uv öst rapport 2009:17 arkeologisk förundersökning Förundersökning mellan Blåsvädret och Järngården Fjärrvärmeschakt mellan Cloettavägen och Järngården Vreta kloster socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-2890-2008 Tom Carlsson
uv öst rapport 2009:17 arkeologisk förundersökning Förundersökning mellan Blåsvädret och Järngården Fjärrvärmeschakt mellan Cloettavägen och Järngården Vreta kloster socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-2890-2008 Tom Carlsson 1
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel. 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 uvost@raa.se www.arkeologiuv.se Omslagsbild Utsikt över slättlandskapet runt Stora Sjögestad. Foto Tom Carlsson Produktion/grafisk form BRITT LUNDBERG Grafik LARS ÖSTLIN Utskrift UV ÖST, LINKÖPING 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. 2009 Riksantikvarieämbetet UV ÖST, RAPPORT 2009:17 ISSN 1404-0875 2
Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Syfte 5 Topografi och kulturmiljö 7 Metod och genomförande 7 Resultat 7 Åtgärdsförslag 8 Administrativa uppgifter 8 Referenser 9 Bilaga 1. Anläggningstabell 9 Motala Vadstena Skänninge Motala ström Svartån Linköping Norrköping Söderköping Mjölby Stångån Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för undersökningsområdet markerad. 3
Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:50 000. 4
Arkeologisk förundersökning Förundersökning mellan Blåsvädret och Järngården Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst utförde i september månad år 2008 en arkeologisk förundersökning i form av en antikvarisk kontroll i syfte att utröna eventuell förekomst av fornlämningar mellan Blåsvädret och Järngården. Anledningen är att Tekniska Verken i Linköping AB avser att gräva för ny fjärrvärmeledning längs en ca 1,8 km lång sträcka mellan Cloettavägen i norr, via Blåsvädret till Järngården i söder, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland. Uppdragsgivare var Tekniska Verken i Linköping AB. Arbetet föranleddes av att det finns flera kända fornlämningar i närheten av Blåsvädret, bl a ett flatmarksgravfält och boplatsområde, RAÄ 140 från äldre järnåldern. Strax norr om området som förundersöktes finns även en gravhög, RAÄ 59 och en skärvstenshög/härdområde, RAÄ 237, från bronsåldern. I schaktet för fjärrvärmen påträffades flera områden med mörk jord som inledningsvis tolkades som kulturlager men efter att ha undersökts visade sig vara naturformationer. Sannolikt rör det sig om att vatten ansamlats i begränsade områden/svackor och att någon form av förtorvning därefter skett. Trots att marken i området mellan Blåsvädret och Järngården bestod av sand och grus visade sig området vara mycket rikt på vatten, vilket också försvårade arbetet för Tekniska Verket. Endast en fornlämning påträffades, A1, en härd som 14 C-daterades till 400-talet efter Kr. Möjligen har härden samhörighet med den närliggande boplatsen RAÄ 140. Om nya markarbeten ska utföras i området bör dessa föranledas av arkeologiska undersökningar. Resultatet från förundersökningen skall ligga till grund för Länsstyrelsens vidare bedömning i ärendet. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Bakgrund Tekniska Verken i Linköping AB avser att gräva för ny fjärrvärmeledning längs en ca 1,8 km lång sträcka mellan Cloettavägen i norr, via Blåsvädret till Järngården i söder, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland. I området närmast Blåsvädret finns flera kända fornlämningar, både gravfält och boplatser. Efter beslut av Länsstyrelsen i Östergötlands län (Dnr 431-22814-08) har Riksantikvarieämbetet, UV Öst, utfört en arkeologisk förundersökning i syfte att utröna eventuell förekomst av fornlämningar mellan Blåsvädret och Järngården. Arbetet utfördes i form av en antikvarisk kontroll. Exploateringsområdet ligger i Vreta kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland. Syfte Att i första hand tillse att inga fornlämningar kommer till skada vid markingreppet. I det fall fornlämningar framkommer som inte kan undvikas vid arbetet var syftet att undersöka, tolka, dokumentera och om möjligt datera samt sätta in eventuella lämningar i deras kulturhistoriska sammanhang innan de tas bort. Rapporten redovisar resultaten som skall ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning enligt KML. 5
X 6486500 119:1 / Ljungsbro 170:1 209:1 208:1!!! 210:1!!!!!!!!!!!!! 57:1 212:1 130:1 :2 2 59:1 237 Utbredning av svart lager A1 211:1 58:1 121:1 140:2 236 151:1 152:1 40:1 41:3 40:2 181:1 189:1 41:2 41:1 234 238 Heda Bytomt 131:1 31:1 Schaktad sträcka 140:1 140:3 235 240 Undersökningsområde 0 250 m 35:1 182:1 183:1 X 6484500 65:1 26:1 181:1 102:1 100:1 101:2 32:1 27:1 99:2 101:4 32:2 99:1 30:2 99:3 98:2 97:1 97:2 33:1 97:2 30:4 34:1-8 30:3 98:1 29:1 28:1 30:1 29:2 178:1 179:1 28:2 180:1 29:3 177:1 51:1 Fig 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med schaktet för fjärrvärme och härden (A1) markerade. Skala 1:10 000. Y 1481500 Y 1482500 6
Topografi och kulturmiljö Trakten är mycket rik på fornlämningar från alla tidsperioder men framförallt gravfält och gravar från brons- och järnåldern men det finns fynd som visar på att trakten var bebodd redan under stenåldern (Fernholm 1982, Carlsson 2008). Ledningsarbetet medför arbete i direkt anslutning till flatmarksgravfältet RAÄ 140 vid Blåsvädret. Ca 100 150 meter norrut finns en ensamliggande gravhög, RAÄ 59, och en stor skärvstenshög/härdområde, RAÄ 237 (Carlsson i manus). I närområdet finns flera rester av hålvägar, RAÄ 209 212. Metod och genomförande Fältarbetet genomfördes i form av ett långt sökschakt längs sträckan i åkermarken söder om Blåsvädret. Sammanlagt togs ca 400 m schakt upp. Plandokumentation utfördes manuellt och anläggningen mättes in med dgps. Digital dokumentation av såväl lämningarna som undersökningen i sig, liksom fynd- och dokumentationsmaterial finns i fältdokumentationssystemet Intrasis. Resultat I stora delar av schaktet påträffades mörka områden som inledningsvis tolkades som kulturlager och förhistoriska anläggningar men efter att lagren undersökts visade sig de vara naturformationer. Inga skärvstenar, kol eller fynd påträffades. Sannolikt rör det sig om vattenansamlingar i områden/svackor och att någon form av förtorvning av organiskt material därefter har skett. Trots att marken i förundersökningsområdet bestod av sand och grus och därför borde ha varit genomsläppligt visade sig området vara mycket rikt på vatten. När Tekniska Verket påbörjade sitt arbete, dagen efter den arkeologiska förundersökningen, var schakten fyllda med ca 0,1 0,2 m djupt vatten. Endast en fornlämning påträffades; en härdgrop (ca 2x3 m stor och 0,2 m djup). Anläggningen rensades fram i plan, samt dokumenterades i profil. Anläggningen bestod av sot/kol och smuliga skörbrända stenar. Härdgropen 14 C-daterades till 420 590 e Kr (2 sigma, 1555 ±25 BP). Härdgropen förefaller att vara ensamliggande eller ligga i utkanten av järnålderboplatsen vid Blåsvädret (RAÄ 140). Denna plats beboddes framförallt under 0 400 e Kr men härden kan visa på någon form av platskontinuitet, vilket inte är särskilt ovanligt under denna tid (Kaliff et al 2000). Fler gårdar från äldre järnåldern har påträffats i närheten; RAÄ 238 och RAÄ 240 (Carlsson i manus). 400-talet e Kr innebar emellertid ett brott av ett äldre bebyggelsemönster; äldre järnålderns ensamliggande boplatser/gårdar upphör och bebyggelsen lokaliserades istället tillsammans i byar (Hedvall 1995). Den närmaste kända är Heda by, RAÄ 189. En tolkning av härden (A1) är att den anlades nära en åker i samband med odling eller av herdar som vaktade boskap (Petersson 2006). Fig 4. 14 C-diagram, A1. 7
Åtgärdsförslag Om nya markarbeten ska utföras i området bör dessa föranledas av arkeologiska undersökningar. Resultatet från denna rapport ska ligga till grund för Länsstyrelsens vidare bedömning i ärendet. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Linköping i januari månad år 2009 Tom Carlsson Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Socken: Vreta kloster Plats: Sträckan Blåsvädret Järngården Undersökningens mittpunkt: X64 85 254, Y14 81 716 Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: RH00 Riksantikvarieämbetet dnr: 422-2890-2008 Länsstyrelsen dnr: 431-22814-08 Länsstyrelsen beslutsdatum: 2008-09-09 Projektnummer: 11072 Intrasisprojekt: O2008100 Rapportnummer: 2009:17 Ansvarig arkeolog: Tom Carlsson Beställare: Tekniska verken, Linköping Kostnadsansvarig: Tekniska verken Undersökningstid: 2008-09-23 Undersökningsområde: Ca 900 löpmeter 8
Referenser Carlsson, T. 2008. Arkeologiska utredningar vid Vreta Kloster, Blåsvädret och Stora Sjögestad. Arkeologiska utredningar vid Vreta Kloster, Blåsvädret och Stora Sjögestad i samband med planerad småindustri vid Blåsvädret samt gång/cykelväg mellan Vreta kloster och Stora Sjö gestad. Riksantikvarieämbetet Rapport UV Öst 2008:51. Linköping. I manus. Arkeologiska förundersökningar i samband med planerad gång/cykelväg mellan Vreta kloster och Stora Sjögestad. Fernholm, R. 1982. Ett flatmarksgravfält från yngre bronsåldern. Fornlämning 86, Stora Sjöge stad, Vreta klosters socken, Östergötland. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer Rapport UV 1982:44. Hedvall, R. 1995. Agrarbebyggelse under järnålder och medeltid i Östergötland. I: Medeltida agrarbebyggelse och exploateringsarkeologi potential och problemformulering. Riksantikvari eämbetet rapport. UV Stockholm 1995:20. Stockholm. Kaliff, A., Carlsson, T., Molin, F. & Sundberg, K. 2000. Hulje. Continuity and long time change I: TOR XXX. Uppsala universitet. Uppsala. Petersson, M. 2006. Djurhållning och betesdrift. Djur, människor och landskap i västra Östergötland under yngre bronsålder och äldre järnålder. Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet. Linköping. Bilaga 1. Anläggningstabell Anr Typ Storlek Fyllning Datering A1 Härd Rund, 2,3 m 2 Sot/kol, enstaka skärvstenar 420 590 e Kr (2s, 1555 ±25 BP 9