslutat sitt examensarbete (PN-ordförande och PSR för Agronom mark/växt). En undersökning om nöjdhet med hortonomer gjordes 2014 då hortonomer tillfrågades om hur nöjda de var. 5) Utbildningarnas synlighet Utbildningarna ska synas på Antagning.se Man kan idag hitta hortonom om man söker på hortonomexamen på Antagning.se räcker det? Och kommer det räcka för utbildningarna som leder till agronomexamen? Finns det ingen framtid för agronomer? reflekterade någon över. Är framtidsscenariot vi vill se om 30-40 år: Agronomer vad var det och vad gjorde dom? 16/32

Näringslivet tycker att uttrycket agronomexamen ska vara kvar är för passivt! SLU har något att vara stolt över och det måste man basunera ut. Agronom ska inte bara vara ett möjligt avslut på en utbildning. 6) Utbildningens innehåll och examen De externa deltagarnas reflektioner: Agronomer får jobb, men biologer får inte jobb. Varför gör SLU denna ändring av program som leder till jobb? Ungdomar efterfrågar utbildningar med fast studiegång som garanterar jobb. Ändringen av examenskraven från 270 hp (4,5 år) till 300 hp (5 år) rimmar illa med argumentet från Ungdomsbarometern: Att ungdomar efterfrågar mer flexibilitet och kortare åtaganden. Ett argument för en bred ingång där ett av spåren har agronomexamen som mål är att ungdomar nu är fokuserade på ämnet de ska studera snarare än yrket studierna leder till. Positivt med en bred utbildning som ingång - någon av de yngre i gruppen tänker att det tilltalar unga idag. Har det gjorts några analyser av vad som hänt sedan utbildningen var på sin topp? Hur har förändringar i landsbygden, i förutsättningarna för verksamheten på olika typer av gårdar och i studenternas erfarenheter av jordbruk när de påbörjar sina studier hanterats i själva utbildningen. 6,5) Hortonomutbildningen Är hortonomutbildningen mer generell nu? Hur syns progressionen i utbildningen och hur får ni in praktiska moment? Har vi som bransch möjlighet att medverka, påverka? Hur säkerställer SLU att utbildningen är modern? SLUs forskning sipprar inte ner till produktionsleden, säger avnämarna. Hortonomerna svarar: För långa yrkesprogram kommer kandidatnivå att bli en generell examen. För hortonomexamen så är kandidatnivån oftast en yrkesexamen, Trädgårdsingenjörsexamen (med inriktning odling ) men andra kan vara behöriga till masternivån och därmed ha möjlighet att ta ut Hortonomexamen. Hur många kommer in från sidan med en annan kandidat? Enstaka. För hortonomexamen ska ett examensarbete vid SLU vara godkänt. Dock finns alltid möjlighet att tillgodoräkna. Viss osäkerhet råder om vad en hortonom faktiskt har i sin utbildning. 17/32

Fråga: Har man sänkt kraven för hortonomer och eventuellt därmed kvaliteten på utbildningen? Svar: Behörighetskravet för Trädgårdingenjörsutbildningen har höjts och Trädgårdsingenjörer och hortonomer som ändå samläst tidigare är nu mer harmoniserade. Antalet sökande till Trädgårdsingenjörsutbildningen har ökat efter förändringen. Den naturvetenskapliga kompetensen i programmet har stärkts genom att studenter som kommer in med samhällsvetenskaplig bakgrund får lite mer grundläggande naturvetenskap i befintliga kurser (överlapp för de som har naturvetenskaplig behörighet, de erbjuds avancerad kurs i ämnet). Masternivån för hortonomexamen har idag lägre behörighetskrav än vad gamla hortonomprogrammet hade. Det utbildningspaket som leder till hortonomexamen idag är så konstruerat att alla studenter som antas till kandidat- repektive masternivå inte är behöriga till samtliga kurser i programmen. Vilka kurser studenten kan läsa beror på vilken behörighet man kom in på på grundnivå; naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig behörighet. Nya utexaminerade hortonomer kommer att ha mer olika kompetenser det är tänkt att de ska täcka arbetsmarknadens behov på ett bättre sätt. Hortonomerna önskar mer samarbete med andra fakulteter för sina studenter så att flexibiliteten ökar ytterligare och studenterna ska kunna läsa kurser från olika program. Men, flexibilitet uppstår inte över en natt. Hortonomer som anställer hortonomer kommenterade inte detta mer än att det råder större osäkerhet om vad hortonomer faktiskt kan idag. 7) E-lärande Kan SLU satsa mer på e-lärande mellan orterna? SLU har redan utbildningar som har övervägande inslag av distansundervisning så tekniken finns men finns viljan? Gruppdiskussioner ODLING grupp 1 (KK) Allmän diskussion (alla): Reflektioner efter förmiddagen: o Vad kan man egentligen påverka i dag? Har UN fattad 3+2- beslutet? Svar ang UN-beslut och styrelsebeslut. o Är Lantmästare del av detta eller separat? Svar: separat o Gärna livs-/yrkeserfarenhet innan programmet (inte bara 18-25 åriga). o Vad vill näringslivet ha? Har vi frågat? Svar Helena Aronsson: agronom mark/växt har gått ut med enkäter, bredd i efterfrågan. 18/32

o o o o o o o Svar Salla Marttila: Har gjorts tidigare, bland yrkesverksamma hortonomer. Titeln agronom är stark. Stämpel på tyngd i utbildningen, stolthet. Sorgligt att utbildningen försvinner. Svar Pär Forslund: Fler ska söka våra utbildningar, man kan fortfarande bli agronom. Vad är skillnaden på då (då det var många) och nu? Analys! Studenterna har god baskunskap, god kommunikativ förmåga. Näringen är nöjd med det de får i nuläget. Bra inspektorer (produktionstänk) saknas. Rådgivare är bra, men det är produktionstänket som saknas (Lantmästare inte tillräcklig, inte trädgårdsingenjörer heller). Nationella livsmedelsstrategin varför är den inte mer i fokus? Förlora inte det unika i en SLU-examen Forskningens inverkan på utbildningen. För mycket forskning, för lite yrke? Planer för förändring: (Pär Forslund, Kristine Kilså powerpoint bifogad) o Svårt att hitta agronom på antagning.se i nuläget med vanliga sökord, typ miljö, resurs, hållbar etc o Varför gör man inte mer reklam för agronom om de inte hittar programmet? o Är det verkligen längden på programmet som är problemet? o Kontinuerlig kontakt med branschen behövs. Branschen vill gärna vara med i utvecklingen. o Kurser på distans behövs, också för yrkesverksamma o Mer samarbete hortonom och agronom-mark/växt Gruppdiskussion frågorna: Kontinuerlig samverkan o Branschråd, blandat näringen/kursledare, för mark/växt finns. Avvägning av olika behov. Hortonom har alumn-referensgrupp, som följd av ICECAP-utredningen. Partnerskap Alnarp är bra. o Varför är Alnarp & Ultuna så långt från varandra? Utifrån verkar det inte finns mycket kommunikation (ogräs-professor, insektsforskningen t ex finns på både ställen). o Vill gärna diskutera mera kring utbildningens innehåll. o Organisationskontakt hellre än personkontakt för långsiktigheten. Men samverkan är personlig. Examensarbete. Öva upp samverkan i praktiken. Speed-dating. o Alumnuppföljning (senaste 5 åren), fråga vad som saknades i utbildningen. Ta vara på snabba ändringar i samhället. Fråga också arbetsgivarna. Gruppdiskussion frågorna: Praktik o Sverigeresor (mark/växt gör detta, igen) besöka olika företag, skapa kontaktnät 19/32

o o o o o o Bra att (praktiska) specialister kommer in på utbildningen, och information om vad man gör i olika yrken. Inspiration, från alumner eller mentorsprogram. Gärna att man får göra något i yrket ska finnas ett syfte, noga med valet av praktikplatser (inte gratis arbetskraft). Kvalitetssäkrad. Använd ordet VFU (verksamhetsförlagd undervisning/utbildning) istället. Gärna flexibel praktik möjligheter, deltidspraktik t ex 1 dag i veckan under en period istället för fulltid under en (kort) period. Valbart, inte obligatorisk, praktik. Dag-ett-kompetens hur får man det? Man behöver veta hur man gör i praktiken, inte frontforskningen. Trainee-program? Gruppdiskussion frågorna: Kandidat/master/yrkestitel o Oklart om en generell kandidat (agronom grund) är användbar, beror helt på kompetensen/personen. o Generell kandidat sorteras möjligen bort om många andra med yrkestitel också söker. Gruppdiskussion frågorna: Marknadsföring vad görs nu? o #pluggagrönt, #pluggahållbart o Lokaltrafiken (affisch Stockholm, film Skånetrafiken) o Youtube, Instagram, Facebook, SLUs utbildningssidor Gruppdiskussion frågorna: Yrkesexamenskrav o Gemensamt grundläggande innehåll, oavsett inriktning o Studierna kan bli lite mer krävande (jmf de som studerat utomlands tycker det är för lätt på SLU) Gruppdiskussion frågorna: Lärarna o Branschen kan komplettera med specialist-/praktisk-kompetens i utbildningen. o Adjungerade tjänster, med ½ - 1 års framförhållning o Möjlighet för pedagogisk utbildning inte bara för forskare Gruppdiskussioner ODLING grupp 2 (EAB) 1) Hur vill arbetsgivarna vara med och bidra? Diskussionen kom mycket att handla om att det kan vara marknadsföring, snarare än att skapa nya utbildningar som är den viktigaste åtgärden, och det fanns ett stort engagemang i gruppen. Vi (arbetsgivarna) vill vara med. Vi vet att 90 % av energi och engagemang går åt till att få studenter att hitta till SLU och 10 % går åt till att få dem att stanna. Vi vill 20/32

hjälpa till med marknadsföring för rekrytering. SLU har de ideala utbildningarna men vi måste hjälpas åt att få ungdomar att inse det. Rikta marknadsföring också mot yngre målgrupper högstadiet, 15-16 åringar. Alumner kan bidra. Kan arbetsgivare vara med och sponsra bussar så att gymnasier kan besöka SLU? Kan alumner vara med och bemanna SLU-montrar på utbildningsmässor i mellanstora städer för att hjälpa till med marknadsföring (här finns erfarenheter av ointresse från SLU)?. Gruppen var dock rätt enig om att mässor i mellanstora städer kanske är en bättre arena att hitta potentiella intresserad av SLUs utbildningsutbud än storstädernas mässor (som SLU nu fokuserar på). Lovanggruppen har satsat i flera år på att delta i gymnasiemässor i det jordbrukstäta Östergötland, när SLU sagt nej. SLU bör fortsätta, återuppta, annonsering i gammelmedia såsom tidningar. Presumtiva studenters föräldrar kan påverkas. SLU har 4000 studenter nu och det är självklart att SLU har mindre möjligheter att satsa på marknadsföring än större lärosäten. Ska målet fördubbling nås måste SLU lägga mer pengar än studentproportionellt på marknadsföring. Syns det skillnad i rekrytering till skogliga utbildningar efter den stora reklamsatsning som gjordes i media förra året? tyvärr ingen representant från skogen som kunde svara på den frågan. Studenterna är engagerade i Studentpoolen som bidrar till marknadsföring av SLU. 2) Utbildningen och nya studenter Vad skiljer agronomer från personer med generell examen med agrar koppling: Agronomerna kommer att vara de som förstår sammanhangen bäst. Nya grupper av studenter Studenter vid Stockholms universitet, kulturgeografi och miljövetenskap, efterfrågar möjlighet att kunna göra examensarbeten med agrar inriktning. Är SLU intresserad av att fånga upp denna typ av studenter? Hur ska vi kunna attrahera de miljöintresserade? Civ ing-utbildningar har tekniksprånget som ett möjligt insteg för ungdomar som vill nosa på teknik. Kan SLU göra något liknande? någon typ av proppen som bekantar oinvigda presumtiva studenter med de agrara näringarna. Gruppens studentrepresentant kommenterade, senare i diskussionen, att det var tack vare studenter med erfarenheter i bagaget som de som inte var bekanta med jordbruk tidigare klarade sina studier på ett bra sätt. 21/32

Utbildningens innehåll Håller SLU på att tappa sin förankring i primärproduktionen? Den är basen i all livsmedelsproduktion och utbildningarna måste vara förankrade. Har SLU tappat sin profil på bekostnad av en mer generell miljöprofil? En farhåga uttryckets att all utbildning vid SLU blir naturresursförvaltning! 3) SLU i hela landet SLU ska verka i hela landet. SLU Umeå syns inte. I alla fall inte där potentiella studenter finns. Hur få elever i norr att hitta utbildningar om odling i söder? Kan man tänka sig att låta kandidatprogrammens första år eller två första år gå på fler orter? Eller på distans? Elever som tar studenten från naturbruksgymnasier börjar ofta i lantbruk men det tenderar att bli ett genomfartsyrke eftersom många kommer underfund med att de vill studera vidare. En tvåårig utbildning borta är möjlig men där går smärtgränsen (Lantmästare). Många väljer utbildningar som erbjuds på distans (sjuksköterska eller lärare) så att de kan stanna på hemorten. Vi missar kanske många möjliga studenter genom att vara så centrerade till södra Sverige SLU erbjuder idag ingen vidareutbildning från gymnasiet på distans. Dock gavs ett exempel på att distanskurser vid SLU kan fungera som komplement till en ekonomutbildning (kandidat) för agrar kompetens. Fråga: kan lantmästarutbildning bli kandidatnivå för agronomexamen? Diskuterades inte vidare. 4) Praktik Brist på praktik kan finnas idag. Men då antalet studenter dubblas kommer tillräckligt många att välja praktik för att fylla den efterfrågan som finns på agronomer med praktisk erfarenhet. Obligatorisk praktik behövs inte eftersom det kommer att finnas en mångfald av studenter Större studentgrupper kommer också leda till bättre dynamik inom utbildningen och motverka maktstrukturer och ensidighet som kan uppstå i specialiserade miljöer. 5) Hortonomer hur har det gått? Hur ska hortonomer nu definieras? Viktigt att lyfta de kvaliteter som måste finnas med. Jordbruk och naturvetenskaplig grund. Här behövs insatser för att guida studenter så att de kan ta ställning till om de vill bli nyttiga eller rätt för arbetsmarknaden eller om de vill välja en unik profil. 22/32

6) Titeln (Hortonom och agronom) Innehållet i utbildningarna har varierat över tid och friheten har också varierat. Nu, 2019, är kurserna år 1 och 2 i agronomprogrammet mark/växt obligatoriska medan år 3-5 är mer valbara. Det är viktigt att definiera vad yrkesexamen står för. Vilka kunskaper och färdigheter är avgörande för att agronomstudenter får jobb inom de sektorer som av tradition rekryterar agronomer. Flera av arbetsgivarna var tydliga med att den naturvetenskapliga grunden är viktig för förståelsen och den bör alla få med sig. Att det blivit mindre tydligt i hortonomutbildningen oroade dessa. Det upplevs som bekymmersamt att ämnet miljövetenskap har en samhällsvetenskaplig ingång och utgång. Utbildningen förlorar status som spetsutbildning inom naturvetenskap. 7) Världen I Norge blir man agronom efter lantbruksgymnasiet och Civilagronom efter högre utbildning. Bör SLU införa Civilagronom? Nej 23/32

Samhälle Agronom ekonomi Agronom landsbygdsutveckling Lantmästare Temavärd: Erik Fahlbeck och Johan Gaddefors Dokumentation: Kristina Ascard och Zsuzsanna Sundström Lärosal Y i Ulls hus (Ulls väg 27) Grupp 1 Närvarande: Erik Fahlbeck; Universitetsledningen, diskussionsledare Hedda Pålsson, Lantmästarkåren Jakob Nygårds, Ultuna Studentkår Jesper Broberg. Hushållningssällskapet Josefin Heed, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Katarina Pettersson, PSR Agronom landsbygd Kristina Ascárd, PSR Lantmästare kandidat, fört anteckningar Lovisa Nilsson, PSR Agronom Ekonomi Patrik Myrelid, Lantmännen Följande framkom vid diskussionerna: Det framkom tydligt att det var första gången branschrepresentanterna hörde om fördubblingsprojektet och uppdelningen av Agronomprogrammet i en kandidatdel 3 år och en masterdel 2 år. De trodde inte att processen gått så långt och de ansåg att det hade varit bra om de hade involverats tidigare i processen. De tyckte också att processen hade gått för fort. Den har kanske till och med gått för långt. Det hade varit bra om de fått vara med för ett år sedan i ett betydligt tidigare skede. Det fanns en oro att SLU tappar studenter speciellt av en viss typ. Frågan uppkom om SLU vill ha fler studenter ur ett kameralt perspektiv dvs. på grund av ekonomiska skäl. Det framkom att det fanns en förståelse för att det var ett problem med lågt söktryck och att vara ett litet lärosäte. Det fanns också en stor oro för att inte få tag i medarbetare med tillräcklig och rätt kompetens. De ansåg också att det kunde ge en otydlighet för arbetsgivarna med en uppdelning i 3 + 2. Det är svårt idag att få tag i agronomer och ännu svårare i framtiden med färre anställningsbara agronomer. Görs det fel så minskar attraktionskraften. Oro hur påverkas kulturen på SLU. Tappas den agrara delen? Det ställs höga krav att få in den agrara delen i utbildningen. 24/32

Det refererades till UKÄ där det angavs att dagens studenter väljer fasta program. En tydlig väg fram var det börjar och slutar. Tvärt emot vad SLU nu kommer att göra. Det talades om marknadsföring, produktutveckling och att sälja en bra produkt. Det är angeläget att SLU lyckas så de kan möta framtidens utmaningar. Andra lärosäten skickar ut broschyrer. SLU har lite att arbeta med mer än filmer på tunnelbanan. Frågan är större än att byta namn. Det fattas några ord som lantbruk, lantbruksföretag, att göra tillsammans. Det är inte bara ett problem för SLU utan för hela branschen. Att gå över till 3 + 2 kan bli att gå från flexibelt till mera styrt system (företagsekonomi). För att uppnå en ekonomikandidat blir det inte många högskolepoäng över till valbarhet. Det blir 30 hp till lantbruksvetenskap och det kan bli mindre av breddkurser för att öka tydligheten. I ett yrkesprogram byggs det upp ett kontaktnät som är viktiga inför arbetslivet. Ur ett studentperspektiv vill man veta vad branschen tycker om kompetenser agronomexamen kontra generella examina. Branschen svarar att det blir svårare att veta vilken kompetens som man har med en generell examen. Det finns risk att det finns kunskapsluckor som man förväntar sig att de ska kunna. Det kan skapa problem som man inte kan överblicka, Branschen förväntar sig att efter en femårig utbildning kunna lösa de problem som finns inom området. Det är viktigt att vara rädd om varumärken. Det är ytterst sällan man skapar upp nya varumärken. Det gäller att arbeta med attraktionsgraden. Göra tydligare för det är svårt att hitta till oss. Formulera och strukturera om. Varför ta bort yrkesprogrammen? Kan man inte ha en parallell med 3 + 2? Visa söker till fasta program andra till mera flexibla. Skulle bidra till mångfalden och små kullar ökas med internationella studenter. Varför inte jägmästarkurser på Ultuna. Agronom i Alnarp. Tänka större med en agrarutbildning, Lantmästare fått bra status. Landsbygdsagronom i Umeå. Praktikkraven är jätte viktiga. En interaktion med näringen. Det är mera värdefullt arbeta ett år på jordbruk än att åka ett år för studier utomlands. Det ska vara kvalité på praktiken och ska vara obligatorisk. Kurserna är för korta. Bra praktik om de var längre. Det får inte bli gratis arbetskraft. Digitala området växer och måste in i utbildningen. Kurser som inriktas på det lokala, lokal ekonomi, lokal analys, projektledning, case och samarbete. Det behövs agrarbyggnadskompetens. Erbjuda distansutbildning inom lantbruk till 25/32

personer som behöver utbildning för att få startstöd. Branschen vill gärna vara med i utvecklingen av utbildningarna. Grupp 2 Summering av förmiddagen Det framfördes ett missnöje med bristen på förankring av förändringarna med de externa intressenterna. Varför bjuda in till ett möte för att tycka till om någonting som redan är beslutat? Ord som saknades på förmiddagens presentation var näringsliv, utveckling, innovation. Målen för den nationella livsmedelsstrategin borde lyftas mera. Det blev heller inte preciserat vad 3+2 innebär. Den diskussionen verkar inte vara färdig och det finns mycket som är motsägelsefullt. Man gick snabbt förbi riskerna med förändringarna i presentationen. Är det värt priset? Om man inte klarar marknadsföringen idag hur ska man lyckas marknadsföra denna stora förändring? Hur ska SLU konkurrera med andra ekonomutbildningar? Vad är det studenterna söker till? En generell utbildning eller första byggstenen i en yrkesexamen? Kompetensen Det är vad studenterna får med sig för kompetens som är det viktiga! D v s förståelse för produktionsledet och att ha helhetsbilden (från jord till bord) och kunna sätta det i ett samhälleligt perspektiv och i ett kretsloppsperspektiv. Den förståelsen har inte en generell biolog. Det är just lantbrukskopplingen som är det viktiga för många arbetsgivare. Yrkesexamen är en bra stämpel på att man har rätt kompetens. Agronomexamen är ett varumärke idag. Har SLU inga yrkesexamina så tappas anledningen till att välja SLU som lärosäte. Varför ta bort agronomprogrammet som ett val? PSR ser risker med att flexibiliteten kan, tvärtom minska och man riskerar den naturliga progressionen som idag är upplagd på fem år. De närvarande ville inte ha en ingång med flera utgångar och inte heller en sam eller natur ingång. Agronom får inte bli för generell. Vad blir agronom kandidater och vad kommer skilja dessa från lantmästare (som nu förlängs till tre år)? SLU lever på gamla meriter. Man behöver förnya agronomutbildningen men inte ta bort den då den är väl etablerad. Studenter söker liknande utbildningar på andra 26/32

universitet. Varför? Linköpings universitet är i framkant med kurser i digitalisering i lantbruket. Varför inte SLU? Många projekt inom SLU:s områden söks av andra universitet. Örebro har lyckats målgruppsanpassa sina utbildningar. Det är innehållet som måste förnyas inte nödvändigtvis upplägget. Hur kan vi locka teknikintresserade? SLU tar för många steg i taget. Näringen vet inte längre vad man får. Om agronomkompetensen inte längre kan säkerställas tvingas man som arbetsgivare att vända sig till andra universitet. Agronom med bredare portfölj, är det intressant för branschen? Svar: yrkesexamen måste ha en röd tråd. Branschen måste veta vad agronomkompetens innebär. Lantmästare De närvarande såg en stor risk med förlängningen av lantmästarexamen till 3 år. Lantbruksföretagare, de som arbetar i primärproduktionen kan utestängas om den förlängda utbildningstiden blir tvingande (idag kan man välja att ta ut examen efter två år, tredje året är valfritt). Kompetenshöjningen kan bli lidande om man istället avstår från studier helt och hållet. LMK: Det finns en motsägelse i SLU:s budskap. Unga vill ha valfrihet. Med ett tvingande tredje år minskar valfriheten. Agronom kandidat och lantmästare riskerar att konkurrera med varandra. Marknadsföring Kandidat med olika spår (agronom-generell) kan bli väldigt svårt att marknadsföra. Det kommer att ställa extremt höga krav på SLU vad gäller information och studievägledning. Det kommer också ställa höga krav på studenterna att förstå systemet och det kommer att bli otydligt för arbetsgivare vad man får. Ge inte upp agronomprogrammen än! De är nyligen omgjorda. Det behövs mer och bättre marknadsföring. Lantmästarna hade en liknande situation tidigare och de lyckades vända det. Näringen är beredd att hjälpa till! Analys av webben viktig då den är den viktigaste informationskällan om SLU:s utbildningar. Lantbruksuniversitet namnet är ett hinder idag! Attraktivitet på arbetsmarknaden är viktigt för de unga idag. Hur kan vi utnyttja det? SLU måste bli bättre på att kommunicera innehåll, vad man kan jobba med 27/32