Arbetsförmedlingens Årsredovisning 2012

Innehåll Innehåll... 1 Generaldirektören har ordet... 2 Arbetsförmedlingens uppgifter... 4 Arbetsförmedlingens förutsättningar 2012.... 5 Arbetsförmedlingen reformeras... 9 RESULTATREDOVISNING...11 Arbetsförmedlingens resultatutveckling....13 Matchning...21 Bryta utanförskap...35 Varaktigt öka sysselsättningen...45 Arbetslöshetsförsäkringen en omställningsförsäkring...53 Kompletterande aktörer...59 Arbetslivsinriktad rehabilitering...65 Nyanlända...71 Internationell verksamhet...75 Avgiftsfinansierad verksamhet...77 Servicesamverkan med andra myndigheter....78 Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation....79 Intern styrning och kontroll...89 Kompetensförsörjning...91 Sammanställning av väsentliga uppgifter....95 Arbetsförmedlingens styrelse...96 Ersättningar och förmåner till styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare....97 Arbetsförmedlingens styrelsemedlemmars övriga uppdrag....98 Appendix till resultatredovisningen...99 FINANSIELL REDOVISNING... 105

2 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 Generaldirektören har ordet Vi har Sveriges vackraste Arbetsförmedlingen fortsätter att förbättra sina resultat. Under 2012 möjliggjorde vi för människor att vid 549 000 tillfällen få ett arbete. Vi genomförde 2 500 rekryteringsträffar och hade 3,0 miljoner kontakter med arbetsgivare. Sammantaget levererade vi våra tjänster till över en miljon människor. Arbetsförmedlingen har under de senaste fem åren genomgått stora reformer och har i dag utvecklas till en enmyndighet, där enhetlighet, rättssäkerhet och effektivitet står i fokus. Resultatutvecklingen har förbättrats år för år men vi ser att det finns behov att stärka vår service och kvalitet ytterligare. De som har behov av Arbetsförmedlingens tjänster ska känna ett högt förtroende för myndigheten. Det är av största vikt att det framtida arbetet ska präglas av ökad service. Det gångna årets ekonomiska oro samt en försvagad arbetsmarknad har varit en utmaning för myndigheten vars viktigaste uppdrag är att ge de kunder som är svagt rustade eller som av andra skäl inte kommer in på arbetsmarknaden, en plats i det svenska arbetslivet. Arbetsförmedlingen bär samhällsansvaret för att ge de mest utsatta på arbetsmarknaden förutsättningar att kunna bli egenförsörjande. Samtidigt som många har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden råder det arbetskraftsbrist i flera branscher. Ett utökat fokus under 2012 har varit

generaldirektören har ordet arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 3 uppdrag att ge arbetsgivarna den arbetskraft de har behov av. Ett av verktygen som vi tagit fram är ett utvecklat relationssamarbete med arbetsgivare på lokal och central nivå, som möjliggjort överenskommelser med en rad olika branscher. Ett annat verktyg är nationell matchning där till exempel personal till gruvindustrin rekryterats från hela landet. Under året lanserade Arbetsförmedlingen ett nytt arbetssätt för att, utifrån vårt uppdrag, effektivisera verksamheten och höja servicen gentemot våra kunder; arbetsökande och arbetsgivare. Det nya arbetssättet som bland annat innebär att vi träffar våra arbetssökande oftare, jobbförslag vid varje kontakt, fler arbetsplatsförlagda aktiviteter för människor som varit arbetslösa en längre tid, en enhetlig inskrivningsprocess, ökad tillgänglighet samt en förbättrad uppföljning och kontroll har varit framgångsrikt. Vi ser en tydlig resultatförbättring efter att dessa åtgärder implementerats. En kärv arbetsmarknad tenderar att drabba ungdomar och utsatta grupper särskilt hårt. Arbetsförmedlingen har under 2012 gjort strategiska insatser för att förhindra att unga personer hamnar i arbetslöshet under en längre tid. Trenden visade att antalet ungdomar i sysselsättningsfasen ökade. Därför togs ett strategiskt ställningstagande att införa nolltolerans för unga i sysselsättningsfasen. Detta har resulterat att vi ser en tydlig inbromsning av antalet unga i sysselsättningsfasen. Nya reformer som sjukförsäkringsreformen, etablering för nyanlända, samarbete med polis och kommun i de sociala insatsgrupperna, ett utökat uppdrag inom kriminalvården med fokus på kvinnoanstalter samt Försvarsmaktens frivillighetsrekrytering har möjliggjort att Arbetsförmedlingen kan ge människor fler möjligheter att inkluderas i samhället. Våra kompletterande aktörer utgör en viktig part i att Arbetsförmedlingen ska fortsätta att utvecklas och där individens behov ligger i fokus. Den utmaning vi nu står inför är hur näringslivets framtida behov av arbetskraft ska kunna uppfyllas. Arbetsförmedlingen kommer att intensifiera ansträngningarna för att på bästa sätt möjliggöra detta! Tack alla medarbetare, chefer, fackliga företrädare, styrelseledamöter, sociala företag, ideella organisationer, det privata och offentliga näringslivet samt våra uppdragsgivare och ägare. Ni har varit en förutsättning för att Arbetsförmedlingen har kunnat fullfölja Sveriges vackraste uppdrag. Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör

4 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens uppgifter Arbetsförmedlingens uppgifter De långsiktiga målen och uppgifterna för Arbetsförmedlingen finns i Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. Där anges att vi på Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Den arbetsmarknadspolitiska verksamhetens huvuduppgifter enligt instruktionen är att: effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring anlita kompletterande aktörer för att snabbt och effektivt få arbetssökande att hitta ett arbete ha ett samlat ansvar, sektorsansvar, för handikappfrågor 1 inom arbetsmarknadspolitiken särskilt ansvara för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som hjälper dem att snabbt och effektivt etablera sig på arbetsmarknaden säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott i samarbete med berörda parter för Sveriges del fullgöra de uppgifter som åligger den centrala arbetsmarknadsmyndigheten och de särskilda förmedlingarna om arbetskraftens fria rörlighet inom den europeiska gemenskapen. 1 I årsredovisningen används begreppet funktionshinderspolitiken.

arbetsförmedlingens förutsättningar arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 5 Arbetsförmedlingens förutsättningar 2012 Arbetsmarknadens utveckling 2012 2 Den svenska arbetsmarknaden stod överraskande väl emot den påtagliga konjunkturförsvagningen i Euroområdet under de tre första kvartalen 2012. Under slutet av året stod det dock klart att en tydlig konjunkturförsvagning påbörjats och tecknen på att arbetsmarknadsläget försämrats blev fler. Antalet sysselsatta var i genomsnitt cirka 11 000 fler 2012 än 2011 enligt AKU 3. Sysselsättningen ökade framför allt inom tjänstenäringarna, men även något inom byggnadsverksamheten. Inom industrin minskade antalet sysselsatta. Antalet nyanmälda lediga platser låg på en förhållandevis hög nivå. Totalt nyanmäldes drygt 664 000 lediga platser vid Arbetsförmedlingen år 2012, vilket var ca 26 000 färre än 2011. Ett tydligt tecken på att arbetsmarknadsläget var på väg att försämras var att antalet tillfälligt anställda minskade, vilket berodde både på färre rekryteringar och att färre tillfälligt anställda fick vara kvar när an-ställningstiden löpte ut. Under senare delen av året skedde en kraftig ökning av varsel 4 om uppsägning. Under 2012 varslades sammanlagt cirka 71 000 personer om uppsägning, vilket var cirkaa 25 000 fler än föregående år. Industrin påverkades undan för undan av den svaga globala konjunkturen, och arbetsgivarnas pessimism ökade stadigt. De första åtgärderna var att inte ersätta avgångar fullt ut, inte förlänga tillfälligt anställda samt minska användandet av bemanningsföretag. Under hösten började industrin att varsla om uppsägningar i större omfattning. Under 2012 varslades drygt 27 000 industrianställda, vilket var ca 12 000 fler än år 2011. Sammantaget ledde den minskade efterfrågan på industripersonal till att sysselsättningen minskade med ca 14 000 personer år 2012. Byggkonjunkturen började försvagas under sommaren och under hösten blev byggföretagen alltmer pessimistiska. Tidigare utgjorde bristen på arbetskraft en flaskhals men under hösten blev i stället otillräcklig efterfrågan det främsta hindret. Varslen om uppsägning ökade och arbetslösheten bland byggnadsarbetare började öka, men denna omsvängning kom sent på året. Det gjorde att sysselsättningen beräknat som årsgenomsnitt ökade något mellan 2011 och 2012. Den privata tjänstesektorn hade en förhållandevis stark inledning 2012, men framför allt under fjärde kvartalet kände sektorn av konjunkturförsvagningen och företagens framtidsförväntningar dämpades. Försvagningen omfattade flertalet branscher inom den privata tjänstesektorn. Transportnäringen drabbades, framför allt åkerierna, men också bemanningsföretagen, handeln och konsultverksamheten. Försvagningen fick genomslag sent under året och i genomsnitt ökade sysselsättningen mellan 2011 och 2012. Den offentliga tjänstesektorn fortsatte att uppvisa en stor försiktighet och nyrekryteringen blev blygsam. Dock skedde en ökning av sysselsättningen mellan 2011 och 2012. Liksom under föregående år fortsatte antalet anställda med kommunal eller landstingskommunal huvudman att minska medan det skedde en ökning av anställda med privat huvudman. Cirka 20 procent var anställda med privat huvudman i den offentliga tjänstesektorn. Försvagningen av industrikonjunkturen drabbade län med en stor industrisektor, vilket påverkade både sysselsättning och arbetslöshet. Särskilt berörda var Kronobergs, Blekinge, Västra Götalands, Skåne, Jönköpings och Värmlands län. Den svaga utvecklingen 2 Data kring sysselsättningssiffror under denna rubrik är hämtade från AKU. Övriga uppgifter är hämtade från Arbetsförmedlingens datalager. I Appendix ges en beskrivning av datalagret som källa. 3 Källa: SCB: AKU. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en undersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15 74 år. AKU tar fram statistik med tonvikt på såväl antal som andel sysselsatta respektive arbetslösa. SCB har 130214 uppdaterat data för 2010-2012. Uppgifterna i årsredovisningen har hämtats efter detta. 4 Enligt främjandelagen är en arbetsgivare skyldig att lämna varsel till Arbetsförmedlingen en viss tid innan arbetsgivaren genomför en driftsinskränkning som berör minst fem arbetstagare i ett län (inom byggnadsverksamheten gäller minst 20 arbetstagare).

6 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens förutsättningar i Skåne berodde också på nedgången i den danska ekonomin. De norrländska länen klarade sig förhållandevis bra, minst påverkan av varsel noterades i Uppsala och Gotlands län. En successiv ökning av arbetslösheten har åtföljt försvagningen på arbetsmarknaden. I genomsnitt uppgick arbetslösheten till 8 procent enligt AKU att jämföra med 7,9 procent under 2011. I december var arbetslösheten 7,7 procent mot 7,3 procent ett år tidigare. Inflödet i arbetslöshet ökade i de grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, som unga och nyanlända. Både personer med enbart förgymnasial utbildning och med gymnasium som högsta utbildning berördes av försvagad sysselsättning, medan sysselsättningen fortsatte att öka för dem med lång eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten var fortsatt mycket hög för både inrikes och utrikes födda med enbart förgymnasial utbildning, men arbetslöshetsnivån var mer än dubbelt så hög för utomeuropeiskt födda som för inrikes födda. För personer med lång eftergymnasial utbildning var arbetslösheten fem gånger högre för utomeuropeiskt födda än för inrikes födda. Antalet totalt inskrivna arbetslösa 5 hos Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt 2012 till 392 534, att jämföra med 377 382 under 2011 och 410 834 under 2010. Inslaget av grupper som står långt från arbetsmarknaden, det vill säga utsatta grupper 6 som erfarenhetsmässigt har svårare att få jobb än andra, har ökat undan för undan och uppgick till 59 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen, 2012. Ökningen speglar inte enbart en försämrad konjunktur utan också inriktningen att öka utbudet av arbetskraft genom att grupper längre ifrån arbetsmarknaden ska komma närmare arbete. 5 Totalt inskrivna arbetslösa definieras som samtliga inskrivna sökande som inte har arbete, vare sig med eller utan stöd, och är beredda att ta arbete direkt. 6 Med utsatta grupper menas förgymnasialt utbildade, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda och personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

arbetsförmedlingens förutsättningar arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 7 Uppdragen utvecklas och förändras Arbetsförmedlingens uppdrag är att underlätta för arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra och att prioritera personer som står långt från arbetsmarknaden. För att uppnå de beslutade reformerna är det viktigt att vi får matchningsmotorn att fungera optimalt. Under senare år har flera uppdrag tillkommit i takt med att arbetsmarknadspolitiken blivit en mer integrerad del av social-, finans-, integrations-, närings- och skolpolitiken. Olika reformer har bidragit till att vi i dag arbetar med att inkludera fler individer på den svenska arbetsmarknaden. Sjukförsäkringsreformen har ökat möjligheten för individer att utifrån sin arbetsförmåga komma in på arbetsmarknaden. Etableringsreformen har möjliggjort att nyanlända får en snabbare introduktion till det svenska arbetslivet. Detta illustreras i bild 1 nedan: Bild 1: Åskådliggörande av Arbetsförmedlingens breddade uppdrag arbetsgivare Matchning Sjukförsäkringsreformen A-kassa Olika former av anställning Sociala insatsgruppen Jobb- och utvecklingsgarantin Kriminalvården Integrationsuppdraget Försörjningsstöd Försvarsmakten 2010* Långa tider utan arbete 2010 Harmonisering av systemen *Arbetslivsintroduktion Reformpolitik Socialpolitik Finanspolitik Arbetsmarknadspolitik Näringspolitik Skolpolitik Arbetsförmedlingens grunduppdrag är att främja social inkludering som i förlängningen leder till en samhällsekonomisk utveckling. Att tillgodose arbetsgivarnas behov av arbetskraft är viktigt för samhällets möjlighet till fortsatt utveckling och inte minst för att möta den kommande demografiska utmaningen. Därför arbetar vi målmedvetet med att utöka och fördjupa samarbetet med alla kategorier av arbetsgivare. Det sker genom att öka kontakterna med enskilda arbetsgivare och branscher exempelvis genom samverkan i branschråd. Formerna för samarbetet skiljer sig åt men huvudsyftet är alltid att bidra till att effektivisera insatserna för våra kunder. Ett exempel på strukturerat samarbete med arbetsgivare är överenskommelser med så kallade nationella kunder 7. Genom denna typ av samarbete bedömer vi att förutsättningarna för matchningen förbättras när arbetsgivare behöver rekrytera på flera orter eller i hela landet. Ett exempel på arbetet med nationella kunder är samarbetet med Försvarsmakten, som syftar till att underlätta rekrytering till det svenska försvaret. Ett annat exempel på samarbete sker tillsammans med Kriminalvården. Detta har utökats under 2012 och innebär exempelvis uppdrag som ska bidra till att kvinnor som har varit i kontakt med Kriminalvården ska få en förankring på arbetsmarknaden. För att bryta rekrytering till kriminella nätverk har vi på Arbetsförmedlingen ett uppdrag att aktivt arbeta med sociala insatsgrupper tillsammans med polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Sveriges Kommuner och Landsting. Budgetårets inriktning Riksdagens och regeringens beslut sker genom den statliga budgetprocessen där inriktning, verksamhetsmål och medelstilldelning normalt fastslås för ett budgetår i taget. I regleringsbrevet anges hur de olika anslagen får användas och vilka möjligheter som finns för Arbetsförmedlingen att fatta beslut om användningen. 7 Arbetsgivare som behöver rekrytera på flera orter eller har behov av att leta efter personal i hela landet.

8 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens förutsättningar I vår resultatredovisning redovisas olika indikatorer och mått som är kopplade till uppgifterna i instruktionen 2007:1030. I regleringsbrevet för 2012 anges bland annat att Arbetsförmedlingen genom ett nytt arbetssätt ska rikta insatser för att bryta långvarig arbetslöshet rikta insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet arbeta för fler personliga möten. Vidare framgår att Arbetsförmedlingen ska fortsätta utveckla arbetsgivarkontakter för att stödja personer med en svag förankring på arbetsmarknaden och underlätta för arbetsgivare som har svårt att rekrytera. Vi ska tillsammans med Försäkringskassan vidarutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för individens återgång i arbete. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med övriga berörda parter/aktörer utveckla och förbättra samverkan och samordning i etableringsprocessen för nyanlända invandrare. Vi ska föreslå och genomföra åtgärder för att utveckla och effektivisera arbetet med bosättning av nyanlända. Resursförstärkning 2012 För 2012 tilldelades Arbetsförmedlingen ett ökat förvaltningsanslag i syfte att öka antalet arbetsförmedlare. Detta eftersom fler arbetsförmedlare som arbetar med garantiprogrammen kan öka kvaliteten och höja aktivitetsnivån utifrån individens behov. Under året har drygt 2 700 personer anställts, varav cirka 2 000 är en personalförstärkning med anledning av det ökade förvaltningsanslaget under 2012. Organisation Arbetsförmedlingens styrelse är myndighetens högsta beslutande organ. Styrelsen fattar beslut i frågor av övergripande strategisk karaktär. Internrevisionen granskar på uppdrag av styrelsen myndighetens verksamhet. Generaldirektören utses av regeringen. Generaldirektören och biträdande generaldirektören, som tillika är ställföreträdande generaldirektör i generaldirektörens frånvaro, utgör myndighetens verkställande ledning. I anslutning till generaldirektören finns ledningsstaben vars uppgift är att stödja ledningen och verksamheten i strategiska och verksamhetskritiska frågor. Huvudkontorets främsta uppgift är att ansvara för styrning, ledning, uppföljning och utveckling av Arbetsförmedlingen. Huvudkontoret består av avdelningar och staber där avdelnings- och stabscheferna tillsammans med biträdande generaldirektören utgör generaldirektörens koncernledning. Avdelningen rehabilitering till arbete samt produktionsavdelningen ansvarar för myndighetens operativa verksamhet. Den operativa verksamheten är indelad i tio marknadsområden samt ett särskilt marknadsområde för Arbetsförmedlingen Kundtjänst 8. Arbetsförmedlingen har ca 320 lokala arbetsförmedlingskontor, inklusive specialförmedlingar som arbetar med specifika branscher, till exempel Af Kultur Media och Af Sjöfart. Vid årsskiftet 2011 2012 etablerades en gruvförmedling i Kiruna i syfte att möta det stora rekryteringsbehovet av arbetskraft inom gruv- och mineralnäringen i hela landet. I bild 2 nedan ges en organisationsöversikt: Bild 2: Organisationsöversikt Organisationsöversikt RIKSDAG OCH REGERING styrelse internrevision generaldirektör bitr gd ledningsstab internationella staben rehabilitering till arbete integration och etablering kommunikation förmedlingstjänster utveckling analys ekonomi personal förvaltning it infrastruktur juridik upphandling produktion 11 marknadsområden arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet 8 Inför 2013 har marknadsområdet fått namnet Nationell service.

arbetsförmedlingen reformeras arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 9 Arbetsförmedlingen reformeras Sedan etableringen av Arbetsförmedlingen som en enmyndighet 2008 har vi kontinuerligt arbetat med förnyelse och utveckling för att verksamheten ska präglas av ökad effektivitet, rättsäkerhet och enhetlighet. Vår utveckling och reformering har skett i olika etapper. Under perioden 2008 till 2009 karaktäriserades arbetet främst av att etablera enmyndigheten och att stabilisera arbetssätt och rutiner dels i samband med utvidgningen av antalet marknadsområden, dels under den finanskris som medförde krav på en snabb och flexibel organisation. Två stora reformer, sjukförsäkringsreformen och etableringsreformen, innebar ett utökat uppdrag och därmed fortsatta krav på förnyelse under 2010 och 2011. Förnyelsearbetet präglades främst av införlivandet av de två nya reformerna i kombination med förstärkt tydlighet vad gäller ansvar, befogenhet och styrning i organisationen. Under 2010 tog vi fram en utvecklingsstrategi med målbild 2015. Myndigheten har utifrån strategin tagit ett helhetsgrepp om utvecklingsarbetet och jobbar systematiskt med detta. Utvecklingsarbetet syftar främst till att förbättra verksamheten och bidra till nöjdare kunder. Arbetsförmedlingen gick under 2012 in i en ytterligare etapp av reformering, för att fortsätta och fördjupa tidigare insatser. Under året har vi lagt ned omfattande resurser på att med kunden i fokus utveckla verksamheten i riktning mot ökad effektivitet, rättsäkerhet och enhetlighet. Vår inriktning ska bidra till ökad kostnadseffektivisering och ökat förtroende bland de som nyttjar våra tjänster. Under 2012 har några särskilda insatser pågått, som beskrivs nedan: Det nya arbetssättet Under 2012 påbörjades arbetet med det nya arbetssättet för att reformera arbetsförmedlarnas arbetssätt med syfte att öka effektivitet, rättsäkerhet och enhetlighet. Alla förändringar har ett tydligt syfte: att möta de arbetssökandes behov, att rusta individen till arbete, att möjliggöra egenförsörjning och att ge arbetsgivarna den arbetskraft de behöver. För arbetssökande medför det nya arbetssättet moment som enhetlig inskrivningsprocess, bedömningsstöd, handlingsplan inom 1 5 dagar, tidiga insatser 9, jobbförslag, förnyad handlingsplan inom fyra månader, tätare möten samt ökade arbetsplatsförlagda aktiviteter i jobbgarantin för ungdomar och jobboch utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen har valt att även inkludera fler delar i det nya arbetssättet för att öka förutsättningarna för att uppnå önskat resultat. I det nya arbetssättet ingår även vårt arbete med nolltolerans för ungdomar i sysselsättningsfasen samt delar kopplade till arbetsgivare. Dessa är erbjudanden om kontaktperson, arbete med nationella kunder samt att det när ett ledigt jobb anmälts ska finnas en överenskommelse med arbetsgivaren inom fem dagar om vilka tjänster vi ska erbjuda 10. Det som sammantaget bildar det nya arbetssättet är dels sådant som förekommit tidigare, men som nu har utvecklats och standardiserats, och dels nya inslag. Redovisning av olika resultat kopplade till det nya arbetssättet återfinns i kapitlen Resultatutveckling, Matchning, Bryta utanförskap och Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation. Effektiv kundintegritet Arbetsförmedlingen har sedan 2011 arbetat med ett reformeringsinitiativ för att stärka efterlevnaden i behandlingen av personuppgifter enligt gällande personuppgiftslagstiftning. Utbildning och förbättringar i metoder, rutiner och systemstöd skapar förutsättningar för våra medarbetare att effektivt och ändamålsenligt skydda kundernas personliga integritet. Mer konkret innebär det att arbetsförmedlarnas åtkomst till kundernas personuppgifter i högre grad ska styras av vilka personuppgifter det finns behov av att se för att utföra olika arbetsuppgifter. Befintliga processer, metoder och IT-stöd anpassas och förändras för att förbättra möjligheten för alla medarbetare att följa personuppgiftslagstiftningen. Varje enskild medarbetare kommer därmed enbart att få åtkomst till den information som behövs för att lösa sina arbetsuppgifter samt utbildning som ökar kunskaperna om personuppgiftslagstiftningen. 9 Tidiga insatser består av fördjupade förmedlingsinsatser samt programinsatser till de som riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet. 10 Benämns fortsättningsvis överenskommelse på order.

10 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingen reformeras Struktureffektivisering 3.0 Struktureffektivisering 3.0 påbörjades i slutet av 2011 och har pågått under hela 2012, med syfte att öka effektivitet, rättssäkerhet och enhetlighet genom utveckling av olika inre förutsättningar. Struktureffektivisering 3.0 har omfattat tre huvudområden: organisatorisk översyn, övergripande styrnings- och ledningsprocesser samt chefsstruktur. Rollen som produktionsdirektör har inrättats för att skapa förutsättningar för ökat fokus på produktion. Produktionsdirektören har ansvar för produktionen i marknadsorganisationen som består av tio geografiskt indelade regioner samt ett nationellt marknadsområde för service via telefon och internet. En ny nationell enhet för Arbetsförmedlingens nationella kunder har också etablerats vid produktionsavdelningen. Genom den nya enheten Nationella kunder behöver arbetsgivare, som har behov av att rekrytera på flera orter eller leta efter personal i hela landet, inte längre ha kontakt med flera olika arbetsförmedlingskontor. Denna samordning sköts numera i stället internt inom Arbetsförmedlingen. Vidare har beslut fattats om att avskaffa en chefsnivå i marknadsorganisationen; arbetsförmedlingschef med områdesansvar. En gemensam förvaltningsavdelning har inrättats som samlar IT, infrastruktur, upphandling, juridik och säkerhet vid Arbetsförmedlingens huvudkontor. En förvaltningsdirektör ska leda den nya avdelningen, som konsoliderar verksamhetsområdena i syfte att öka effektiviteten. Genom struktureffektivisering 3.0 är gemensamma processer och arbetsmetoder under etablering inom följande områden: strategisk utveckling och uppföljning, sakkunniga experter, strategisk metodsamordning samt gemensam rådgivning. Myndigheten har utvecklat processen för verksamhetsplanering. Arbetet med intern styrning och kontroll har även det utvecklats på både myndighetsövergripande nivå och lägre organisatoriska nivåer. Införandet av struktureffektivisering 3.0 beräknas vara avklarat i början av verksamhetsåret 2013 och kommer därefter att fortsätta att bedrivas inom ramen för den ordinarie verksamheten. Arbete påbörjas under 2013 inom framför allt tre identifierade områden: åtgärder för att minska variationer i arbetsförmedlingskontorens prestationer, kompetensutveckling för chefer samt ändamålsenlig utvecklingsverksamhet. Ekonomistyrning och administration En effektiviserad ekonomistyrning bidrar till att uppfylla verksamhetens mål på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen begärde en särskild plan för hur Arbetsförmedlingen ska utveckla redovisningen av kopplingen mellan programanslag och förvaltningsanslag. Flera förändringar enligt den planen återredovisas i Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation nedan. Myndighetens arbete med att effektivisera administrationen fortsätter. Under året har möjligheten till elektroniska beställningar införts i hela myndigheten. I och med detta kan nu Arbetsförmedlingens beställare göra inköp elektroniskt. Under året tecknades ett nytt avtal för e-handelstjänster. Avtalet innebär att vi kommer att vidareutveckla vår nuvarande e-handelsportal för att skapa förutsättningar för snabbare och enklare e-handel. I avtalet ingår även möjligheten att avropa skanningstjänster, det vill säga att skanna fakturor, rekvisitioner och andra underlag som förekommer i dag på förmedlingskontoren. En effektiviserad ekonomistyrning bidrar till att uppfylla verksamhetens mål på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen ställer krav på Arbetsförmedlingen att utveckla den ekonomiska redovisningen. Under 2012 har en översyn av ekonomiavdelningen genomförts för att ytterligare förbättra ekonomistyrningen. Vi bedömer att den nya organisationen, som är strukturerad efter processer, bidrar till att öka effektiviteten. Det är viktigt för Arbetsförmedlingen att kunna redovisa hur arbetstiden fördelas mellan olika arbetsuppgifter och olika kundgrupper. Vi har också ett eget intresse av att synliggöra hur arbetstiden används, både för att skapa en god arbetsmiljö utan onödig stress, och för att leda verksamheten effektivt. Under 2012 har Arbetsförmedlingen därför genomfört en förstudie om förutsättningarna för att införa tidredovisning på myndigheten. Med tidredovisning menas i detta fall att varje medarbetare varje vecka redovisar sin nedlagda tid uppdelat på olika aktiviteter. Det kan finnas en risk för att tidredovisning leder till ökad administration. Därför är det av största vikt att tidredovisningen vid ett eventuellt införande ska vara så enkel som möjligt för medarbetarna. Under 2013 kommer ett pilotprojekt att genomföras för att vidare undersöka möjligheterna till fullskalig tidredovisning i myndigheten.

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 11 Resultatredovisning

12 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 FAKTARUTA OM RESULTATREDOVISNINGEN Arbetsförmedlingens resultatredovisning ska ge regeringen underlag för uppföljning av myndigheten genom att ge en rättvisande bild av resultatet. Enligt 3 kap. 1 i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat. Vår instruktion och regleringsbrev utgör centrala utgångspunkter för Arbetsförmedlingens resultatredovisning. Arbetsförmedlingen levererar ett antal tjänster 11 som riktar sig till både arbetsgivare och arbetssökande. Det är tjänster som sinsemellan är beroende av varandra. Vi har därför valt att redovisa vårt resultat under en gemensam verksamhetsgren: Arbetsförmedlingens totala uppdrag. Arbetsförmedlingens väsentliga prestation Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa verksamhetens prestationer med avseende på volym och kostnader. Det är upp till varje enskild myndighet att själva bedöma vilka prestationer, eller vilken prestation som är väsentlig i den egna verksamheten. Vi har valt att redovisa kundkontakter som Arbetsförmedlingens väsentliga prestation. Valet av denna väsentliga prestation grundar sig på att kontakter med våra kunder arbetssökande och arbetsgivare är en förutsättning för att genomföra de huvuduppgifter som vi har enligt instruktionen. Begreppet kundkontakt avser alla kontakter (möten, telefon, e-post) med arbetsgivare och arbetssökande 12. Upprättade handlingsplaner, den arbetssökandes nöjdhet med handlingsplanen samt den arbetssökandes sökaktivitet är exempel på kompletterande mått till den väsentliga prestationen kundkontakter gentemot arbetssökande. Överenskommelse på order, arbetsgivarens upplevelse av att man har fått tillräckligt med sökanden för att kunna anställa, samt nöjdheten kan beskrivas som kompletterande mått till den väsentliga prestationen kundkontakter gentemot arbetsgivare. I olika kapitel av årsredovisningen återfinns volymer kopplade till kundkontakter och redovisning av kompletterande mått. I kapitlet Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation redogörs även för kundkontakter i förhållande till tid och kostnader. Som en del av kundkontakten kan Arbetsförmedlingen erbjuda program och aktiviteter. Redovisning av program och aktiviteter återfinns i flera av årsredovisningens kapitel. Disposition av resultatredovisningen De efterföljande kapitlen i resultatredovisningen har en struktur som syftar till att i stort återspegla de uppgifter som Arbetsförmedlingen har i enlighet med myndighetens instruktion. Jämfört med föregående år har några förändringar skett i dispositionen. Arbetslivsinriktad rehabilitering är 2012 beskrivet i ett eget kapitel. Arbetet gentemot ungdomar beskrivs mer samlat i kapitlet Matchning. I respektive kapitel återfinns i regel två huvudavsnitt. Under Utgångspunkter sätts kapitlet i förekommande fall samman med specifika delar av uppdraget utifrån myndighetens instruktion och/eller regleringsbrev. Även andra förutsättningar presenteras. Under Årets verksamhet och resultat redovisas olika avsnitt inom kapitelområdet, som sammantaget ska ge en bild av verksamheten och resultatet under året. Några kortare kapitel har inte den ovan angivna avsnittsindelningen, då det inte bedömts meningsfullt. I de kapitel som beskriver områden där Arbetsförmedlingen även har särskilda återrapporteringskrav till regeringen, anges vilka återapporter vi under året har inkommit med till regeringen i slutet av kapitlet. Återrapportering av Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet till regeringen utgörs av det specifika kapitlet i årsredovisningen, vilket anges i anslutning till kapitlet. I Appendix ges: en kort redogörelse för principer för redovisning av uppgifter och hur vi hanterar de grunder som resultatredovisningen vilar på, en beskrivning av huvudkällor i resultatredovisningen, samt en redogörelse för några förändrade definitioner som påverkar delar i årets resultatredovisning. 11 För arbetssökande: söka arbete, förbättra ditt arbetssökande, vägledning till arbete, utbildning till arbete, starta eget företag, klargöra dina arbetsförutsättningar, anpassa din arbetssituation, arbetsförberedande insatser. För arbetsgivare: rekrytera nya medarbetare, utbildning inför rekrytering. 12 Här ingår också tid till förberedelser inför möten, dokumentation efter möten och eventuella resor till och från möten.

arbetsförmedlingens resultatutveckling arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 13 Arbetsförmedlingens resultatutveckling Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen var i stort sett lika många 2012 som 2011. Däremot har sammansättningen förändrats genom att andelen sökande som står långt från arbetsmarknaden har ökat. Parallellt med en försvagning av arbetsmarknaden och en inbromsande ekonomi har antalet övergångar till arbete ökat bland vissa av dem som står långt från arbetsmarknaden. I kapitlet redovisas ett antal centrala resultat för Arbetsförmedlingen. Vi redovisar antal personer som Arbetsförmedlingen arbetat med (inskrivna), hur många arbetssökande som fått arbete samt volymer av kundkontakter och kompletterande mått till dessa. Kundkontakter är Arbetsförmedlingens väsentliga prestation och de kompletterande måtten är kopplade till det nya arbetssättet. Under 2012 har antalet kundkontakter ökat och uppgick till totalt 22,6 miljoner, jämfört med 19,6 miljoner 2011. Utgångspunkter Arbetsförmedlingen har under 2012 fortsatt att utveckla och förbättra samarbetet med arbetsgivarna. Genom att ha aktiva arbetsgivarkontakter och vara väl insatt i såväl arbetsgivarnas behov som de arbetssökandes kompetens kan vi underlätta för de sökande som har ett sämre utgångsläge att få ett arbete. Ett exempel på det är arbetet med nationella kunder. Arbetsförmedlingen har under 2012 inriktat sina insatser på att bryta och förhindra långvarig arbetslöshet samt att underlätta för de arbetsgivare som har svårt att rekrytera. Fler möten mellan den arbetssökande och arbetsförmedlaren är en viktig del i arbetet med att bryta och förhindra långvarig arbetslöshet och få till stånd en effektiv matchning. Vi har etablerat ett nytt enhetligt arbetssätt. För att öka möjligheterna att identifiera de arbetssökande som riskerar att bli långtidsarbetslösa har vi också infört ett bedömningsstöd 13. Bedömningsstödet ska användas av arbetsförmedlare vid inskrivningssamtalet vid ny- och återinskrivning av arbetslösa och är ett underlag för den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. En annan viktig del i arbetet med att bryta och förhindra långvarig arbetslöshet är att alla inskrivna ska ha en individuell handlingsplan. En handlingsplan ska upprättas inom fem dagar från inskrivningstillfället för de som bedömts ha behov av tidiga insatser. För övriga ska handlingsplan upprättas i samband med inskrivningen. Arbetssökande ska i ökad omfattning få jobbförslag 14. Årets verksamhet och resultat Antal personer som Arbetsförmedlingen arbetat med Som framgår av tabell 1 var antalet personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen någon gång under 2012 i stort sett likvärdigt med året före, men sammansättningen av de sökande har förändrats bland annat som en följd av vårt uppdrag inom etableringsreformen. Tabell 1: Totalt antal individer som Arbetsförmedlingen har arbetat med Perioden 2010 2012 15 Observera att samma person kan förekomma i flera grupper Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 2010 2011 2012 Totalt antal individer (16-64 år) 1 113 168 1 072 905 1 075 021 därav Ungdomar (18-24 år) 280 734 267 903 273 606 Nyanlända 49 047 55 642 60 749 Personer med funktionsnedsättning Utomeuropeiskt födda (exklusive nyanlända) 189 787 206 667 219 311 180 582 196 569 212 352 Jobbgarantin för ungdomar 114 767 105 392 106 636 Jobb- och utvecklingsgarantin fas 1 & 2 117 888 125 043 126 985 Sysselsättningsfasen 30 185 38 469 46 695 Dessutom har långtidssjukskrivnas återgång till att bli arbetssökande i samband med sjukförsäkringsreformen fått ett ökat genomslag under 2012. Andelen sökande som står långt från arbetsmarknaden har 13 Bedömningsstödet är ett webbaserat verktyg som grundar sig på välkända faktorer som är särskilt viktiga för att identifiera dem som riskerar långtidsarbetslöshet. Faktorerna är: åldersgrupp, funktionsnedsättning, födelseland, utbildningsnivå, yrkesgrupp, arbetslöshetshistoria, inskrivningsmånad, arbetslöshetsersättning, erfarenhet i sökt yrke, utbildning i sökt yrke samt arbetslöshet i hemkommunen. 14 Även benämnt som platsförslag, ett förslag om ett ledigt arbete från Platsbanken som lämnas till den arbetssökande. Alternativt kan den arbetssökande få tips om arbetsgivare som är i behov av arbetskraft. 15 Definitioner av vilka som räknas in i vissa av grupperna har ändrats jämfört med föregående år. Det avser redovisning av antalet individer som myndigheten arbetat med. En redogörelse för dessa förändringar återfinns i appendix. För att skapa jämförbarhet med föregående år har även data för föregående år omräknats i enlighet med ny definition.

14 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens resultatutveckling ökat. Hit hör bland annat nyanlända 16 och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 17. Arbetsförmedlingens uppdrag präglas därför i större uträckning än tidigare av att ge stöd och åtgärder till dessa grupper för att stärka deras möjligheter att inkluderas i arbetslivet. Samtidigt har ett stort antal personer, även utanför dessa grupper, varit långvarigt arbetslösa och därför deltagit i jobboch utvecklingsgarantin eller i jobbgarantin för ungdomar vilket krävt en fortsatt stor del av resurserna. I den följande resultatredovisningen, av antalet inskrivna som fått arbete under 2012 och de två närmast föregående åren, presenteras först den generella bilden. Det innebär det totala antalet som fått arbete uppdelat på män och kvinnor samt med ungdomar under 25 år särredovisade. I följande avsnitt presenteras antalet som fått arbete inom grupperna som står långt från arbetsmarknaden. Totala antalet övergångar till arbete 18 Enligt tabell 2 skedde under 2012 närmare 549 000 övergångar till arbete bland inskrivna vid Arbetsförmedlingen, varav 276 000 män och 273 000 kvinnor. Det innebär att antalet övergångar till arbete minskade något jämfört med 2011. Nedgången för kvinnor var mindre än för män. Bland ungdomar skedde närmare 144 000 övergångar till arbete, Figur 1: Antalet arbetssökande som fått arbete Månadsvis 2010, 2011 och 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 80 000 vilket innebär en viss ökning jämfört med 2011. Tabell 2: Totalt antal övergångar till arbete 19 2010-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 2010 2011 2012 Övergångar till arbete 596 339 562 400 548 666 Därav Män 315 241 286 120 275 824 Kvinnor 281 098 276 280 272 842 Ungdomar 24 år 151 122 142 064 143 886 Antalet övergångar till arbete är högre under senare delen av 2012 jämfört med året innan (se figur 1). Under 2012 har efterfrågan på arbetskraft försvagats, vilket i sig gjort det svårare att finna lediga arbeten. Samtidigt har antalet sökande ökat, vilket troligtvis har underlättat tillsättningen av lediga arbeten. Arbetsförmedlingen har fått ökade resurser för 2012 och infört ett nytt arbetssätt som framför allt innebär tätare uppföljning och intensifierad satsning på att bryta långvarig arbetslöshet samt tidiga insatser för personer som annars riskerat att bli långvarigt arbetslösa. Det nya arbetssättet har fått allt större genomslag under året och vi bedömer att det har bidragit till att antalet som fått arbete är högre under senare delen av året 2012 än motsvarande period 2011. 2010 2011 2012 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 16 I Arbetsförmedlingens verksamhet definieras nyanlända arbetssökande som utrikesfödda personer som normalt inte har vistats i Sverige i mer än 36 månader efter att de fått uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen (2005:716) 5 kap. 1, 2, 3, 3a, 4 och 6. 17 Benämns fortsättningsvis personer med funktionsnedsättning. 18 Arbetsförmedlingen redovisar totala antalet övergångar till arbete som Arbetsförmedlingens resultatmått, vilket innebär en förändring jämfört med föregående år då vi även redovisade interna styrkortsmått avseende öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program. Med arbete menas både anställningar utan stöd och anställningar med stöd inklusive nystartsjobb. I arbete innefattas både heltids- och deltidsarbete inklusive tillfälliga timanställningar samt såväl tillsvidareanställningar som tidsbegränsade anställningar. Endast anställningar ingår praktik eller andra program med aktivitetsstöd ingår inte. Med antalet övergångar menas totala antalet händelser då sökande får ett arbete i någon av de former som angetts ovan. Det innebär att antalet övergångar är större än antalet unika personer som fått arbete på grund av att det förekommer att personer får arbete mer än en gång under året. Vid övergång till arbete förekommer såväl att den sökande lämnar Arbetsförmedlingen och avregistreras som att han eller hon kvarstår som sökande vid Arbetsförmedlingen. Båda fallen räknas in bland samtliga övergångar till arbete 19 Observera att samma person kan förekomma flera gånger. Definitioner av vilka som räknas in i vissa av grupperna har ändrats jämfört med föregående år. En redogörelse för dessa förändringar återfinns i Appendix. För att skapa jämförbarhet med föregående år har även data för föregående år förändrats i enlighet med ny definition.

arbetsförmedlingens resultatutveckling arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 15 Redovisningen ovan avser samtliga sökandekategorier. Det innebär såväl öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program som kategorierna deltidsarbetslösa, tillfälligt anställda och ombytessökande samt personer i arbete med olika former av anställnings- och lönestöd. I figur 2 illustreras hur det totala flödet till arbete fördelar sig på tidigare status. Närmare två tredjedelar av samtliga som fått arbete var öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program, medan cirka en tredjedel tidigare hade någon form av arbete. Bland dem som fått arbete ingår personer som fått ett nytt arbete såväl utan som med stöd. Figur 2: Flöden till arbete 20 Fördelade efter tidigare status, 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Öppet arbetslösa 252 636 Program med aktivitetsstöd Övriga sökande, bl. a. sökande med förhinder 108 283 11 071 Arbete 548 666 Arbete 176 676 Tabell 3: Flöden till arbete 21 Fördelade efter tidigare status, år 2010 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 2010 2011 2012 Öppet arbetslösa 287 717 255 670 252 636 Program med aktivitetsstöd 114 689 111 705 108 283 Övriga sökande* 12 338 11 715 11 071 Arbete 181 595 183 310 176 676 Totalt 596 339 562 400 548 666 *) Arbetssökande med förhinder, yrkesfiskare eller EU/EES-sökande 20 Observera att samma person kan förekomma flera gånger. De vanligaste övergångarna från arbete till arbete är dels övergångar från deltid till heltid, dels från tillfälligt arbete till mer varaktig sysselsättning. 21 Definitioner av vilka som räknas in i vissa av grupperna har ändrats jämfört med föregående år. En redogörelse för dessa förändringar återfinns i Appendix. För att skapa jämförbarhet med föregående år har även data för föregående år omräknats i enlighet med ny definition.

16 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens resultatutveckling Resultat av Arbetsförmedlingens prioritering av dem som står långt från arbetsmarknaden I det följande redovisas resultatet specifikt för de prioriterade grupperna 22 av sökande som står långt från arbetsmarknaden. I tabell 4 illustreras antalet övergångar till arbete totalt och med de prioriterade grupperna särredovisade. Det framgår att antalet övergångar till arbete ökat för flera av grupperna. För deltagarna i jobboch utvecklingsgarantins sysselsättningsfas, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning samt nyanlända noteras en ökning i antal 2012 jämfört med 2011. Antalet övergångar till arbete från jobbgarantin för ungdomar samt jobboch utvecklingsgarantin har minskat jämfört med 2011. Tabell 4: Antal övergångar till arbete respektive till utbildning totalt och för prioriterade grupper 23 2010-2012 Observera att samma person kan förekomma i flera grupper Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Fått arbete Till utbildning 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Övergångar till arbete respektive till utbildning 596 339 562 400 548 666 56 845 51 276 49 399 Därav Nyanlända 13 965 16 242 16 678 3 315 3 993 3 576 Utomeuropeiskt födda (inkl nyanlända) 99 197 106 866 108 693 15 294 15 462 15 069 Personer med funktionsnedsättning 56 242 64 617 67 693 2 440 2 757 2 973 UGA (Jobbgarantin för ungdomar) 42 197 37 449 37 141 11 066 10 293 9 798 JOB (Jobb- och utvecklingsgarantin) fas 1 & 2 28 558 39 461 36 584 2 634 3 834 4 105 Sysselsättningsfasen 2 934 6 200 9 095 200 345 365 Förutom antalet som fått arbete visar tabell 4 också antalet som avregistrerats på grund av att de börjat en reguljär utbildning. Det framgår att sökande som står långt från arbetsmarknaden utgör en relativt stor andel av samtliga som gått till utbildning. Det speglar att dessa grupper ofta har behov av kompetensutvecklande insatser som inte kan tillgodoses inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Förutsättningarna för sökande som står långt från arbetsmarknaden har blivit svårare genom att arbetssökande i dessa grupper berörts mer negativt av försvagningen på arbetsmarknaden. Å andra sidan har de varit prioriterade och i högre utsträckning fått del av Arbetsförmedlingens ökade resurser 24. Den förhållandevis positiva utvecklingen för arbetssökande i dessa grupper tyder på att prioriteringen fått ett bra genomslag. Resultatet bör betraktas som minst lika bra som resultatet 2011 och Arbetsförmedlingen har lyckats väl med att prioritera de som står längst från arbetsmarknaden. Utvecklingen för prioriterade grupper illustreras även i figur 3. Figur 3: Omsättning till arbete från arbetslöshet och program för prioriterade grupper i förhållande till samtliga som fått arbete 25, 26 2008-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 60 Prioriterade gruppers andel i procent 50 40 30 20 10 0 22 Arbetsförmedlingen definierar prioriterade grupper som: nyanlända, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, deltagare i jobboch utvecklingsgarantin samt deltagare i jobbgarantin för ungdomar. Även målgruppen för tidiga insatser är prioriterad, och resultat för denna grupp redovisas i kapitlet Matchning. 23 Definitioner av vilka som räknas in i vissa av grupperna har ändrats jämfört med föregående år. En redogörelse för dessa förändringar återfinns i appendix. För att skapa jämförbarhet med föregående år har även data för föregående år förändrats i enlighet med ny definition. 24 Se kapitlet Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation. 25 Visar andelen av de arbetslösa eller sökande i program som fick arbete som tillhör prioriterade grupper. Under 2012 har antalet prioriterade grupper utökats till att även omfatta utomeuropeiskt födda. För att göra siffrorna jämförbara har dessa grupper räknats in i tidigare års siffror. Grupper som ingår i denna redovisning är: nyanlända, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, deltagare i jobboch utvecklingsgarantin samt deltagare i jobbgarantin för ungdomar. 26 Trendlinjen i figuren visar den genomsnittliga ökningen av andelen prioriterade grupper av samtliga som fått arbete.

arbetsförmedlingens resultatutveckling arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 17 Kundkontakter Antalet kundkontakter (möten, e-post, telefon) med arbetssökande och arbetsgivare har ökat i volym under året 27 med närmare 16 procent till totalt 22,6 miljoner (2011: 19,6 miljoner). Av dessa 22,6 miljoner kundkontakter var 3 miljoner arbetsgivarkontakter (2011: 2,9 miljoner) och resterande var kontakter med arbetssökande. En tydlig ökning i antalet kundkontakter har skett under senare delen av året. Ökningen kan ses som en återspegling av ökad resurstilldelning och myndighetens prioriteringar. Kompletterande mått kundkontakt med arbetssökande I tabell 5 redovisas att antalet möten (enskilt och i grupp), andelen handlingsplaner upprättade inom 30 dagar, överlämnade jobbförslag, samt sökaktiviteten har ökat 2012 jämfört med tidigare år. Andelen som anser att handlingsplanen är ett bra stöd är på en fortsatt hög nivå och i stort sett oförändrad från föregående år. Dessa delar ingår i det nya arbetssättet som infördes under 2012. Mer ingående redogörelse för delar av dessa resultat finns i kapitlen Matchning och Bryta utanförskapet. Tabell 5: Kompletterande mått arbetssökande Källa: Se noter i tabellen Antal möten, enskilt och i grupp 28 (miljoner) 2010 2011 2012 ingen uppgift 7,3 9,5 Andel som fått handlingsplan 67 67 82 inom 30 dagar (%) 29 Har arbetsförmedlaren under de senaste 30 dagarna gett dig förslag på lediga jobb att söka? Andel ja (%) 30 22 25 31 Hur många jobb har du sökt de 7,29 7,73 8,32 senaste 30 dagarna? 31 Är handlingsplanen ett bra stöd? Andel ja (%) (ja+ja, delvis) 32 82 (66+16) 81 (63+18) 81 (64+17) Kompletterande mått kundkontakt med arbetsgivare I tabell 6 redovisas att Arbetsförmedlingen har haft något fler kontakter (möten, e-post och telefon) med arbetsgivare än föregående år. Antal order med överenskommelse inom fem dagar har ökat väsentligt. Dessa delar ingår i det nya arbetssättet som infördes under 2012. Man kan även utläsa att uppfattningen om att man har fått tillräckligt med sökanden för att anställa, och nöjdheten med hanteringen av ärendet i stort, är oförändrad. Mer ingående redogörelse för dessa resultat finns i kapitlet Matchning. Tabell 6: Kompletterande mått arbetsgivare Källa: Se noter i tabellen Antal arbetsgivarkontakter 33 (miljoner) 2010 2011 2012 ingen uppgift 2,9 3,0 Antal order med överenskommelse 93 127 123 721 294 879 34 inom 5 dagar Har ni fått tillräckligt med sökande för att kunna anställa? Andel ja (%) 35 Är ni nöjda med Arbetsförmedlingens hantering av ärendet? Andel ja (%) 36 86 81 82 88 90 88 Program och aktiviteter I de följande två tabellerna illustreras volymen nyinskrivna arbetssökande och antalet som fått arbete samt antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. I tabell 7 redovisas antalet inskrivningstillfällen och antalet övergångstillfällen till arbete samt antalet beslut om program inklusive aktiviteter i garantierna (nya och pågående) I tabell 8 redovisas motsvarande uppgifter för antalet unika individer. För sökande som har större behov av vårt stöd och riskerar att bli långtidsarbetslösa ska handlingsplanerna leda till en kedja av aktiviteter och program. Mixen av aktiverande och kompetenshöjande insatser varierar efter individuella behov, men fokus är alltid på arbete. Arbetsförmedlingen har under 2012 genom att använda det nya bedömningsstödet kunnat identifiera personer som löper större risk för långvarig arbetslöshet. En stor del av de mer aktiva insatserna har framför allt gjorts för dem som redan varit utan arbete länge och för särskilt utsatta grupper som nyanlända och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete är program som ger anställningar med subventionering av lönerna till personer med funktionsnedsättning. Antalet beslut om dessa program visar sammantaget på en ökning 2012 jämfört med föregående år. En förklaring till detta är att det är ett resultat av 27 Källa: Arbetsförmedlingen; tidmätning 2012. Tidmätningsdata finns från och med 2011. I appendix ges beskrivning av tidsmätningen som källa. 28 Källa: Arbetsförmedlingen; tidmätning 2012. 29 Måttet avser alla öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa, tillfälligt timanställda samt sökande i program med aktivitetsstöd. Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 30 Måttet avser arbetslösa och program med aktivitetsstöd, medelvärde. Källa: Arbetsförmedlingen; sökandeundersökning 2010-2012. I appendix ges beskrivning av sökandeundersökningen som källa. 31 Se not ovan, sökandeundersökning. 32 Se not ovan, sökandeundersökning. 33 Källa: Arbetsförmedlingen; tidmätning 2012. 34 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 35 Källa: Arbetsförmedlingen; arbetsgivarundersökningen 2010-2012. I appendix ges beskrivning av arbetsgivarundersökningen som källa. 36 Se not ovan, arbetsgivarundersökning.

18 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens resultatutveckling Arbetsförmedlingens ökade fokusering på den aktuella gruppen bland annat genom kampanjen Se kraften. Sammansättningen av de olika lönestöden till personer med funktionsnedsättning har förändrats genom att antalet trygghetsanställningar har ökat och antalet lönebidrag har minskat. En förklaring är att många anställda med lönebidrag har haft fortsatt hög grad av nedsättning av arbetsförmågan som också bedömts bli långvarig så att en trygghetsanställning ansetts vara ett bättre alternativ. Praktik, förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning har ökat 2012 jämfört med 2011. Antal nystartsjobb, instegsjobb och start av näringsverksamhet har minskat något jämfört med 2011. Som framgår av tabell 8 ser vi motsvarande förändringar 2012 jämfört med 2011 när vi tittar på antalet individer i respektive program och aktivitet. Tabell 7: Antalet övergångstillfällen till arbete och antalet inskrivningstillfällen samt antalet beslut om program inklusive aktiviteter i garantierna (pågående och nya) 37 Observera att en och samma person under ett år kan ha deltagit flera gånger i såväl samma som olika program/aktiviteter. En och samma person kan även förekomma flera gånger som ny- eller återinskriven eller i gruppen som övergått till arbete Redovisning av unika personer per program/aktivitet samt unika personer som är ny- eller återinskrivna eller övergått till arbete redovisas i tabell 8. Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 2010 2011 2012 Till Arbete Sökande som fått arbete 596 339 562 400 548 666 Inflöde Antal ny och återinskrivna 533 355 497 433 521 644 Arbetsmarknadspolitiska program inklusive aktiviteter inom garantierna Nystartsjobb 90 491 120 442 115 304 Instegsjobb 9 538 9 950 8 453 Start av näringsverksamhet 15 784 12 066 10 900 Praktik 153 961 94 692 101 194 Arbetsmarknadsutbildning 62 903 69 878 93 764 Förberedande utbildning 57 870 76 308 99 771 Lönebidrag 92 150 90 912 87 087 Utvecklingsanställning 6 379 8 221 11 019 Trygghetsanställning 23 946 29 426 35 446 Särskilt anställningsstöd 7 902 10 161 11 244 Förstärkt särskilt anställningsstöd 38 0 0 2 489 Offentligt skyddat arbete 10 268 10 065 9 572 37 Definitioner av vilka som räknas in i vissa av grupperna har ändrats jämfört med föregående år. En redogörelse för dessa förändringar återfinns i appendix. För att skapa jämförbarhet med föregående år har även data för föregående år förändrats i enlighet med ny definition. 38 Förstärkt särskilt anställningsstöd introducerades 2012.

arbetsförmedlingens resultatutveckling arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 19 Tabell 8: Antal unika individer i respektive grupp 39 Antal unika individer som fått arbete, inflöde och antalet som vi arbetat med samt antalet som deltagit i program inklusive aktiviteter inom garantierna, 2010-2012 Observera att samma person endast kan ingå en gång i ett och samma program/aktivitet, men kan ha deltagit i flera olika program/aktiviteter Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 2010 2011 2012 Till Arbete Sökande som fått arbete 469 945 448 876 437 093 Inflöde Antal ny och återinskrivna 488 305 452 537 474 929 Antal individer vi arbetat med under perioden Totalt antal individer 1 113 168 1 072 905 1 075 021 Arbetsmarknadspolitiska program inklusive aktiviteter inom garantierna (pågående och nya) Nystartsjobb 64 743 83 147 80 798 Instegsjobb 7 243 7 712 6 641 Start av näringsverksamhet 14 502 10 796 9 580 Praktik 110 723 72 150 73 726 Arbetsmarknadsutbildning 39 612 45 260 58 627 Förberedande utbildning 43 561 51 741 67 291 Lönebidrag 59 647 59 010 57 482 Utvecklingsanställning 5 233 6 871 9 308 Trygghetsanställning 16 841 20 620 25 344 Särskilt anställningsstöd 7 102 8 901 9 848 Förstärkt särskilt anställningsstöd 40 0 0 2 363 Offentligt skyddat arbete 5 803 5 868 5 620 39 Definitioner av vilka program och aktivitetsbeslut som ingår i tabell 8 har ändrats jämfört med föregående år. En redogörelse för dessa förändringar återfinns i Appendix. För att skapa jämförbarhet med föregående år har även dessa data omräknats i enlighet med ny definition. Korrigering av uppgifter för sökande till arbete, respektive antal ny- och återinskrivna har även gjorts på grund av programmeringsfel för föregående år. 40 Förstärkt särskilt anställningsstöd introducerades 2012.

20 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012

matchning arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 21 Matchning Under 2012 införde vi ett nytt arbetssätt för att förbättra matchningen och förhindra och bryta långvarig arbetslöshet. Ett nytt bedömningsstöd som säkrare fastställer arbetssökandes behov av tidiga insatser infördes i januari 2012. Arbetet med handlingsplaner har intensifierats under året och gett resultat. En större andel arbetssökande har fått en handlingsplan upprättad i ett tidigt skede jämfört med tidigare år. Antalet överlämnade jobbförslag och sökaktiviteten har ökat. Antalet arbetsgivarkontakter har även under 2012 legat på en hög nivå. I kapitlet beskriver vi Arbetsförmedlingens arbete med att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbetskraft med dem som söker arbete. Vi redovisar vårt arbete och resultat kopplade till det nya arbetssättet gentemot både arbetssökande och arbetsgivare. Utgångspunkter Arbetsförmedlingen ska i enlighet med förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbetskraft med dem som söker arbete. Strukturomvandling, demografiska förändringar och konjunkturvariationer skapar obalanser som påverkar individens arbetslöshetslängd och hur lång tid det tar för arbetsgivaren att tillsätta en ledig plats. Våra matchningsinsatser syftar till att minska dessa tider. I regleringsbrevet 2012 framgår bland annat att Arbetsförmedlingen ska införa ett nytt arbetssätt. Där ingår insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet samt att öka antalet personliga möten. Matchningens förutsättningar En huvuduppgift för Arbetsförmedlingen är att understödja och förbättra matchningen av arbetssökande med de lediga platser som finns på arbetsmarknaden. Vi på Arbetsförmedlingen kan inte direkt påverka tillgången till lediga jobb. Däremot kan vi påverka hur snabbt och effektivt sökande kopplas samman med de arbetsgivare som efterfrågar arbetskraft. Vi kan också, i viss utsträckning och framförallt på lite längre sikt, påverka tillgången till arbetskraft med olika kompetenser, både genom utbildningsinsatser och genom vägledningsinsatser. Förutsättningarna för att matcha arbetslösa mot lediga jobb påverkas av hur relationen mellan arbetsutbudet och efterfrågan på arbetskraft utvecklas. Denna relation varierar konjunkturellt. Antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen minskade med 26 000 jämfört med 2011 (se tabell 9). En stor del av nedgången tillskrivs december och kan förklaras med kalendereffekten (färre arbetsdagar och fler klämdagar än 2011). Samtidigt uppgick det totala antalet inskrivna arbetssökande till 689 000 i genomsnitt under året, vilket motsvarar en ökning med 11 000 personer jämfört med 2011. I genomsnitt var 393 000 öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.

22 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 matchning Tabell 9: Antal nyanmälda lediga platser hos Arbetsförmedlingen med varaktighet mer än tio dagar, samt antal inskrivna arbetssökande och arbetslösa Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 2008 2009 2010 2011 2012 Lediga platser (totalt under året) 609 641 409 090 550 659 690 511 664 348 Inskrivna arbetssökande (årsgenomsnitt) 524 500 647 131 711 926 678 180 689 273 Därav öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 221 080* 357 499 410 834 377 382 392 534 *Uppgiften är korrigerad jämfört med föregående års årsredovisning. Att antalet totalt inskrivna arbetslösa ökat samtidigt som de lediga platserna blivit något färre jämfört med 2011 innebär att förutsättningarna för matchning ur den arbetssökandes perspektiv blivit något mindre gynnsamma under året. Därutöver förekommer regionala och yrkesmässiga obalanser som kan försvåra matchningen. De arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen utgörs i allt större utsträckning av individer som står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket också har påverkan på matchningens förutsättningar. Det tyder på att det finns betydande strukturella inslag i den nuvarande arbetslösheten. Obalanserna på arbetsmarknaden förstärks alltså av att många av de sökande som skrivits in på Arbetsförmedlingen under senare år hör till utsatta grupper som erfarenhetsmässigt har svårare att få jobb än andra. Figur 4 redovisar utvecklingen av antalet inskrivna arbetslösa (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) i utsatta grupper jämfört med dem som är att betrakta som ej utsatta. Antalet personer som står långt ifrån arbetsmarknaden (utsatta grupper) uppgick till drygt 230 000 personer i genomsnitt år 2012, vilket motsvarar 59 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa (2011: 58 procent, 2010: 53 procent). Figur 4: Antal totalt inskrivna arbetslösa I utsatta grupper (förgymnasialt utbildade, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda och funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga) och övriga (ej utsatta), januari 2004 december 2012, säsongsrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Tusental 250 Utsatta Ej utsatta 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

matchning arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 23 Årets verksamhet och resultat Arbetet med att korta arbetslöshets- och rekryteringstiderna Arbetsförmedlingens matchningsinsatser syftar till att arbetssökande får arbete och att tillgodose arbetsgivares efterfrågan på arbetskraft. Detta samtidigt som risktagandet för arbetsgivarna att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden minimeras. Matchningen ska vara effektiv, genom att rekryterings- och arbetslöshetstiderna hålls så korta som möjligt. Detta sker dels genom att tillhandahålla en väl fungerande infrastruktur för aktörerna på arbetsmarknaden, dels genom att tillhandahålla individuellt utformade tjänster som anpassas till enskilda kunders behov. Arbetsförmedlingens bidrag till att motverka obalanser och förbättra matchningen på arbetsmarknaden handlar bland annat om att: Vi tillhandahåller informationskanaler som sammanför arbetssökande och arbetsgivare som söker arbetskraft. Här fyller de internetbaserade tjänsterna en mycket viktig funktion. Det handlar bland annat om Platsbanken, CV-databasen, Yrkeskompassen och virtuella rekryteringsträffar. Vi arbetar för att vi ska ha goda kontakter med arbetsgivarna och goda kunskaper om deras rekryteringsbehov och bransch för att kunna föreslå rätt sökande till rätt jobb och att inrikta arbetsmarknadsutbildningarna mot rätt yrken. Aktivt arbete med arbetsgivarkontakter ökar chanserna för sökande med en svagare ställning på arbetsmarknaden att få arbete. En del i detta arbete sker genom branschråd. I branschråden ingår Arbetsförmedlingen, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt enskilda arbetsgivare. Vi anordnar rekryteringsträffar och mässor för att ytterligare underlätta mötet mellan dem som söker arbete och dem som söker arbetskraft. Vi ger sökande platsförslag och bistår arbetsgivarna i urval av lämpliga sökande. Vi ska säkerställa en kontroll av att arbetslöshetsförsäkringens regelverk efterlevs i syfte att upprätthålla de arbetssökandes sökaktivitet och bidra till att de vidgar sitt sökområde, både geografiskt och yrkesmässigt. Vi ger vägledningsinsatser till dem som behöver byta yrke och eventuellt skaffa sig ny kompetens genom det reguljära utbildningsväsendet. Arbetsförmedlingen erbjuder därför en rad olika former av tjänster och vägledningsstöd både som självservice via internet och som mer personligt levererad service. Nationell beredskapsorganisation för varsel Med anledning av det ökade antalet varsel under hösten 2012 har Arbetsförmedlingens nationella beredskapsorganisation för varsel, som inrättades 2008 i samband med finanskrisen, åter aktiverats. Syftet är att säkerställa att de regioner som drabbas får det stöd de behöver genom att vidta snabba insatser i samband med varsel om neddragningar. Beredskapsorganisationen samarbetar med arbetsgivare, trygghetsorganisationer, parterna på lokal nivå samt kommun- och länsansvariga. På lokal nivå finns upparbetade rutiner för att hantera varsel. Vid en varselsituation kontaktas alltid företaget av det lokala arbetsförmedlingskontoret för att tidigt kartlägga behovet av insatser. Vid behov kan man snabbt upprätta tillfälliga arbetsförmedlingskontor där man med fördel kan vara samlokaliserad med trygghetsorganisationerna för att samordna insatserna så effektivt som möjligt. Ett exempel är när uppsagda personer från AstraZeneca, SAAB och dess underleverantörer har kunnat erbjudas arbetsmarknadsåtgärder som kompletterar den nationella arbetsmarknadspolitiken, med stöd från Europeiska Globaliseringsfonden (EGF) Arbetsförmedlingen kan med dessa medel bidra med fler insatser, utifrån en bedömning att insatserna ska leda till arbete.

24 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 matchning Det nya arbetssättet I regleringsbrevet för 2012 betonas insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. Antalet nyinskrivna arbetslösa som bedömts vara i behov av tidiga insatser uppgick till knappt 41 000 under 2012, vilket utgör 11 procent 41 av det totala antalet nyinskrivna 42 arbetslösa i målgruppen för tidiga insatser 43 under året. En stor del av servicen som Arbetsförmedlingen bistår gruppen med handlar om förmedlingsinsatser exempelvis i form av tätare kontakter och coachande och utredande samtal. Under 2012 har vi på Arbetsförmedlingen fortsatt vårt reformarbete med att effektivisera och höja servicen. Detta är ett led i att anpassa verksamheten utifrån vårt utvidgade uppdrag och matchningens förändrade förutsättningar. Alla förändringar har ett tydligt syfte: att möta de arbetssökandes behov, att rusta individen till arbete, att möjliggöra egenförsörjning och att ge arbetsgivarna den arbetskraft de behöver. För att förbättra matchningen, särskilt med sikte på att förbättra resultat och förhindra långvarig arbetslöshet, har vi anpassat och utvecklat verksamheten. Ett nytt arbetssätt 44 har införts för att göra verksamheten mer effektiv. I det nya arbetssättet ska en enhetlig inskrivningsprocess säkerställa att vi gör rätt från första början när en person kommer till Arbetsförmedlingen. Syftet är också att öka enhetligheten så att arbetssättet blir mer likvärdigt på landets arbetsförmedlingar, vilket även bidrar till ökad rättssäkerhet. Alla arbetsförmedlingar ska arbeta utifrån en enhetlig inskrivningsprocess. Det innebär att arbetsförmedlaren ska verifiera den arbetssökandes meriter, att den sökandes matchningsyrke ska vara registrerat och kompetenser uppdaterade, liksom att en aktuell arbetsmarknadspolitisk bedömning ska vara gjord. Ett matchningsunderlag med god tillförlitlighet är en förutsättning för Arbetsförmedlingens uppdrag att sammanföra arbetssökande med de lediga platser som ska tillsättas. En väsentlig del i matchningsarbetet är att säkra kvaliteten i matchningsunderlaget. Exempel på hur vi styrt mot detta är att varje arbetsförmedlingskontor avsätter särskild tid för registervård för att öka kvaliteten i matchningsunderlagen. Arbetsförmedlingen har under 2012 beslutat att 300 av våra anställda ska ha en roll som särskilda resurspersoner för att stödja kontorschefen och medarbetarna i det nya arbetssättet. Ett produktionsverktyg har tagits fram för att chefer på arbetsförmedlingskontoren bättre ska kunna följa arbetet och planera för insatser för att klara uppdragen. Bedömningsstöd och tidiga insatser För att öka möjligheterna att identifiera de arbetssökande som riskerar att bli långtidsarbetslösa infördes ett nytt verktyg bedömningsstöd i januari 2012. Bedömningsstödet är ett stöd i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och används vid inskrivningssamtalet. Det är ett hjälpmedel för arbetsförmedlaren att göra en korrekt bedömning av en arbetssökandes behov av insatser för att komma i arbete. Möjligheten att göra insatser som får en positiv effekt på matchningen till arbete är större ju tidigare man upptäcker att en sökande löper risk för långtidsarbetslöshet. Arbetsförmedlingen ska bedöma vilka som riskerar långvarig arbetslöshet och sätta in insatser tidigt efter behov och ha täta möten med såväl dem som har behov av tidiga insatser som övriga arbetslösa. För att följa upp tidiga insatser har olika stickprov gjorts under året. Resultaten för en stickprovsundersökning i september 2012 visar att knappt hälften av de som bedömts ha behov av tidiga insatser har tagit del av insatser inom fyra månader. 45 En orsak till att insatser inte genomförts är att den arbetssökande inte har kommit till ett planerat besök eller inte hört av sig enligt överenskommelse. Arbetsförmedlingen behöver förbättra sitt arbete för att korta tiden från bedömning till att insatsen genomförs. I tabellen nedan framgår fördelningen av de programinsatser som satts in under året för personer som bedömts vara i behov av tidiga insatser. Jobbgarantin för ungdomar, förberedande utbildning och arbetslivsinriktad rehabilitering är de vanligast förekommande programinsatserna. Tabell 10: Programinsatser som gjorts under 2012 för personer som bedömts behöva tidiga insatser 46 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Typ av program Antal programbeslut* Förberedande utbildning 3 498 Arbetslivsinriktad rehabilitering 2 407 Praktik 2 299 Jobbgarantin för ungdomar 3 940 Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling 865 Arbetsmarknadsutbildning 600 Övriga insatser inklusive jobboch utvecklingsgarantin * Observera att det är antal programbeslut och inte antal personer som avses. Samma person kan finnas med i flera program. 1 745 41 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 42 En person kan ha skrivits in mer än en gång under året och även blivit bedömd för tidig insats vid fler tillfällen. 43 Målgruppen består av nyinskrivna under 2012, öppet arbetslösa vid respektive månad, som ej ingår i etableringsuppdraget eller i arbetslivsintroduktion. 44 Vad som ingår i det nya arbetssättet beskrivs även i kapitlet Arbetsförmedlingen reformeras. 45 Se vidare Återrapport 2a Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet årsrapport 22 februari 2013. 46 Motsvarande uppgifter för 2011 och 2010 saknas.

matchning arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 25 Alla personer som bedömts vara i behov av tidiga insatser är dock inte i behov av programinsats. I den mån gruppen tar del av förmedlingsinsatser återspeglas det i kontakt- och besöksstatistiken. Kontaktfrekvensen uppgick i genomsnitt till 1,22 kontakter per person och månad under 2012 för personer som bedömts vara i behov av tidiga insatser, att jämföra med 1,19 kontakter för personer som inte bedömts vara i behov av tidiga insatser. Besöksfrekvensen uppgick i genomsnitt till 0,85 besök per person och månad för de personer som bedömts vara i behov av tidiga insatser. Även de arbetslösa som inte har bedömts ha behov av tidiga insatser ska ha täta personliga möten och motsvarande besöksfrekvens för personer som inte bedömts vara i behov av tidiga insatser var 0,78. 47 För de som är kvar längre i arbetslöshet ska tätare möten hållas. Arbetsförmedlingen bedömer att besöksfrekvensen behöver öka ytterligare. Arbetslösa som gör tätare besök hos oss söker fler jobb än de som gör färre besök 48, och fler individuella möten leder till ökad chans att få jobb 49. Utgångspunkten är att det i genomsnitt ska vara lägst två besök per månad för de med behov av tidiga insatser och deltagare i garantierna. Arbetsförmedlarens professionella bedömning är utgångspunkten för vilka som behöver fler besök och vilka som behöver färre. Det innebär att en del kunder, till exempel de som är i aktiviteter, kommer att ha färre än två besök och andra har behov av fler besök. Handlingsplanerna Arbetet med handlingsplaner har intensifierats under 2012. Andelen nyinskrivna med handlingsplan inom 30 dagar har ökat betydligt jämfört med tidigare år 50. Alla heltids- och deltidsarbetslösa samt programdeltagare ska ha en handlingsplan. Detta regleras i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (SFS 2000:628). I det nya enhetliga arbetssättet som etablerats under 2012 har Arbetsförmedlingen beslutat om att handlingsplanen ska upprättas inom en respektive fem dagar (till skillnad från den av förordningen angivna tidsgränsen på 30 dagar samt tidigare för ungdomar). I handlingsplanen dokumenteras vad den arbetssökande respektive Arbetsförmedlingen ska genomföra för att den arbetssökande ska få ett arbete. För dem som inte bedöms ha behov av tidiga insatser ska handlingsplan upprättas vid första besöket, och för dem som bedöms ha behov av tidiga insatser ska handlingsplan upprättas inom fem dagar från första besöket. För arbetssökande som anses vara i behov av tidiga insatser kan det krävas något längre tid för att analysera möjligheterna. Syftet med att en handlingsplan upprättas i ett tidigt skede är att korta tiden till insats och arbete. Att arbetet med handlingsplanerna intensifierats under året har gett resultat. En större andel har fått handlingsplan upprättad i ett tidigt skede jämfört med tidigare år (se tabell 11). Tabell 11: Antal nyinskrivna sökande och andel som fått handlingsplan upprättad Inom 1, 5 och 30 dagar 51, 2008-2012 avser öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa, timanställda, sökande med tillfälligt arbete samt sökande i program med aktivitetsstöd Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 2008 2009 2010 2011 2012 Antal nyinskrivna 382 738 515 632 447 279 422 190 458 787 Inom 1 dag (procent) 38 45 33 35 67 Inom 5 dagar (procent) 42 48 38 39 70 Inom 30 dagar (procent) 70 69 67 67 82 Andelen som fått handlingsplan inom samtliga tidsspann har ökat. Vi kan konstatera att andelen som fått handlingsplan inom 30 dagar ökat från 67 procent 2011 till 82 procent 2012. 10 procent av de personer som inte fått handlingsplan upprättad inom 30 dagar ingår i etableringsuppdraget. Dessa får etableringsplan och därför finns inget krav på att de därutöver ska ha handlingsplan. 52 Personer som inte är ersättningsanmälda har lägre andel med upprättad handlingsplan inom 30 dagar. Av de som inte fått handlingsplan inom 30 dagar var 73 procent inte ersättningsanmälda. 53 Även personer som har tillfälligt arbete i önskad omfattning får handlingsplan i betydligt lägre grad än övriga sökandekategorier. En nedbrytning av statistiken visar att det inte föreligger några noterbara skillnader mellan män och kvinnor. Däremot får ungdomar handlingsplan upprättad i större utsträckning än personer över 25 år. 47 Arbetsförmedlingen; datalager. 48 Återrapport 1, 3, 6 och 14 avser arbetslösa utanför garantierna som inte omfattas av olika former av fördjupade insatser, det vill säga tidiga insatser, någon gång deltagit arbetslivsintroduktion eller omfattas av etableringsuppdraget, i enlighet med regleringsbrevet för budgetår 2012 49 Maibom Pedersen, J., Rosholm, M., Svarer, M: Experimental Evidence on the Effects of Early Meetings and Activation, Discussion Paper No. 6970, October 2012, Forschungsinstitut, zur Zukunft der ArbeitInstitute for the Study of Labor, Bonn, Tyskland. 50 Arbetsförmedlingen; datalager. 51 Beräkningarna över andelen som fått handlingsplan upprättad inom 30 dagar har ändrats jämfört med tidigare årsredovisningar. Därav skiljer sig siffrorna mot dessa. Numer jämförs datum för upprättande av handlingsplan med datum då inskrivning av personen faktiskt skedde. Ytterligare ett nytt villkor i årsredovisningen 2012 är att handlingsplanen ska vara aktuell. Tidsserien är justerad i enlighet med dessa definitionsförändringar. 52 Etableringsuppdraget utgör ingen egen sökandekategori och kommer därför med i statistiken även om de inte ska ha handlingsplan. 53 Beräkningarna bygger på statistik från 2012 och inkluderar inte personer inom etableringsuppdraget.

26 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 matchning Handlingsplanerna ska följas upp och revideras 54 varje gång den arbetssökandes förutsättningar att söka arbete förändras. Före 2012 skulle handlingsplanen upprättas minst en gång varje sexmånadersperiod som den arbetssökande var inskriven på Arbetsförmedlingen. Andelen som fått ny handlingsplan upprättad under de senaste sex månaderna uppgick i genomsnitt till 55 procent år 2012, att jämföra med 35 procent år 2011 (2010: 37 procent) 55. I det nya enhetliga arbetssättet ska ny handlingsplan upprättas inom fyra månader. Andelen som fått ny handlingsplan upprättad inom fyra månader uppgick i genomsnitt till 34 procent under året (2011: 22 procent, 2010: 24 procent). Handlingsplanernas kvalitet ur de arbetssökandes perspektiv kan avläsas i Arbetsförmedlingens sökandeundersökning. 82 procent av de tillfrågade arbetssökande 2012 tycker att handlingsplanen är ett bra eller ganska bra stöd 56. Det är i nivå med föregående års resultat. I de fall sökande varit missnöjda med handlingsplanen ifrågasätts huvudsakligen nyttan och/eller innehållet, samt att man inte anser sig ha behov av någon handlingsplan. Kontakter och personliga möten Arbetsförmedlingen hade 19,6 miljoner 57 kontakter med arbetssökande 2012 (2011: 16,7 miljoner). Av dessa var 9,5 miljoner besök enskilt eller i grupp (2011: 7,3 miljoner). 58 Vi har under 2012 arbetat intensivt för att öka antalet personliga möten genom både enskilda besök och besök i grupp. Som framgår av figur 5 har det genomsnittliga antalet registrerade besök och kontakter per person och månad (kontakt- och besöksfrekvens) ökat under 2012, framförallt under andra halvåret. Nedgången i kontakt- och besöksfrekvensen i december kan troligtvis förklaras med en kalendereffekt, då december månad innehöll ovanligt många helg- och klämdagar. Ungdomar har under hela perioden 2010 2012 legat över genomsnittet. Jobbförslag En annan del av det nya arbetssättet är att öka antalet överlämnade jobbförslag. Jobbförslag ska lämnas till arbetssökande. Alternativt kan den arbetssökande få tips om arbetsgivare som är i behov av arbetskraft. Ett sådant möte kan till exempel ske vid en rekryteringsträff. Jobbförslag bidrar till att förbättra arbetssökandes möjligheter att söka och få ett arbete. Jobbförslag lämnas även vid kontakt med Kundtjänst. Statistiken i figur 6 visar antal jobbförslag som lämnats av Arbetsförmedlingen samt antalet personer som fått jobbförslag. Det har skett en kraftig ökning under andra halvåret 2012. Andelen arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd som fått platsförslag senaste månaden har ökat under 2012 till 31 procent och är högre än tidigare år (2011: 25 procent, 2010: 22 procent) 59. Figur 5: Kontakt- och besöksfrekvens för arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Januari 2010 december 2012, fördelat på samtliga och ungdomar Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Genomsnittlig besöks-/ kontaktfrekvens per månad 2,5 Besök alla Besök ungdomar Kontakt alla Kontakt ungdomar 2 1,5 1 0,5 0 2010-01 2010-06 2010-11 2011-04 2011-09 2012-02 2012-07 2012-12 54 Arbetsförmedlingen använder endast begreppet upprättad handlingsplan då det alltid ska upprättas en ny handlingsplan vid behov eller senast efter fyra månader, handlingsplaner uppdateras inte. 55 Beräkningarna har ändrats jämfört med tidigare årsredovisningar. Villkor som satts för att avgränsa målgruppen är bland annat att personen ska ha varit oavbrutet inskriven under perioden. Liksom tidigare år är målgruppen avgränsad till följande sökandekategorier: öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa, timanställda, sökande med tillfälligt arbete, samt sökande i program med aktivitetsstöd. Avgränsningen gäller både i början och i slutet av undersökningsperioden, vilket är en förändring jämfört med tidigare års definition. Definitionsförändringen innebär att andelen med ny upprättad handlingsplan blivit betydligt lägre jämfört med statistik utifrån tidigare definition. 56 Källa: Arbetsförmedlingen; sökandeundersökning 2012. 57 En avrundning har gjorts för att delmängderna kontakter ska summera till totalen. 58 Källa: Arbetsförmedlingen; tidmätning 2012. 59 Källa: Arbetsförmedlingen; sökandeundersökning 2012.

matchning arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 27 Figur 6: Antal platsförslag/anvisningar och antal individer som fått platsförslag/anvisningar 60 2012 61, månadvisa värden Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 300 000 Antal platsförslag och anvisningar Antal individer som fått platsförslag och anvisningar 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2012-01 2012-02 2012-03 2012-04 2012-05 2012-06 2012-07 2012-08 2012-09 2012-10 2012-11 2012-12 Sökaktivitet En analys av statistiken visar att arbetslösa som har tätare möten med Arbetsförmedlingen söker fler jobb och lägger mer tid på att söka jobb. Arbetslösa som gör tätare besök tycks dessutom mer benägna att söka jobb på annan ort. 62 För en effektiv matchning är det viktigt att sökaktiviteten är hög bland de arbetssökande. Arbetsförmedlingen mäter sökaktivitet på två sätt: hur mycket tid den arbetssökande lagt ner på att leta efter lediga arbeten och hur många arbeten som sökts. Figur 7 visar att antalet sökta jobb per månad ökat under 2012. Sökaktiviteten utförs av den arbetssökande och Arbetsförmedlingen gör ett antagande att denna aktivitet påverkas av kundkontakten och de aktiviteter som sker där. Antal sökande som fått jobb 63 Det totala antalet övergångar till arbete under 2012 uppgick till 548 666 (2011: 562 400). Vid 360 919 tillfällen övergick inskrivna arbetslösa (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) till arbete under året (2011: 367 375, 2010: 402 406). Antalet övergångar till arbete bland prioriterade grupper har ökat jämfört med året innan. Detta gäller bland annat utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning. Även antalet övergångar bland nyanlända har ökat jämfört med fjolåret. Antalet övergångar till arbete bland personer som bedömts vara i behov av tidiga insatser uppgick till drygt 10 000 år 2012. Figur 7: Antal sökta jobb och söktid Antal sökta jobb i genomsnitt per månad respektive genomsnittligt antal timmar söktid per vecka, 2004 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; sökandeundersökning 2012 Antal och timmar 12 10 Sökta jobb per månad Söktid i timmar per vecka 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 60 Innan maj 2012 fanns det inte någon möjlighet att registrera platsförslag i AIS. 61 Statistiken avser samtliga inskrivna arbetssökande. 62 Återrapport 1, 3, 6 och 14 avser arbetslösa utanför garantierna som inte omfattas av olika former av fördjupade insatser, det vill säga tidiga insatser, någon gång deltagit arbetslivsintroduktion eller omfattas av etableringsuppdraget, i enlighet med regleringsbrevet för budgetår 2012. 63 Uppgifter i detta stycke: se tidigare kapitel Arbetsförmedlingens resultatutveckling.

28 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 matchning Arbetsgivarkontakter Arbetsförmedlingen har arbetat intensivt med arbetsgivarkontakter under året. Vi hade under 2012 3 miljoner arbetsgivarkontakter (2011: 2,9 miljoner) 64. Av dessa har cirka 437 000 registrerats i vårt register. Det är 34 procent fler registreringar än året innan 65. Antalet nyregistrerade arbetsgivare har ökat med 6,8 procent 66. Att tillgodose arbetsgivarnas behov av arbetskraft är av central betydelse i Arbetsförmedlingens arbete. Ett välfungerande matchningsarbete kräver att vi har bra relationer med såväl mindre lokala som stora nationella arbetsgivare. Det krävs detaljerade kunskaper om deras förutsättningar och rekryteringsbehov. Det handlar både om att underlätta för arbetsgivare som har svårt att rekrytera och att bidra till att arbetssökande som har svårt att få jobb blir prövade för arbete och kan komma in i matchningsprocessen. Genom att tidigt fånga upp arbetsgivares behov av arbetskraft och ha goda kunskaper om arbetssökandes kompetens kan vi underlätta för arbetsgivare att rekrytera. Det är viktigt att både utveckla goda relationer till befintliga arbetsgivare och att etablera kontakter med nya. I det nya arbetssättet gentemot arbetsgivare ingår erbjudande om kontaktperson, arbete med nationella kunder, samt överenskommelse på order inom fem dagar. Tidiga överenskommelser ökar möjligheterna att korta tiderna till anställning. Arbetsgivare som anmäler lediga platser till Arbetsförmedlingen ska kontaktas av en arbetsförmedlare inom fem dagar för att erbjudas stöd vid rekrytering. Detta dokumenteras i en överenskommelse med arbetsgivaren. Utfallet av arbetssättet märks i att antal order med överenskommelse var 294 879 2012, vilket är en tydlig ökning jämfört med föregående år (2011: 123 721, 2010: 93 127) 67. Som framgår av figur 8 har även andelen order 68 med överenskommelser ökat under 2012. Särskilt markant är ökningen av överenskommelser med de arbetsgivare som själva lagt in sin annons via tjänsten Annonsera Direkt 69. Annonsera Direkt utgör den klart mest använda annonseringskanalen med en andel på drygt 80 procent av alla lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen 70. Arbetsförmedlingen har under 2012 mer aktivt arbetat med att ta kontakt med de arbetsgivare som anmält order via Annonsera direkt. Figur 8: Andel order med överenskommelse Inom fem dagar, fördelat på vanlig order respektive Annonsera Direktorder, 2010-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Annonsera Direkt-order Vanlig order Arbetsförmedlingen anordnar även rekryteringsträffar som matchningsaktivitet. Syftet är att erbjuda arbetsgivare och arbetssökande ett smidigt sätt att mötas. Till och med oktober 2012 genomfördes 2 531 riktade rekryteringsträffar (som annonserats på vår webbplats). Detta kan jämföras med 2011 och 2010, då 1 940 respektive 1 028 rekryteringsträffar annonserades på vår webbplats. Därutöver genomfördes 159 mässor och events, där vi på Arbetsförmedlingen antingen varit med som anordnare, deltagare eller utställare. Motsvarande siffra 2011 var 109. 71 Det har alltså skett en tydlig ökning av antalet genomförda rekryteringsträffar och mässor. Andelen arbetsgivare som fått tillräckligt med sökande för att kunna anställa uppgick år 2012 till 82 procent, visar vår egen arbetsgivarundersökning. Andelen arbetsgivare som är nöjda med vår hantering av ärendet har minskat något, från 90 procent 2011 till 88 procent 2012 72. Nationella kunder För att förstärka arbetsgivarrelationerna och få ett ökat samarbete med företag och organisationer har Arbetsförmedlingen byggt upp ett strukturerat arbete med flera stora nationella kunder, samarbetspartners, på övergripande nivå. En stor fördel med detta är att kunna tillhandahålla en enda ingång till Arbetsförmedlingen för dessa arbetsgivare. Den nationella strategin syftar till att utveckla och anpassa våra metoder för att bättre tillvarata och matcha den kompetens som finns hos ungdomar, långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, nyanlända och utrikesfödda som inte är etablerade på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller i syn- 64 Källa: Arbetsförmedlingen; tidmätning 2012. 65 Exempel på händelser som registreras är första kontakten med en arbetsgivare och när vi fattar beslut om program. 66 Med nya arbetsgivare avses antal nya arbetsgivarblanketter (AIS + internet) med minst två förändrade kontaktdatum i förhållande till antalet arbetsgivare i mätunderlaget från och med 1 januari 2012. 67 Se tidigare kapitel Arbetsförmedlingens resultatutveckling. 68 Uppdrag från arbetsgivaren som innehåller en eller fler lediga platser. 69 Annonsera Direkt är en tjänst som erbjuds arbetsgivaren att själv kunna publicera, ändra och ta bort sin annons på Platsbanken. 70 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 71 Källa: Arbetsförmedlingen; verksamhetsuppgifter. 72 Se vidare tabell 6 i kapitlet Arbetsförmedlingens resultatutveckling.

matchning arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 29 nerhet på orter och i regioner där arbetsgivare har svårt att rekrytera eller behålla kvalificerad arbetskraft. Kärnan i arbetet är att proaktivt identifiera nationella företag och organisationer som har behov av arbetskraft och upprätta överenskommelser med dessa. Genom att ingå dokumenterade överenskommelser med stora arbetsgivare på nationell nivå som gynnar prioriterade arbetssökandegrupper underlättas matchningen på lokal nivå. I överenskommelserna finns olika lösningar specifika för arbetsgivare och arbetssökande som syftar till att arbetsgivare får kompetent arbetskraft och arbetssökande får ett arbete. Av avgörande betydelse är att skapa utrymme för fysiska möten. Vi informerar arbetsgivaren om vår verktygslåda och våra möjligheter att erbjuda olika arbetsmarknadspolitiska program i en skräddarsydd kedja efter behov. Sedan enheten Nationella kunder etablerades i mitten av 2012, har Arbetsförmedlingen inlett samarbeten med 26 olika nationella arbetsgivare, se bild nedan. Inom dessa samarbeten har 21 resulterat i överenskommelser. Sammanlagt omfattar överenskommelserna cirka 1800 arbetstillfällen och praktikplatser 73. Arbetsförmedlingens samarbetspartners är spridda på ett stort antal olika branscher. Olika samarbeten har haft fokus på olika grupper av sökande, och alla Arbetsförmedlingens prioriterade grupper har omfattats av något samarbete. Bild 3: Illustration av nationella kunder Samarbetspartners Anpassade aktiviteter Resultat Regeringskansliet Försvarsmakten Apoteket AB Clarion Hotell Nordic Choice Hotels Nordjobb TUI Nordic UHR/Visita Swedbank Relacom NTS El-tel Empower H&M Keolis Svensk Travsport LKAB Max Hamburgare Sparbankerna Mekonomen Arbetsförmedlingen Svensk Bilprovning Samres Swedavia Clas Ohlson Stockholms Handelskammare Verifiering av kunskap Yrkeskompetens Bedömning/Arbetsförlagd kartläggning Praktik Kompletterande utbildning Osubventionerat arbete Instegsjobb Nystartsjobb Lönebidrag Yrkessvenska Exempel på samarbeten med nationella kunder: Swedbank I samarbetet med Swedbank fanns under 2012 flera delar. Inom ramen för Äntligen Jobb har Swedbank erbjudit arbetssökande nyanlända invandrare med relevant kompetens 6 månaders praktik på 14 bankkontor i Södra Sverige. Under praktiken har samtliga fått utbildningar, validering, språkträning, kassa- och kundtjänstarbete. Arbetsförmedlingen, Swedbank och Sparbankerna har under 2012 även fortsatt samarbetet under benämningen Unga Jobb. Syftet är att fler arbetssökande ungdomar i åldern 18 24 år ska få möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och erbjudas kontaktytor och arbetslivserfarenheter som är värdefulla för framtiden. Samarbetet är inne på tredje året och ambitionen är att tillsammans med näringsliv och kommun årligen skapa 1 000 nya platser runt om i landet. 74 Clarion hotell Vid etableringen av hotellet Clarion Arlanda Airport erbjöds arbetsgivaren, via nationella kunder en ingång till Arbetsförmedlingen samtidigt som man skräddarsydde rekryteringslösningar och där olika insatser ur Arbetsförmedlingens verktygslåda kunde användas. Försvarsmakten Förberedande militär utbildning är en del i projektet Öppen dörr som är ett samarbete mellan Försvarsmakten och Arbetsförmedlingen som påbörjats under 2012. Projektet är speciellt riktat mot nyanlända ungdomar. Utbildningen riktar sig till personer med utomeuropeisk språklig och kulturell bakgrund. Projektet syftar till att ytterligare öka rekryteringsbasen och stödja Försvarsmakten i kompetensförsörjningen och mångfaldsarbetet. Målet har varit 73 Källa: Arbetsförmedlingen; verksamhetsuppgifter 74 Källa: Arbetsförmedlingen; verksamhetsuppgifter

30 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 matchning att 500 personer från hela Sverige ska rekryteras till projektet, 250 kvinnor och 250 män, för att delta i en tio veckor lång utbildning med både civila och militära delar. Under tiden finns möjlighet att komplettera gymnasiebetygen. Deltagarna kan efter genomgången utbildning, om de uppfyller Försvarsmaktens krav, söka den grundläggande militära utbildningen (GMU). LKAB Arbetsförmedlingen har i en särskild satsning under 2012 nationellt matchat arbetssökande med utomeuropeisk bakgrund och branschspecifik kompetens gentemot LKAB. Svensk Travsport Hästnära jobb är ett samarbete mellan Svensk Travsport och Arbetsförmedlingen i form av ett pilotprojekt som påbörjats under 2012. En mindre grupp ungdomar i etableringsreformen har genomgått en 14 veckor lång grundläggande utbildning. Pilotprojektets resultat har lett till en nationell upphandling av en arbetsmarknadsutbildning mot travsporten, hästnäring och smådjur. Upphandling pågår och nya starter kommer vara aktuella under våren 2013. Matchning av ungdomar Att motverka ungdomsarbetslösheten och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden är viktigt för en väl fungerande matchning. Det är särskilt viktigt att tidigt identifiera de ungdomar som har svårast att på egen hand etablera sig på arbetsmarknaden. Det handlar ofta om unga med bristfällig utbildning. 75 Utgångspunkten för Arbetsförmedlingens arbete är att de ungdomar som skrivs in hos oss så fort som möjligt ska påbörja arbete eller återgå till utbildning. Det nya arbetssättet tillämpas även för ungdomar kompletterat med aktivt förmedlingsstöd från första dagen. De insatser som är aktuella för ungdomar ska anpassas efter varje individs behov. Genom att kombinera olika aktiviteter och program i en långsiktig planering, kedjor av insatser, skapas goda förutsättningar för att en arbetssökande ska få ett arbete. Jobbnära aktiviteter, en hög aktivitetsnivå, effektivt nyttjande av program samt tätare kontakt med Arbetsförmedlingen än för övriga arbetssökande motverkar långtidsarbetslöshet. Att öka ungdomars rörlighet på arbetsmarknaden, både yrkesmässigt och geografiskt, är en del i vårt uppdrag. Vi på Arbetsförmedlingen arbetar även för att öka arbetsgivares intresse att anställa ungdomar eller att ta emot dem i arbetsmarknadspolitiska insatser eller program. Vi arbetar också långsiktigt och förebyggande för att ge ungdomar tillräckligt med beslutsunderlag inför deras val av utbildning och yrke. Detta görs bland annat genom informationsinsatser och vägledning. Vi medverkar i en rad publikationer som vänder sig till ungdomar och på webbplatsen finns applikationer som syftar till att ge information om yrken och framtidsutsikter till dem som ska göra sitt yrkesval. Nedan ges exempel på olika ungdomssatsningar som Arbetsförmedlingen arbetat med under året. Arbetsförmedlingen som arbetsgivare Arbetsförmedlingen tar, som arbetsgivare, sin del av ansvaret för att minska den höga ungdomsarbetslösheten. Vi vill ge ungdomar en inblick i arbetslivets villkor och en erfarenhet att referera till för framtiden. Därför har vi erbjudit ungdomar korta feriejobb, max fyra veckors visstidsanställning. Detta för att få en genomströmning och nå så många individer som möjligt. Under 2012 har 911 ungdomar haft visstidsanställning inom Arbetsförmedlingen (2011: 1266) 76. Vi fortsätter att anställa ungdomar, särskilt ungdomar som är eller riskerar att ingå i sysselsättningsfasen ska erbjudas anställning. Folkhögskolesatsningen Regeringen har under 2012 avsatt medel för i genomsnitt 1 000 utbildningsplatser per månad vid folkhögskolor. Målgruppen är alla ungdomar under 25 år med ofullständiga betyg från grund- eller gymnasieskolan. Insatsen som startade i januari 2010 bygger på ett samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. Ungdomarna anvisas en tre månader lång studiemotiverande utbildning som ska underlätta för den enskilde att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Antalet deltagare under 2012 uppgår till 4 252 (2011: 2 495, 2010: 1 897) varav 2 502 män (2011: 1 450, 2010: 1 142) och 1 750 kvinnor (2011: 1 045, 2010: 755) 77. Unga in Sedan november 2009 driver Arbetsförmedlingen Unga in på Fryshuset i Stockholm. Från juni 2012 har projektet skalats upp till nationell nivå och öppnat verksamhet på fyra ytterligare orter: Göteborg, Malmö, Gävle och Skellefteå. Unga in medfinansieras av Europeiska Socialfonden och av de kommuner där den nationella satsningen bedrivs. Det sker även i samarbete med ett antal externa aktörer. 75 Arbetsförmedlingens arbete inom jobbgaranti för ungdomar redovisas i kapitlet Bryta utanförskapet. 76 Källa: Arbetsförmedlingen; Palasso. Uppgiften för 2011 är korrigerad i förhållande till föregående års årsredovisning. 77 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. En person kan ha deltagit flera gånger. Uppgifterna för tidigare år är korrigerade i förhållande till föregående års årsredovisning.

matchning arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 31 Unga in vänder sig till unga i åldern 16 24 år som inte studerar, arbetar eller har någon annan känd planering. Syftet med projektet är att möta ungdomar på deras egna arenor för att motivera och erbjuda samtliga ungdomar som befinner sig i utanförskap en möjlighet att bryta sin situation genom deltagande i Unga in på deras väg till arbete eller utbildning. Bedömning av den ungas behov sker med hjälp av bedömningsstödet och det kartläggningsmaterial som Unga in arbetat fram. Från november 2009 till och med maj 2012 har 155 ungdomar aktivt deltagit i projektet. 78 Sedan projektet bedrivs på nationell nivå, från och med juni 2012 till och med december 2012, har 187 ungdomar deltagit i projektet. Sociala insatsgrupper Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att tillsammans med ett antal kommuner initiera pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. De sociala insatsgrupperna samordnas under ledning av Socialtjänsten. Flera myndigheter är aktiva i pilotverksamheten, däribland Arbetsförmedlingen, Skolverket, Kriminalvården, Kronofogden och Statens institutionsstyrelse. Även Sveriges Kommuner och Landsting är delaktiga i verksamheten. En central uppgift för insatsgrupperna är att identifiera ungdomar som är i riskzonen att bli föremål för rekrytering av kriminella nätverk. I första hand inriktas insatserna mot ungdomar i åldern 15 25 år som avtjänar straff eller som är brottsaktiva. :rätt jobb-projektet Arbetsförmedlingen driver sedan april 2011 projektet :rätt jobb. Målgruppen är i första hand ungdomar i åldern 16 24 år och syftet med projektet är att testa aktiv jobbcoachning i grupp. Genom att arbeta med sökande i grupp hinner vi träffa dem mycket oftare och längre. Därmed kan vi ge bättre kvalitet på servicen. Genom den fördjupade kunskapen om de sökande erbjuds arbetsgivarna också bättre kvalitet och service i matchningen. Arbetssättet effektiviserar arbetet med både arbetssökande och arbetsgivare. 78 Källa: Arbetsförmedlingen; verksamhetsuppgifter.

32 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 matchning FAKTARUTA 79 ARBETSFÖRMEDLINGEN ÄR SVERIGES STÖRSTA FÖRMEDLARE AV ARBETE Startsidan arbetsformedlingen.se har i snitt två miljoner unika besökare per månad. Platsbanken, som är den tjänst som lockar flest kunder, har cirka 12 miljoner besök/sessioner per månad. Platsbanken-appen för så kallade smartphones (Android och iphone) laddades ner 500 000 gånger under det senaste året. Mot slutet av 2012 fanns 430 interna och externa filmer på YouTube som till exempel yrkesfilmer, jobbsökarfilmer och kampanjfilmer. Totalt antal visningar för filmerna var 570 000. LinkedIn hade i slutet av 2012 cirka 3 000 personer som följde Arbetsförmedlingen. Där finns möjlighet att annonsera om lediga jobb, starta grupper, nätverka och marknadsföra Arbetsförmedlingens verksamhet. Idag erbjuder vi ett antal grupper på LinkedIn, till exempel det nationella IT-branschrådet, regionalt branschråd Transport Stockholm/Gotland samt branschråd IT södra Götaland. Under året har också ett nytt verktyg testats som heter rekryteringsträffar Online, och som innebär att arbetsgivare genomfört korta intervjuer med kandidater över webben. Försöket har varit positivt och kommer eventuellt att permanentas. Vi erbjuder sedan tidigare fysiska rekryteringsträffar på arbetsförmedlingskontoren. Utöver det som redovisas i kapitlet ovan har Arbetsförmedlingen i enlighet med regleringsbrevet för 2012 inkommit med särskilda återrapporter till regeringen: 2 a) Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, tidiga insatser, månadsrapporter 2 b) Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, kvartalsrapporter, handlingsplaner 3) Fler personliga möten (15 juni 2012 80, 22 februari 2013) 6) Arbetsgivarkontakter (15 juni 2012 81, 22 februari 2013) 17 f) Ungdomar (30 mars 2012) 79 Källa: Arbetsförmedlingen; verksamhetsuppgifter 80 Vid detta tillfälle ingick denna återrapportering i samlad återrapport 1, 3, 6 och 14.. 81 Vid detta tillfälle ingick denna återrapportering i samlad återrapport 1, 3, 6 och 14.

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 33

bryta utanförskap arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 35 Bryta utanförskap Av de cirka 400 000 öppet arbetslösa och deltagarna i program med aktivitetsstöd som i genomsnitt under 2012 var inskrivna på Arbetsförmedlingen, har drygt en tredjedel varit utan arbete i mer än tolv månader och knappt 18 procent mer än 24 månader. Vårt arbete för att förbättra kvaliteten i garantiprogrammen för ungdomar och vuxna har bidragit till att fler fått tillgång till arbetsplatsförlagda aktiviteter. I kapitlet redogör vi för hur vi arbetar med att förhindra långtidsarbetslöshet och bryta utanförskapet för våra inskrivna arbetslösa. Kapitlet börjar med en redovisning av sammansättningen av våra arbetssökande grupperade efter tid utan arbete. Därefter beskrivs insatser, program samt sökaktiviteten för arbetslösa och programdeltagare. Kapitlet avslutas med en redovisning av insatser och subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning. Utgångspunkter Arbetsförmedlingen ska enligt instruktion 2007:1030 prioritera de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Av regleringsbrevet 2012 framgår bland annat att vi ska öka kvaliteten och aktivitetsnivån i jobboch utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Arbetsförmedlingen har ett uppdrag i att rusta de arbetssökande så att jobbchanserna ökar samt att inkludering på arbetsmarknaden uppnås. Det ska finnas en tydlig planering som vid behov innebär en kedja av aktiviteter med ett tydligt fokus på arbete för arbetssökande som riskerar långa tider i arbetslöshet. De arbetssökandes ställning på arbetsmarknaden speglas bland annat av hur länge de har varit inskrivna utan arbete hos oss. Ett sätt att beskriva den arbetssökandes ställning och behov av extra stöd är den sammanhängande tiden som en person har varit öppet arbetslös eller deltagit i ett program med aktivitetsstöd. Dessa mått används genomgående i detta avsnitt. Särskilt fokus ägnas åt arbetssökande som varit inskrivna utan arbete hos oss i över 24 månader, vilket är den grupp som bedöms ha det svårast på arbetsmarknaden. Arbetssökande med längre tid i arbetslöshet I figur 9 redovisas sammansättningen av arbetssökande med olika tider utan arbete på Arbetsförmedlingen. Antalet arbetssökande som varit utan arbete i mer än tolv månader var i nivå med 2011. Gruppen består av 136 000 personer och utgör 35 procent av samtliga öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Andelen som varit arbetslösa eller deltagit i program i mer än 24 månader började öka 2010. Ökningstakten har nu avstannat och vid jämförelse med samtliga öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd utgör gruppen 18 procent, vilket är en ökning med en halv procentenhet jämfört med 2011. Figur 9: Öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Grupperade efter tid utan arbete, respektive grupps andel, 2008-2012 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 24- mån 12-24 mån 6-12 mån 0-6 mån Antalet arbetssökande som varit utan arbete i mer än 24 månader uppgick i genomsnitt per månad 2012 till cirka 69 900 personer. Det är en ökning med 4 500 personer eller 7 procent jämfört med föregående år. Andelen män var 52 procent och andelen kvinnor 48 procent. För att bryta längre arbetslöshetstider finns möjlighet att delta i jobboch utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar.

36 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 bryta utanförskap Tabell 12: Öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd 2012 Grupperade på tid utan arbete, fördelat efter egenskaper, antal och andel, månadsgenomsnitt* Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 0-6 månader 6-12 månader 12-24 månader 24- månader Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt 179 921 45,8 76 600 19,5 66 106 16,8 69 908 17,8 Ålder 16-24 57 636 60,7 19 668 20,7 12 765 13,4 4 863 5,1 25-54 104 126 43,6 47 032 19,7 42 629 17,9 44 819 18,8 55-59 10 090 32,3 5 202 16,6 5 601 17,9 10 368 33,2 60-64 8 069 29,1 4 698 16,9 5 111 18,4 9 858 35,5 Utbildningsnivå Förgymnasial 44 919 39,7 22 691 20,0 22 013 19,4 23 619 20,9 Gymnasial 92 752 48,9 36 577 19,3 29 531 15,6 30 798 16,2 Eftergymnasial 42 250 47,1 17 332 19,3 14 562 16,2 15 491 17,3 Kön Män 98 075 47,0 40 698 19,5 33 912 16,2 36 093 17,3 Kvinnor 81 846 44,5 35 902 19,5 32 193 17,5 33 816 18,4 Del av totalen Utrikesfödda 58 030 40,5 29 609 20,7 28 129 19,6 27 488 19,2 Personer med funktionsnedsättning 17 890 24,6 13 077 18,0 16 231 22,3 25 637 35,2 *Som en följd av avrundning summerar inte alltid delarna till totalen Tabell 12 visar att andelen sökande utan arbete över 24 månader är särskilt hög bland de äldsta åldersgrupperna samt bland arbetssökande med funktionsnedsättning. Bland sökande med kortare arbetslöstid, 0 6 månader, återfinns en högre andel bland de yngsta åldersgrupperna. Årets verksamhet och resultat Insatser och program för dem som har svårast att få jobb En viktig del i Arbetsförmedlingens prioritering av dem som varit inskrivna länge är att vi har täta kontakter med dem och stimulerar till fortsatt aktivt arbetssökande. Vi mäter sökaktiviteten genom att undersöka hur många jobb de arbetslösa söker under en viss period och hur mycket tid de lägger ner på att söka jobb. Sökaktivitet för dem med långa inskrivningstider Figur 10 visar sökaktiviteten kvartalsvis från Arbetsförmedlingens sökandeundersökning för dem som varit inskrivna över 24 månader. Det långsiktiga mönstret är att de som varit inskrivna mer än 24 månader lägger ner lika mycket tid på att söka arbete men söker något färre jobb än samtliga arbetslösa och programdeltagare 82. Vår bedömning är att sökaktiviteten upprätthålls väl även bland dem med långa inskrivningstider. Att jobbchanserna ändå minskar med arbetslöshetstider kan bland annat bero på att de har svårare att hitta arbeten att söka som passar deras kompetens. Måtten visar en ökad sökaktivitet under 2012 för dem med långa arbetslöshetstider. Främst är det antalet sökta jobb som har ökat från i genomsnitt 8,1 per månad 2011 till 9,0 år 2012. Sökaktiviteten för samtliga arbetslösa och programdeltagare redovisas i figur 7 i kapitlet om Matchning. Figur 10: Genomsnittlig sökaktivitet för arbetslösa och programdeltagare inskrivna över 24 månader 2005-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; sökandeundersökningen 2012 Antal och timmar 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 kv kv kv kv 1 2 3 4 kv 1 kv 2 Söktid i timmar per vecka kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 Antal sökta jobb per månad 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv kv 3 4 82 Se figur 7 i kapitlet Matchning.

bryta utanförskap arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 37 Det personliga mötet mellan arbetsförmedlaren och den arbetssökande är en viktig del i matchningsprocessen. Figur 11 visar antalet personliga möten med Arbetsförmedlingen för arbetslösa och programdeltagare som varit utan arbete mer än 24 månader. Från juli till december 2012 har antalet möten ökat betydligt för gruppen, från 0,3 till 0,5 besök per månad. I december blev det en nedgång som kan förklaras med kalendereffekten. Utöver personliga möten har arbetssökande en mängd kontakter med oss via e-post och telefon. En av Arbetsförmedlingens uppgifter är att erbjuda arbetssökande med begränsad konkurrensförmåga möjlighet att genom arbetsmarknadspolitiska program anpassa sin kompetens till de lediga jobben. Arbetsförmedlingens insatser ska kompensera och undanröja de hinder som orsakar svårigheterna att få arbete men även stödja och förstärka den enskildes egna aktiviteter. De primära insatserna består av fortsatta och intensifierade förmedlings- och vägledningsinsatser, men också av coachning och andra stödjande insatser som utförs av förmedlingspersonal eller kompletterande aktörer. Dessa insatser kompletteras av program med aktivitetsstöd i form av kompetensutvecklande insatser som arbetsmarknadsutbildning, förberedande utbildning, praktik eller anställningar med stöd utifrån de arbetssökandes förutsättningar och arbetsmarknadens krav. Figur 11: Genomsnittlig besöksfrekvens för inskrivna med längre inskrivningstid än 24 månader Januari 2010 december 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; sökandeundersökningen 2012 Genomsnittlig besöksfrekvens per månad 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 2010-03 2010-06 2010-09 2010-12 2011-03 2011-06 2011-09 2011-12 2012-03 2012-06 2012-09 2012-12 Prioritering till de arbetsmarknadspolitiska programmen Figur 12 visar att arbetssökande som varit utan arbete länge i hög utsträckning tar del av arbetsmarknadspolitiska program. Andelen stiger också tydligt med tiden i arbetslöshet. Av samtliga öppet arbetslösa och deltagare i program under 2012 deltog i genomsnitt 46 procent i program, vilket är en ökning med 14 procentenheter sedan 2008. Bland dem med en tid utan arbete mellan 12 och 24 månader deltog 60 procent i program och bland dem utan arbete över 24 månader var motsvarande andel 83,5 procent. Figur 12: Andelen deltagare i program med aktivitetsstöd av det totala antalet öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Grupperade efter tid utan arbete, 2008-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 0-6 mån 6-12 mån 12-24 mån 24- mån

38 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 bryta utanförskap Jobb- och utvecklingsgarantin 83 Utöver den service som Arbetsförmedlingen erbjuder samtliga inskrivna erbjuder vi också mer omfattande insatser till personer som står långt från arbetsmarknaden. Jobb- och utvecklingsgarantins (JOB) syfte är att bryta långa tider i arbetslöshet för att deltagarna så snabbt som möjligt ska få arbete. Merparten av dem med långa inskrivningstider tar del av jobboch utvecklingsgarantin. Utvecklingsarbetet inom garantierna har det senaste året medfört en rad goda resultat. Programmet är indelat i tre faser. Den första fasen erbjuder coachande och vägledande insatser medan den andra fasen huvudsakligen innehåller arbetsplatsförlagda aktiviteter. Deltagarna kan också erbjudas kompletterande aktör. I den tredje Figur 13: Antal deltagare i jobboch utvecklingsgarantin (JOB) Månadsvis, antal fördelat på fas 1-2 och sysselssättningsfasen (fält) och andel i JOB av samtliga öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd, januari 2010 - december 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. Antal 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Antal i fas 1-2 Antal i sysselsättningsfasen Andel i JOB Andel (%) 30 fasen, sysselsättningsfasen, erbjuds deltagarna sysselsättning hos anordnare vilket innebär placering hos en arbetsgivare. Det finns ingen tidsbegränsning för programmet utan inskrivningen löper fram tills deltagaren lämnar Arbetsförmedlingen. Antalet övergångar till arbete från jobboch utvecklingsgarantins fas 1 och 2 under 2012 uppgick till 36 584. Detta är en minskning jämfört med 2011 84. Jobb- och utvecklingsgarantin är det största programmet inom Arbetsförmedlingen och svarade under 2012 för 53 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Under 2012 deltog i genomsnitt 95 100 eller 24 procent av de öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd i programmet. Detta är antalsmässigt en liten uppgång från 2011 då motsvarande var 91 000 och 2010 då antalet var 77 900. Antalet deltagare i jobboch utvecklingsgarantins fas 1 och 2 år 2012 var i genomsnitt 63 700 vilket är i nivå med 2011 men en uppgång från 2010 25 20 15 10 5 0 då motsvarande antal var 58 300. Utvecklingen månadsvis under de senaste åren framgår av figur 13. Antalet deltagare bedöms bli fortsatt stort till följd av försvagad arbetskraftsefterfrågan under det närmaste året. Andelen män inom jobboch utvecklingsgarantins fas 1 och 2 var under 2012 i genomsnitt 53 procent och andelen kvinnor 47 procent. Både andelen utrikes födda och personer med funktionsnedsättning har ökat i jobboch utvecklingsgarantins fas 1 och 2 under det senaste året. Andelen utrikesfödda deltagare var 32 procent och för deltagare med funktionsnedsättning var andelen 26 procent. För år 2012 har vi fått en förstärkning på förvaltningsanslaget för garantiprogrammen och som en följd av det har handläggartätheten ökat. Antalet sökande per handläggare för deltagare i jobboch utvecklingsgarantin totalt har minskat till 65 under 2012 (2011: 90). Antalet sökande per handläggare i jobb och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 har minskat från 80 sökande per handläggare hösten 2011 till 58 hösten 2012 85. Den ökade handläggartätheten har också möjliggjort en ökning av antalet personliga möten med de arbetssökande. En viktig del i prioriteringen av dem som har varit arbetslösa länge är att vi har täta kontakter. Vid varje kontakt ska den arbetssökande matchas mot arbetsmarknaden vilket ska resultera i jobbförslag, förslag till rekryteringsaktiviteter eller förslag på arbetsgivare att kontakta. Detta har medfört att mötesfrekvensen för deltagare i jobboch utvecklingsgarantins fas 1-2 har ökat från 0,4 i juli 2012 till 0,7 i december 2012 (helår 2012: 0,6, helår 2011: 0,6 och helår 2010: 0,6). En viktig del i det nya arbetssättet är att förbättra kvaliteten i garantiprogrammen genom att fler av dem som har behov av arbetsplatsförlagda aktiviteter 86 också får det. Antalet arbetsförlagda aktiviteter för deltagare i jobboch utvecklingsgarantins fas 1-2 har ökat till 25 904 i genomsnitt per månad år 2012 (2011: 19 532), en ökning med 33 procent. Andelen och det totala antalet deltagare i arbetsplatsförlagda aktiviteter har ökat månad för månad 2012 vid jämförelse med föregående år. Andelen deltagare i arbetsplatsförlagda aktiviteter uppgick i december till 42 procent av det totala antalet deltagare i jobboch utvecklingsgarantins fas 1 och 2. Deltagarna i jobboch utvecklingsgarantins fas 1 och 2 visade 2012 att 43 procent var mycket eller ganska nöjda med programmet (2011: 40 procent) medan 20 procent var ganska eller mycket missnöjda (2011: 25 procent). Av dem som fått ta del av en aktivitet ansåg 63 procent att denna varit mycket 83 Om inte annat anges är uppgifter under denna rubrik hämtade från Arbetsförmedlingens datalager. 84 Se vidare Arbetsförmedlingens resultatutveckling. 85 Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätning 2012. Tidsmätningen påbörjades under 2011, och uppgifter finns ej för tidigare år. 86 Som arbetsplatsförlagda aktiviteter räknas arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, arbetsträning, förstärkt arbetsträning, utbildning, start av näringsverksamhet, timanställning, deltidsarbete och tillfälligt arbete i önskad omfattning.

bryta utanförskap arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 39 eller ganska bra anpassad efter deras behov (2011: 60 procent). 87 Antalet timmar i genomsnitt som deltagare varit sysselsatt i aktivitet hos Arbetsförmedlingen inklusive kompletterande aktör och eget jobbsökande har ökat från 14 timmar i veckan våren 2012 till 16 timmar till hösten 2012 (2011: 15) 88. Sysselsättningsfasen Under året har en fortsatt förskjutning skett mot att en allt större andel av deltagarna varit i jobboch utvecklingsgarantins fas 1 och 2 i mer än 450 ersättningsdagar och därmed deltar i sysselsättningsfasen. År 2012 ingick i genomsnitt per månad 31 400 personer i sysselsättningsfasen jämfört med 27 000 år 2011 och 19 600 år 2010. Andelen kvinnor 2012 var 47 procent och andelen män 53 procent samt andelen deltagare över 55 år 36 procent. Andelen utrikesfödda deltagare var 32 procent och för deltagare med funktionsnedsättning 36 procent. Antalet övergångar till arbete från sysselsättningsfasen under 2012 uppgick till 9 095. Detta är en kraftig ökning sedan 2011. 89 Antalet ungdomar i åldern 18-24 år i sysselsättningsfasen har ökat från 130 deltagare i genomsnitt 2011 till 329 deltagare 2012. Arbetsförmedlingen har intensifierat arbetet för att minska antalet ungdomar i sysselsättningsfasen (benämnt nolltolerans mot ungdomar i sysselsättningsfasen). Fler ungdomar har lämnat sysselsättningsfasen 2012 än föregående år (2012: 758, 2011: 144). 494 personer (65 procent) har gått till arbete och 40 (5 procent) till studier att jämföra med 2011 då 67 (47 procent) gick till arbete och 18 till utbildning (13 procent). En stor ökning av ungdomar som har lämnat till arbete och utbildning har skett under hösten 2012. Den stora ökningen är delvis ett resultat av Arbetsförmedlingens nya arbetssätt där ungdomarna i sysselsättningsfasen ska prioriteras och ges mer insatser i form av fler möten, förstärkt matchning, andra insatser, stöd och arbetsmarknadspolitiska program för att bryta långvarig arbetslöshet. Antalet sökande per handläggare i sysselsättningsfasen har minskat från 125 sökande per handläggare hösten 2011 till 83 hösten 2012 90. Detta har bidragit till att antal personliga möten per månad mellan arbetsförmedlare och deltagare i sysselsättningsfasen har ökat från 0,2 i juli 2012 till 0,5 i december 2012 (helår: 2012: 0,4, helår 2011: 0,3, helår 2010: 0,3). För att upprätthålla en god kvalitet i sysselsättningsfasen fordras tillgång till lämpliga platser utifrån deltagarnas behov. Viktiga faktorer för att säkerställa en bra tillsättning av sysselsättningsplatser är att platsen är individanpassad, att tillgång till handledare är säkrad och att kontinuerlig uppföljning genomförs. Arbetsförmedlingen har under 2012 fortsatt att utveckla arbetet med enhetliga och rättssäkra rutiner kring tillsättningen av sysselsättningsplatser. Ett exempel på detta är en checklista som ska användas vid tillsättningen av sysselsättningsplats. Av sökandeundersökningen som genomfördes under hösten 2012 framgår att deltagaren upplever en ökad grad av delaktighet vid valet av sysselsättningsplats. Det framgår också att den totala tiden på sysselsättningsplatsen tillsammans med eget jobbsökande ligger på över 30 timmar i veckan, vilket visar på en hög aktivitetsnivå hos deltagarna 91. Ur sökandeundersökningen framgår också angående deltagarnas nöjdhet med sysselsättningsplatsen att 87 procent svarade att de var helt eller delvis nöjda hösten 2012, vilket är en ökning med 10 procentenheter från hösten 2011. Av deltagarna i jobboch utvecklingsgarantin som har eller har haft en sysselsättningsplats svarade 82 procent (2011: 79 procent) att de upplever arbetsuppgifterna meningsfulla. Våren 2011 infördes möjligheten för deltagarna i sysselsättningsfasen att ta del av arbetsmarknadsutbildning om den kan leda till arbete. Fram till december 2012 har antalet kvarstående deltagare per månad ökat till 1 009 personer i arbetsmarknadsutbildning (2011: 627) och 179 i förberedande utbildning (2011: 102). Andelen deltagare som fått arbete 90 dagar efter avslutad utbildning var fram till december 2012, 12 procent 92. Beslut om kortare tider på en sysselsättningsplats bidrar till en bättre kvalitet genom tätare uppföljningar och bättre dialog med anordnaren. Genomsnittstiderna visar att längden en deltagare varit på en sysselsättningsplats sjunkit från i snitt 269 dagar år 2010 till 190 dagar år 2012 (2011:209). Deltagare i sysselsättningsfasen som inte hade en sysselsättningsplats och därmed var internt placerade på Arbetsförmedlingen (även deltagare som anvisas till en arbetsmarknadsutbildning är under utbildningstiden internt placerade) utgjorde 21 procent av samtliga deltagare under 2012. Detta kan jämföras med år 2011 då andelen var 16 procent. Ökningen av antalet internt placerade beror bland annat på höjda kvalitetskrav på platser, kortare tider på sysselsättningsplatser, ett ökat antal byten av anordnare och att antalet deltagare som anvisats till arbetsmarknadsutbildning och därmed blivit internt placerade har ökat. 87 Källa: Arbetsförmedlingen: sökandeundersökning 2012. 88 Jämförande data saknas för 2010. 89 Se tabell 4 i Arbetsförmedlingens resultatutveckling. 90 Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätning 2012. Jämförande data saknas för 2010. 91 Källa: Arbetsförmedlingen; sökandeundersökning 2012. 92 Möjligheten till arbetsmarknadsutbildning infördes våren 2011, varför jämförande data för helår saknas.

40 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 bryta utanförskap Av totalt 10 801 arbetsplatser som tagit emot deltagare i sysselsättningsfasen 2012, återfinns nästan hälften hos stiftelser/ideella föreningar. Flertalet arbetsplatser har ett fåtal deltagare. Närmare 70 procent av arbetsplatserna har tagit emot en deltagare från sysselsättningsfasen och andelen arbetsplatser med två till fem deltagare är 20 procent. Uppföljning av anordnare sker minst varje halvår. Syftet med uppföljningen är att säkra att platserna håller den inriktning och kvalitet som överenskommits. Under hösten 2012 följdes 4 411 anordnare upp över hela landet, varav 3 428 genom ett personligt arbetsplatsbesök. Resultatet visar på felaktigheter i 36 fall, 12 ledde till avbrott där 28 deltagare påverkades. I 21 fall har oriktigheterna lett till korrigering. 93 Jobbgarantin för ungdomar 94 Syftet med jobbgarantin för ungdomar (UGA) är att korta ungdomars tid i arbetslöshet genom att hitta ett arbete eller påbörja alternativt återuppta en utbildning. Inledningsvis erbjuds fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning samt coachningsinsatser. I programmet ska deltagarna även vid behov erbjudas arbetspraktik, utbildning, stöd till start av näringsverksamhet och arbetslivsinriktad rehabilitering. Under 2012 har det skett 37 141 övergångar till arbete. Jämfört med 2011 är det en liten minskning. Antalet övergångar till utbildning under 2012 var 9 798 95. Figur 14: Antal deltagare i jobbgarantin för ungdomar Månadsvis, och andel i programmet av ungdomar som var arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd -24 år, januari 2010 till december 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Antal 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Antal UGA Andel i UGA Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 Jobbgarantin för ungdomar är det mest omfattande arbetsmarknadspolitiska programmet för ungdomar. Under 2012 har i genomsnitt 39 713 ungdomar varje månad tagit del av programmet. Detta är en ökning från 2011 men en nedgång från 2010 då motsvarande antal var 46 640. Som andel av samtliga ungdomar som varit arbetslösa eller deltagit i program med aktivitetsstöd är det en stadig minskning från 2010, då andelen var 47 procent, till 2012 då motsvarande andel var 40 procent. Av genomsnittligt antal deltagare i UGA 2012 var 44 procent kvinnor och 56 procent män. Andelen utrikesfödda var 16 procent och andelen med en funktionsnedsättning var 8 procent. Ungdomar med kort utbildning har svårt att konkurrera om jobben och får fortsatt längre arbetslöshetstider än andra ungdomar. En stor del av ungdomarna med kort utbildning bedöms också bli deltagare i UGA, och en del av dem senare i JOB. Utvecklingen månadsvis under året visas i figur 14. Antalet deltagare per handläggare i jobbgarantin för ungdomar har minskat från 80 hösten 2011 till 52 hösten 2012 96. Den ökade handläggartätheten har gett förutsättningar för att öka mötesfrekvensen. Mötesfrekvensen för deltagarna i jobbgarantin för ungdomar har ökat från 0,4 i juli 2012 till 0,9 december 2012 (helår 2012: 0,8, helår 2011: 0,6, helår 2010: 0,7). Utvecklingen av andelen deltagare i arbetsplatsförlagda aktiviteter är positiv och har ökat månad för månad under hela 2012 jämfört med motsvarande månader 2011. Andelen deltagare uppgick i december till 35 procent. Av deltagarna i jobbgarantin för ungdomar uppgav 54 procent att de är mycket eller ganska nöjda med programmet som helhet (2011: 54 procent). Andelen varken nöjda eller missnöjda var 34 procent (2011: 33 procent) och 13 procent (2011: 13 procent) var ganska eller mycket missnöjda. Vidare svarade 64 procent (2011: 53 procent) att aktiviteterna varit ganska eller mycket bra anpassade till deras behov. 97 Antalet timmar i genomsnitt som deltagare varit sysselsatt i aktivitet hos Arbetsförmedlingen inklusive kompletterande aktör och eget jobbsökande har ökat från 14 timmar i veckan våren 2012 till 17 timmar hösten 2012 (2011:13) 98. Insatser och program för personer med funktionsnedsättning I redogörelsen av insatser och program som är särskilt reserverade för personer med funktionsnedsättning ingår lönebidrag och andra subventionerade anställningar; här ingår också tillfälliga arbetsmarknadssatsningar för personer som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion och Samhall AB. Vidare redovisas särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS), arbetshjälpmedel, personligt 93 Källa: Arbetsförmedlingen; anordnaruppföljning. 94 Om inte annat anges är uppgifter under denna rubrik hämtade från Arbetsförmedlingens datalager. 95 Se vidare Arbetsförmedlingens resultatutveckling. 96 Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätning 2012. 97 Källa: Arbetsförmedlingen; sökandeundersökning 2012. 98 Jämförande data för 2010 saknas.

innebär att få arbetsgivare kompenseras fullt ut för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Den bidragsgrundande lönekostnaden har legat på samma nivå sedan 2007 vilket tillsammans med att det allmänna löneläget ökat leder till en urholkning av lönestödet. Att arbetsgivare inte ges full kompensation för den anställdes nedsatta arbetsförmåga försvårar möjligheten att finna subventionerade anställningar. Bidragsnivån för övriga subventionerade anställningar har ökat något jämfört med 2011. Under 2012 var den genomsnittliga bidragsnivån för offentligt skyddad anställning (OSA) 74,7 procent (2011: 74,3 procent, 2010: 73,9 procent), för utvecklingsanställning 77,2 procent (2011: 76,9 procent, 2010: 76,2 procent) och för trygghetsanställning 67,7 procent (2011: 67,4 procent, 2010: 67,8 procent). 101 Genomgående präglas anställningarna med stöd för personer med funktionsnedsättning av en ojämn könsfördelning. Män är överrepresenterade i samtliga typer av lönestöd och totalt är 60 procent av de med en anställning med lönestöd män och 40 procent kvinnor. En förklaring till att män är överrepresenterade i exempelvis anställning med lönebidrag kan vara att dessa anställningar framförallt finns i branscher som traditionellt är mansdominerade och att anställningar med lönebidrag är relativt sett mindre vanligt förekommande i offentlig sektor där kvinnor är överrepresenterade. Vidare kan en förklabryta utanförskap arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 41 Tabell 13: Särskilda insatser för arbetssökande med funktionsnedsättning 99 Antal anställda i genomsnitt, summa nya under året samt antal övergångar till arbete utan stöd. I genomsnitt (andel inom parantes), 2008 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Kvarstående (snitt per månad) 2008 2009 2010 2011 2012 Lönebidrag 57 110 50 570 46 725 45 936 44 094 Offentligt skyddat arbete 4 731 4 448 4 446 4 334 4 208 Utvecklingsanställning 2 524 1 908 2 463 3 280 3 818 Trygghetsanställning 6 018 9 910 13 902 17 694 20 995 Totalt 70 383 66 835 67 535 71 244 73 115 Nya Lönebidrag 19 856 16 536 19 680 20 782 19 655 Offentligt skyddat arbete 1 918 1 716 1 839 1 907 1 808 Utvecklingsanställning 2 818 2 493 3 653 4 403 5 171 Trygghetsanställning 4 967 6 185 6 683 6 950 8 742 Totalt 29 559 26 930 31 855 34 042 35 376 Till arbete utan stöd Lönebidrag 3 266 (5,7) 2 537 (5,0) 2 034 (4,4) 2 165 (4,7) 2 094 (4,7) Offentligt skyddat arbete 112 (2,4) 64 (1,4) 62 (1,4) 74 (1,7) 69 (1,6) Utvecklingsanställning 608 (24,1) 167 (8,8) 89 (3,6) 164 (5,0) 178 (4,7) Trygghetsanställning 121 (2,0) 96 (1,0) 172 (1,2) 223 (1,3) 349 (1,7) Totalt 4 107 (5,8) 2 864 (4,3) 2 357 (3,5) 2 626 (3,7) 2 690 (3,7) biträde och särskilt stöd till start av näringsverksamhet som är särskilt avsedda för personer med funktionsnedsättning. Lönebidrag och andra subventionerade anställningar 100 Som framgår av tabell 13 har antalet subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning ökat under 2012 jämfört med 2011. Den totala genomsnittliga ökningen var 1 871 personer eller cirka 3 procent. Sammansättningen av de olika lönestöden har förändrats de senaste åren genom att antalet trygghetsanställningar ökar och antalet lönebidrag minskar. Denna utveckling har fortsatt under 2012 där antalet trygghetsanställningar har ökat med 3 301 personer eller cirka 19 procent. En förklaring till ökningen av antalet trygghetsanställningar är att om en anställd med lönebidrag har fortsatt hög grad av nedsättning i arbetsförmågan som också kan bedömas bli långvarig, ska det övervägas om stödformen trygghetsanställning är ett bättre alternativ. Den genomsnittliga bidragsnivån för anställningar med lönebidrag under 2012 var 65,1 procent (2011: 64,0 procent, 2010: 62,5 procent) vilket är 1,1 procentenheter högre jämfört med föregående år och den maxnivå på 64 procent som angivits i regleringsbrevet för 2012. Den högsta bidragsgrundande lönekostnaden för lönestöd är idag 16 700 kronor vilket 99 Uppgifterna i 2012 års redovisning skiljer sig från föregående års redovisning, beroende på skillnader i framtagning av data, principen för månadsstatistik. Mer information ges i Appendix. 100 Om inte annat anges är uppgifter under denna rubrik hämtade från Arbetsförmedlingens datalager. 101 Källa: Arbetsförmedlingen; programindikatorer (PRI).

42 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 bryta utanförskap ring vara att män med funktionsnedsättning överlag har sämre förutsättningar att få arbete utan lönestöd, bland annat beroende på lägre utbildningsnivå. Som framgår i kapitlet Arbetsförmedlingens resultatutveckling 102 har antalet övergångar till arbete för personer med funktionsnedsättning ökat under 2012 jämfört med 2011. Enligt tabell 13 är dock andelen som gått från en anställning med lönestöd till ett osubventionerat arbete oförändrad jämfört med 2011. Kravet i regleringsbrevet för 2012 att andelen personer som går från en anställning med lönebidrag till osubventionerat arbete ska öka har inte uppfyllts under året. 103 Successivt ökade krav på arbetsmarknaden i kombination med att många personer har en varaktig nedsättning av arbetsförmågan gör att en övergång till ett osubventionerat arbete försvåras. Tillfälliga arbetsmarknadssatsningar för personer som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion År 2012 infördes två nya, tillfälliga arbetsmarknadssatsningar: Kulturarvslyftet och utvecklingsanställning hos Samhall AB. Målgruppen för båda insatserna är personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som har lämnat sjukförsäkringen och deltagit i programmet arbetslivsintroduktion. 104 Anställningsformen är utvecklingsanställning där personen ges möjlighet att utveckla sin arbetsförmåga efter en lång tids frånvaro från arbetsmarknaden. Kulturarvslyftet syftar till att erbjuda personer som har lämnat sjukförsäkringen en meningsfull och utvecklande sysselsättning samt att bygga upp kunskap om, vårda och tillgängliggöra kulturarvet och kulturmiljön. 174 personer har fått en utvecklingsanställning inom ramen för kulturarvslyftet år 2012. Bland arbetsgivarna finns bland annat muséer, kommuner och hembygdsföreningar. Under 2012 har antalet arbetsgivare som anordnat projekt inom kulturarvslyftet varit lägre än förväntat. Utvecklingsanställning hos Samhall AB innebär att personer som har lämnat sjukförsäkringen får möjlighet att pröva och utveckla sin arbetsförmåga hos Samhall AB. Under 2012 har 1 108 personer fått en utvecklingsanställning hos Samhall AB. Samhall AB Arbetsförmedlingen svarar för alla anvisningar till skyddade anställningar inom Samhall AB. Vid slutet av 2012 var 19 148 personer med funktionsnedsättning anställda i Samhall AB:s kärnuppdrag (2011: 18 641, 2010: 18 414) 105. I regleringsbrevet för 2012 anges att 40 procent av de som anställs hos Samhall AB ska komma från de prioriterade grupper som Samhall AB och Arbetsförmedlingen enats om 106. Detta mål har uppnåtts under 2012. Enligt tabell 14 har antalet personer hos oss på Arbetsförmedlingen som var ombytessökande hos Samhall AB minskat med 138 personer under 2012 jämfört med föregående år. Andelen ombytessökande som övergick till en osubventionerad anställning har ökat jämfört med 2011. Tabell 14: Antal arbetssökande vid Arbetsförmedlingen som avaktualiserats till Samhall AB, antal ombytessökande från Samhall AB samt andel ombytessökande som har övergått till arbete utan stöd 2008 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Antal avaktualiserade till Samhall 2008 2009 2010 2011 2012 Män 728 786 562 1 012 1 184 Kvinnor 645 611 446 712 865 Totalt 1 373 1 397 1 008 1 724 2 049 Antal ombytessökande Samhall Män 1 206 1 364 1 401 1 605 1 513 Kvinnor 950 1 096 1 121 1 288 1 242 Totalt 2 156 2 460 2 522 2 893 2 755 Övergångar från Samhall till arbete utan stöd Män 0,89 0,81 0,86 0,88 1,34 Kvinnor 1,09 1,10 0,86 0,86 1,13 Totalt 0,97 0,94 0,86 0,87 1,25 102 Se tabell 4 i årsredovisningen kapitel Arbetsförmedlingens resultatutveckling. 103 Med övergång till arbete avses andelen i genomsnitt per månad av samtliga i insatsen. 104 I målgruppen för Kulturarvslyftet ingår även personer som omfattas av insatser i samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och som har mindre än tolv månader kvar av dagar med sjukpenning/rehabiliteringspenning eller tidsbegränsad sjukersättning. 105 Källa: Samhall. Uppgifterna för 2011 är ändrade jämfört med årsredovisningen 2011 på grund av reviderade uppgifter från Samhall. 106 De prioriterade grupperna på Samhall AB är personer med psykisk funktionsnedsättning, generella inlärningssvårigheter, neuropsykologisk funktionsnedsättning, personer med mer än en funktionsnedsättning som tillsammans medför omfattande nedsättning av arbetsförmågan och personer, främst unga under 30 år, som deltar i sysselsättningsfasen inom jobboch utvecklingsgarantin och har funktionsnedsättning.

bryta utanförskap arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 43 Andra insatser för personer med funktionsnedsättning Som ett komplement eller ett alternativ till ett lönestöd vid en anställning kan Arbetsförmedlingen ge stöd till arbetshjälpmedel på arbetsplatsen, stöd till personligt biträde, särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) eller särskilt stöd vid start av näringsverksamhet. SIUS innebär att en arbetssökande med funktionsnedsättning får stöd under introduktionstiden och den första anställningstiden på en arbetsplats. Uppföljningsstöd lämnas också under minst ett år efter att en anställning påbörjats. Antalet SIUSkonsulenter har ökat under året. I slutet av 2012 var 699 SIUS-konsulenter anställda på Arbetsförmedlingen vilket är en ökning med 12 procent eller 73 medarbetare jämfört med utgången av 2011 (2011: 626, 2010: 520) 107. Enligt tabell 15 har antalet arbetssökande som fått ett individuellt stöd av en SIUS-konsulent ökat. Under 2012 omfattades 8 405 personer av insatsen vilket är en ökning från föregående år med 2 232 personer. Ett nytt systemstöd för uppföljning av SIUS har implementerats under 2012. Systemstödet kommer ge bättre möjligheter att följa SIUS-verksamheten i de olika stegen från introduktion till avslutad insats. Tabell 15: Stöd till arbetshjälpmedel, personligt biträde och andra insatser för personer med funktionsnedsättning 108 Antal personer, 2008 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Arbetshjälpmedel 2008 2009 2010 2011 2012 Män 1 802 1 768 2 109 2 500 2 772 Kvinnor 2 612 2 756 3 426 3 885 4 193 Totalt 4 414 4 524 5 535 6 385 6 965 Personligt biträde Män 3 468 4 024 5 207 6 682 8 538 Kvinnor 2 065 2 536 3 419 4 769 6 241 Totalt 5 533 6 560 8 626 11 451 14 779 SIUS Män 1 789 1 812 2 730 3 516 4 810 Kvinnor 1 339 1 385 1 928 2 657 3 595 Totalt 3 128 3 197 4 658 6 173 8 405 Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet Män 206 232 293 277 259 Kvinnor 268 287 364 392 394 Totalt 474 519 657 669 653 Stöd till arbetshjälpmedel på arbetsplatsen avser både individuella arbetshjälpmedel som beviljats personer med funktionsnedsättning och särskilda anordningar på arbetsplatsen som beviljats arbetsgivaren. Enligt tabell 15 har 6 965 personer under 2012 berörts av ett sådant stöd, vilket motsvarar en ökning på cirka 9 procent sedan föregående år. Av dem som beviljas stöd till arbetshjälpmedel ökar såväl antal som andel med psykisk funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter vilket speglar att antalet och andelen personer med dessa funktionsnedsättningar ökar på Arbetsförmedlingen. Vid stöd av personligt biträde får arbetsgivaren kompensation för merkostnader till följd av att arbetsplatsen avdelar personal för stöd till en person med funktionsnedsättning. Insatsen kan också lämnas till bland annat den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och till studerande som deltar i skolans arbetslivsorientering. Antalet personer som beviljas stöd till personligt biträde har ökat under ett antal år. 2012 omfattades 14 779 personer, vilket är en ökning med 3 328 personer jämfört med 2011. Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet är bidrag till en arbetslös person med funktionsnedsättning som startar egen näringsverksamhet. Antalet personer som har fått del av stödet har minskat något under 2012 jämfört med 2011. Utöver det som redovisas i kapitlet ovan har Arbetsförmedlingen i enlighet med regleringsbrevet för 2012 inkommit med särskilda återrapporter till regeringen: 1) Insatser för att bryta långvarig arbetslöshet (15 juni 2012 109, 22 februari 2013) 9) Utvecklingsanställning hos Samhall AB (15 juni 2012, 22 februari 2013) 10) Kulturarvslyftet (15 juni 2012, 22 februari 2013) 107 Källa: Arbetsförmedlingen; Palasso. Uppgifterna för 2011 är ändrade jämfört med årsredovisningen 2011 på grund av retroaktiva korrigeringar. 108 Uppgifterna i 2012 års redovisning skiljer sig från föregående års redovisning, beroende på skillnader i framtagning av data, principen för månadsstatistik. Mer information ges i Appendix. 109 Vid detta tillfälle ingick denna återrapportering i samlad återrapport 1, 3, 6 och 14.

varaktigt öka sysselsättningen arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 45 Varaktigt öka sysselsättningen Såväl antal som andel sysselsatta av befolkningen har ökat varje år sedan 2010, och antalet är högre 2012 än 2008. På grund av det växande antalet arbetssökande som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden har yrkesinriktningen på våra arbetsmarknadsutbildningar ändrats. Främst är det utbildningar inom kontor och lager samt kundservice som har ökat medan industri- och hantverksutbildningarna har minskat. Kapitlet börjar med en redovisning av sysselsättningens utveckling och en beskrivning av Arbetsförmedlingens insatser för att öka sysselsättningen. Vidare beskrivs hur vi bidrar till den yrkesmässiga- och geografiska rörligheten på arbetsmarknaden. Kapitlet avslutas med en resultatdel som visar antal och andel deltagare i arbete 90 dagar efter program. Utgångspunkter Vi ska enligt förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt. Vårt viktigaste bidrag till att varaktigt öka sysselsättningen är hög kvalitet på matchningen och effektiva insatser för att bryta utanförskapet. Det arbetet stöds genom rörlighetsstimulerande och kompetensutvecklande insatser. Sysselsättningens utveckling Arbetsförmedlingen har ett uppdrag i att rusta de arbetssökande så att jobbchanserna ökar samt att inkludering på arbetsmarknaden uppnås. Det ska finnas en tydlig planering som vid behov innebär en kedja av aktiviteter med ett tydligt fokus på arbete för arbetssökande som riskerar långa tider i arbetslöshet. I tabell 16 redovisas några huvuddrag i sysselsättningsökningen. Sysselsättningen 110 har fortsatt att öka under 2012. Det innebär att såväl antal sysselsatta som andelen sysselsatta av befolkningen (sysselssättningsgraden) har ökat varje år sedan 2010. Antal sysselsatta var också högre 2012 än 2008, medan sysselsättningsgraden minskat något mellan dessa år. Vidare framgår att sysselsättningsgraden ökat i åldrarna över 45 år, medan en minskning skett i åldrarna under 35 år. 110 Sysselsatta omfattar enligt AKU följande grupper: personer som under en viss vecka (referensveckan) utförde något arbete (minst en timme), antingen som avlönade arbetstagare, som egna företagare (inklusive fria yrkesutövare) eller oavlönade medhjälpare i företag tillhörande make/maka eller annan medlem av samma hushåll.

46 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 varaktigt öka sysselsättningen Tabell 16: Antal och andel av befolkningen som är sysselsatta Efter ålder och kön, 2008-2012 Källa: SCB, AKU 2008 2009 2010 2011 2012 Antal 16-64 (1000-tal) 4 484,1 4 380,8 4 394,8 4 490,5 4 501,7 Andel 16-64 75,7 73,5 73,4 74,8 74,9 Antal 15-74 (1000-tal) 4 593,0 4 498,7 4 523,7 4 625,9 4 657,1 Andel 15-74 66,8 64,7 64,4 65,4 65,5 Ålder 15-19 23,1 20,1 20,1 20,8 19,5 20-24 62,9 57,3 57,4 59,6 57,9 25-34 84,0 81,0 80,3 81,5 80,7 35-44 88,9 87,1 86,7 87,5 88,2 45-54 86,2 84,8 84,7 86,0 86,5 55-64 70,3 70,1 70,6 72,2 73,1 65-74 12,1 12,5 13,2 13,4 14,9 Kön, 16-64 år Män 78,1 75,5 75,8 77,1 76,8 Kvinnor 73,2 71,4 70,8 72,4 72,9 Som framgår av tabell 17 har arbetskraftsdeltagandet i den svenska ekonomin ökat under de senaste åren. Detta ska ses mot bakgrund av regeringens ambitioner att öka utbudet av arbetskraft bland grupper som stått längre ifrån arbetsmarknaden. Denna utveckling har varit förenad med stigande antal sysselsatta, om än i varierande takt, framför allt beroende på konjunkturvariationer. I ett längre perspektiv, sett över 2000-talet hittills, har antalet personer i arbetskraften i stort sett ökat i takt med befolkningstillväxten i arbetsföra åldrar. Befolkningen har ökat med 378 000 personer och arbetskraften med 357 000 personer. Antalet sysselsatta har ökat med 243 000. Sysselsättningstillväxten var, som framgår av tabellen, relativt liten under perioden 2001 2005 mindre än tillskottet i arbetskraften, som i sin tur var mindre än befolkningstillväxten. Under perioden från och med 2005 har sysselsättningstillväxten dock varit mer i nivå med tillskottet av arbetskraft. Sysselsättningsgraden har stigit mellan 2005 och 2012. Även om man bara ser till perioden 2008 2012, som berörts både av den djupa ekonomiska krisen 2008 2009 och en ny dämpning under 2012, har tillskottet i arbetskraften varit större än befolkningstillväxten. Även med svaga konjunkturer under delar av perioden har antalet sysselsatta ökat. Tabell 17: Utveckling av sysselsättning, sysselsättningsgrad, befolkningsutveckling och tillskott i arbetskraften 2001-2012, 16-64 år, avrundade tusental Källa: SCB, AKU Period Utveckling åren 2001 2005 Utveckling under respektive period Sysselsättningen har ökat med 4 000 Sysselsättningsgrad 2001/2005 75,8/73,9 Befolkningen har ökat med 138 000 Tillskottet i arbetskraften 84 000 Utveckling åren 2005 2012 Sysselsättningsökning 239 000 Sysselsättningsgrad 2005/2012 73,9/74,9 Befolkningen har ökat med 240 000 Tillskottet i arbetskraften 273 000 Utveckling åren 2008 2012 Sysselsättningsökning 18 000 Sysselsättningsgrad 2008/2012 75,7/74,9 Befolkningen har ökat med 87 000 Tillskottet i arbetskraften 118 000

varaktigt öka sysselsättningen arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 47 Tabell 18 nedan belyser anställningsförhållanden i andel och antal. Såväl tillsvidareanställningar som tidsbegränsade anställningar har ökat från 2008 till 2012, medan antalet egna företagare har minskat något. Från 2011 till 2012 har antal och andel tillsvidareanställda ökat. Tabell 18: Anställningsförhållande Andel (procent) och antal (tusental), 2008 2012, 16 64 år Summeringen av avrundade andelar kan ge differens på totalen Källa: SCB, AKU Anställningsförhållande 2008 2009 2010 2011 2012 Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Tillsvidareanställda 76,3 3 419,5 76,9 3 368,5 75,8 3 329,8 75,7 3 398,7 76,4 3 438,5 Tidsbegränsat anställda 14,2 637,3 13,3 584,6 14,3 627,1 14,9 667,6 14,3 642,9 Eget företag 9,5 427,2 9,8 427,7 10,0 437,8 9,4 424,2 9,3 420,4 Årets verksamhet och resultat Arbetsförmedlingens insatser för ökad sysselsättning Arbetsförmedlingens insatser för varaktigt ökad sysselsättning ska vara långsiktiga, men anpassas samtidigt efter läget på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att vi stimulerar geografisk och yrkesmässig rörlighet för att öka arbetskraftsdeltagandet och minska strukturarbetslösheten. Nedan beskrivs ett antal specifika områden där vi på Arbetsförmedlingen bidrar till att varaktigt öka sysselsättningen: Bedömning av arbetsmarknadens funktionssätt och behov av kompetens Kompetensutvecklande insatser Rörlighetsfrämjande insatser Stöd vid start av näringsverksamhet Jämställdhet, mångfald och LIKA-integrering Bedömning av arbetsmarknadens funktionssätt och behov av kompetens Arbetsförmedlingen gör grundliga analyser av arbetsmarknadens funktionssätt och hur detta påverkas av de insatser vi gör. Dessa analyser publiceras i den årliga arbetsmarknadsrapporten. God kunskap om arbetsgivarnas rekryteringsbehov och om kompetensen hos de arbetssökande är nödvändigt för en effektiv förmedlingsverksamhet. Två gånger per år publicerar vi arbetsmarknadsprognoser arbetsmarknadsutsikterna. Prognosarbetet inkluderar Yrkesbarometern, som innehåller yrkesprognoser på ett års sikt, och riks- och länsprognoser som inkluderar intervjuer med privata och offentliga arbetsgivare angående exempelvis antal sysselsatta, framtida rekryteringsbehov och kapacitetsutnyttjande. Prognoserna och prognosarbetet är ett viktigt underlag för vår verksamhetsplanering, dimensionering och inriktning av arbetsmarknadsutbildning. Kompetensutvecklande insatser För att kompetensutveckla arbetssökande kan vi bland annat erbjuda dem utbildningar och praktik. Genom utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden bidrar vi till bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande. Arbetsmarknadsutbildning ska vara kort och tydligt inriktad mot aktuell efterfrågan som inte kan tillgodoses via det reguljära utbildningsväsendet. Med arbetsmarknadsutbildning avses yrkesinriktad utbildning som syftar till att stärka den enskilde arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Antalet arbetssökande som tagit del av arbetsmarknadsutbildning har ökat kontinuerligt sedan 2010 111. Samtidigt har mixen av yrkesinriktningen inom arbetsmarknadsutbildningarna ändrats och anpassats till det växande antalet arbetssökande som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, se tabell 19 nedan. Utbildningar till yrke inom kontor och lager samt kundservice har ökat avsevärt medan utbildningar till yrken inom maskin- och processoperatörsarbete samt tillverkning och hantverk har minskat i andel. Kvinnor som genomgår arbetsmarknadsutbildning dominerar i utbildningar till yrken inom vård och omsorg, kundservice samt kontor och lager. Män dominerar inom tillverkning och hantverk, transport samt maskin- och processoperatörsarbete. År 2012 var cirka 60 procent av de som genomgått arbetsmarknadsutbildning män och 40 procent kvinnor. 111 Se kapitel Arbetsförmedlingens resultatutveckling.

48 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 varaktigt öka sysselsättningen Tabell 19: Arbetsmarknadsutbildning fördelat på yrkesinriktning Årsmedeltal 2008-2012 (procent) och könsfördelning 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Yrkesinriktning 2008 2009 2010 2011 2012 Män Kvinnor Datateknik 1,1 0,8 0,5 0,9 1,4 2,1 0,4 Teknik och naturvetenskap 1,4 1,8 3,0 2,8 1,3 1,5 1,0 Kultur och media 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 0,4 Ekonomi, försäljning och samhällsvetenskap 2,9 1,7 1,6 2,9 3,3 2,4 4,7 Pedagogik 0,7 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Vård och omsorg 13,0 10,3 10,4 9,2 10,3 3,7 20,3 Kontor och lager 3,9 3,1 5,4 7,0 8,5 3,8 15,6 Kundservice 1,8 1,6 11,0 15,5 15,0 7,3 26,7 Restaurang 6,2 7,6 6,8 7,0 6,1 4,4 8,8 Bygg och anläggning 10,6 7,9 6,0 5,0 5,9 9,1 1,0 Tillverkning och hantverk 24,1 27,4 21,7 18,8 17,0 25,3 4,5 Maskin och processoperatör 17,1 17,6 12,7 12,2 10,3 13,8 5,1 Transport 16,1 19,0 16,8 14,6 15,6 22,2 5,6 Övriga yrkesutbildningar 1,1 1,0 3,7 3,8 5,0 4,3 6,0 Totalt (summering av avrundade delar kan ge differens) 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Arbetssökande kan också erbjudas praktik hos en arbetsgivare. Huvudsyftet med praktik är att stärka individens möjligheter att få ett arbete och används för att ge en person yrkesorientering, yrkespraktik, arbetslivserfarenhet eller för att behålla och stärka yrkeskomptensen. Efter ett par års nedgång har antalet deltagare i praktik stabiliserats och till och med ökat 2012 jämfört med 2011, vilket bedöms positivt för att möta försvagningen på arbetsmarknaden 112. Rörlighetsfrämjande insatser Arbetsförmedlingen bidrar till yrkesmässig rörlighet genom att erbjuda arbetssökande arbetsmarknadsutbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden, vilket berördes tidigare i avsnittet. Vi bidrar till geografiskt rörlighet genom att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring, vilket redogörs i kapitlet Arbetslöshetsförsäkringen en omställningsförsäkring. För att uppmuntra arbetssökande att pendla eller flytta när arbetsmarknaden på hemorten är kärv, har Arbetsförmedlingen möjlighet att bevilja flyttningsbidrag 113. Intervjuresa kan lämnas till en arbetssökandes som ska på anställningsintervju på annan ort (om besöket bedöms nödvändigt för att en anställning ska komma till stånd). Bohagstransport kan beviljas arbetssökande som varit inskriven som arbetssökande minst sex månader. Pendlingsstöd avser dag- och veckopendling. Flyttningsbidragen syftar till att stimulera geografisk rörlighet och öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har också möjlighet att bevilja programresor och utredningsresor för att underlätta deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller som förberedelse inför en rehabiliteringsinsats. I tabell 20 presenteras antal beslut om flyttningsbidrag inom Sverige. Intervjuresor och programresor står för de största volymerna. Antal beslut om programresa och intervjuresa har ökat under 2012 jämfört med föregående år. Tabell 20: Antal beslut om flyttningsbidrag 2009 2012 114 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Restyp 2009 2010 2011 2012 Dagpendling 749 1 247 1 268 1 638 Veckopendling 1 786 2 431 2 214 1 680 Bohagstransport 887 1 161 1 070 891 Intervjuresa 23 654 30 148 27 418 32 159 Programresa 44 249 64 041 50 604 60 524 Utredningsresa 4 076 4 888 4 535 5 275 Stöd vid start av egen näringsverksamhet Arbetsförmedlingen stimulerar eget företagande genom att bevilja arbetssökande stöd vid start av egen näringsverksamhet. Syftet med stödet till start av näringsverksamhet är att bidra till ökad sysselsättning genom att ge arbetslösa bidrag till försörjningen under inledningsskedet av verksamheten. 112 Se kapitel Arbetsförmedlingens resultatutveckling. 113 Flyttningsbidrag består av intervjuresor, bohagstransport och pendlingsstöd. 114 Uppgiften avseende veckopendling 2010 är korrigerad i förhållande till föregående års redovisning då denna var felaktig.

varaktigt öka sysselsättningen arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 49 Stödet lämnas till arbetssökande som bedöms ha goda förutsättningar att driva företag och om verksamheten bedöms få en tillfredsställande lönsamhet och ge varaktig sysselsättning. Vid en fördjupad analys framgår att både under 2011 och första halvåret 2012 var antalet beslut om stöd vid start av näringsverksamhet färre än ett år tidigare, men under senare delen av 2012 har antalet stöd varit något fler än under motsvarande period 2011 115. Antal och andel i arbete efter program Antal och andel av deltagare som hade arbete 90 dagar efter avslutat program presenteras i tabell 21. Liksom tidigare år har sysselsättningen varit högst efter stöd till start av näringsverksamhet. Det tyder på att satsningen på eget företagande ofta är framgångsrik och att stödet har en positiv effekt. Andelen i arbete 90 dagar efter arbetsmarknadsutbildning är lägre 2012 än under åren närmast dessförinnan. En förklaring till denna utveckling är troligen konjunkturdämpningen under 2012 som påverkat nyrekryteringen negativt och därmed gjort det något svårare att hitta jobb för de nyutbildade. Andelen i arbete är något högre efter praktikprogrammen än efter arbetsmarknadsutbildningen. 116, 117 Tabell 21: Antal personer och andel i arbete 90 dagar efter avslutat program Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 2012 Lämnat till arbete Andel av samtliga som avslutat Antal program Därav till arbete utan stöd med stöd Nystartsjobb 2011 2010 Andel av samtliga som avslutat program Andel av samtliga som avslutat program Stöd till start av näringsverksamhet 4 156 84,0 83,3 0,2 0,5 86,8 85,6 Instegsjobb 2 316 46,8 9,0 0,4 37,4 50,1 50,3 Särskilt anställningsstöd 2 127 43,4 7,8 5,0 30,6 47,1 46,4 Arbetspraktik 9 905 39,8 18,3 9,9 11,5 41,1 42,5 Praktisk kompetensutveckling 1 324 39,6 22,4 6,6 10,6 44,1 44,2 Prova-på-plats 1 162 34,8 11,9 13,5 9,3 35,4 33,2 Arbetslivsinriktad rehabilitering 10 327 32,5 7,4 22,4 2,6 31,0 29,6 Arbetsmarknadsutbildning 4 755 29,4 21,6 2,2 5,6 35,6 37,8 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning 91 13,4 8,1 4,0 1,3 23,7 21,0 Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling 1 126 12,9 5,6 5,2 2,0 12,5 10,7 Förberedande utbildning 3 901 11,4 6,8 2,6 2,1 11,1 12,5 Arbetslivsintroduktion 1 150 9,8 5,8 3,3 0,7 8,7 10,2 Fördjupad kartläggning och vägledning 524 6,8 3,4 2,8 0,6 7,1 6,7 Jämställdhet, mångfald och LIKA integrering Arbetsförmedlingen bedriver en systematisk jämställdhets- och LIKA integrering 118. Det innebär att vi i såväl det personalpolitiska arbetet som det arbetsmarknadspolitiska uppdraget ska förebygga och motverka diskriminering. Arbetsförmedlingen har under året genomfört ett flertal insatser i riktning mot ökad jämställdhet och mångfald. Nedan följer några exempel på detta. Arbetsförmedlingen har under 2012 bedrivit särskilda satsningar för romer. Vi har tagit fram en webbaserad utbildning om romsk inkludering på arbetsmarknaden samt påbörjat pilotverksamhet i fem kommuner. Det är ett regeringsuppdrag enligt strategin för romsk inkludering 2012 2032. Fem brobyggare har anställts för att sprida information och kunskap bland romer om den service och det stöd som vi kan erbjuda. Brobyggarna ska även fånga upp synpunkter från målgruppen för att utveckla vår service samt sprida goda exempel och erfarenheter. De särskilda satsningarna motiveras av att det är den nationella minoritet som i jämförelse befinner sig längst ifrån arbetsmarknaden. Under perioden oktober 2011 till september 2012 var Arbetsförmedlingen projektägare till det Stockholmsbaserade ESF-projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden. Projektets syfte var att utbilda arbetsgivare och anställda om romernas 115 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 116 Tabellen skiljer sig från motsvarande redovisning i förra årets årsredovisning genom att deltagare i garantierna inte ingår. Det innebär till exempel att resultaten för arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning inte inkluderar personer som fått arbetsmarknadsutbildning eller förberedande utbildning inom garantierna. Vidare har ett antal program tagits bort jämfört med 2011 års årsredovisning. 117 Beräknas utifrån de som avslutat programmet under perioden oktober året innan till och med september under året. 118 LIKA-integrering innebär integrering av samtliga sju diskrimineringsgrunder.

50 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 varaktigt öka sysselsättningen historia, kultur, identitet samt den diskriminering romer kan bli utsatta för på arbetsmarknaden och vad som kan göras för att eliminera den. Projektet har tagit fram en webbutbildning som har kompletterats med anknytande seminarier och projektets resultat har sammanställts i rapporten Tillsammans för romsk inkludering. Rapporten har även översatts till engelska för spridning på europeisk nivå. Under 2012 har en webbaserad utbildning för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för alla anställda tagits fram. Utbildningen utgår ifrån de sju diskrimineringsgrunderna och har ett normkritiskt perspektiv. Det har även tagits fram en broschyr som vänder sig till externa aktörer. Arbetsförmedlingen medverkade i Stockholms Pridefestival och svarade bland annat på frågor om verksamheten och arrangerade seminarier kring CV-skrivning, start av näringsverksamhet och utlandsjobb. Dessutom arrangerade vi ett panelsamtal för arbetsgivare i Kulturhuset. Utöver det som redovisas i kapitlet ovan har Arbetsförmedlingen i enlighet med regleringsbrevet för 2012 inkommit med särskilda återrapporter till regeringen: 17 b ii) Flyttningsbidrag, tertialrapporter 17 d) Arbetsmarknadsrapport (1 juni2012) 17 e) Arbetsmarknadspolitiska program 2011 (1 maj 2012) 13) Strategi för ökade informationsinsatser om arbetskraftsinvandring från tredjeland (15 oktober 2012)

arbetslöshetsförsäkringen en omställningsförsäkring arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 53 Arbetslöshetsförsäkringen en omställningsförsäkring I mars 2007 uppbar 66 procent av de öppet arbetslösa arbetslöshetsersättning, men därefter sjönk andelen stadigt och bottnade på 36 procent sommaren 2011. I september 2012 hade andelen ökat till 38 procent. Under 2012 införde vi indikatorer som syftar till att ge en tydligare bild av kontrollfunktionens utveckling. Kapitlet inleds med en beskrivning av vårt uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen och hur vi ser till att våra medarbetare har god kunskap om uppdraget och villkoren inom arbetslöshetsförsäkringen. Därefter följer statistik om underrättelser till arbetslöshetskassorna och uppföljning av anvisningar till lediga arbeten. Kapitlet avslutas med en beskrivning av våra åtgärder för att förbättra regeltillämpningen, reformer i arbetslöshetsförsäkringen och måluppfyllelse samt ett avsnitt om Arbetsförmedlingens uppdrag kring samordningen av EU-ländernas sociala trygghetssystem. Utgångspunkter Av instruktionen för Arbetsförmedlingen (2007:1030) framgår att det är Arbetsförmedlingens uppdrag att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. Ersättning betalas ut som dagpenning i form av grundbelopp eller inkomstrelaterad ersättning, beroende på vilken del av försäkringen som är tillämplig. För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste den arbetssökande uppfylla villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. För rätt till inkomstrelaterad ersättning ska den arbetssökande dessutom ha varit medlem i en arbetslöshetskassa så länge att han eller hon uppfyller ett medlemsvillkor. Den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa eller inte har varit medlem tillräckligt länge, men som i övrigt uppfyller villkoren, kan få ersättning enligt grundförsäkringen. Arbetslöshetsersättning får betalas ut till arbetssökande som är helt eller delvis arbetslösa. Enligt figur 15 uppbar cirka 66 procent av de öppet arbetslösa arbetslöshetsersättning i mars 2007. Andelen minskade därefter till som lägst cirka 36 procent i augusti 2011. I september 2012 hade andelen ökat till cirka 38 procent.

54 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetslöshetsförsäkringen en omställningsförsäkring 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 15: Andelen öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda som uppbär arbetslöshetsersättning Mars 2007 september 2012 119 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Öppet arbetslösa Del dsarbetslösa Tillfälligt manställda Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen Arbetsförmedlingen ska säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. I uppdraget ingår också att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Arbetsförmedlingen ger de arbetssökande information om arbetslöshetsförsäkringens allmänna villkor och kontrollerar om den som begär ersättning uppfyller dessa. Vi stödjer också den arbetssökande att själv vara aktiv i sitt arbetssökande. På så sätt säkerställer vi att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Vi ska också lämna information till berörd arbetslöshetskassa om bland annat datum för den arbetssökandes anmälan, avanmälan och om förhållanden som kan påverka hans eller hennes rätt till arbetslöshetsersättning. På så sätt motverkar vi bidragsbrott och felaktiga utbetalningar av arbetslöshetsersättning. I arbetet med att matcha arbetssökande mot lediga arbeten, får vi underlag för att både stödja den arbetssökande och kontrollera att han eller hon uppfyller de allmänna villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Genom regelbundna kontakter och genom uppföljning av de anvisningar till lämpligt arbete som den arbetssökande har fått, får vi värdefull information om sökaktiviteten. Årets verksamhet och resultat Utvecklingsarbete inom internt stöd och information Arbetsförmedlingens arbete förutsätter att arbetsförmedlarna har god kännedom om vårt uppdrag och kunskap om villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Under 2012 har det kontinuerligt arrangerats utbildningar och nätverksträffar för att förmedla information om uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen till det nätverk av resurspersoner med underrättelseansvar som finns på varje lokalt arbetsförmedlingskontor (cirka 500 medarbetare). I våra interna styrande dokument finns angivet vilken information om arbetslöshetsförsäkringen som ska lämnas till den arbetssökande för att informationskravet ska vara uppfyllt. För att stödja arbetsförmedlarna när de informerar arbetssökande, har ett nationellt informationsmaterial om arbetslöshetsförsäkringen i form av ett bildspel tagits fram under 2012. Syftet med detta är att vi får ett enhetligt underlag för att tillsammans med den arbetssökande gå igenom vad det innebär att uppfylla villkoren. Informationen medverkar till att skapa förutsebarhet i arbetslöshetsförsäkringen för den arbetssökande. Andelen arbetssökande som anger att de vet vilka krav som ställs för att få arbetslöshetsersättning var 80 procent 2012 120 (2011: 80 procent, 2010: 81 procent). Underrättelser till arbetslöshetskassorna När Arbetsförmedlingen får kännedom om förhållanden som kan påverka en arbetssökandes rätt till arbetslöshetsersättning, ska vi underrätta berörd arbetslöshetskassa om förhållandet. Enligt figur 16 uppgick antalet underrättelser per 1 000 ersättningstagare i genomsnitt till 2,3 per månad 2012 (2011: 2,4, 2010: 1,9). Under 2012 lämnade Arbetsförmedlingen 3 862 underrättelser till arbetslöshetskassorna, vilket var en minskning jämfört med motsvarande period 2011 (2011: 4 010, 2010: 3 725 underrättelser) 121. Den vanligaste orsaken till att underrättelser lämnades var att vi bedömt att den arbetssökande inte hade sökt anvisat arbete, den näst vanligaste att vi bedömt att den arbetssökande inte sökt arbete aktivt 122. Det finns flera faktorer som påverkar antalet underrättelser som lämnas, bland annat antalet arbetslösa och lediga platser. Ett sätt att visa på hur vi arbetar med uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen är antalet underrättelser, som ger en bild av variationen över tid. Underrättelser som Arbetsförmedlingen lämnar innehåller information som ingår i arbetslöshetskassornas beslutsunderlag om den arbetssökandes fortsatta rätt till arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetskassorna kan besluta om en sanktion eller medge fortsatt rätt till ersättning. De kan också lämna underrättelsen utan åtgärd om personen inte ansöker om, eller av andra skäl inte uppfyller villkoren för rätt till, arbetslöshetsersättning för den tid som underrättelsen avser. Arbetslöshetskassorna redovisar sina beslut till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF). 119 På grund av eftersläpning av gällande data redovisas uppgifter till och med september 2012. 120 Källa: Arbetsförmedlingen; sökandeundersökning 2012. 121 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 122 Flera skäl kan anges som orsak till en underrättelse. Av den anledningen kan summan av skälen till underrättelserna vara fler än summan av samtliga underrättelser.

arbetslöshetsförsäkringen en omställningsförsäkring arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 55 Figur 16: Antal lämnade underrättelser Per 1 000 kvarstående arbetssökande med registrerad ersättningsperiod, 2009 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2009 2010 2011 2012 Kontrollfunktionen och kompletterande aktörer När arbetssökande är i aktivitet hos en kompletterande aktör kvarstår Arbetsförmedlingens ansvar att kontrollera att den arbetssökande uppfyller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Den kompletterande aktören ska i en så kallad avvikelserapport informera oss om omständigheter och händelser som kan påverka den arbetssökandes rätt till arbetslöshetsersättning. Det finns ett särskilt webbstöd där den kompletterande aktören ska skicka avvikelserapporter till oss. Avvikelserapporten utgör endast information och Arbetsförmedlingen ska ta ställning till om det med anledning av informationen finns skäl att vidta någon åtgärd enligt gällande regelverk. Arbetsförmedlingen har riktlinjer och stöddokument för hur vi i samarbete med kompletterande aktörer ska säkerställa kontrollfunktionen. För att tydliggöra och förbättra kontrollfunktionen har vi vidtagit flera åtgärder under året; genomfört informationsinsatser, reviderat informationsmaterial och instruktioner samt omarbetat handläggarstöd. IAF genomförde under 2012 en granskning 123 av hur Arbetsförmedlingens kontrollfunktion säkerställs i samarbetet med kompletterande aktörer. En iakttagelse som IAF gjorde var att det saknas en uppföljningsrutin som säkerställer kontrollfunktionen. Vi har därför påbörjat införandet av en central uppföljningsrutin. Uppföljning av anvisningar 124 En viktig del i arbetet med att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring, är att följa upp att de arbetssökande söker de arbeten som vi på Arbetsförmedlingen anvisar till. Om så inte sker ska vi vidta de åtgärder som regelverket kräver. Under fjärde kvartalet 2012 lämnades 73 431 anvisningar till lämpligt arbete till personer som var anmälda som arbetssökande till en arbetslöshetskassa, 0,15 per arbetssökande. Motsvarande period 2011 lämnades 46 931 (0,10 per arbetssökande). Ökningen i antalet anvisningar per arbetssökande talar för att vi intensifierat vårt arbete med matchning. Under fjärde kvartalet 2012 var det 6 884 anvisningar till arbete där den arbetssökande inte sökt arbetet. I dessa fall lämnade Arbetsförmedlingen en underrättelse till aktuell arbetslöshetskassa i 731 ärenden (10,6 procent). Vi ser detta som ett fortsatt förbättringsområde, där exempelvis införandet av indikatorer (se punkt nedan) syftar till att bättre kunna följa upp och styra verksamheten i förhållande till dessa delar. Kontroll i uppföljningen av anvisningar Arbetsförmedlingen genomför sedan september 2009 uppföljning av anvisningar där den arbetssökande själv uppger att han eller hon har sökt det anvisade arbetet. Uppföljningen sker genom stickprovskontroller där vi kontaktar arbetsgivaren och kontrollerar vilka anvisade arbetssökande som har sökt det aktuella arbetet. Totalt har 14 482 kontroller genomförts sedan 2009 och resultaten har varit förhållandevis stabila över tid. Kontrollerna visar att av de arbetssökande som har uppgett till oss att de har sökt det anvisade arbetet, är det cirka 7 procent som enligt arbetsgivarna inte har gjort det. Under 2012 har 3 714 kontroller genomförts som visar att cirka 8 procent av de arbetssökande inte sökt arbetet enligt arbetsgivaren (2011: 4 543 kontroller och 7 procent, 2010: 4 481 kontroller och 7 procent). 125 Åtgärder för att förbättra tillämpningen av regelverket Under åren 2010 till 2011 genomförde vi på Arbetsförmedlingen flera åtgärder för ett ökat fokus på kontrollfunktionen och en enhetlig tillämpning av regelverket. De åtgärder som genomfördes var bland annat översyn av styrande dokument, informationsinsatser, utbildningar och ärendegranskning. Det samlade resultatet har följts upp i resultatdialoger inom Arbetsförmedlingen under 2012. Införandet av indikatorer Under våren 2012 införde vi indikatorer för att följa kontrollen av arbetssökande som söker ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Indikatorerna syftar till att ge en tydligare bild av kontrollfunktionens utveckling och att ge förbättrad möjlighet till att följa upp insatser och se effekter av dessa. Införandet av indikatorer förväntas leda till ökat fokus på hur vårt uppdrag inom kontrollfunktionen utförs. 126 123 IAF:s rapport 2012:4 Arbetsförmedlingens kontrollfunktion i samarbetet med kompletterande aktörer. 124 Om inte annat anges under denna rubrik, är källan: Arbetsförmedlingen; indikatorer för arbetslöshetsförsäkringen. Indikatorerna infördes maj 2012, motsvarande uppgifter finns inte för 2010. 125 Källa: Arbetsförmedlingen stickprovskontroller. 126 Indikatorerna har redovisats i återrapport samlad rapport för uppdrag 1, 3, 6. och 14 enligt regleringsbrevet för 2012, 120615.

56 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetslöshetsförsäkringen en omställningsförsäkring Reformer i arbetslöshetsförsäkringen Arbetsförmedlingen har under året arbetat med förberedelser inför de förändringar i arbetslöshetförsäkringen som föreslås i propositionen Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m. 127. Regeringens förslag innebär en genomgripande förändring av vårt arbete inom kontrollfunktionen. Huvudsyftet med reformen är att förtydliga regelverket för att göra det mer förutsägbart för arbetssökande och myndigheter. Detta ska åstadkommas dels genom en förändring av arbetslöshetsförsäkringens allmänna villkor, dels genom en förändring av sanktionsgrunder. Förslaget syftar även till att förtydliga ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och den enskilde arbetssökanden. Den arbetssökande ska med fastställda intervall lämna in en webbaserad aktivitetsrapport till oss för att visa aktivitet i arbetssökandet 128. Arbetsförmedlingen har inlett ett arbete med att utveckla en webbaserad aktivitetsrapport och att effektivisera vår hantering av underrättelser till arbetslöshetskassorna. Arbetsförmedlingen, arbetslöshetsförsäkringen och EU/EES Utöver vårt nationella uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen har vi även ett uppdrag som följer av EU:s regler om samordning av medlemsländernas sociala trygghetssystem 129. EU:s regler gör det möjligt för en arbetssökande att fortsätta att få sin arbetslöshetsersättning när han eller hon söker arbete i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Under 2012 har 691 personer med bibehållen rätt till arbetslöshetsersättning från ett annat land skrivit in sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen (2011: 677 personer). Av dessa var 661 personer inresande med intyg U2 (2011: 576 personer) och 30 personer inresande med intyg E 303 (2011: 101 personer). Antal ärenden ökade svagt med 2 procent jämfört med 2011. Av det totala antalet var 53 procent kvinnor och 47 procent män (2011: 51 respektive 49 procent). 130 Arbetsförmedlingen är även en viktig aktör i externt arbete som rör samordningen av den sociala tryggheten inom EU/EES-området och Schweiz. Under 2012 har vi haft kontinuerliga kontakter med Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetslöshetskassornas samorganisation och Försäkringskassan, bland annat i frågor om utvecklingen av ett system för elektroniskt informationsutbyte mellan medlemsländerna (EESSI). Utöver det som redovisas i kapitlet ovan har Arbetsförmedlingen i enlighet med regleringsbrevet för 2012 inkommit med särskilda återrapporter till regeringen: Kontrollfunktionen (15 juni 131 2012) Systemstöd, tertialrapporter 127 (Prop. 2012/13:12) och som ska träda i kraft den 1 september 2013. Utifrån det ursprungliga förslaget som presenterats i departementspromemorian rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen (DS 2012:3) genomfördes en förstudie under våren 2012. 128 Aktivitetsrapporten kommer i första hand att vara webbaserad, men det kommer även att finnas ett alternativ sätt att lämna in aktivitetsrapporter. 129 Enligt förordning(eg) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009. 130 Källa: Arbetsförmedlingen; Af Dia. Arbetsförmedlingen övertog detta uppdrag från IAF under 2010, det finns därför ingen samlad uppgift för 2010. 131 Ingick i återrapport samlad återrapport för uppdrag 1, 3, 6 och 14.

kompletterande aktörer arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 59 Kompletterande aktörer Kompletterande aktör är samlingsbegreppet för de företag som samverkar med Arbetsförmedlingen och som erbjuder sökanden en kompletterande arbetsförmedlingstjänst. Totalt levererade 796 olika aktörer kompletterande förmedlingstjänster till arbetssökande hos Arbetsförmedlingen under 2012. 767 av aktörerna är upphandlade enligt lagen om valfrihet. Under 2012 har drygt 121 000 arbetssökande befunnit sig hos en kompletterande aktör. Kapitlet inleds med en beskrivning av vilka tjänster som vi har upphandlat av de kompletterande aktörerna. Därefter följer en redovisning av antalet kompletterande aktörer, kostnader och deltagare i deras tjänster. I kapitlets avslutande del redovisas resultaten för deltagarna hos de kompletterande aktörerna. Utgångspunkter I enlighet med förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen ska myndigheten anlita kompletterande aktörer för att snabbt och effektivt få arbetssökande i arbete. Av regleringsbrevet 2012 framgår att vi ska säkerställa att arbetssökande i fortsatt hög utsträckning erbjuds plats hos kompletterande aktör och att kompletterande aktörer i ökad utsträckning tillhandahålls inom ramen för ett valfrihetssystem. Arbetsförmedlingen har det yttersta ansvaret för alla tjänster som tillhandahålls, oavsett om de levereras av oss eller av kompletterande aktörer. Det innebär att vi definierar vilka insatser som ska ingå i tjänsten, preciserar kraven på leverantören samt genomför upphandling och kvalitetssäkring av tjänsten. Kompletterande arbetsförmedlingstjänster Arbetsförmedlingen gör en bedömning av den arbetssökandes behov av insatser för att stärka dennes ställning på arbetsmarknaden och om behoven bäst kan tillgodoses genom insatser hos oss eller hos en kompletterande aktör. De olika kompletterande tjänsterna är konstruerade för att svara mot olika individuella behov. Samtliga tjänster finns, med enstaka undantag, tillgängliga i samtliga arbetsmarknadsområden. Nedan redogörs för de arbetsförmedlingstjänster som var aktuella 2012.

60 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 kompletterande aktörer Aktiviteter inom jobboch utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar (benämns garantierna i tabellerna som ingår i detta kapitel) Tjänsten är upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling och ges under sex månader. Aktiviteter inom arbetslivsinriktad rehabilitering (rehabilitering) Tjänsten är upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling och ges under ett år. Sysselsättningsplatser med rehabiliterande inslag för personer med psykisk funktionsnedsättning (rehabilitering) Tjänsten upphandlas enligt lagen om valfrihetssystem och ges under ett år. Aktiviteter för nyanlända Tjänsten upphandlas enligt lagen om valfrihetssystem och ges under sex månader. Etableringslots Tjänsten upphandlas enligt lagen om valfrihetssystem och ges under två år. Coach över tröskeln Tjänsten upphandlas enligt lagen om valfrihetssystem och ges under tre månader. Tjänsten tillkom under 2012. Jobbcoachning Tjänsten upphandlas enligt lagen om valfrihetssystem och ges under tre månader. Årets verksamhet och resultat Leverantörer av kompletterande arbetsförmedlingstjänster Av tabell 22 framgår att totalt 796 olika aktörer har levererat kompletterande förmedlingstjänster till arbetssökande hos Arbetsförmedlingen under 2012. Motsvarande siffror för 2011 och 2010 var betydligt högre, 973 respektive 949 leverantörer. Anledningen till det minskade antalet leverantörer under 2012 är att Arbetsförmedlingens enskilt största upphandlade tjänst personlig jobbcoaching fasades ut i slutet av 2011. Arbetsförmedlingen hade till och med 2011 särskilda medel avsatta i regleringsbrevet för personlig jobbcoachning. En förutsättning för att verksamheten med kompletterande aktörer ska fungera på ett effektivt sätt är att Arbetsförmedlingen har bra relationer, med våra leverantörer och säkrar kvalitet i de levererade tjänsterna. En del i detta är de uppstartsmöten och leverantörsdialoger vi genomför med de kompletterande aktörerna. Vi genomför kvalitetskontroller, följda av eventuella åtgärdsplaner. Under året har 988 leverantörsdialoger och 231 kvalitetskontroller genomförts 132. Av tabell 22 framgår att antalet deltagare som tagit del av tjänsten aktiviteter inom arbetslivsinriktad rehabilitering har ökat under de senaste åren. Detta beror till stor del på Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans gemensamma uppdrag om tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång till arbete. Antalet deltagare i garantierna har ökat 2012 jämfört med 2011. Antalet personer som omfattas av etableringsuppdraget har ökat, vilket återspeglas i antalet som tar del av etableringslots. Jobbcoachning påbörjades 2012 utifrån ny upphandling. Tjänsten coach över tröskeln har endast haft ett fåtal deltagare 133. Tabell 22: Antal aktörer, deltagare samt andelen kvinnor och män per tjänst 2010-2012 Tjänst Antal kompletterande aktörer 134 Antal deltagare 135 Varav andel kvinnor/män 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Garantierna 53 45 51 67 605 50 059 58 569 41/59 43/57 42/58 Rehabilitering 136 30 35 112 701 626 10 096 62/38 61/39 65/35 Nyanlända 18 15 15 3 487 2 107 650 39/61 45/55 47/53 Etableringslots 38 203 238 5 5 436 13 755 20/80 45/55 45/55 Coach över tröskeln 12 3 Jobbcoachning - - 606 - - 42 333 - - 49/51 Personlig jobbcoachning 892 808-121 622 84 949-51/49 53/47 - Totalt 137 949 973 796 185 534 137 591 121 421 48/52 49/51 47/53 132 Källa: Arbetsförmedlingen. Sammanställningen av leverantörsdialoger och kvalitetskontroller påbörjades först under 2012, varför det inte finns motsvarande uppgifter från tidigare år. 133 Se återrapportering Coacher över tröskeln 2012, 22 februari 2012. 134 Tabellen visar antal kompletterande aktörer som vi har och/eller har haft avtal med någon period under aktuellt år. Sifforna är inte jämförbara med föregående årsredovisning där antalet kompletterande aktörer som har haft deltagare hos sig presenterades. 135 Antal unika individer. En summering av totala antalet unikadeltagare per tjänst ger en högre siffra än totalt antal deltagare. Detta beror på att vissa personer har deltagit i flera tjänster. 136 Här ingår även tjänsten sysselsättningsplatser med rehabiliterande inslag för personer med psykisk funktionsnedsättning. 137 Ett antal kompletterande aktörer tillhandahåller flera tjänster. Summan 796 är det totala unika antalet leverantörer av tjänster. Det innebär att en kompletterande aktör som tillhandahåller flera olika tjänster endast räknas en gång i totalsumman.

kompletterande aktörer arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 61 I tabell 23 visas Arbetsförmedlingens kostnader per tjänst under åren 2010, 2011 och 2012. Från Arbetsförmedlingen har närmare 1 120 miljoner kronor utbetalats i ersättning till dessa leverantörer under 2012. Den tidigare upphandlade förberedande utbildningen inom rehabilitering har ersatts av en kompletterande tjänst inom rehabilitering, vilket förklarar den kraftiga ökningen av kostnader inom rehabiliteringsområdet under 2012 i förhållande till 2011. Tabell 23: Kostnader (miljoner kronor) fördelat per kompletterande tjänst 2010-2012. Källa: Arbetsförmedlingen; Presto Tjänst 2010 2011 2012* Garantierna 669 638 547 Rehabilitering 138 42 19 139 Nyanlända 42 26 6 Etableringslots - 39 174 Personlig jobbcoachning 831 562 5 Jobbcoachning - - 249 Totalt 1 584 1 284 1 120 *Avrundning har skett i summering. Deltagare i kompletterande arbetsförmedlingstjänster Under 2012 har drygt 121 000 personer befunnit sig hos en kompletterande aktör inom någon av de tjänster Arbetsförmedlingen har upphandlat. Detta kan jämföras med närmare 138 000 personer under 2011 och 186 000 personer under 2010. Figur 17 visar förhållandet mellan deltagare hos kompletterande aktör och antalet öppet arbetslösa samt sökande i program med aktivitetsstöd vid slutet av varje månad mellan 1 januari 2010 och 31 december 2012. Under 2012 har användningen av kompletterande tjänster ökat successivt, för att minska något under årets sista månad. Andelen deltagare hos kompletterande aktörer uppgick till 14 procent den 31 december 2012. Resultat för deltagare hos kompletterande aktörer Av tabell 24 framgår att totalt 16 444 deltagare, 26 procent, har arbete 90 dagar efter avslutad aktivitet hos kompletterande aktör 2012. Motsvarande siffror för 2011 och 2010 var 43 800 personer och 35 procent, respektive 36 300 personer och 32 procent. Den kompletterande tjänsten etableringslots sträcker sig över en period om två år. Eftersom tjänsten introducerades i december 2010 presenteras inte resultat i årsredovisningen 2012. En jämförelse av resultaten från 2012 och 2011, visar att andelen deltagare som har gått till arbete har minskat, se tabell 24. Vår bedömning är att en bidragande orsak är det försämrade arbetsmarknadsläget. Resultaten mellan tjänsterna kan inte jämföras med varandra eftersom målgrupperna som har tillgång till respektive tjänst står olika långt ifrån arbetsmarknaden. Valfrihetssystem Sedan 2010 har Arbetsförmedlingen lanserat fyra tjänster i valfrihetssystem: etableringslots, jobbcoachning, coach över tröskeln samt sysselsättningsplatser med rehabiliterande inslag för personer med psykisk funktionsnedsättning. Sammanlagt har vi Figur 17: Andelen deltagare som befinner sig hos kompletterande aktör jämfört med öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd Månadsvis 2010-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Andel 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12 apr-12 jul-12 okt-12 dec-12 138 Här ingår även tjänsten sysselsättningsplatser med rehabiliterande inslag för personer med psykisk funktionsnedsättning.

62 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 kompletterande aktörer Tabell 24: Status för deltagare 90 dagar efter avslutad aktivitet hos kompletterande aktör 2010-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 139 Tjänst Totalt antal Andel i arbete Antal i arbete Andel i reguljär utbildning Antal i reguljär utbildning 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Garantierna 41 010 39 622 32 307 23 28 25 9 549 11 284 8 233 7 8 7 2 830 2 987 2 118 Rehabilitering till arbete 140 1 363 435 2 166 19 17 9 253 72 203 1 3 3 20 14 64 Nyanlända 2 807 1 899 776 16 15 16 461 291 126 5 7 4 148 139 30 Jobbcoachning - - 7 405 - - 29 - - 2 136 - - 5 - - 376 Personlig jobbcoachning 68 537 83 971 20 639 38 38 28 26 022 32 198 5 746 4 4 3 2 443 3 401 662 Totalt 113 717 125 927 63 293 32 35 26 36 285 43 845 16 444 5 5 5 5 441 6 541 3 250 avtal med 796 leverantörer. Av dessa samarbetar vi med 767 stycken inom valfrihetssystemen. Att upphandla i ett valfrihetssystem innebär att de arbetssökande själva får välja leverantör av en tjänst. Leverantörer kan träda in på marknaden om de uppfyller de krav som ställs för tjänsten. När en tjänst har upphandlats enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) kan ytterligare leverantörer tillkomma så länge tjänsten är i bruk. Utöver det som redovisas i kapitlet ovan har Arbetsförmedlingen i enlighet med regleringsbrevet för 2012 inkommit med särskilda återrapporter till regeringen: 5 a-c) Kompletterande aktörer (15 juni 2012, 15 oktober 2012 samt 22 februari 2013) 17 a) Coacher över tröskeln 2012 (22 februari 2013) 139 Beräknas utifrån de som avslutat programmet under perioden oktober året innan till och med september under året. 140 Här ingår även tjänsten sysselsättningsplatser med rehabiliterande inslag för personer med psykisk funktionsnedsättning.

arbetslivsinriktad rehabilitering arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 65 Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering bedrivs för arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning och/eller en historik av ohälsa samt för personer med sjukeller aktivitetsersättning. Syftet med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är att möjliggöra delaktighet på lika villkor och säkerställa att arbetsmarknaden får tillgång till dessa personers kompetens. I slutet av 2012 hade 26,3 procent av samtliga inskrivna arbetssökande på Arbetsförmedlingen en funktionsnedsättning som begränsade deras arbetsförmåga (2011: 25,8 procent, 2010: 23,2 procent). Vi har med anledning av det breddade uppdraget inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och en utökad målgrupp anställt fler specialister och SIUS- konsulenter under 2012. I inledningen av det här kapitlet beskrivs Arbetsförmedlingens insatser inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen samt vårt sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Sedan följer ett avsnitt om samarbete och samordning med andra aktörer inom rehabilitering. I kapitlets avslutande del redovisas resultaten för Arbetsförmedlingens särskilda insatser för arbetssökande under 30 år med funktionsnedsättning. Utgångspunkter Utifrån förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen har vi ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken och ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Av regleringsbrevet 2012 framgår att Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan ska vidarutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för individens återgång i arbete. För att kunna erbjuda stöd till arbetssökande med behov av arbetslivsinriktad rehabilitering har Arbetsförmedlingen arbetsförmedlare med fördjupad kompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering, SIUS-konsulenter och specialister 141. Arbetsförmedlarna har det sammanhållande ansvaret för att samordna aktiviteter utifrån den arbetssökandes individuella behov och förutsättningar. Specialisterna arbetar med konsultativa insatser gentemot arbetsförmedlare och direkta insatser mot arbetssökande genom exempelvis utrednings- och vägledningsinsatser och utprovning av arbetshjälpmedel. Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslivsinriktad rehabilitering har breddats de senaste åren. Det gemensamma uppdraget tillsammans med Försäkringskassan om tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång till arbete har inneburit en delvis ny målgrupp. För att möta de ökade behoven av specialistinsatser som bland annat sjukförsäkrings- och etableringsreformen inneburit har antalet specialister ökat under året. Vid utgången av 2012 var 940 specialister anställda hos oss (2011: 844, 2010: 802) 142. Arbetsförmedlingen har en rad olika stöd och insatser särskilt avsedda för personer med funktionsnedsättning. De särskilda programmen och insatserna för personer med funktionsnedsättning redovisas utförligare i kapitlet Bryta utanförskap. Antalet övergångar i arbete och till utbildning för personer med funktionsnedsättning redovisas i kapitlet Arbetsförmedlingens resultatutveckling. 141 Arbetsförmedlingens specialister består av psykologer, socialkonsulenter, arbetsterapeuter/sjukgymnaster, synpedagoger/synspecialister, dövpedagoger/ dövkonsulenter och audionomer/specialpedagoger med inriktning hörsel. 142 Källa: Arbetsförmedlingen; Palasso.

66 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetslivsinriktad rehabilitering ARBETSFÖRMEDLINGENS SEKTORSANSVAR INOM FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN A 76 Arbetsförmedlingen har sedan 2002 ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken. Målet med Sveriges funktionshinderspolitik, som utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, är att skapa full delaktighet och jämlikhet för alla personer med funktionsnedsättning. Regeringen antog 2011 en ny strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken under 2011 2016. Syftet med strategin är att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. Utifrån regeringens inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken 143 har Arbetsförmedlingen formulerat fyra delmål: Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, som får en anställning eller utbildning, ska årligen öka under perioden. Andelen ungdomar, under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, som får en anställning eller utbildning, ska årligen öka under perioden. Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet i arbetet, förkorta tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad. Vid Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. 144 Arbetsförmedlingens sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken Arbetsförmedlingen är en strategisk myndighet inom funktionshinderspolitiken (se faktaruta). Vi ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Ett gott samarbete med arbetsgivare, andra myndigheter, kommuner och organisationer är centralt för att förbättra förutsättningarna på arbetsmarknaden för personer med en funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen har ett tillgänglighetsuppdrag inom ramen för det strategiska uppdraget inom funktionshinderspolitiken och ska verka för att verksamhet, information och lokaler är tillgängliga för personer med en funktionsnedsättning. Under 2012 har bland annat en större satsning gjorts på att skriva om faktablad och information till klarspråk och i vissa fall även till en lättläst version. Resultaten vad gäller delmålen inom funktionshinderspolitiken redovisas i en återrapport till regeringen och Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, i mars 2013. Årets verksamhet och resultat Samarbeten inom rehabilitering Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt uppdrag om tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete. Sedan den 1 februari 2012 sker en del av samarbetet genom en ny samarbetsmodell, gemensam kartläggning, som syftar till att den enskilde vid rätt tidpunkt ska få rätt insatser från rätt aktör. För att formulera och genomföra dessa insatser kan medverkan av andra aktörer behövas, inklusive vårdgivare, kommuner och arbetsgivare. För att skapa förutsättningar för detta vidgade samarbete deltar Arbetsförmedlingen i ett regeringsuppdrag med Försäkringskassan som ansvarig, vars syfte är att utveckla samspelet mellan myndigheter, vårdgivare och kommuner. Under 2012 har 11 060 personer deltagit i aktiva insatser inom ramen för det förstärkta samarbetet varav 66 procent har fått ett arbete eller kommit närmare arbetsmarknaden: 2 503 personer har fått arbete eller utbildning, 3 704 har deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program och 766 är fortsatt aktuella på Arbetsförmedlingen som aktivt arbetssökande. Därutöver har under 2012 10 829 personer (2011: 17 925, 2010: 36 784) påbörjat programmet arbetslivsintroduktion som är ett program särskilt avsett för de personer som uppnår maximalt antal dagar i sjukförsäkringen. Syftet med programmet är att kartlägga deltagarnas förutsättningar för att ta del av Arbetsförmedlingens tjänsteutbud. Som vi under 2012 redovisat i en återrapport 145 har personerna som deltar i programmet ofta haft en bristande förankring på arbetsmarknaden på grund av långvarig ohälsa och arbetslöshet. Generellt anser deltagarna att de fått ett bra bemötande på Arbetsförmedlingen och att insatserna varit väl anpassade efter deras behov och förutsättningar. Av dem som avslutat programmet under 2012 har 52,5 procent 90 dagar efter programmet gått vidare till arbete, utbildning, ett annat arbetsmarknadspolitiskt program hos oss på Arbetsförmedlingen eller blivit öppet arbetslösa (2011: 55,3 procent, 2010: 59,2 procent). Övriga har lämnat Arbetsförmedlingen eller är inskrivna som arbetssökande men är förhindrade, främst på grund av ohälsa, att aktivt söka arbete. 143 Inriktningsmålen fastställs i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 (S2012.028). 144 Arbetsförmedlingen ska till regeringen och Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, årligen redovisa sitt arbete med delmålen. I tertialrapport för myndighetens sektorsansvar för funktionshinderpolitiken 31 januari ingår redogörelse för årets resultat. I en särskild rapport den 15 mars 2013 redovisas genomförda insatser inom ramen för sektorsansvaret samt dess resultat och effekter. 145 Återrapport: Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 7c arbetslivsintroduktion.

arbetslivsinriktad rehabilitering arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 67 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (Finsam) Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingen och kommunerna kan samordna rehabiliteringsinsatser genom gemensam finansiering i ett samordningsförbund. Målgruppen är individer i arbetsför ålder som är i behov av samordnade insatser från flera av de samverkande parterna. Med undantag för Gävleborgs län har samtliga län kommuner som deltar i Finsam. De vanligaste insatserna som Finsam finansierar är aktiverande och coachande stöd till arbete. Kriminalvården År 2012 tog Arbetsförmedlingen och Kriminalvården fram en ny nationell överenskommelse om vårt samarbete. Samarbetet syftar till att stärka förankringen på arbetsmarknaden för dem som är inskrivna inom Kriminalvården genom att använda myndigheternas resurser på bästa sätt. Inom ramen för samarbetet har 42 arbetsmarknadsutbildningar bedrivits på 34 anstalter under 2012. Totalt under 2012 har 745 personer deltagit i utbildningarna (2011: 577, 2010: 419) 146. I maj 2012 gav regeringen Arbetsförmedlingen och Kriminalvården ett gemensamt tvåårigt regeringsuppdrag att förbättra förutsättningarna för kvinnor som har varit i kontakt med Kriminalvården att få arbete. Myndigheterna har tagit fram en handlingsplan för genomförande av uppdraget och påbörjat ett gemensamt planeringsarbete för en ny kvinnoanstalt i Sätila. Krami är en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och berörd kommun. 2012 har det bedrivits 19 Kramiverksamheter (2011: 19 och 2010:18) på 15 orter (2011:15, 2010:14) 147. Ny arbetsmarknadsutbildning i start av arbetsintegrerande sociala företag Arbetsintegrerande sociala företag har som målsättning att integrera människor som har svårt att få ett arbete på arbetsmarknaden. För att öka det arbetsintegrerande sociala företagandet har Arbetsförmedlingen år 2012 upphandlat en pilotutbildning för start av sådana företag. Utbildningens syfte är att ge deltagarna kunskapsmässiga förutsättningar och självförtroende till att starta, bli delägare i eller få anställning inom arbetsintegrerande sociala företag och kooperativ. Utbildningarna genomförs i samarbete med tre ESF-projekt 148. De första utbildningarna startade under hösten 2012 på fem orter och vid utgången av 2012 fanns 90 pågående anvisningar till deltagande i utbildningarna 149. De första utbildningarna avslutas under 2013, varför det inte är möjligt att redovisa några resultat än. Samarbete för ökad kunskap Arbetsförmedlingen samarbetar med en rad aktörer för att skapa ett mer inkluderande synsätt i samhället och för att underlätta för personer med funktionsnedsättning och ohälsa att få ett arbete eller utbildning. Arbetsförmedlingen är sekretariat för Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering som är ett forum för samarbete mellan myndigheter, organisationer, kommuner och parterna på arbetsmarknaden. Rådet är rådgivande och ska särskilt stödja utvecklingen av insatser som främjar anställning av personer med funktionsnedsättning verka för en samordning av olika aktörers insatser för att ta tillvara arbetsförmågan hos personer med funktionsnedsättning sprida information om personer med funktionsnedsättning och deras förutsättningar på arbetsmarknaden. Brukarrådet för döva och personer med hörselskada, synskada eller dövblindhet omfattar representanter på nationell nivå för intresseorganisationerna, deras ungdomsorganisationer samt representanter från Arbetsförmedlingen. Under året har en ny medlem tagits in i gruppen: Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn. Brukarrådet är ett rådgivande forum för ömsesidigt informations- och erfarenhetsutbyte. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, har på uppdrag av regeringen år 2012 anordnat tre regionala konferenser om insatser för att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn. En styrgrupp bestående av representanter från Arbetsförmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarverket och Handisam svarade för genomförandet av konferenserna. Arbetsförmedlingen medverkade också med egna seminarier under konferenserna. Arbetsförmedlingen har sedan 2010 tillsammans med Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen haft ett regeringsuppdrag att uppmuntra till lokala kunskapssatsningar om rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning genom det så kallade KURprojektet. Syftet är att förbättra samverkan mellan de fyra aktörerna kring personer med psykiska funktionsnedsättningar och att öka kunskapen om målgruppen. Projektet avslutades 2012 och under projekttiden har cirka 1 000 anställda på Arbetsförmedlingen deltagit i de lokala kunskapssatsningar som anordnats 150. 146 Källa: Arbetsförmedlingen datalager. Uppgiften för 2011 är korrigerad i förhållande till 2011 års redovisning. 147 Källa: Kriminalvården. 148 Europeiska Socialfonden; Springprojektet, Explosionsprojektet och Sigridprojektet. 149 Källa: Arbetsförmedlingens utbildningsregister. 150 Källa: Försäkringskassan.

68 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning I arbetet med unga med funktionsnedsättning samarbetar Arbetsförmedlingen bland annat med Försäkringskassan, skolan och kommunerna (daglig verksamhet). Vi har i alla marknadsområden särskilt utsedda arbetsförmedlare som samarbetar med gymnasie- och gymnasiesärskolan för att hitta vägar från skola till utbildning eller arbete. Under 2012 har vi inventerat behovet av nya Tabell 25: Särskilda insatser för arbetssökande under 30 år med funktionsnedsättning 151 Antal anställda i genomsnitt, summa nya under året samt antal övergångar till arbete utan stöd i genomsnitt (andel inom parantes), 2008 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Kvarstående (snitt per månad) 2008 2009 2010 2011 2012 Lönebidrag 4 901 4 367 4 528 5 196 5 565 Offentligt skyddat arbete 376 331 358 365 385 Utvecklingsanställning 566 487 662 966 1 192 Trygghetsanställning 977 1 358 1 700 2 071 2 487 Totalt 6 820 6 543 7 247 8 597 9 629 Nya Lönebidrag 2 976 2 826 3 643 4 261 4 355 Offentligt skyddat arbete 341 234 300 326 333 Utvecklingsanställning 725 669 1 032 1 412 1 759 Trygghetsanställning 807 883 989 1 165 1 503 Totalt 4 849 4 612 5 964 7 164 7 950 Till arbete utan stöd Lönebidrag 374 (7,6) 248 (5,7) 278 (6,1) 321 (6,2) 347 (6,2) Offentligt skyddat arbete 37 (9,9) 10 (3,0) 11 (3,1) 12 (3,3) 11 (2,9) Utvecklingsanställning 105 (18,6) 29 (6,0) 22 (3,3) 49 (5,1) 67 (5,6) Trygghetsanställning 20 (2,0) 14 (1,0) 29 (1,7) 20 (1,0) 52 (2,1) Totalt 536 (7,9) 301 (4,6) 340 (4,7) 402 (4,7) 477 (5,0) Tabell 26: Antal personer under 30 år som fått stöd för arbetshjälpmedel, personligt biträde, SIUS och särskilt stöd till start av näringsverksamhet 152 2008 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Arbetshjälpmedel 2008 2009 2010 2011 2012 Män 246 227 297 394 479 Kvinnor 208 225 282 294 374 Totalt 454 452 579 688 853 Personligt biträde Män 1 207 1 292 1 705 2 274 3 093 Kvinnor 592 640 821 1 156 1 589 Totalt 1 799 1 932 2 526 3 430 4 682 SIUS Män 793 845 1 391 1 696 2 403 Kvinnor 431 517 757 926 1 283 Totalt 1 224 1 362 2 148 2 622 3 686 Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet Män 18 22 25 26 28 Kvinnor 19 12 26 28 51 Totalt 37 34 51 54 79 151 Uppgifter i 2012 års årsredovisning skiljer sig åt mot föregående års årsredovisning avseende till arbete utan stöd. Numer ingår till Samhall i denna kategori. Föregående års siffror är justerade i enlighet med detta. 152 Uppgifterna är korrigerade jämfört med tidigare års årsredovisning.

arbetslivsinriktad rehabilitering arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 69 insatser samt förtydligat uppdraget för de utsedda kontaktpersonerna. Vidare har ett initiativ till ett utvecklat samarbete med kommunerna tagits i syfte att ge det stöd som behövs för att klara övergången från daglig verksamhet till lönearbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har även ett gemensamt uppdrag att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning för att underlätta deras återgång i arbete. Det kan handla om behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Utvecklingen mot att fler unga under 30 år får en anställning med lönestöd har fortsatt under 2012. Enligt tabell 25 har det genomsnittliga antalet unga under 30 år som har en anställning med lönestöd (kvarstående) ökat under 2012 liksom den genomsnittliga andelen övergångar till ett arbete utan stöd. Enligt tabell 26 ökade år 2012 antalet personer under 30 år som fick arbetshjälpmedel, personligt biträde, SIUS och särskilt stöd vid start av näringsverksamhet jämfört med år 2011. Framför allt har antalet unga med funktionsnedsättning som beviljats stöd till personligt biträde ökat. En av anledningarna till detta är att stöd till personligt biträde i ökad utsträckning beviljats i vägledande syfte vid praktisk arbetslivsorientering i gymnasie- och gymnasiesärskolan. Utöver det som redovisas i kapitlet ovan har Arbetsförmedlingen i enlighet med regleringsbrevet för 2012 inkommit med särskilda återrapporter till regeringen: 7 a) Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete rehabiliteringsinsatser i samarbete (28 februari 2012, 15 juni 2012, 22 februari 2013) 7 b) Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning (28 februari 2012, 15 juni 2012, 22 februari 2013) 7 c) Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete arbetslivsintroduktion(15 juni 2012) 11 Ny teknik (22 februari 2013) 11 a) lönebidrag (15 juni 2012) 11 b) Omfattning av felaktiga utbetalningar avseende lönebidrag (15 juni 2012) 12) Situation på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning (28 februari 2012) 17 b) Myndighetens sektorsansvar för funktionshinderpolitiken, tertialrapporter Arbetsförmedlingen samarbetar med Hjälpmedelsinstitutet om utveckling av och spridning av information om arbetshjälpmedel. Under 2012 har Hjälpmedelsinstitutet bland annat medverkat i utbildningsinsatser för Arbetsförmedlingens anställda kring arbetshjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning och om hur mobiltelefoner kan användas som arbetshjälpmedel. Teknikutvecklingen innebär nya möjligheter att utforma hjälpmedel som kan underlätta för personer med funktionsnedsättning att få anställning, starta egen verksamhet och delta i arbetsmarknadspolitiska program eller i skolans praktiska arbetslivsorientering. Ett exempel är ett nytt kassasystem som introducerades 2012. Kassasystemet är utvecklat för personer med synnedsättning och personer med läs- och skrivsvårigheter och har tagits fram i samarbete mellan Arbetsförmedlingen, företag och användare. I det nya kassasystemet kan knapparna anpassas efter behov och knapptryckningar kan bekräftas med talstöd.

nyanlända arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 71 Nyanlända Genomförandet av etableringsreformen har under 2012 haft fortsatt hög prioritet och den löpande implementeringen av uppdraget har genomförts parallellt med utvecklingsarbetet. Tidiga insatser med fokus på arbete är prioriterat i Arbetsförmedlingens mål om att fler ur målgruppen ska komma i arbete eller påbörja en reguljär utbildning. Vi har därför fortsatt att anpassa och utveckla tillgängliga insatser. Kapitlet inleds med en beskrivning av utgångspunkterna för arbetet med nyanlända invandrare och etableringsuppdraget. I resultatdelen redovisas arbetet för nyanlända invandrare och nyanlända inom etableringsreformen. Utgångspunkter Av förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen framgår att vi har ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. För vissa nyanlända invandrare har Arbetsförmedlingen ett särskilt ansvar enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Vi ska inom ramen för detta ansvar samordna etableringsinsatser som syftar till att underlätta och påskynda dessa personers etablering i arbets- och samhällslivet, samt vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. Arbetsförmedlingens uppdrag inom ramen för etableringsreformen startade 1 december 2010. Under 2012 har Arbetsförmedlingens arbete med att genomföra det uppdrag som initierades genom lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare fortsatt. Antalet nyanlända som är inskrivna hos oss har ökat under 2012 jämfört med året innan. Nästan en tredjedel av samtliga 60 700 nyanlända invandrare som var inskrivna på Arbetsförmedlingen 2012 omfattas av uppdraget om etableringsinsatser. I regleringsbrevet för 2012 fick vi på Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förbättra vår samverkan med Migrationsverket, Skatteverket, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting avseende nyanländas etableringsprocess.

72 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 nyanlända Årets verksamhet och resultat 153 Nyanlända Vi på Arbetsförmedlingen har under året fortsatt vårt arbete för att fler nyanlända ska komma i arbete eller påbörja en reguljär utbildning. Deltagarna erbjuds tidiga insatser med fokus på arbete. Något fler nyanlända har också gått till arbete under 2012 154. Antalet inskrivna nyanlända har ökat och en anledning till det är genomförandet av etableringsuppdraget. I och med denna reform möter vi nyanlända flyktingar och deras anhöriga betydligt tidigare i etableringsprocessen än förut. Vi har under året fortsatt att anpassa våra insatser och aktiviteter till de nyanländas behov för att möjliggöra ett tidigt deltagande och påskynda övergången till arbete eller utbildning. För att språk eller arbetsplatskultur inte ska utgöra hinder för ett tidigt deltagande i etableringsinsatser, arbetsplatsförlagda aktiviteter eller arbete har Arbetsförmedlingen arbetat med projektet Språkbryggan. Under året har en ny upphandling av kontakttolkar initierats. För att öka tillgängligheten till tolk har vi även testat olika typer av distanstolkning via internet. Inom Språkbryggan har vi också påbörjat ett pilotprojekt med så kalllade kundresurser, vilket beskrivs närmare under etableringsuppdraget. Arbetsförmedlingen bedriver runt om i landet olika projekt i syfte att underlätta nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Ett exempel är projektet Directa som avslutades under hösten 2012. Projektet har tagit fram målgruppsspecifika metoder för samtal, tolkanvändning och gruppverksamhet. Metoderna sprids nu till förmedlingskontor och kommuner via utbildningar och workshoppar med förväntningen att samtliga aktörer får bättre verktyg för att stödja målgruppen. Nyanlända akademiker för med sig betydande kompetens till Sverige och det är mycket viktigt att landet tar till vara denna resurs. För att gruppen ska få möjlighet att komplettera sin utländska utbildning och därmed förbättra sin ställning på den svenska arbetsmarknaden har vi under 2012 upphandlat utbildningen korta vägen. Korta vägen består av yrkescoachning, kartläggning, kortare utbildningsinsatser, yrkesspecifik svenska på akademisk nivå, samhällsorientering och IT-kunskap. Under utbildningen får deltagarna möjlighet att anpassa sina teoretiska kunskaper till den svenska arbetsmarknaden. Vissa deltagare får utföra praktiska moment och delta i praktik under utbildningen. Utbildningen växer och finns i dag på 23 orter i landet. 813 arbetssökande deltog i korta vägen under 2012. Etableringsuppdraget Erfarenheter dragna under det första verksamhetsåret har inneburit ett fortsatt intensivt utvecklingsarbete under 2012. Inflödet till etableringsuppdraget har stigit under hösten och förutses att fortsätta öka framöver. Samarbete har skett med Migrationsverket, Skatteverket, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting avseende nyanländas etableringsprocess. Arbetet har bland annat resulterat i: Påbörjat utvecklingsarbete i syfte att förbättra lokal samverkan. Identifierade och konkretiserade samarbetsområden avseende hälsofrågor, bedömning av prestationsförmåga, rehabilitering och medicinska insatser. Gemensam kartläggning av den nyanländas ekonomiska situation samt åtgärdsförslag avseende etableringsersättningen. Gemensam kartläggning av hinder i bosättningsprocessen som resulterat i ett antal förbättringsåtgärder. Det lades också ett antal förbättringsförslag som resulterade i att regeringen föreslog ett prestationsbaserat ersättningssystem i flyktingmottagningen samt möjlighet till kostnadstäckning för hyreskostnader innan inflyttning. Etableringsinsatser Vid utgången av 2012 omfattades 16 812 personer av etableringsuppdraget, jämfört med 7 693 vid utgången av 2011. Migrationsverkets prognoser förutspår ett högre flyktingmottagande och Arbetsförmedlingen har under 2012 noterat en betydande ökning i inflödet till etableringsuppdraget, från 600 personer i månaden 2011 155 till cirka 800 personer i månaden under 2012. Den största ökningen har skett under slutet av året. Det månatliga inflödet under oktober och november 2012 var ungefär 1 200 personer 156. Vi fortsätter att möta målgruppen tidigt efter beviljat uppehållstillstånd och tiden det tar att upprätta en etableringsplan har under året förkortats betydligt. 2011 var mediantiden från inskrivning på Arbetsförmedlingen till upprättandet av en etableringsplan 40 dagar och under 2012 har mediantiden sjunkit till 27 dagar. Under det första halvåret i en etableringsplan har 90 procent deltagit i en arbetsförberedande insats och 61 procent i svenska för invandrare och deltagandet ökar över tid. Insatserna som de arbetssökande deltar i förändras över tid och senare i etableringsplanen är deltagandet i arbetsmarknadsutbildningar, praktik och olika typer av anställningar högre. Tillgången till samhällsorientering i kommunerna är fortfarande begränsad. 153 Där inte annan källa anges under denna rubrik; Arbetsförmedlingens återrapportering Etablering av vissa nyanlända analys av genomförandet (2013-02-22). 154 Se Arbetsförmedlingens resultatutveckling. 155 Inklusive december 2010. 156 Deltagare i etableringsuppdraget registreras retoraktivt först när de får ett person- eller samordningsnummer. Inflödet i december på 871 personer kommer därför att stiga ytterligare.

nyanlända arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 73 För att bristande kunskaper i svenska inte ska hindra tidigt deltagande i arbetsmarknadsutbildningar och arbetsplatsförlagda aktiviteter har vi på Arbetsförmedlingen genomfört ett antal åtgärder. Över hela landet har vi sammankallat leverantörer av arbetsmarknadsutbildningar, yrkessvenska samt representanter för svenska för invandrare för att de tillsammans ska utveckla sina arbetssätt. Detta ska möjliggöra parallella insatser där leverantörerna samarbetar utifrån individens behov och förutsättningar. Under hösten har vi arrangerat mässor där nyanlända med en tydlig yrkesbakgrund har kunnat träffa anordnare inom olika yrkesområden 157. Mässorna besöktes av nästan 3 000 nyanlända och vi har redan nu noterat en betydande ökning i antalet nyanlända som deltar i arbetsmarknadsutbildningar. Vi har även under hösten 2012 inom ramen för projektet Språkbryggan startat ett pilotprojekt med så kallade kundresurser på fem orter. Kundresursen, som är anställd av oss, är tvåspråkig och har en kulturellt och språkligt överbryggande funktion mellan den nyanlände och arbetsgivaren. Kundresursen hjälper individen att hitta en praktikplats och förbereder både den arbetssökande och arbetsgivaren inför deras möte. Vidare kan kundresursen finnas med på arbetsplatsen. Nyanlända som har en etableringsplan har vid sidan av våra insatser erbjudits professionellt stöd av så kallade etableringslotsar. Etableringslotsar upphandlas av Arbetsförmedlingen enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Antalet tillgängliga etableringslotsar har stigit löpande sedan etableringsuppdraget trädde ikraft. Vid utgången av 2012 fanns 218 företag på 967 verksamhetsadresser, vilket kan jämföras med utgången av 2011 då det fanns 191 företag på 941 verksamhetsadresser. Ungefär 8 av 10 nyanlända med en etableringsplan fick också stöd av en etableringslots under 2012. I syfte att ge målgruppen tidig och bra service erbjuder vi, via vår kundtjänst möjlighet att få kvalificerad och snabb service via telefon på andra språk än svenska. Språklinjens personal utgörs av utbildade arbetsförmedlare som erbjuder stöd och service på den sökandes språk. Under året har personalstyrkan ökats och antalet språk utökats till att omfatta arabiska, persiska, somaliska, tigrinja och ryska. Kundtjänst tog under 2012 emot drygt 36 600 samtal (2011: 6 620) 158. Den kraftiga ökningen beror bland annat på utökning av antalet språk och antalet personer som omfattas av uppdraget. Bosättning I och med etableringsuppdragets införande tog Arbetsförmedlingen över bosättningsansvaret från Migrationsverket när det gäller nyanlända inom målgruppen samt deras familjemedlemmar. Reformen innebar att en större grupp än tidigare fick rätt till hjälp med bosättning. Vi har löpande förbättrat våra verktyg och arbetssätt och har i samverkan med andra delaktiga aktörer genomfört och föreslagit förbättringar i hela bosättningsprocessen 159. Det övergripande syftet är att fler snabbt och effektivt ska få en bosättning. Detta har resulterat i att fler personer årligen har anvisats en plats för bosättning under 2011 och 2012. I år anvisades 3 693 personer en plats för bosättning och i fjol 2668 personer 160. Det ovanligt höga antalet personer som kommit till Sverige av flyktingskäl har medfört att det idag är fler än tidigare som står i kö för att anvisas en plats för bosättning. Utöver det som redovisas i kapitlet ovan har Arbetsförmedlingen i enlighet med regleringsbrevet för 2012 inkommit med särskilda återrapporter till regeringen: 8 a) Etablering av vissa nyanlända analys av genomförandet (15 juni 2012, 22 februari 2013) 8 b) Etablering av vissa nyanlända samverkan och samordning (15 juni 2012, 22 februari 2013) 8 c) Etablering av vissa nyanlända bosättning (15 september 2012) 157 Restaurang och storhushåll, service och lokalvård, handel, vård omsorg och personlig assistent, lager och truck, fordonsteknik, maskin- och yrkesförare, industri med mera. 158 Källa: Arbetsförmedlingen; verksamhetsuppgifter. 159 För en heltäckande beskrivning av åtgärder och utmaningar inom bosättningsarbetet hänvisas till återrapporten Etablering av vissa nyanlända Bosättning som lämnades den 15 september 2012. Efter rapporten lämnades in har utvecklingsarbetet fortskridit. 160 Registrering av ett bosättningsärende kan göras med viss eftersläpning. Antalet personer som redovisades i årsredovisningen för 2011 har därför korrigerats.

internationell verksamhet arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 75 Internationell verksamhet Arbetsförmedlingens internationella samarbete syftar i första hand till att stärka matchningsarbetet i Sverige och Europa, och att bidra till att utveckla tjänster och metoder för en väl fungerande arbetsmarknad. Fri rörlighet för arbetskraft är en av grundpelarna för EU. 2012 valdes Arbetsförmedlingens generaldirektör till president för WAPES, den världsomspännande organisationen för arbetsmarknadsmyndigheter. På vårt initiativ utarbetades en strategi för att stärka WAPES som knutpunkt för kunskap om frågor som rör ungdoms- och långtidsarbetslöshet. Utgångspunkter Arbetsförmedlingen är en aktiv partner i det EUsamarbete som följer av Sveriges medlemskap i EU, och bidrar med expertkunskap i nätverk och arbetsgrupper som EU-kommissionen satt samman. Generaldirektörerna för medlemsländernas arbetsmarknadsmyndigheter möts regelbundet för att planera och utvärdera det gemensamma arbetet. Arbetsförmedlingen är också engagerad i globala nätverk och organisationer, särskilt inom WAPES (World Association of Public Employment Services), men också inom OECD/Local Employment and Economic Development och ISSA (International Social Security Association).

76 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 internationell verksamhet Årets verksamhet och resultat Arbetsförmedlingens generaldirektör deltog under 2012 i en speciell grupp tillsatt av EU-kommissionen. Gruppen bidrog till att klargöra arbetsförmedlingarnas viktiga uppgift i arbetet för att nå sysselsättningsmålen i Europa 2020, EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Gruppen pekar bland annat på vikten av att arbetsförmedlingarna anpassar sig till ett arbetsliv som präglas av snabba förändringar och att deras roll alltmer är att vara samordnare och ledare bland andra aktörer. Under 2012 har fokus varit på att förbereda den reform av Eures som planeras och som ska leda till en ännu starkare matchning över gränserna. EU-fonderna spelar en viktig roll för att i projektform utveckla metoder och tjänster som särskilt ska gagna dem som står längst från arbetsmarknaden. 2012 bedrev Arbetsförmedlingen i egen regi ett 20-tal projekt och medfinansierade cirka 200 i samarbete med andra parter 161. Två av våra projekt, finansierade av globaliseringsfonden, är avsedda för före detta anställda vid AstraZeneca i Lund och Södertälje samt vid Saab i Trollhättan. Av särskild vikt 2012 har varit att säkerställa ett enhetligt arbetssätt så att alla EU-fondsfinansierade projekt som Arbetsförmedlingen deltar i ligger väl i linje med vår utvecklingsstrategi. Vi har också varit engagerade i förberedelsearbetet för nästa programperiod för EU-fonderna, som börjar 2014 och sträcker sig till 2020. De nordiska länderna samarbetar speciellt i frågor som rör matchning i gränsområden, arbetslöshetsförsäkringens tillämpning och i den gemensamma elektroniska tidskriften Arbetsliv i Norden. 2012 valdes Arbetsförmedlingens generaldirektör till president för WAPES, där ett 90-tal arbetsmarknadsmyndigheter är medlemmar. WAPES syftar till att vara en plattform för kontakter och informationsutbyte mellan medlemmarna, och 2012 utarbetades på vårt initiativ en strategi för att stärka WA- PES som kunskapsknutpunkt och samtalspartner. Frågor som rör ungdoms- och långtidsarbetslöshet betonas särskilt i strategin. Myndigheten stödjer också arbetet inom WAPES med medarbetare vid sekretariatet i Bryssel. Som en del av den svenska biståndspolitiken och EU:s stöd till länder utanför unionen bidrar också Arbetsförmedlingen till utvecklingen av arbetsmarknadsmyndigheter och arbetsmarknad i andra länder. 2012 kom nya samarbetsprojekt till stånd i bland annat Algeriet, Marocko och Kambodja. Dessutom fortsatte samarbetet med bland annat Albanien, Serbien, Tunisien, Botswana, Kenya, Mocambique, Namibia, Sydafrika och Tanzania. Arbetsförmedlingen var också huvudansvarig för ett stort EU-projekt i Moldavien. Syftet var att öka möjligheterna till säker och laglig rörlighet för arbetskraft mellan Moldavien och EU:s medlemsländer. Projektet avslutades 2012 och resultatet bedömdes vara så gott att vi blev ombedda att också leda ett fortsättningsprojekt i landet. Detta startade hösten 2012. Under året inleddes också ett nytt samarbete med Kina. Intresset för den svenska arbetsmarknadspolitiken och dess tillämpning visar sig i ett fortsatt stort antal förfrågningar och studiebesök till Arbetsförmedlingen. 2012 genomfördes cirka 35 besök, framför allt från ministerier och systermyndigheter i andra länder. Av särskilt intresse var bland annat arbetsmarknadsprognoser och analyser, och arbetet med nyanlända invandrare. En allt större andel av besöken kommer från Asien, framför allt Kina, Japan och Sydkorea. Arbetsförmedlingen har ökat kommunikationen om internationella frågor internt för att stärka den internationella referensramen, och har utvecklat möjligheterna för medarbetare att ta internationella uppdrag. Eures 2012 hade Arbetsförmedlingens Eures-rådgivare uppskattningsvis kontakt med cirka 17 000 svenska och utländska arbetssökande och cirka 3 000 arbetsgivare, både i Sverige och i andra länder. Under året fick 2 134 personer en anställning via Eures Sverige, varav 272 fick arbete i Sverige 162. Under 2012 genomförde Eures bland annat aktiviteter med inriktning mot ungdomar. Totalt deltog cirka 1 800 personer i dessa aktiviteter, som bland annat omfattade förberedelser för intervjuer och företagsbesök i andra länder, framför allt Norge 163. 161 Källa: Arbetsförmedlingen; verksamhetsuppgifter. 162 Källa: Arbetsförmedlingen. Siffran för 2012 har tagits fram manuellt av Arbetsförmedlingen. Motsvarande siffra för 2011 var cirka 2 000: 1 200 personer enligt myndighetens Euresprojektrapporter till EU-kommissionen plus cirka 800 personer enligt månatliga rapporter från Eures-rådgivarna till EU-kommissionen. Att siffran 800 är ungefärlig beror att EU-kommissionen bytt informationssystem och i januari 2013 går det bara att läsa ut procentsatser, som inte går att omvandla till antal. Så har det varit sedan juni 2012. Arbetsförmedlingen och andra myndigheter i EU har påtalat att detta bör ändras. 163 Eures har brutet räkenskapsår 1 juni 31 maj, enligt EU-kommissionens beslut. Exakta siffror för helåret 2012 kan tas fram först i juni 2013. Siffrorna ovan är därför en uppskattning. 2011 hade Arbetsförmedlingen Euresrådgivare kontakt med 11 537 arbetssökande och 2 541 arbetsgivare.

avgiftsfinansierad verksamhet arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 77 Avgiftsfinansierad verksamhet Arbetsförmedlingen bidrar, som en del av den svenska biståndspolitiken och EU:s stöd till länder i sitt närområde, till utvecklingen av arbetsmarknadsmyndigheter och arbetsmarknad i andra länder. Detta utvecklingssamarbete finansieras av Sida och EU och bedrivs med full kostnadstäckning. Särskilda medel från Regeringskansliet har också beviljats för prospektering av projekt i Kenya och en kompletterande insats i ett EU-finansierat projekt i Moldavien. Under 2012 har vi bedrivit externt finansierat utvecklingssamarbete i Albanien, Algeriet, Botswana, Kambodja, Kenya, Kroatien, Marocko, Mocambique, Moldavien, Namibia, Serbien, Sydafrika och Tanzania. Prospekteringsarbete har resulterat i nya projekt i bland annat Marocko samt i ett utbildningsprogram för deltagare från Botswana, Kenya, Mocambique, Sydafrika, Tanzania, Kambodja och Vietnam. 2012 avslutades ett stort EU-projekt med fokus på migration Tabell 28: Kostnader och intäkter för tjänsteexport Källa: Arbetsförmedlingen; ekonomisystemet i Moldavien och ett nytt startade. Arbetsförmedlingen var huvudansvarig för projekten i Moldavien, i vilka ett tiotal andra medlemsländer i EU också deltog. Under 2012 har pågående och under året avslutade projekt generat ett resultat på drygt 1,4 miljoner kronor. Årets ackumulerade överskott uppgår till cirka 5,1 miljoner kronor. Tabell 27: Resultat för pågående och avslutade projekt 2010 2012 Uppgifter är korrigerade jämfört med föregående års årsredovisning. Källa: Arbetsförmedlingen; ekonomisystemet Resultat (tkr) årsvis 2010-2012, pågående och avslutade projekt 2010 2011 2012 Sida 5 475-202* 1 356 EU -2 305* 405 372 Särskilda medel från Regeringskansliet 0-279 Årets resultat avseende projektverksamheten 3 170 203 1 449 *En avrundning har gjorts så att delsummorna summerar till totalen. Verksamhet Ackumulerat +/- t.o.m. 2010 +/- 2011 Intäkter 2012 Kostnader 2012 +/- 2012 Ackumulerat +/- utgången 2012 Uppdragsfinansierad verksamhet Tjänsteexport (tusen kronor) 7 752-1 023 1 801-3 385-1 584 5 145

78 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 servicesamverkan med andra myndigheter Servicesamverkan med andra myndigheter Lokal- och servicesamverkan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samverkar över hela landet för att kostnadseffektivt erbjuda ökad service till kunderna. Samarbetet innebär att verksamhet, som myndigheterna gemensamt driver i så kallade servicekontor, ofta finns inrymd i Arbetsförmedlingens lokaler. Detta gäller cirka hälften av de drygt 100 servicekontor som finns i landet. På ytterligare ett 60-tal orter har Arbetsförmedlingen givit enklare informationsservice till Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kunder. Eftersom besöksfrekvensen varit låg på dessa orter, och kunderna kan tillgodogöra sig allt fler tjänster via internet och telefon, har detta samarbete avvecklats från årsskiftet 2012/2013.

arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 79 Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation Arbetsförmedlingen har valt kundkontakter som väsentlig prestation. Under 2012 har vi haft 22,6 miljoner kundkontakter, vilket är 3 miljoner fler än förra året. En viktig del i arbetet med att förbättra kostnadseffektiviteten är att effektivisera stöd och ledning av den operativa verksamheten för att kunna lägga så stor del som möjligt av våra tillgängliga personalresurser på kundkontakter. Av våra beräkningar framgår det att styckkostnaden för kundkontakterna har minskat jämfört med föregående år och att även den genomsnittliga tidsåtgången för de enskilda mötena med arbetsgivare och arbetssökande har minskat. Kapitlet inleds med en genomgång av kundkontakter med betoning på volymer och analys av kostnader. Vidare följer en sammanfattande analys om kostnadseffektivitet där vi kopplar ihop verksamhetens resultat och ekonomiskt utfall. Därefter följer ett avsnitt om hur vi motverkar felaktiga utbetalningar, bidragsbrott och bedrägerier. Utgångspunkter Arbetsförmedlingen har valt kundkontakter som väsentlig prestation. 164 En viktig del i arbetet med att förbättra kostnadseffektiviteten är att effektivisera stöd och ledning av den operativa verksamheten för att kunna lägga så stor del som möjligt av tillgängliga personalresurser på kundkontakter. Samtidigt är fokus att genomföra så många kundkontakter som möjligt under den tid som finns till förfogande i den operativa verksamheten. Som ett led i detta har vi under året infört ett nytt arbetssätt (se kapitel Arbetsförmedlingen reformeras och Matchning) för att öka effektiviteten och kundkontakterna. Tätare kontakter och fler personliga möten med arbetssökande är en viktig del i arbetet med att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. I regleringsbrevet för 2012 gavs Arbetsförmedlingen i uppdrag att i årsredovisningen särskilt redovisa en beskrivning och analys av verksamhetens kostnadseffektivitet. I detta kapitel görs detta. Årets verksamhet och resultat Volym och kostnad för kundkontakt 165 För att mäta Arbetsförmedlingens kostnad och volym för kundkontakt genomförs en tidsmätning. Tidsmätningen 2012 genomfördes under fyra veckor i oktober och urvalet bestod av 2 000 handläggare, där både arbetsförmedlare och specialister 166 ingick. 164 För ett längre resonemang kring Arbetsförmedlingens val av väsentlig prestation, se Om resultatredovisningen, inledningsvis i resultatredovisningen. 165 För en mer ingående redogörelse för tidsmätningen 2012, se Appendix där detta återfinns. 166 Specialister är en samlad benämning på psykologer, sjukgymnaster, SIUS-konsulenter, socialkonsulenter, specialfunktion hörsel samt specialfunktion syn.

80 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation Definitioner Kundkontakt: avser alla kontakter (möten, telefon, e- post med mera) med arbetsgivare och arbetssökande. Här ingår också tid till förberedelser inför möten, dokumentation efter möten och eventuella resor till och från möten. Kundtid: tid för kundkontakt samt tid som ägnas åt enskilda ärenden, till exempel matchning av lediga platser och förlängning av beslut men som inte görs i anslutning till en kontakt. Produktionstid: tid för kundkontakt och kundtid samt all den tid som ägnas åt samverkan med exempelvis kompletterande aktörer, kommuner eller andra myndigheter. Den volym av kundkontakter som redovisas baseras på tidsmätningen uppräknat på hela myndigheten under hela året. Kostnaden för kundkontakt har beräknats som personalkostnaden i produktionen dividerat med tillgänglig produktionstid (tid för kundkontakt och annan produktion) med ett proportionellt pålägg för central- och lokal ledning samt andra indirekta kostnader. Tabell 29: Antal kundkontakter 167 Totalt och fördelat på arbetsgivare och arbetssökande, 2011-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätningen 2012 Kundkontakter 2011 2012 Totalt, inklusive e-post, telefon och möten (miljoner) fördelat på: 19,6 22,6 Arbetsgivare (miljoner) 2,9 3,0 Arbetssökande (miljoner) 16,7 19,6* varav möten enskilt eller i grupp (miljoner) 7,3 9,5 * En avrundning har gjorts så att delsummorna summerar till totalen. Arbetsförmedlingens kundkontakter ökade under 2012 till knappt 22,6 miljoner inklusive e-post, telefon och möten. Av dessa stod Arbetsförmedlingen Kundtjänst för cirka 1,6 miljoner, vilket är något högre än vad som uppnåddes under 2011 (1,4 miljoner). Tabell 30: Antal kundkontakter per handläggare I genomsnitt per månad 168, 2011-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätningen 2012 2011 2012 Totalt, inklusive e-post, telefon och möten fördelat på: 197 192 Arbetssökande 168 166 varav möten enskilt eller i grupp 73 81 Det totala antalet kundkontakter ökade under 2012. Vid en jämförelse med föregående år är det kontakterna med arbetssökande som står för hela ökningen av det totala antalet. Antalet kundkontakter per handläggare sjönk dock till i genomsnitt 192 per månad (2011: 197). Av dessa utgjorde 166 (2011: 168) kontakter med arbetssökande. Antalet möten ökade dock till 81 (2011: 73) stycken per månad. Det nya arbetssättet i kombination med resurstillskottet har bidragit till fler personliga möten med arbetssökande både totalt och per handläggare samtidigt som arbetsgivarkontakterna i stort är kvar på en hög nivå. Arbetsförmedlingen har i enlighet med regeringens mål ökat antalet personliga möten med de arbetssökande under 2o12. Antalet personliga möten med arbetssökande per handläggare har ökat med 11 procent jämfört med året innan. Det totala antalet personliga möten med arbetssökande har ökat med 30 procent jämfört med året innan. Att kundtiden ökat framgår också av figur 18, som visar att kundtiden med arbetssökande har ökat under året samtidigt som stödfunktionens nedlagda tid har minskat. Att antal kundkontakter per handläggare är något lägre än föregående år, bedömer vi huvudsakligen bero på två faktorer. Ökningen av antalet möten per handläggare kan ha medfört att kontakt per e-post och telefon fått mindre utrymme. Den andra faktorn som kan ha påverkat är att nyanställda inte uppnått full produktionsnivå samtidigt som handledning av nyanställda också kräver viss tid av övrig personal. Fördelning av nedlagd tid Den totala tiden delas upp i produktionstid, som utgör 64 procent av tiden (2011: 63 procent), och övrig tid som består av central ledning och administration, lokalt ledningsarbete och internt arbete 169 på lokala arbetsförmedlingar. I figur 18 nedan fördelas produktionstiden på kundtid arbetsgivare, kundtid arbetssökande och samverkan. 167 Jämförelsedata för 2010 saknas, då tidsmätningen påbörjades 2011. En avrundning har gjorts i förhållande till grunddata så att delmängderna summerar till totalen. 168 Jämförelsedata för 2010 saknas, då tidsmätningen påbörjades 2011. 169 Internt arbete inkluderar kompetensutveckling, fackligt arbete, interna möten och restid som inte är till eller från kunder.

arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 81 Av den totala arbetstiden användes 17 procent till kundtid med arbetsgivare, 44 procent till kundtid med arbetssökande och 4 procent till samverkan. Som framgår av diagrammet har andelen tid som ägnas åt arbetssökande ökat jämfört med 2011, vilket är i linje med regeringens uppdrag och myndighetens prioritering. Det återspeglar Arbetsförmedlingens utökade resurser och ambitionen att genomföra fler personliga Figur 18: Tidsfördelning av Arbetsförmedlingens totala tillgängliga personalresurser 170 Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätningen 2012 och data ur personalsystemet Palasso 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 17% 17% Kundtid arbetsgivare 42% 44% Kundtid arbetssökande 4% 4% 4% 5% Samverkan m.m möten med arbetslösa. Den sammanlagda tiden för lokalt ledningsarbete och central ledning samt central administration har minskat vilket indikerar att den personalförstärkning som genomfördes under året har skett i produktionen. Tid för internt arbete ökar något jämfört med 2011, vilket bland annat kan återspegla att mer tid har lagts på kompetensutveckling för, och handledning av, nyanställda arbetsförmedlare. Totalkostnad och volym för produktionstid Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 2012 upp- 2011 13% Internt arbete 2012 14% Lokalt och centralt ledningsarbete 20% 16% Central administration gick till 8 279 miljoner kronor (6 986 miljoner kronor 2011) 171. För att fördela förvaltningskostnaden på de olika delarna av produktionstiden har kostnader för ledning, administration och internt arbete samt övriga omkostnader för till exempel lokaler, IT och telefoni fördelats proportionellt. Efter fördelning av de indirekta kostnaderna uppgår den beräknade kostnaden för kundtid med arbetssökande till 5 641 miljoner kronor (4 621 miljoner kronor året innan), kostnaden för kundtid med arbetsgivare till 2 177 (1 913) miljoner kronor och kostnaden för samverkan till 460 (452) miljoner kronor. Figur 19: Totalkostnad fördelad på produktionstid Riktad mot arbetsgivare, arbetssökande och samverkan 172, 2011-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätningen 2012 Miljoner koronor 6 000 Samverkan etc. Telefon- och e-postkontakter 5 000 4 000 909 Övrigt arbete med ärenden Förberedelser inför och efterarbete efter kundmöte inkl. restid 705 1 083 Direktservice Möten 3 000 882 1 061 2 000 880 1 000 0 1 501 2011 Kundkontakt arbetssökande 1 802 436 431 439 431 490 653 786 780 528 555 452 460 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Kundkontakt arbetsgivare Övrig kundtid med arbetssökande Övrig kundtid med arbetsgivare Samverkan I figur 19 fördelas produktionskostnaden mellan prestationen kundkontakt, övrig kundtid och samverkan. Kostnaden för kundkontakt och övrig kundtid fördelas dessutom mellan arbetssökande och arbetsgivare. Den totala kostnaden för kundkontakter med arbetssökande och arbetsgivare uppgick till 170 Tid som ägnas åt arbetsgivare, arbetssökande, samverkan samt tid för internt arbete är hämtat från tidsmätningen. För central ledning och administration samt lokalt ledningsarbete finns ingen tidsmätning gjord, där baseras volymen på resurser inom respektive område enligt personalsystemet. 171 Förvaltningskostnader definieras som verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen. Dock exkluderas programkostnader hänförliga till anslag 1:3 (Uo 14) avseende köp av arbetsmarknadsutbildning från annan statlig myndighet. Delarna summerar inte till totalen pga avrundning. 172 Samverkan innebär samarbete med andra parter på arbetsmarknaden som kompletterande aktörer, kommuner eller andra myndigheter. Övrig kundtid innebär att en handläggare har arbetat med ett sökande- eller arbetsgivarärende utan att det varit i direkt anslutning till en kontakt.

82 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation 6 253 miljoner kronor (jämfört med 5 325 miljoner kronor 2011) och utgör 76 procent (76 procent) av förvaltningskostnaden 173. Att övrig kundtid med arbetsgivare ökat antas vara en följd av det förändrade arbetssättet med arbetsgivarkontakter med bland annat en kundansvarig arbetsförmedlare och överenskommelse om stöd vid rekrytering. Tidsåtgång och kostnad för kundkontakter Tabell 31: Tidsåtgång för kundkontakter Fördelat på arbetsgivare, olika sökandegrupper samt kontaktform, 2011-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätningen 2012 2011 2012 2011 2012 Arbetsgivare 01.05 01.02 02.03 01.53 Arbetssökande 00.46 00.42 01.13 01.06 fördelat på: Deltagare i jobboch utvecklingsgarantin 00.53 00.41 01.19 01.05 Deltagare i jobbgarantin för ungdomar 00.40 00.36 01.06 01.00 Deltagare i arbetslivsintroduktion 01.14 01.07 01.41 01.31 Nyanlända 00.44 00.45 01.11 01.08 Funktionsnedsättning 01.01 00.53 01.27 01.17 Nyinskrivna (< 1 mån) 00.34 00.29 01.00 00.53 Övriga inskrivna 00.33 00.33 00.59 00.57 Övriga kontakter fördelat på: Tidsåtgång per kundkontakt, timmar Mötestid Inkl. förberedelser, efterarbete och restid Telefon arbetsgivare 00.20 00.19 E-post arbetsgivare 00.11 00.12 Telefon sökande 00.08 00.10 E-post sökande 00.06 00.06 Tabell 31 visar att ett enskilt möte med en arbetsgivare i genomsnitt tar drygt en timme medan ett genomsnittligt möte med en sökande tar drygt 40 minuter. För båda grupperna var det genomsnittliga mötet några minuter kortare än under 2011. Räknas tid för förberedelser och efterarbete samt eventuell restid in blir tidsåtgången för ett enskilt möte med en arbetsgivare cirka 1 timme och 50 minuter medan det för en arbetssökande blir cirka 1 timme och 5 minuter. För 2011 tog mötet med en arbetsgivare drygt 10 minuter längre och ett möte med en arbetssökande 7 minuter längre. Tidsmätningen visar att förberedelsetiden minskar mer än mötestiden. Tabell 32 visar att kostnaden för ett möte med arbetsgivare uppgår till i genomsnitt 1 237 kronor och för ett enskilt möte med arbetssökande 723 kronor. År 2011 var motsvarande kostnader 1 376 kronor för arbetsgivare och 818 kronor för arbetssökande. Styckkostnaden för kundkontakter har beräknats utifrån en genomsnittlig timkostnad. Den genomsnittliga timkostnaden uppgick till 656 kronor under 2012, vilket är lägre än för 2011 då den uppgick till 671 kronor. Tabell 32: Kostnader för kundkontakter Fördelat på arbetsgivare, olika sökandegrupper samt kontaktform, 2011-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätningen 2012 Styckkostnad per kontakt, inkl. förberedelser, efterarbete och restid 2011 2012 Enskilda möten Arbetsgivare 1 376 kr 1 237 kr Arbetssökande 818 kr 723 kr fördelat på: Jobb- och utvecklingsgarantin 891 kr 714 kr Jobbgarantin för ungdomar 748 kr 661 kr Arbetslivsintroduktion 1 133 kr 1 000 kr Nyanlända 797 kr 753 kr Funktionsnedsättning 982 kr 848 kr Nyinskrivna (< 1 mån) 679 kr 583 kr Övriga inskrivna 670 kr 623 kr Övriga kontakter fördelat på: Telefon arbetsgivare 232 kr 213 kr E-post arbetsgivare 126 kr 136 kr Telefon sökande 91 kr 112 kr E-post sökande 67 kr 71 kr 173 Staplarna kundkontakt med arbetssökande och kundkontakt med arbetsgivare summerar till 6 253 (4 855+1 398) miljoner kronor vilket utgör 76 procent av den totala förvaltningskostnaden, 8 279 miljoner kronor. Observera skillnaden mellan kundkontakt och kundtid där kundtiden även inkluderar arbetstid med kundärenden som inte är kontakt eller arbete i anslutning till en kontakt.

arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 83 Tabell 33: Förvaltningskostnader för kundkontakter Fördelat på arbetsgivare, olika sökandegrupper samt kontaktform, 2011-2012 Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätningen 2012 Total kostnad för kundkontakter under året (miljoner kronor) 2011 2012 Enskilda möten Arbetsgivare 867 871 Arbetssökande 2 116 2 492 fördelat på: Jobb- och utvecklingsgarantin, varav: 322 174 490 -Jobb- och utvecklingsgarantin Fas 1 & 2 251 358 -Jobb- och utvecklingsgarantin Sysselsättningsfasen 71 132 Jobbgarantin för ungdomar 178 346 Arbetslivsintroduktion 159 131 Nyanlända 191 279 Funktionsnedsättning 583 673* Nyinskrivna (<1 mån) 284 212 Övriga inskrivna 399 361 Övriga kontakter 1 754 2 102 fördelat på: Telefon arbetsgivare 291 286 E-post arbetsgivare 109 110 Telefon sökande 380 496 E-post sökande 269 301 Direktservice/kundmottagning 705 909 Gruppmöten 320 460 fördelat på: Gruppmöten med sökande 265 372 Jobbmässor för arbetsgivare 55 88 Af Kundtjänst kontakter 269 328 fördelat på: Arbetsgivare 233 286* Arbetssökande 36 42 Summa förvaltningskostnad 5 325 6 253 * En avrundning har gjorts så att delsummorna summerar till totalen. I tabell 33 har den totala kostnaden beräknats utifrån den genomsnittliga timkostnaden (se tabell 32). Enligt underlaget i 2012 års tidmätning användes 73 procent av den totala tiden inom JOB till fas 1 och 2 och 27 procent inom sysselsättningsfasen. Kostnaden på totalt 490 miljoner kronor för 2012 är fördelat enligt detta. Generellt har förvaltningskostnaden ökat för de prioriterade sökandegrupperna. Ett undantag är dock arbetslivsintroduktion där kostnaderna minskade. Orsaken är främst att antalet deltagare minskat i arbetslivsintroduktion medan de ökat för de övriga prioriterade sökandegrupperna, undantag för fas 1 och 2 i jobboch utvecklingsgarantin. Som framgår av tabell 31 är dock arbetslivsintroduktion fortsatt det program med högst tidsåtgång för kundkontakt. Som framgår av tabell 32 sjönk förvaltningskostnaden för övriga inskrivna och nyinskrivna. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att för nyinskrivna beror det på att arbetssättet förändrats och att de individuella handlingsplanerna i de flesta fall nu upprättas direkt vid inskrivningstillfället i direktservice/kundmottagningen. Fördelning av kostnad och volym på sökandegrupper För att få en bild av hur Arbetsförmedlingens personalresurser prioriteras mellan olika sökandegrupper behövs dels information om hur mycket tid som ägnas åt respektive sökandegrupp, dels hur stor del samma sökandegrupp utgör av det totala antalet inskrivna arbetssökande. Vi ska fokusera på att rusta personer med långa arbetslöshetstider samt möjliggöra tidiga insatser till dem som riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet. Ovanstående fokus möjliggör att identifiera olika personers skilda behov av stöd och ge rätt insatser. Utifrån ovanstående resonemang har vi valt följande sökandegrupper; deltagare i jobboch utvecklingsgarantin, deltagare i jobbgarantin för ungdomar, deltagare i arbetslivsintroduktion, nyanlända och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I figur 20 visas hur det totala antalet inskrivna fördelar sig på olika sökandegrupper och hur tiden för enskilda möten och gruppmöten med arbetssökande fördelas på olika sökandegrupper. Det framgår bland annat att 77 procent (2011: 70 procent) av tiden som ägnas åt enskilda möten eller gruppmöten ägnas åt någon av de prioriterade grupperna som utgör 47 procent (2011: 46 procent) av alla inskrivna arbetssökande. Det nya arbetssättet gör att prioriterade grupper ägnas än större uppmärksamhet, inte minst de som finns i garantiprogrammen. Övriga sökande samt nyinskrivna utgör 53 procent (2011: 54 procent) av alla inskrivna men erhåller endast 23 procent (2011: 30 procent) av tiden för enskilda möten och gruppmöten. Det innebär att de sökandegrupper som utpekas som prioriterade också prioriteras när det gäller fysiska möten. Bland de prioriterade grupperna är jobbgarantin för ungdomar särskilt mötesintensiv. Gruppen utgör 6 procent (2011: 6 procent) av alla inskrivna men får 14 procent (2011: 9 procent) av tiden för enskilda möten eller gruppmöten. 174 Enligt underlaget i 2011 års tidsmätning användes 78 procent av den totala tiden inom jobboch utvecklingsgarantin till fas 1 & 2 och 22 procent inom sysselsättningsfasen. Kostnaden på totalt 322 miljoner kronor för 2011 är fördelat enligt detta.

84 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation Figur 20: Totalt inskrivna sökande Fördelat på sökandegrupper och tiden för möten, enskilda eller i grupp, 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätning Nyskrivna <1 mån Funktionsnedsättning* Nyanlända Arbetslivsintroduktion Jobbgaranti för ungdomar Jobb- och utvecklingsgarantin Övriga sökande 7,7% 5,6% 26,0% 21,5% 11,4% 5,7% 5,6% 0,5% 13,9% 5,7% 20,5% 13,6% 15,0% 47,5% *En avrundning har gjorts så att delsummorna summerar till totalen. Andel av mötestiden Andel av antal inskrivna 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% Utöver de prioriterade grupperna finns det ytterligare en grupp som får en större andel av mötestiden än vad som motsvaras av dess andel av samtliga inskrivna arbetssökande. Det är de nyinskrivna, här definierade som arbetssökande med en inskrivningstid som är kortare än en månad. Analys av arbetsgivarkontakter Tabell 34: Nyckeltal, arbetsgivarkontakter Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätningen 2012, ekonomisystemet, datalager, arbetsgivarundersökningen 2011 2012 Förvaltningskostnader (miljoner kronor) 175 867 871 Antal arbetsgivarkontakter (miljoner) 176 2,9 3,0 Enskilda möten per månad, enligt tidsmätningen 52 501 58 718 Andel order med överenskommelse inom 18 44 fem dagar, månadsgenomsnitt (procent) 177 Tillräckligt med sökande 178 (procent) 80,8 81,8 Nöjda arbetsgivare 179 (procent) 90,1 88,2 Arbetsförmedlingen har arbetat intensivt med arbetsgivarkontakter under året. Vi hade under 2012 3 miljoner arbetsgivarkontakter (jämfört med 2,9 miljoner året innan) 180. Förvaltningskostnaden för arbetsgivarkontakter ökade marginellt 2012 jämfört med 2011 trots att antalet arbetsgivarkontakter ökade. Under året har vi på Arbetsförmedlingen arbetat med att utveckla och förbättra samarbetet med arbetsgivarna. Arbetsgivarna erbjuds nu en personlig kundansvarig arbetsförmedlare. Stödet till nationella kunder har stärkts under året. Arbetet har också utvecklats genom att alla arbetsgivare som anmäler lediga platser till Arbetsförmedlingen ska kontaktas av en arbetsförmedlare inom fem dagar för att erbjudas stöd vid rekrytering. Detta dokumenteras i en överenskommelse med arbetsgivaren och andelen order med överenskommelser har ökat under 2012. Analys av sökandegrupper 181 Nedan redogör vi för vissa kostnader, volymer och kompletterande mått för följande sökandegrupper: deltagare i jobboch utvecklingsgarantin, deltagare i jobbgarantin för ungdomar, deltagare i arbetslivsintroduktion, nyanlända och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Tabell 35: Nyckeltal, jobboch utvecklingsgarantin fas 1 och 2 2011 2012 Förvaltningskostnader (miljoner kronor) 251 358 Ersättning enskilda (miljoner kronor) 6 805 6 519 Ersättning anordnare (miljoner kronor) 1 201 1 098 Deltagare, volym i genomsnitt per månad 63 995 63 708 Är handlingsplanen ett bra stöd 182, procent 82 (61+21) 83 (61+22) Andel som fått jobbförslag 183, procent 29 34 Genomsnittligt antal sökta jobb per månad enligt sökandeundersökningen 9,0 10,4 Lämnat till arbete 39 461 36 584 Förvaltningskostnaden för personliga möten med deltagare inom jobboch utvecklingsgarantin, fas 1 175 Källa: Arbetsförmedlingen; Ekonomisystemet. 176 Källa: Arbetsförmedlingen; tidsmätningen 2012. 177 Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. 178 Källa: Arbetsförmedlingen; arbetsgivarundersökningen. Alla som svarat Ja på frågan Har Ni fått tillräckligt med sökande för att kunna anställa?. 179 Källa: Arbetsförmedlingen; arbetsgivarundersökningen. Alla som svarat Ja på frågan Är Ni nöjda med Af:s hantering av ärendet?. 180 Källa: Arbetsförmedlingen: tidsmätning 2012. 181 I avsnittets tabeller redovisas nedbrutna kostnader. Källa till dessa uppgifter i tabellerna är: Arbetsförmedlingen; tidmätning 2012 och ekonomisystemet. Deltagare per månad redovisas i samtliga tabeller, källa till dessa uppgifter är: Arbetsförmedlingen; datalager. Om handlingsplanen uppfattats som stöd, jobbförslag och sökta jobb redovisas i de tabeller där data finns, källa till dessa uppgifter är: Arbetsförmedlingen: sökandeundersökningen 2010-2012. Lämnat till arbete redovisas i de tabeller där det är relevant, källa till dessa uppgifter är: Arbetsförmedlingen: datalager. Denna fotnot och källhänvisning avser tabeller för de redovisade sökandegrupperna. 182 Sökandeundersökningen, sökande med handlingsplan som svarat Ja, Ja, ganska på frågan Är handlingsplanen ett bra stöd? 183 Sökandeundersökningen. Andelen sökande som svarat ja på frågan Har Arbetsförmedlingen under de senaste 30 dagarna gett dig förslag på lediga jobb att söka.

arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 85 och 2, ökade med 43 procent jämfört med föregående år. Andelen arbetsplatsförlagda aktiviteter för de sökande i garantin ökade kraftigt (se kapitlet Bryta utanförskap). En viktig del i vårt arbete för att förbättra kvaliteten i garantiprogrammen är att arbeta för att fler av dem som har behov av arbetsplatsförlagd aktivitet också får det. Trots den höga volymen deltagare och den kraftiga ökningen av arbetsplatsförlagd aktivitet har kostnaderna för anslaget 1:3 inte ökat. Genomsnittligt antal deltagare i jobboch utvecklingsgarantin fas 1 och 2 under 2012 är i nivå med föregående år. Andel arbetssökande som anger att de har fått jobbförslag och den genomsnittliga sökaktiviteten har ökat. Antalet deltagare som lämnat till arbete är något lägre än föregående år. Tabell 36: Nyckeltal, jobboch utvecklingsgarantins sysselsättningsfas 2011 2012 Förvaltningskostnader (miljoner kronor) 71 132 Ersättning enskilda (miljoner kronor) 3 470 4 044 Ersättning anordnare (miljoner kronor) 1 289 1 446 Deltagare, volym i genomsnitt per månad 27 014 31 432 Är handlingsplanen ett bra stöd? 184 (procent) 73 (56+17) 75 (55+20) Andel som fått jobbförslag 185 (procent) 16 23 Genomsnittligt antal sökta jobb per månad enligt sökandeundersökningen 6,1 7,5 Lämnat till arbete 6 200 9 095 Förvaltningskostnaden för personliga möten med deltagare inom jobboch utvecklingsgarantin, sysselsättningsfasen, har ökat med 86 procent jämfört med föregående år. Även kostnaden för ersättning till enskilda har ökat på grund av att det genomsnittliga antalet deltagare i sysselsättningsfasen under 2012 är högre jämfört med föregående år. Andel arbetssökande som anger att de har fått jobbförslag och den genomsnittliga sökaktiviteten har ökat. Trots en vikande arbetsmarknad har antalet och andelen deltagare som lämnat till arbete ökat jämfört med föregående år. Att fler deltagare lämnat till arbete kan förklaras av kortare tider på en sysselsättningsplats, tätare uppföljningar och en bättre dialog med anordnarna. En ytterligare förklaring är att under året har deltagare i sysselsättningsfasen getts möjlighet till arbetsmarknadsutbildning och ett förstärkt anställningsstöd har införts på försök 2012-2014. Tabell 37: Nyckeltal, jobbgarantin för ungdomar 2011 2012 Förvaltningskostnader (miljoner kronor) 178 346 Ersättning enskilda (miljoner kronor) 1 540 1 678 Ersättning anordnare (miljoner kronor) 640 554 Deltagare, volym i genomsnitt per månad 38 844 39 713 Är handlingsplanen ett bra stöd? 186 (procent) 87 (66+21) 86 (66+20) Andel som fått jobbförslag 187 (procent) 32 40 Genomsnittligt antal sökta jobb per månad enligt sökandeundersökningen 10,0 10,7 Lämnat till arbete 37 449 37 141 Förvaltningskostnaden för deltagare inom jobbgarantin för ungdomar har ökat med 94 procent jämfört med föregående år. Även kostnaden för ersättning till enskilda har ökat samtidigt som kostnaden för ersättning till anordnare minskat. Genomsnittligt antal deltagare i jobbgarantin för ungdomar under 2012 är högre jämfört med föregående år. Andel arbetssökande som anger att de har fått jobbförslag och den genomsnittliga sökaktiviteten har ökat. Trots en vikande arbetsmarknad är antalet deltagare som lämnat till arbete i nivå med föregående år. Andelen deltagare i arbetsplatsförlagda aktiviteter har ökat 2012 (se kapitlet Bryta utanförskap). En viktig del i vårt arbete för att förbättra kvaliteten i garantiprogrammen är att arbeta för att fler av dem som har behov av arbetsplatsförlagd aktivitet också får det. Tabell 38: Nyckeltal, arbetslivsintroduktion 2011 2012 Förvaltningskostnader (miljoner kronor) 159 131 Ersättning enskilda (miljoner kronor) 526 311 Ersättning anordnare (miljoner kronor) 17 6 Deltagare, volym i genomsnitt per månad 4 426 2 634 Status 90 dagar efter avslutad arbetslivsintroduktion 188 (procent) 55,3 52,5 Antalet deltagare sjönk i arbetslivsintroduktionen. Därmed minskade också förvaltningskostnaden för personliga möten med deltagare i arbetslivsintroduktion. Även kostnaden för ersättning till enskilda minskade. Personerna som deltar i programmet har ofta haft en lång frånvaro från arbetsmarknaden på grund av ohälsa och arbetslöshet. Trots detta är drygt hälften av deltagarna 90 dagar efter programmet i arbete, utbildning eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. 184 Sökandeundersökningen, sökande med handlingsplan som svarat Ja, Ja, ganska på frågan Är handlingsplanen ett bra stöd? 185 Sökandandeundersökningen, andelen sökande som svarat ja på frågan Har Arbetsförmedlingen under de senaste 30 dagarna gett dig förslag på lediga jobb att söka? 186 Sökandeundersökningen, sökande med handlingsplan som svarat Ja, Ja, ganska på frågan Är handlingsplanen ett bra stöd? 187 Sökandeundersökningen, andelen sökande som svarat ja på frågan Har Arbetsförmedlingen under de senaste 30 dagarna gett dig förslag på lediga jobb att söka? 188 Andel av de som avslutat arbetslivsintroduktion och dag 90 efter avslut tillhör statusgrupp: öppet arbetslös, program, arbete med stöd, arbete utan stöd eller avaktualiserats till annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning (orsak 7).

86 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation Övriga personer har lämnat Arbetsförmedlingen eller är inskrivna som arbetssökande men är förhindrade att aktivt söka arbete, främst på grund av ohälsa. Tabell 39: Nyckeltal, nyanlända inom etableringsuppdraget 2011 2012 Förvaltningskostnader 189 (miljoner kronor) 229 435 Ersättning enskilda (miljoner kronor) 263 855 Ersättning anordnare (miljoner kronor) 121 444 Deltagare, volym i genomsnitt per månad 4 303 12 093 Inströmningen i etableringsuppdraget fortsatte som planerat under året men ökade kraftigt under årets tre sista månader till följd av ökad anhöriginvandring och ökade flyktingströmmar från bland annat Syrien. Förvaltningskostnaderna för personliga möten med nyanlända inom etableringsuppdraget ökade därför kraftigt jämfört med året innan. I etableringsuppdraget möter Arbetsförmedlingen nyanlända flyktingar och deras anhöriga betydligt tidigare i etableringsprocessen än förut. Vi har under året fortsatt att anpassa våra insatser och aktiviteter till de nyanländas behov för att möjliggöra tidigt deltagande och påskynda övergången till arbete eller utbildning. Vi ska möta målgruppen tidigt efter beviljat uppehållstillstånd. I syfte att ge målgruppen tidig och bra service erbjuder vi via Kundtjänst möjlighet att få kvalificerad och snabb arbetsförmedlingsservice via telefon på andra språk än svenska. Kostnadseffektivitet I regleringsbrevet för 2012 anges bland annat att Arbetsförmedlingen genom ett nytt arbetssätt ska rikta insatser för att bryta och förhindra långvarig arbetslöshet, arbeta för fler personliga möten, utveckla arbetsgivarkontakter för att stödja personer med en svag förankring på arbetsmarknaden och underlätta för arbetsgivare som har svårt att rekrytera. Under året har vi arbetat för att utveckla arbetsgivarkontakterna. Några exempel är arbetet med nationella kunder och att alla arbetsgivare som anmäler lediga platser till Arbetsförmedlingen ska kontaktas av en arbetsförmedlare inom fem dagar för att erbjudas stöd vid rekrytering. Denna andel har ökat under 2012. Vidare visar tidsmätningen att vi har ökat antalet arbetsgivarkontakter något jämfört med 2011. Det arbete som bedrivits i projektet struktureffektivisering 3.0 ska bidra till att Arbetsförmedlingen leds och styrs i en tydligare, mer ändamålsenlig struktur med ökat fokus på produktion. Tidsmätningen visar också detta då den nedlagda tiden för stöd och ledning minskat samtidigt som kundtid till arbetssökande har ökat. Under 2012 påbörjades arbetet med det nya arbetssättet som ska bidra till att vi mer effektivt hjälper våra kunder att komma i arbete så snabbt som möjligt. Arbetssättet innehåller bland annat ett bedömningsstöd, att en handlingsplan ska upprättas vid första besöket och att antalet jobbförslag ska öka i kontakt med Arbetsförmedlingen. Kundkontakterna och de personliga mötena har blivit fler. Dessutom används tiden för enskilda möten eller gruppmöten i högre grad åt de grupper som står längre ifrån arbetsmarknaden. Möten med arbetssökande genomförs på något kortare tid och till lägre styckkostnad samtidigt som Arbetsförmedlingens aktivitet i dessa möten har ökat; andelen arbetssökande som fått handlingsplan tidigt 190 och andelen överlämnade jobbförslag har ökat 2012 jämfört med 2011. Vidare har arbetssökandes sökaktivitet ökat. En granskning gjord av Riksrevisionen 191 visar att ett flertal av arbetsförmedlingskontoren bedriver sin verksamhet resurseffektivt. Detta innebär att de, enligt beräkningsmodellen, inte kan öka mängden prestationer utan att ytterligare resurser tillförs. Även om förmedlingskontoren bedriver sin verksamhet resurseffektivt finns viss förbättringspotential enligt Riksrevisionen. Förbättringspotentialen tycks huvudsakligen finnas i arbetsförmedlingskontorens inre arbete. Riksrevisionen har även undersökt om det finns yttre strukturella faktorer som skiljer sig systematiskt åt mellan effektiva kontor och de kontor som uppvisar en förbättringspotential. Denna analys ger en relativt entydig bild av att det finns få yttre faktorer som samvarierar med huruvida ett arbetsförmedlingskontor är effektivt eller ej. Mot bakgrund av dessa analyser drar Riksrevisionen därför slutsatsen att en stor del av den beräknade förbättringspotentialen som observerats kan hänföras till kontorens inre arbetssätt, som organisering, styrning och ledarskap. Detta innebär att vi bör ha stor möjlighet att ta tillvara på förbättringspotentialen genom ett internt utvecklingsarbete. Arbetsförmedlingens bedömning är att de resultat under 2012 som sammantaget redovisas i detta kapitel pekar på att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. 189 Utgör faktisk kostnad då inte nyanlända inom etableringsuppdraget särredovisas i tidsmätningen. 190 Se kapitlet Matchning. 191 Effektivitetsmätning som metod för att jämföra arbetsförmedlingskontor (RIR 2012:9).

arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet och väsentliga prestation arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 87 Motverka felaktiga utbetalningar, bidragsbrott och bedrägerier Felaktiga utbetalningar Arbetsförmedlingen arbetar kontinuerligt med att motverka felaktiga utbetalningar. Vår riskanalys av felaktiga utbetalningar uppdateras löpande. Flera risker i samband med utbetalning har kunnat värderas ner som ett resultat av de löpande kontroller som görs mot Skatteverkets uppgifter. Risker för felaktigheter identifieras löpande och mer systematiskt. Avvikelser följs upp och hanteras enligt särskilda rutiner. Det pågår aktiviteter även för att fortsätta minska de risker som ligger tidigt i processen från beslut till utbetalning. En viktig åtgärd är de stickprovskontroller som genomförs som en del i arbetet med att fastställa omfattningen på risken för felaktiga utbetalningar. Resultatet av kontrollerna och de brister som identifierats utgör underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla och förtydliga rutiner och processer i syfte att minska antalet fel. Vi har under året bedömt omfattningen av felaktiga utbetalningar av lönebidrag, såväl upptäckta fel som de så kallade mörkertalen. För att fastställa omfattningen använde myndigheten den metod som tidigare använts för andra välfärdssystem, bland annat inom samverkansuppdraget (ESV 2012:6). Resultatet har redovisats till regeringen, uppdrag 11b enligt regleringsbrevet för 2012. Bidragsbrott och bedrägerier Arbetsförmedlingen har under 2012 utvecklat arbetet mot bidragsbrott och bedrägerier. Arbetet har bedrivits i projektform med syfte att utveckla vårt arbete mot tydliga resultat avseende enhetlighet och rättssäkerhet, med målsättningen att minska felaktiga utbetalningar till följd av brott. Projektet avslutades den sista augusti och ansvaret för vidare arbete överlämnades då till den ordinarie verksamheten. Projektet har bidragit till utvecklade och förtydligade rutiner och processer, inrättande av central funktion för utredning samt utvecklade kontakter med Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogden, Ekobrottsmyndigheten och Polisen. Den 1 september driftsattes den centrala funktionen för utredning av bidragsbrott och bedrägerier. Funktionen gör utredningar inför, och skriver, polisanmälningar. Det är ännu för tidigt att utvärdera funktionens arbete, men den förväntas bidra till att både kvaliteten på och kvantiteten av polisanmälningar av bidragsbrott och bedrägerier ökar. Utvecklingsarbetet fortsätter även angående vår delaktighet i myndighetssamverkan mot grov organiserad brottslighet. Vi har även inlett samarbete med BRÅ (Brottsförebyggande rådet) när det gäller två projekt, dels Otillåten påverkan mot strategisk insider och dels Intyg som dörröppnare till välfärdssystemen. Utöver det som redovisas i kapitlet ovan har Arbetsförmedlingen i enlighet med regleringsbrevet för 2012 inkommit med en särskild återrapport till regeringen: Utvecklad redovisning (15 juni 2012)

intern styrning och kontroll arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 89 Intern styrning och kontroll Utgångspunkter Arbetsförmedlingen är en av de myndigheter som har att följa förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. I denna förordning definieras intern styrning och kontroll som den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav på effektivitet, regeltillämpning, tillförlitlig och rättvisande rapportering samt krav på god hushållning som framgår av myndighetsförordningen (2007:515). I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska Arbetsförmedlingens styrelse dessutom i årsredovisningen göra en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen inom myndigheten är betryggande. Sedan förordningen om intern styrning och kontroll infördes har vi på Arbetsförmedlingen arbetat systematiskt med detta. COSO-modellen 192 har fastsällts som gemensam modell för vårt arbete med intern styrning och kontroll. Årets verksamhet och resultat Arbetsförmedlingen har under det gångna året utvecklat och förfinat den modell för utvärdering av den interna styrningen och kontrollen som har fastställts för att bedöma vårt arbete inom området. Utvärderingsmodellen bygger på COSO-modellens fem komponenter; kontrollmiljö, riskanalys, kontrollåtgärder, information och kommunikation samt uppföljning och utvärdering. För var och en av de fem komponenterna har olika bedömningsområden fastställts. Till varje bedömningsområde är kriterier framtagna, avsedda att utgöra grund för en löpande värdering av mognadsgraden inom varje område. Vi har valt att använda fyra mognadsgrader för att utvärdera den interna styrningen och kontrollen: outvecklad, grundläggande, etablerad och avancerad. Kriterierna har under året reviderats för en ökad stringens och tydlighet. Utvärderingen syftar till att ge styrelsen en samlad bild av mognadsgraden inom de olika delarna i kontrollsystemet. Utifrån denna information får styrelsen möjlighet att ställa krav och sätta mål på vilken nivå arbetet med den interna styrningen och kontrollen bör befinna sig inom de olika delarna i kontrollsystemet. Den nyligen genomförda utvärderingen visar att Arbetsförmedlingen inom samtliga bedömningsområden uppnår minst grundläggande mognadsgrad utifrån de fastställda kriterierna. Utvärderingen visar också att det utvecklingsarbete som vi under året har bedrivit inom intern styrning och kontroll har gett ett förbättrat resultat inom följande områden: ramverk för riskhantering process för riskanalys. 192 Det ramverk som används i Sverige inom såväl offentlig som privat verksamhet och som legat till grund för finansdepartementets arbete med lagstiftning inom området intern styrning och kontroll. Ramverket är också det internationellt mest accepterade inom området. Den så kallade COSO-modellen utvecklades av the Committee of Sponsoring Organization of the Treadway Commission (COSO) i USA och publicerades i sin första version i början av 1990-talet.

90 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 intern styrning och kontroll Arbetsförmedlingens interna styrande och stödjande dokument inom området har förenklats och förtydligats under året. Stödet till våra chefer har förstärkts genom en utökning av antalet controllers. Processen där våra risker identifieras, värderas och prioriteras har under 2012 setts över och vissa förändringar har genomförts. De identifierade riskerna har numera ett tydligare fokus mot våra prioriteringar och vårt riskanalysarbete är nu tydligare samordnat med verksamhetsplaneringsprocessen. Myndighetens riskanalysmodell har förfinats vad gäller skalan för värdering av de identifierade riskerna. Uppföljningen av de kontrollåtgärder som sätts in för att minska riskerna samordnas nu alltmer med vår resultatuppföljning och det sker en utveckling för att bättre kunna mäta effekterna av insatta åtgärder. Utvärderingen visar att de genomförda utvecklingsinsatserna har förbättrat, underlättat och förtydligat riskanalysprocessen. Stöden för riskhantering upplevs som relevanta och tillämpas. Myndighetens riskhantering upplevs ha fått ett ökat fokus och en ökad acceptans inom myndigheten. Resultatet av utvärderingen kommer att ligga till grund för myndighetens fortsatta arbete med att förbättra den interna styrningen och kontrollen. De områden som vi lägger extra fokus på under 2013 är: processen för intern kommunikation kommunikation kring styrande dokument för väsentliga verksamhetsområden. Arbetsförmedlingens processer för intern kommunikation kan förbättras och en tydligare kommunikationsstrategi efterfrågas. Inom delar av verksamheten upplevs informationsmängden som allt för omfattande. Vidare finns förbättringspotential för information kring ledning och styrning kopplat till befintliga och nya uppdrag. Det pågår ett arbete för att se över och förbättra intern kommunikation på myndighetsnivå. En kommunikationsstrategi är på väg att tas fram. Vidare sker ett förbättringsarbete gällande stöd för hur styrsignaler ska kommuniceras i myndigheten. Inom Arbetsförmedlingen finns styrande dokument för väsentliga verksamhetsområden och huvudprocesser framtagna. Uppföljningen visar att graden av tillämpning skiljer sig mellan olika delar av verksamheten. Processen för hur förändringar av styrande dokument kommuniceras bör formaliseras och förenklas. Det finns även en förbättringspotential kring de styrande dokumentens struktur och innehåll. Vi har därför påbörjat ett arbete med att förbättra utformningen av styrande dokument avseende struktur, omfattning, innehåll och kvalitet.

kompetensförsörjning arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 91 Kompetensförsörjning I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2012 betonade regeringen vikten av det personliga mötet. Det utökade förvaltnings-anslaget för 2012 har bland annat möjliggjort nyanställning av över 2 700 medarbetare. Den stora volymen nyanställda har ställt stora krav på vår utbildningsproduktion och lokala introduktion. Utgångspunkter Myndigheten ska enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra Arbetsförmedlingens uppgifter. För att stärka Arbetsförmedlingens förmåga att förverkliga regeringens ambitioner i regleringsbrevet, tilldelades vi ett utökat förvaltningsanslag för 2012. Under sen höst 2011 inleddes det intensiva rekryterings- och introduktionsarbete som har präglat verksamheten under 2012. Under 2012 nyanställdes över 2 700 medarbetare. Rekryteringsarbetet har planerats och följts upp av en avdelningsöverskridande grupp på huvudkontoret. Vår kompetensplanering vävs varje år samman med verksamhetsplaneringen. Som en följd av denna process 2012 beslutade ledningen om ett särskilt fokus på följande kompetensbehov: utbildningar för arbetsgivarkontakter och att koordinera kundens väg till arbete (medarbetare) samt styrning, ledning och kommunikation (chefer). De två strategiska kompetensområdena för chefer handlar om att stärka cheferna i att styra och leda arbetet på arbetsplatserna, ett närmare ledarskap med fokus på den dagliga produktionen vid Arbetsförmedlingens kontor. Årets verksamhet och resultat Åtgärder för kompetens Kompetensförsörjningen har under 2012 framförallt präglats av ett mycket omfattande rekryteringsarbete. Totalt har över 2700 nya medarbetare fått anställning, vilket motsvarar en ökning av antalet anställda med omkring en fjärdedel. En så omfattande rekrytering ställer krav på hela systemet för rekrytering och introduktion; främst urvalsarbete, basutbildning och lokal introduktion.

92 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 kompetensförsörjning Tabell 40: Medeltal anställda och årsarbetskraft 193 2010 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; Lasso Medeltal anställda och årsarbetskrafter År 2010 2011 2012 Medelantal anställda 11 593 10 901 12 661 Årsarbetskrafter 10 739 9 964 11 606 Tabell 40 visar utvecklingen av medelantalet anställda och årsarbetskrafter tre år bakåt i tiden. Det mesta av arbetet med att rekrytera nya medarbetare skedde under våren och fram till oktober. För att ytterligare illustrera arbetets omfattning har tabell 41 tagits fram. Den visar antalet anställda samma månad tre år bakåt i tiden. Tabell 41: Kompetenskategorier Kärnverksamhet - ledning - stödverksamhet, 2010 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; Lasso Antal anställda Kompetenskategori 2010-12 2011-12 2012-12 Kärnverksamhet 9 229 8 636 10 413 Ledning 564 571 644 Stödverksamhet 1 821 1 924 2 168 Total 11 614 11 131 13 225 Kompetensutveckling Under 2012 har arbetet med att säkerställa myndighetens kompetensutveckling utgått ifrån regeringens uppdrag och den höga nivån på rekryteringen. Den stora utmaningen har varit att ge samtliga nyanställda grundutbildning (basutbildning). Den stora volymen nyanställda har ställt stora krav på utbildningsproduktionen men har trots det medfört att utbudet av påbyggnadsutbildningar inte minskat jämfört med 2011. I utbudet av påbyggnadsutbildningar har främst prioriterats att säkerställa den operativa verksamhetens kompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering och behörighetsutbildning för etableringshandläggare. Totalt har den interna utbildningsproduktionen levererat 48 961 utbildningsdagar 2012 (2010: 32 875, 2011: 37 000). Under året har totalt 36 565 lärarledda utbildningsdagar för medarbetare genomförts, varav 14 343 dagar är basutbildning och 22 222 dagar är påbyggnadsutbildningar. Till detta tillkommer chefsutbildningarna som omfattat 1 859 utbildningsdagar. Totalt blir det 38 424 utbildningsdagar. Det har även genomförts 42 149 webbutbildningstillfällen under året. Av dessa är 33 367 tillfällen basutbildning. Som helhet motsvarar det totalt cirka 10 537 utbildningsdagar, varav 8342 dagar är basutbildning. 194 Fakta: Antal utbildningsdagar per medarbetare 2012 3,87 2011 3,39 2010 2,84 Prioriterade utbildningar under 2012 Basutbildning En viktig del vid introduktion av nya medarbetare är basutbildningen, som innehåller den teoretiska bas som alla medarbetare hos oss behöver för att kunna utföra arbetet. Trots de ovanligt höga volymerna av nyanställda har Basutbildning levererat enligt plan, vilket innebär att deltagarna har genomgått utbildningen inom tio veckor från första anställningsdag. Påbyggnadsutbildningar Utbildningarna i arbetslivsinriktad rehabilitering (AR) har under året fått en särskilt tyngd mot arbetsgivarrelationer och att matchning genomsyrar metoderna. Det har inneburit att vi har lagt ett ökat fokus på ackvirering och anpassning. Utbildningarna inom AR har under året haft stor efterfrågan. Trots att vi ökar antal tillfällen är det fortfarande kö till vissa utbildningar. Inom integration och etablering har flera olika utbildningar och kompetensutvecklingsinsatser genomförts under året, bland annat: behörighetsutbildning, fortbildningsdag för erfarna handläggare, etableringsuppdraget för chefer och verksamhetssamordnare, mentorer samt administration inom etableringsuppdraget. Utbildningar i jobboch utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar har efterfrågats i stor utsträckning. Fler utbildningstillfällen har levererats än vad som planerades för inför 2012. Utbildningarna i arbetsgivarkontakter och matchning har löpt på enligt plan. Utbildningarna har uppdaterats och anpassats utifrån vårt reviderade uppdrag. 193 Årsarbetskraft enligt Ekonomistyrningsverkets definition för årsredovisning. Differensen mellan talen för årsarbetskrafter i denna årsredovisning och dem från 2010 och 2011, beror på att vi tidigare inte fullt ut tillämpat ESV:s definition. 194 Källa: Arbetsförmedlingen; kompetensportalen.

kompetensförsörjning arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 93 Exempel på producerade webbutbildningar Jämlikhetshetsutbildning för romer på arbetsmarknaden (som även lanserats på vår externa webbsida) Eures på den gemensamma arbetsmarknaden Elektronisk beställning och inköp Särskild utbildningsinsats för chefer Produktionsutbildning för chefer är en obligatorisk utbildning för nya chefer som har tagits fram under 2012. I utbildningen får chefen kompetens i hur verksamheten praktiskt ska styras och ledas mot målen. Övriga insatser för kompetensutveckling Utöver utbildningar erbjuder myndigheten chefer och medarbetare andra former av kompetensutveckling. Några exempel att särskilt lyfta fram är: Chef/chef Ett strukturerat sätt att matcha chefer som har bra resultat med kollegor som har behov av att bli coachade. Chefsdagar Vid tre tillfällen under 2012 har högsta ledningen haft möten med samtliga chefer i organisationen. Vid två tillfällen med alla chefer samlade och vid ett tillfälle i mindre grupper. Handledning Både chefer och medarbetare erbjuds möjlighet till handledning av externa professionella leverantörer. Lönebildning och avslutningsenkät Myndigheten har under 2012 arbetat med att anpassa modell och struktur för lönebildningen så att den bättre stödjer verksamhetens krav. Detta har bland annat inneburit en ny modell för lönesamtal och nya lönekriterier som kan användas i alla delar av organisationen. Som en del i att utveckla och förbättra Arbetsförmedlingens verksamhet och i arbetet att bli en mer attraktiv arbetsgivare infördes vid halvårsskiftet en avslutsenkät som de som slutar uppmuntras att fylla i. Resultatet ska användas för att utveckla vår framtida personalstrategi. Anställdas upplevelse av lärande och utveckling För att kunna följa upp hur väl kompetensförsörjningen fungerar utvärderas de anställdas upplevelse av lärande och utveckling. I enkäter får anställda två gånger per år uppge i vilken grad de är nöjda med lärande och utveckling som stödjer det dagliga arbetet, på en tiogradig skala. Resultatet för 2012 var 6,5, vilket är en liten förbättring jämfört med 2011 och 2010 (6,4 respektive 6,4) 195. I samma enkät får anställda uppge i vilken grad de anser att verksamhetsdialogerna bidrar till utvecklingen av det egna arbetet. Resultatet för 2012 var 6,9, (2011: 7,0, 2010: 6,9). Arbetsförmedlingen införde för något år sedan en strukturerad modell för kompetensplanering. Syftet var att integrera den med verksamhetsplaneringen och knyta samman ledningens bedömning av strategiskt viktiga kompetensområden med utvecklingssamtalet, utvecklingsplanen samt kompetensutvecklingsinsatser. Detta har gjort att kompetensförsörjningen i dag är bättre anpassad till verksamhetens krav. De utbildningar som genomförts under 2012 har därför varit anpassade till verksamhetens utmaningar och stöttat uppdragets genomförande. Kompetensförsörjning är ett samlande begrepp för utbildning, arbetsplatslärande, kompetensväxling samt rekrytering och inhyrning. Den stora rekrytering som myndigheten genomfört under 2012 har bidragit till att vi bättre kunnat hantera den ökande arbetslösheten och de nya eller utökade uppdragen. Våra förutsättningar blir ännu bättre under 2013 då alla nya medarbetare gått igenom basutbildningen, fått den lokala introduktionen och fullt ut lärt sig sitt nya arbete. Sjukfrånvaro Tabell 42: Sjukfrånvaro 2010 2012 Källa: Arbetsförmedlingen; Lasso Sjukfrånvaro 2010 2011 2012 Total 4,5 % 4,7 % 4,7 % Kön Kvinnor 5,4 %r 5,5 % 5,3 % Män 3,0 % 3,2 % 3,3 % Åldersgrupper Upp till -29 2,6 % 3,9 % 3,1 % Mellan 30-49 4,0 % 4,6 % 4,4 % Över 50 5,3 % 5,0 % 5,2 % Andel långtidssjukskrivna av totalt sjukskrivna (60 dagar eller mer) Andel 53,3 % 51,1 % 48,7 % Arbetsförmedlingen fortsätter arbetet med att försöka sänka sjukfrånvaron och förebygga ohälsa. När vi ser till statistiken kan vi konstatera: Att den totala sjukfrånvaron ligger kvar på samma nivå som föregående år. En förbättring har skett när det gäller kvinnors totala sjukfrånvaro. En ökning av korttidssjukfrånvaron. 195 Källa: Arbetsförmedlingen; ledning och styrning.

94 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 kompetensförsörjning Orsakerna till dessa mönster är svåra att hitta och samma fenomen finns hos andra myndigheter och arbetsgivare. Av de åtgärder myndigheten genomför kan särskilt nämnas: Sjuk- och friskanmälan Under 2012 börjar vi se positiva effekter av tjänsten (upphandlad hos extern leverantör) som ger påminnelser till chefer om kritiska datum i rehabkedjan, upprepad sjukfrånvaro och upplevd arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Skräddarsydda förebyggande och rehabiliterande insatser via Företagshälsovården Handledning Satsningen har fortsatt och utnyttjas i stor utsträckning av både chefer och medarbetare. Nytt företagshälsovårdsavtal Upphandlingen avslutades under 2012 och det nya avtalet är nu implementerat. Frisktal För att kunna följa upp vår arbetsmiljö räknar vi månadsvis fram ett frisktal (löpande 12 månader bakåt i tiden). Det baseras på tillgänglig arbetstid för anställda med maximalt 40 sjukfrånvarotimmar och max tre sjuktillfällen i relation till total tillgänglig arbetstid. Resultatet för december 2012 var 64,40, att jämföra med 64,38 2011 och 67,00 2010.

sammanställning av väsentliga uppgifter arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 95 Sammanställning av väsentliga uppgifter I enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag redovisas en sammanställning över väsentliga uppgifter från resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning samt uppgifter om låneram, anslagskredit samt vissa nyckeltal. Belopp i tusental kronor 2012 2011 2010 2009 2008 Låneram hos Riksgäldskontoret - beviljad låneram 536 000 350 000 399 500 385 000 445 500 - utnyttjad låneram 293 441 248 770 264 107 135 799 157 073 Krediter hos Riksgäldskontoret beviljad kredit 470 000 470 000 411 000 363 000 364 000 maximalt utnyttjad kredit 0 0 149 954 296 174 142 391 Ränta på konto i Riksgäldskontoret räntekostnader 0 0 27 648 818 ränteintäkter I) 9 452 8 786 990 142 3 278 Totala avgiftsintäkter beräknade enligt regleringsbrev 34 605 37 085 30 942 35 100 24 883 intäkter från projekt II) 23 184 8 469 27 638 24 365 21 515 myndighetens totala avgiftsintäkter III) 96 058 109 876 98 040 117 863 120 799 Anslagskredit/anslagssparande Anslagskredit, förvaltningsanslaget 215 565 177 932 178 653 141 169 139 797 Utnyttjad 0 0 0 91 928 62 491 Anslagskredit, övriga anslag 2 726 473 2 720 609 3 035 510 1 745 921 2 308 275 Utnyttjad 0 0 0 0 0 Anslagssparande, förvaltningsanslaget 160 365 192 391 36 268 0 0 Anslagssparande, övriga anslag 5 822 845 7 707 852 17 906 430 10 167 578 8 520 868 Tilldelade bemyndiganden Tilldelade bemyndiganden, UO 14 1:3:1 3 990 000 3 675 000 3 675 000 2 975 000 2 975 000 Utestående åtaganden 3 532 554 3 274 117 2 494 238 1 889 973 1 228 084 Tilldelade bemyndiganden, UO 14 1:4:1 12 000 000 11 000 000 11 000 000 9 000 000 7 908 293 Utestående åtaganden 10 822 108 10 084 283 8 634 856 7 937 545 7 874 392 Tilldelade bemyndiganden, UO 13 1:4:1 750 000 700 000 60 000 Utestående åtaganden 365 812 219 595 582 Personal antal årsarbetskrafter IV) 11 606 9 964 10 739 9 211 8 811 medeltal anställda 12 661 10 901 11 593 9 876 9 619 Driftkostnad per årsarbetskraft 703 673 643 631 609 Kapitalförändring Årets kapitalförändring -85 204 84 642 2 744-615 004-4 261 Balanserad kapitalförändring 96 045 11 404 8 660 623 663 128 629 I) I årsredovisningen för 2011 redovisades ett felaktigt belopp på 4 323 tkr för utfallet av räntekostnader under 2011. II) I årsredovisningen för 2011 redovisades ett felaktigt belopp på 27 638 tkr för utfallet av avgiftsintäkter under 2011. III) Se not 2 i finansiella redovisningen. IV) Årsarbetskraft enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) definition för årsredovisning. Differensen mellan talen för årsarbetskrafter i denna årsredovisning och de från 2010 och 2011, beror på att vi tidigare inte fullt ut tillämpat ESV:s definition

96 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens styrelse Arbetsförmedlingens styrelse Styrelsen 2012 från vänster: Lars-Erik Backström, Per Åsling, Christina Johansson Gustafsdotter, Angeles Bermudez-Svankvist, Jerker Persson, Joyce Kimwaga Lundin och Ingemar Jeppsson. Thomas Franzén, Thomas Lindström och Henry Ohlsson saknas i bild. Ledamöter under budgetåret 2012 Christina Johansson Gustafsdotter, tillförordnad ordförande (från och med 2012-04-01) Thomas Franzén, ordförande (till och med 2012-03-31) Angeles Bermudez-Svankvist, generaldirektör Thomas Lindström Henry Ohlsson Per Åsling Joyce Kimwaga Lundin Personalföreträdare Ingemar Jeppsson (Saco) Lars Eric Backström (ST) Jerker Persson (Seco)

ersättning och förmåner till styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 97 Ersättningar och förmåner till styrelsemedlemmar och 196 ledande befattningshavare Angeles Bermudez-Svankvist 120101 1231 Bruttolön 1 793 746:70 Skattepliktig reseersättning 7 680:00 Friskvårdsers skattefri 1 295:00 Skattefri reseersättning 50 759:43 Ersättning till ledamöter i Arbetsförmedlingens styrelse Thomas Franzén 120101 0331 Arvode 27 500:00 Skattefri reseersättning 0:00 Thomas Lindström 120101 1231 Arvode 35 000:00 Skattefri reseersättning 2 334:00 Förlorad arbetsförtjänst 16 735:00 Henry Ohlsson 120101 1231 Arvode 35 000:00 Skattefri reseersättning 320:00 Per Åsling 120101 1231 Arvode 35 000:00 Skattefri reseersättning 0:00 Christina Johansson Gustafsdotter 120101 1231 Arvode ledamot 8 750:00 Arvode ordförande 82 500:00 Skattepliktig reseersättning 4 658:00 Skattefri reseersättning 12 316:00 Förlorad arbetsförtjänst 24 275:00 Joyce Kimwaga Lundin 120101 1231 Arvode 35 000:00 Skattefri reseersättning 1 852:00 196 Källa: Arbetsförmedlingen; Palasso

98 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 arbetsförmedlingens styrelsemedlemmars övriga uppdrag Arbetsförmedlingens styrelsemedlemmars övriga uppdrag Angeles Bermudez-Svankvist E-delegationen, ledamot Försvarsmakten, insynsråd, ledamot Mälardalens Högskola, ledamot SNS, Förtroenderåd, ledamot World Association of Public Employment Services (WAPES), ordförande Christina Johansson Gustafsdotter Geddegårdens Förvaltnings AB, ledamot Kommuninvest ekonomisk förening, ersättare Rinman Education AB, VD Superfeet Europe AB, ledamot Swedish Service Support AB, ledamot Wielsport Service AB, ledamot Henry Ohlsson Industrins Ekonomiska Råd, ledamot Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet, ledamot Statskontorets vetenskapliga råd, ledamot Uppsala universitet, konsitoriet, ledamot Joyce Kimwaga Lundin EMN European Microfinance Network, ledamot Kommunalt Partnerskap Katrineholm och Muhezdistriktet i Tanzania, expert Mikrofinansinstitutet i Sverige AB, Vd NEEM- Nätverk för Entreprenörer från Etniska Minoriteter, medlem Upendo Enterprice, ägare Per Åsling Eko Nord Invest AB Enaforsholm AB, ledamot Miun Holding AB, ledamot STMP AB, ledamot Trångsviksbolaget AB, ledamot Åse Bruk AB, ledamot Tomas Lindström SEB, analytiker/seniorekonom

appendix till resultatredovisning arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 99 Appendix resultatredovisning I Appendix ges: en kort redogörelse av principer för redovisning av uppgifter och hur vi hanterar de grunder som resultatredovisningen vilar på, en redogörelse för några förändrade definitioner som påverkar delar i årets resultatredovisning, samt en beskrivning av huvudkällor i resultatredovisningen. Redovisning av uppgifter/data och dokumentation av grunder Redovisning av numeriska uppgifter/data sker i löpande text samt i tabeller och figurer. Tabeller ska i princip kunna läsas självständigt men kommenteras i regel i anslutande text. Uppgifter/data redovisas i regel i minst treårsserier. Undantag från detta finns dock. Vid redovisning av fördjupningsuppgifter i anslutning till en tabell eller figur har vi i enstaka fall avstått från flerårig redovisning, för att öka begripligheten. I några fall har vi inte kunnat ta fram jämförbara underlag eller så saknas underlag, för tidigare år, vilket då anges i anslutning till detta. I de fall vi har kommenterande text till en figur och tabell är tabellens tidsserie den fullständiga redovisningen medan den tillhörande texten huvudsakligen kommenterar årets resultat. I de fall definitioner eller beräkningar har ändrats från föregående år kommenteras detta. Föregående års resultat är också justerat i konsekvens med detta, för att skapa jämförbarhet. I avsnitt nedan kommenteras vissa definitionsändringar mer ingående. De grunder som resultatredovisningen vilar på ska finnas dokumenterade på annat ställe. I resultatredovisningen anges källan till uppgifter antingen genom fotnot eller som referens i anslutning till text eller tabell/figur. Några av huvudkällorna (tidsmätning, arbetsgivarundersökning, sökandeundersökning samt datalager) i resultatredovisningen beskrivs i appendix. Vi har upprättat en bakomliggande dokumentation, genom vilka källor kan återfinnas, och där bakomliggande beräkningar, metoder och dataskript beskrivs. Förändrade definitioner individer och beslut Huvudprincip för framtagning av data i Resultatredovisningen är att de hämtas från tabeller i Arbetsförmedlingens datalager, som visar ett månadsavtryck (frysta eller låsta tabeller) för de händelser som tabellen innehåller. Dessa tabeller laddas månadsvis och visar senast kända information om arbetssökande, som är kvarstående eller har avaktualiserats, programbeslut eller aktiviteter, den sista dagen i varje månad. Tabellerna kan laddas om utan förändring då händelser registreras med utgångspunkt från transaktionsdatum (datum då händelsen registrerades) och inte det datum då händelsen inträffade (det faktiska datumet för händelsen). Fortsättningsvis benämns de tabeller som visar ett månadsavtryck under samlingsnamnet Månadsstatistik. Exempel: En arbetssökande kommer till Arbetsförmedlingen den 1 februari för att registrera sig som arbetssökande (Nyinskrivning). Efter utredning fastslås att den arbetssökande ska registreras från och med den 31 januari (Aktuell sedan datum 31 januari). Transaktionsdatum för händelsen (Nyinskrivning) blir den 1 februari, och det faktiska datumet för händelsen (Aktuell sedan) blir den 31 januari. I månadsstatistiken definieras den arbetssökande som nyinskriven i februari, medan månadsstatistiken för januari förblir oförändrad då den är låst. Antalet unika individer baserat på antalet övergångstillfällen till arbete och antalet inskrivningstillfällen, samt antalet beslut om program inklusive aktiviteter i garantierna Tidigare års årsredovisning har till stora delar använt sig av månadsstatistik som underlag för data som redovisats, och är därmed jämförbar med innevarande års redovisning. Det som skiljer sig åt väsentligt är redovisningen av antalet unika individer baserat på antalet övergångstillfällen till arbete och antalet inskrivningstillfällen, samt antalet beslut om program inklusive aktiviteter i garantierna. Arbetsförmedlingen har sedan tidigare års årsredovisning ändrat metod och avgränsning för att redovisa antalet individer som myndigheten arbetat med. Detta för att beskriva verksamheten på ett mer rättvisande sätt, för att få överensstämmelse med Arbetsförmedlingens månadsstatistik och för att säkerställa jämförbarhet samt möjlighet till återskapande av data i framtiden. Antalet unika individer, övergångstillfällen till arbete, nyinskrivningar samt antalet beslut om program och aktiviteter blir enligt den nya redovisningsprincipen såväl högre som lägre än det som tidigare redovisats. Ändringen i metod och avgränsning påverkar dock inte de tidigare redovisade årliga förändringarna, eller det inbördes förhållandet mellan de olika redovisningsgrupperna. Nedan förklaras differensen per redovisningsgrupp för de tabeller som berörs.

100 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 appendix till resultatredovisning Tabell 1: Totalt antal individer som Arbetsförmedlingen har arbetat med under perioden 2010-2012 Förklaring differens i data i 2012 års redovisning i jämförelse med 2011 års redovisning Totalt antal individer Lägre 2012,beror på avgränsning ålder 16-64 år. Därav Ungdomar Högre 2012. Tidigare uppdaterades ålder vid varje uppdateringstillfälle. Det var ålder för den senast perioden som gällde. Det medförde att alla som fyllde 25 under innevarande år försvann ur gruppen. I 2012 års redovisning räknas personen om denne någon gång under redovisat år och inskrivningsperiod tillhört gruppen ungdom. Nyanlända Högre 2012. Vid tidigare års årsredovisning användes en överslagsräkning där alla personer som hade ett uppehållstillstånd som uppnådde 36 månader under årets sista sex månader eller senare räknades som nyanlända. De personer som uppnådde 36 månader från datum för uppehållstillstånd under årets första sex månader räknades inte som nyanlända. Enligt den nya definitionen används nu istället uppgiften om Nyanländ-Ja/Nej som finns som en variabel i månadsstatistiken i Arbetsförmedlingens Datalager. I 2012 års redovisning räknas personen om denne någon gång under redovisat år och inskrivningsperiod tillhört gruppen nyanlända. Variabeln Nyanländ läses av den månad som händelsen (nyinskrivning, programbeslut, statusförändring etc.) inträffade, inte hur förhållandet var vid uppdateringstillfället. Personer med funktionsnedsättning Jobbgarantin för ungdomar Jobb- och utvecklingsgarantin fas 1 & 2 Sysselsättningsfasen Lägre 2012,beror på avgränsning ålder 16-64 år. Lägre 2012, beror på att uppgiften hämtas enligt principen månadsstatistik. Lägre 2012, beror på avgränsning ålder 16-64 år. Lägre 2012, beror på avgränsning ålder 16-64 år. Tabell 2, 3, 4, 7: Antalet övergångstillfällen till arbete och antalet inskrivningstillfällen samt antalet beslut om program inklusive aktiviteter i garantierna (pågående och nya) Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Förklaring differens i data i 2012 års redovisning i jämförelse med 2011 års redovisning Till Arbete Sökande som fått arbete total därav Nyanlända Utomeuropeiskt födda, inklusive nyanlända Funktionsnedsättning UGA (Jobbgaranti för ungdomar) JOB (Jobb- och utvecklingsgarantin) Fas 1 & 2 Sysselsättningsfasen Inflöde Antal ny och återinskrivna Arbetsmarknadspolitiska program inklusive aktiviteter inom garantierna Lägre 2012,beror på avgränsning ålder 16-64 år. Lägre 2012,beror på avgränsning ålder 16-64 år. Högre 2012, ny gruppering, avser sökande födda utanför EU/EES. Förra året exkluderades nyanlända sökande ur denna redovisning. Lägre 2012,beror på avgränsning ålder 16-64 år. Oförändrat. Lägre 2012,beror på avgränsning ålder 16-64 år. Lägre 2012,beror på avgränsning ålder 16-64 år. Lägre 2012,beror på avgränsning ålder 16-64 år. När det gäller program- och aktivitetsbeslut användes tidigare regeln att ett aktivitetsbeslut räknades bort om det skedde samma år som ett programbeslut. Detta för att undvika dubbelräkning. Ingen åldersavgränsning för samtliga. För ungdomar gällde t.o.m. 24 år. Nu räknas aktivitetsbeslut bort endast om det sker samma månad som programbeslutet. Fortfarande undviks dubbelräkning, men det är möjligt att en person under ett år haft såväl ett beslut om t. ex. aktivitet arbetspraktik som ett programbeslut arbetspraktik. Avgränsning ålder för samtliga 16-64 år och för ungdomar 18-24 år. Den nya redovisningsprincipen får för de flesta programmen konsekvensen att data blir högre i 2012 års redovisning än tidigare. Undantagen (se nedan) visar på lägre siffror, där väldigt få aktivitetsbeslut tagits och åldersavgränsningen gör att data blir lägre. Nystartsjobb Högre 2012. Instegsjobb Högre 2012. Start av näringsverksamhet Högre 2012. Praktik Högre 2012. Arbetsmarknadsutbildning Högre 2012. Förberedande utbildning Högre 2012. Lönebidrag Lägre 2012. Utvecklingsanställning Högre 2012. Trygghetsanställning Lägre 2012. Särskilt anställningsstöd Högre 2012. Förstärkt särskilt anställningsstöd Fanns inte 2011. Offentligt skyddat arbete Högre 2012.

appendix till resultatredovisning arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 101 Tabell 8: Antalet övergångstillfällen till arbete och antalet inskrivningstillfällen samt antalet beslut om program inklusive aktiviteter i garantierna (pågående och nya) - antal unika individer Källa: Arbetsförmedlingen; datalager Förklaring differens i data i 2012 års redovisning i jämförelse med 2011 års redovisning Till Arbete Sökande som fått arbete Lägre 2012,beror på avgränsning ålder 16-64 år 197 Inflöde Antal ny- och återinskrivna Lägre 2012,beror på avgränsning ålder 16-64 år 198 Antal individer vi arbetat med under perioden Totalt antal individer Se förklaring till ovan, tabell 1. Arbetsmarknadspolitiska program inklusive aktiviteter inom garantierna Se förklaring ovan, tabell 7. Den nya redovisningsprincipen får i de flesta fallen (se nedan) konsekvensen att data blir högre i 2012 års redovisning än tidigare. Undantagen visar på lägre siffror, där väldigt få aktivitetsbeslut tagits och åldersavgränsningen gör att data blir lägre. Nystartsjobb Högre 2012. Instegsjobb Högre 2012. Start av näringsverksamhet Lägre 2012. Praktik Högre 2012. Arbetsmarknadsutbildning Högre 2012. Förberedande utbildning Högre 2012. Lönebidrag Lägre 2012. Utvecklingsanställning Högre 2012. Trygghetsanställning Lägre 2012. Särskilt anställningsstöd Högre 2012. Förstärkt särskilt anställningsstöd Fanns inte 2011. Offentligt skyddat arbete Högre 2012. 197 I 2011 års årsredovisning är uppgifterna om unika individer Till arbete inte korrekta p.g.a. programmeringsfel. Korrekt data, enligt den definition som då användes, ska vara 398 711 (2009), 481 016 (2010), 459 041 (2011). 198 I 2011 års årsredovisning är uppgifterna om unika individer Inflöde inte korrekta p.g.a. programmeringsfel. Korrekt data, enligt den definition som då användes, ska vara 550 866 (2009), 493 892 (2010), 458 035 (2011).

102 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 appendix till resultatredovisning Huvudkällor i resultatredovisningen Datalager och verksamhetssystem Arbetsförmedlingens datalager är en databas som samlar information från flera produktionssystem i syfte att sammanställa rapporter och statistik. Historiska data finns, med vissa undantag, från och med 1991. Datalagret syftar till att stödja verksamheten med insamling, strukturering, analys, kvalitetssäkring, lagring och tillgängliggörande av data. Informationen i datalagret används främst för att ta fram och sammanställa verksamhetsstatistik till såväl interna som externa intressenter. Efter sekretess- och utlämnandeprövning levereras data även till andra myndigheter, forskare etcetera via specialuttag eller direktåtkomst. I datalagret finns bland annat information om följande: Arbetssökande; bakgrundsdata såsom utbildningsnivå, sökt yrke, sökandekategori och geografiskt sökområde inklusive händelser (förändring i status, programbeslut etcetera). Arbetsgivare; bakgrundsdata såsom storlek, arbetsgivarklass och näringsgren. Arbetsförmedlingens organisation; kontor, AMO och MO. Program/ärenden; bakgrundsdata såsom start- och slutdatum, avbrott, programkod och anordnare. Varsel; bakgrundsdata såsom antalet personer berörda av varsel, antal lagda varsel samt information om företag. Huvudsakliga system som levererar till datalagret: AIS; AIS-Förmedling, AIS-Åtgärd och utbildningsregistret. System som ger stöd för inskrivning av platsannonser, arbetssökande och företag/arbetsplatser. Det ger även stöd för matchning av sökande och platser, anvisning av plats och program samt uppföljning. TLR, tjänsteleverantörsregistret (kompletterande aktörer); innehåller information om avtal, leverantörer och de tjänster som tillhandahålls. KA-webb och KA-webbstöd, verktyg för att hantera handlingar från kompletterande aktörer samt att registrera och hantera uppgifter om kompletterande aktör i TLR. Varsel; system där arbetsgivare registrerar varsel om driftsinskränkningar. Tidsmätning 2012 För att mäta Arbetsförmedlingens kostnad och volym för kundkontakt genomförs en tidsmätning. Tidsmätningen är en urvalsundersökning som genomfördes första gången 2011. Den beskrivs utförligt i årsredovisningen för 2011. Tidsmätningen genomförs som en webbenkät och riktar sig till slumpvis utvalda medarbetare i den operativa verksamheten som i någon form har kundkontakter i det dagliga arbetet. Tidsmätningen genomfördes 2012 under fyra veckor i oktober och urvalet bestod av 2 000 handläggare, där både arbetsförmedlare och specialister ingick. Perioden är densamma som 2011 men urvalet är betydligt större 2012. I samband med den senaste tidsmätningen genomfördes dessutom en kontrollvecka i november, för att undersöka om valet av mätperiod eventuellt medfört att arbetsgivarkontakterna var överskattade. Detta beroende på att tidsmätningen infaller under samma tidsperiod som Arbetsförmedlingen gör sin prognos, vilket skulle kunna innebära att antalet arbetsgivarkontakter blir fler än i normalfallet. Resultatet av kontrollveckan visar dock att så inte är fallet. Kundtiden utgörs, utöver tiden för kundkontakt, även av tid som ägnas åt enskilda ärenden, till exempel matcha lediga platser, förlängning av beslut med mera, men som inte görs i anslutning till en kontakt. Produktionstiden innefattar, förutom kundkontakt och övrig kundtid, också all den tid som ägnas åt samverkan med exempelvis kompletterande aktörer, kommuner eller andra myndigheter. Den volym av prestationen kundkontakter som redovisas, baseras på tidsmätningen uppräknat på hela myndigheten under hela 2012. Då undersökningen räknas upp på hela året, innebär det ett antagande om att fördelningen av arbetstid ser likadan ut under hela året som den gjorde under undersökningsperioden. Kostnaden för kundkontakt har beräknats som personalkostnaden i produktionen dividerat med tillgänglig produktionstid (tid för kundkontakt och annan produktion). Ett proportionellt pålägg har sedan lagts på för att fördela ut kostnader för central ledning och administration, lokal ledning, samt omkostnader för lokaler, IT/telefoni med mera. Det som redovisas inom stödproduktion innehåller idag kostnader för en del verksamheter som riktar sig direkt mot kund och som således inte räknas som en del av stödet, men som inte går att särskilja som produktion utan en vidareutvecklad tidsmätningsmetod även för stödproduktionen. Dock har Arbetsförmedlingen gjort ett försök att identifiera och fördela den del av stödproduktionen som har verksamheter som riktar sig mot kund. Det visade sig att kostnaden för kundkontakt påverkades marginellt, jämfört med den proportionella fördelning som används,och det var inte möjligt att applicera samma beräkningssätt för 2011 års undersökning. Därmed skulle det inte vara möjligt att jämföra årets resultat med 2011. I och med detta beslutades att använda samma beräkningssätt som för 2011.

appendix till resultatredovisning arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 103 Sökandeundersökningen Sökandeundersökningen är en urvalsundersökning som omfattar öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd som varit inskrivna vid förmedlingen i minst tre månader. Urvalsramen är Arbetsförmedlingens sökanderegister (AIS). Ramen stratifieras från 2010 efter arbetsmarknadsområden (AMO). Urvalet är ett obundet slumpmässigt urval (OSU) inom strata, det vill säga per AMO. Urvalsstorleken har varierat över tiden. För närvarande dras ett urval på cirka 2 300 sökande per månad. Totalurvalet för 2012 var 27 404 och svarsfrekvensen var cirka 78 procent. Antal svarande totalt under 2012 var 21 296. För att hålla nere uppgiftslämnarbördan för enskilda sökande kan varje person endast ingå i undersökningen med minst tre månaders mellanrum. Undersökningen genomförs i form av datorstödda telefonintervjuer i kombination med webbenkäter av Arbetsförmedlingens statistikenhet i Söderhamn. Frågorna avser de sökandes synpunkter på vad Arbetsförmedlingen hjälpt till med och vad de sökande själva gjort under inskrivningstiden. Varje kvartal redovisas resultat efter län och bakgrundsvariabler. Även årstabeller publiceras. Arbetsgivarundersökningen Arbetsgivarundersökningen är en urvalsundersökning som omfattas av arbetsgivare, till Arbetsförmedlingen, anmälda order (lediga tjänster) som avrapporterats under den senaste månaden. Varaktighet på ordern ska vara över tre månader och med arbetstid dagtid, skiftarbete eller schemalagd arbetstid. Ordern får inte vara återtagen. Urvalsramen är Arbetsförmedlingens platsbank. Ramen stratifieras från 2010 efter arbetsmarknadsområden (AMO). Urvalet är ett obundet slumpmässigt urval (OSU) inom strata, det vill säga per AMO. Urvalsstorleken har varierat över tiden. För närvarande dras ett urval på cirka 2 000 order per månad. Totalurvalet för 2012 var 25 830 order och svarsfrekvensen var cirka 70 procent. Antal svar som erhölls under 2012 var 18 146. Datainsamling sker via datorstödda telefonintervjuer riktat till den av arbetsgivaren angivna kontaktpersonen för respektive order. Intervjuerna genomförs av Arbetsförmedlingens statistikenhet i Söderhamn. Frågorna i undersökningen avser tillgång till sökande till respektive tjänst, samt erfarenheter av Arbetsförmedlingens service. Resultat för län, AMO samt redovisningar på SNI-grupper och yrkeskodsgrupper, publiceras varje kvartal samt för helår.

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 105 Finansiell redovisning

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 107 Innehåll Tillämpade redovisningsprinciper med mera.... 108 Allmänt...108 Information av väsentlig betydelse...108 Undantag från det Ekonomiadministrativa regelverket...108 Förändrade redovisningsprinciper...108 Brytdag...108 Periodavgränsningsposter...108 Värdering av omsättningstillgångar...108 Värdering av anläggningstillgångar...108 Värdering av fordringar och skulder...108 Resultaträkning... 109 Balansräkning... 110 Finansieringsanalys... 112 Anslagsredovisning... 114 Redovisning mot anslag...114 Avslutade anslagsposter...114 Finansiella villkor, anslagskredit...114 Finansiella villkor, i övrigt...115 Redovisning mot inkomsttitel...116 Redovisning mot bemyndiganden...116 Noter och tilläggsupplysningar... 117

108 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 Tillämpade redovisningsprinciper med mera Allmänt Årsredovisningen har upprättats i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring, kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) och anslagsförordningen (2011:223) i dessa förordningars senaste lydelse jämte Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till dessa förordningar. I resultaträkningen redovisas Finansiella intäkter och kostnader under avsnitten Verksamhetens intäkter, Verksamhetens kostnader och Transfereringar. Lämnade bidrag har underindelats för att bättre spegla verksamheten. Information av väsentlig betydelse Försäkringskassan ansvarar för utbetalning av aktivitetsstöd och etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har inte gemensam dispositionsrätt till berörda anslag. I stället betalas bidrag mellan myndigheterna. Detta innebär att de bidrag som Arbetsförmedlingen lämnar till Försäkringskassan ingår i kolumnen Nettoutgifter i anslagsredovisningen och i resultaträkningen under transfereringar på raden Lämnade bidrag. Motsvarande anslagsintäkt finns på raden Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag. De bidrag som Arbetsförmedlingen erhåller från andra myndigheter till myndighetens egen förvaltning återfinns i resultaträkningen under verksamhetens intäkter på raden Intäkter av bidrag. De bidrag som Arbetsförmedlingen erhåller från andra myndigheter för transfereringar återfinns i resultaträkningen under transfereringar på raden Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag. Undantag från det ekonomiadministrativa regelverket I Arbetsförmedlingens regleringsbrev finns följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Förändrade redovisningsprinciper Omklassificering har gjorts av Lämnade bidrag till hushållssektorn. Detta har påverkat periodiseringsposten avseende arbetsmarknadsutbildning. Periodiseringen har omklassificerats från Lämnade bidrag till Köp av utbildning. Jämförelsetalen har räknats om i enlighet med den nya principen. Brytdag Löpande redovisning avseende 2012 har gjorts till och med den 4 januari 2013, som är gemensam brytdag för alla myndigheter. Kassamässig anslagsavräkning enligt 12 i anslagsförordningen (2011:223) har tillämpats för arbetsmarknadspolitiska program och bidrag till arbetslöshetsersättning. Periodavgränsningsposter Upplupna intäkter och kostnader och förutbetalda intäkter och kostnader periodiseras när kostnaden eller intäkten överstiger 20 000 kr. Värdering av omsättningstillgångar Tillgångar har värderats till lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har värderats till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningarna baseras på tillgångarnas ekonomiska livslängd. Värdering av fordringar och skulder Fordringarna har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar som bedöms som osäkra bokförs som befarad förlust. Skulder har upptagits till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta är omräknade till växelkursen på balansdagen. 1) Arbetsförmedlingen får under anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare och anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd fatta beslut som innebär ekonomiska åtaganden som medför framtida behov av anslag utan särskilt bemyndigande.

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 109 Resultaträkning (tkr) Not 2012-01-01 -- 2012-12-31 2011-01-01 -- 2011-12-31 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 7 698 123 6 491 547 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 96 058 109 876 Intäkter av bidrag 3 595 209 343 084 Finansiella intäkter 4 11 211 9 057 Summa verksamhetens intäkter 8 400 601 6 953 564 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5-6 294 612-5 349 980 Kostnader för lokaler 6-598 442-567 731 Övriga driftkostnader 7-1 322 438-926 122 Finansiella kostnader 8-5 460-4 922 Avskrivningar och nedskrivningar -118 024-109 904 Summa verksamhetens kostnader -8 338 976-6 958 659 Verksamhetsutfall 61 625-5 095 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter samt andra intäkter som inte disp. av mynd. 45 282 2 487 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -44 167-30 663 Saldo uppbördsverksamhet 9 1 115-28 176 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 50 611 390 48 691 292 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 107 033 38 142 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 39 1 424 Finansiella intäkter 156 159 Finansiella kostnader 0-21 Lämnade bidrag -31 084 772-29 365 230 Köp av utbildning -2 590 736-2 326 333 Köp av tjänst från kompletterande aktörer -945 016-1 243 891 Ersättning lotsar -174 291-39 232 Kostnader EAK (erkända arbetslöshetskassor) -16 071 747-15 638 397 Saldo transfereringar 10-147 944 117 913 Årets kapitalförändring 11-85 204 84 642

110 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not 2012-12-31 2011-12-31 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 30 426 30 655 Rättigheter och andra immateriella tillgångar 5 006 3 172 Summa immateriella anläggningstillgångar 12 35 432 33 827 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 146 136 84 017 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 111 071 127 520 Summa materiella anläggningstillgångar 13 257 207 211 537 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 200 200 Summa finansiella anläggningstillgångar 14 200 200 Varulager m.m. Varulager och förråd 16 28 Summa varulager m.m. 15 16 28 Fordringar Kundfordringar 15 401 15 036 Fordringar hos andra myndigheter 231 991 224 860 Övriga fordringar 16 355 16 550 Summa fordringar 16 263 747 256 446 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 175 372 146 426 Upplupna bidragsintäkter 112 995 14 147 Övriga upplupna intäkter 159 238 151 099 Summa periodavgränsningsposter 17 447 605 311 672 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 669 545 556 445 Summa avräkning med statsverket 18 669 545 556 445 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 719 529 540 500 Summa kassa och bank 19 719 529 540 500 SUMMA TILLGÅNGAR 2 393 281 1 910 655

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 111 KAPITAL OCH SKULDER Not 2012-12-31 2011-12-31 Myndighetskapital Statskapital 20 132 132 Balanserad kapitalförändring 21 96 045 11 404 Kapitalförändring enligt resultaträkningen -85 204 84 642 Summa myndighetskapital 10 973 96 178 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 22 39 110 47 598 Övriga avsättningar 23 66 775 93 854 Summa avsättningar 105 885 141 452 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 24 248 625 227 061 Övriga krediter i Riksgäldskontoret 25 5 881 2 897 Skulder till andra myndigheter 26 358 972 153 543 Leverantörsskulder 27 859 199 610 695 Övriga skulder 28 95 425 79 793 Summa skulder m.m. 1 568 102 1 073 989 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 637 270 487 318 Oförbrukade bidrag 71 051 111 718 Övriga förutbetalda intäkter 0 0 Summa periodavgränsningsposter 29 708 321 599 036 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 393 281 1 910 655

112 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 Finansieringsanalys (tkr) 2012-01-01 2012-12-31 Not 2011-01-01 2011-12-31 DRIFT Kostnader -8 255 423 30-6 845 220 Finansiering av drift Intäkter av anslag 7 698 123 6 491 547 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 94 375 31 100 928 Intäkter av bidrag 595 209 343 084 Övriga intäkter 11 211 9 057 Summa medel som tillförts för finansiering av drift 8 398 918 6 944 616 Minskning(+) av lager 12 6 Minskning(+) av kortfristiga fordringar -137 559 57 869 Ökning(+) av kortfristiga skulder 162 173 173 619 KASSAFLÖDE FRÅN/TILL DRIFT 168 121 330 890 INVESTERINGAR Investeringar i materiella tillgångar -153 645-71 965 Investeringar i immateriella tillgångar -13 014-8 952 Summa investeringsutgifter -166 659-80 917 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret 143 695 76 426 amorteringar -122 131-110 135 Kreditiv från Riksgäldskontoret 2 984-440 Andra långfristiga lån 0 0 amorteringar 0 0 Försäljning av anläggningstillgångar 1 948 9 744 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 26 496-24 405 Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 21 440 4 464 KASSAFLÖDE FRÅN/TILL INVESTERINGAR -118 723-100 858 UPPBÖRDSVERKSAMHET (EAK, EU) Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 45 282 2 486 Förändring av kortfristiga fordringar och skulder -1 118-1 313 Inbetalningar i uppbördsverksamhet 44 164 1 173 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -44 167-30 663 KASSAFLÖDE FRÅN/TILL UPPBÖRDSVERKSAMHET -3-29 490

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 113 2012-01-01 2012-12-31 Not 2011-01-01 2011-12-31 TRANSFERERINGSVERKSAMHET Lämnade bidrag -50 866 561-48 613 104 Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 390 677-297 869 Utbetalningar i transfereringsverksamhet -50 475 884-48 910 973 Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag 50 611 390 48 691 291 107 033 38 142 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 195 1 584 Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet KASSAFLÖDE FRÅN/TILL TRANSFERERINGS- VERKSAMHET 50 718 618 48 731 017 242 734-179 956 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 292 129 20 586 SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början 1 096 945 1 076 360 Ökning(+) av tillgodohavande Riksgäldskontoret 179 029 256 096 Minskning ( ) av avräkning med statsverket 113 100-235 510 Summa förändring av likvida medel 292 129 20 586 Likvida medel vid årets slut 1 389 074 1 096 946

114 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 Anslagsredovisning redovisning mot anslag (tkr) Anslag Benämning Redovisning mot anslag (tkr) Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Uo 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (ramanslag) 258 732 997 000 Uo 13 1:3:1 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (ram) 258 732 997 000 Uo 13 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare (ramanslag) 354 156 900 000 Uo 13 1:4:1 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare (ram) 354 156 900 000 Uo 14 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (ramanslag) 192 391 7 185 502 Uo 14 1:1:1 Förvaltningskostnader för Af (ram) 175 946 6 731 502 Uo 14 1:1:2 Nyanländas etablering (ram) 16 445 454 000 Uo 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (ramanslag) 5 933 946 34 521 815 Uo 14 1:2:1 Aktivitetsstöd (ram) 1 149 091 15 844 413 Uo 14 1:2:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning (ram) 4 784 855 16 247 898 Uo 14 1:2:3 Statliga ålderspensionsavgifter (ram) 0 2 429 504 Uo 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (ramanslag) 597 839 8 277 281 Uo 14 1:3:1 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (ram) 597 839 8 277 281 Uo 14 1:3:9 Projekt inom Europeiska globaliseringsfonden - AstraZeneca (ram) 0 0 Uo 14 1:3:10 Projekt inom Europeiska globaliseringsfonden - Saab Automobile AB (ram) 0 0 Uo 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. (ramanslag) 551 941 12 261 064 Uo 14 1:4:1 Lönebidrag m.m. (ram) 551 941 12 261 064 Anslag totalt 7 889 005 64 142 662 Avslutade anslagsposter (tkr) Anslag Benämning Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Uo 14 1:3:7 Projekt inom ramen för Europeiska globaliseringsfonden 11 238 Summa avslutade anslagsposter 11 238 Finansiella villkor, anslagskredit (tkr) Anslag Benämning Beviljad anslagskredit Utnyttjad anslagskredit Uo 13 1:3:1 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (ram) 49 850 0 Uo 13 1:4:1 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare (ram) 45 000 0 Uo 14 1:1:1 Förvaltningskostnader för Af (ram) 201 945 0 Uo 14 1:1:2 Nyanländas etablering (ram) 13 620 0 Uo 14 1:2:1 Aktivitetsstöd (ram) 792 221 0 Uo 14 1:2:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning (ram) 812 395 0 Uo 14 1:3:1 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (ram) 413 864 0 Uo 14 1:4:1 Lönebidrag m.m. (ram) 613 143 0

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 115 Omdisponerade anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Nettoutgifter Utgående överföringsbelopp Not 0-258 732 997 000-855 013 141 987 32 0-258 732 997 000-855 013 141 987 32 0-354 156 900 000-444 254 455 746 33 0-354 156 900 000-444 254 455 746 33 0-14 459 7 363 434-7 203 069 160 365 34-35 0-5 364 6 902 084-6 767 925 134 159 34 0-9 095 461 350-435 144 26 206 35 0-5 933 946 34 521 815-31 004 410 3 517 405 36-37 0-1 149 091 15 844 413-14 932 663 911 750 36 0-4 784 855 16 247 898-13 642 243 2 605 655 37 0 0 2 429 504-2 429 504 0 0-597 839 8 277 281-7 072 438 1 204 843 38-40 -102 727-597 839 8 174 554-7 061 638 1 112 916 38 40 537 0 40 537 0 40 537 39 62 190 0 62 190-10 800 51 390 40 0-551 941 12 261 064-11 758 200 502 864 41 0-551 941 12 261 064-11 758 200 502 864 41 0-7 711 073 64 320 594-58 337 384 5 983 210 Omdisponerade anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Nettoutgifter Utgående överföringsbelopp Not -11 238 42-11 238 Finansiella villkor, i övrigt (tkr) Anslag Avser Anvisat regleringsbrev Nettoutgifter Saldo Not Högstbestämningar Uo 13 1:4:1 Uo 14 1:2:1 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare i Af:s egen regi Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 25 000 0 25 000 400 000 0 400 000 43 Uo 14 1:3:1 Aktivitetsstöd 400 000-400 000 0 43 Uo 14 1:3:1 Folkhögskoleutbildningar för ungdomar 87 400-81 812 5 588 Uo 14 1:3:1 Arbetsmarknadsutbildning, sysselsättningsfasen 144 000-80 107 63 893 Uo 14 1:3:1 Utfasning jobbcoaching egen regi UGA 100 000-49 941 50 059 Övrigt Uo 14 1:3:9 Projekt inom Europeiska globaliseringsfonden - AstraZeneca Uo 14 1:3:10 Projekt inom Europeiska globaliseringsfonden - Saab Automobile AB 4 320 0 4 320 44 43 200-10 800 32 400 45 Skatteverket Utnyttjat Nystartsjobb 6 199 494 46

116 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 Anslagsredovisning Redovisning mot inkomsttitel (tkr) Inkomsttitel Benämning Beräknat belopp Inkomster 2394 101 Övriga ränteinkomster 0 43 2811 104 Övriga inkomster av statens verksamhet 0 0 6412 001 Bidrag från Europeiska socialfonden perioden 2000 2006 0 0 6911 009 Övriga bidrag från EU 0 37 249 9711 011 Nedsättning, anställningsstöd 0 6 9728 011 Nystartsjobb 0 6 911 Saldo inkomsttitlar 0 44 209 Redovisning mot bemyndiganden (tkr) Utestående åtagandenas fördelning per år: Not Anslag Benämning Tilldelad bemyndiganderam Ingående åtaganden Utestående åtaganden 2013 2014 2015 Uo 13 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare ap.1 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 750 000 219 595 365 812 320 636 29 654 15 522 47 Uo 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknads politiska program och insatser ap.1 Uo 14 1:4 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser Lönebidrag och Samhall m.m. 3 990 000 3 274 117 3 532 554 3 318 636 212 882 1 036 ap.1 Lönebidrag m.m. 12 000 000 10 084 283 10 822 108 8 637 534 1 778 239 406 335 Summa 16 740 000 13 577 995 14 720 474 12 276 806 2 020 775 422 893

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 117 Noter och tilläggsupplysningar (tkr) RESULTATRÄKNING NOT 1 Intäkter av anslag 2012-12-31 2011-12-31 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 3 659 186 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 107 252 345 677 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd -63-63 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 412 077 383 592 14 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 175 198 5 762 155 Intäkter av anslag 7 698 123 6 491 547 Samtliga ovanstående intäkter finansieras med medel från statens budget. NOT 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Uthyrning av lokaler 14 917 15 869 - varav inomstatliga 12 325 13 035 Konsultuppdrag 20 724 29 664 - varav inomstatliga 7 028 9 108 Annonser/prenumerationer m.m. 28 613 32 907 - varav inomstatliga 0 0 Övriga intäkter 31 804 31 436 - varav inomstatliga 18 724 17 597 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 96 058 109 876 Samtliga ovanstående intäkter är avgifter enligt 4 Avgiftsförordningen. NOT 3 Intäkter av bidrag Intäkter av bidrag 595 209 343 084 varav inomstatliga 523 670 281 102 varav periodisering 139 515-23 481 Intäkter av bidrag har ökat med 252 mkr. Ökningen beror på ökade bidrag från Försäkringskassan vilka även står för merparten av intäkter av bidrag med 381 mkr. NOT 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1 719 209 - varav inomstatliga 1 638 131 Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 9 452 8 786 Övriga finansiella intäkter 40 62 - varav inomstatliga 0 0 Finansiella intäkter 11 211 9 057 Finansiella intäkter har ökat med 2,2 mkr. Ränteintäkter på räntekonto hos Riksgäldskontoret har ökat med 0,7 mkr beroende på ökad behållning på räntekontot. Ränteintäkter från SPV har ökat med 1,5 mkr. NOT 5 Kostnader för personal Lönekostnader exkl. sociala avgifter 4 216 137 3 569 014 varav periodisering 42 646 25 583 Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, övriga avgifter och kostnader 2 078 475 1 780 966 varav periodisering -18 286 14 048 Kostnader för personal 6 294 612 5 349 980 Kostnader för personal har ökat med 945 mkr, varav lönekostnader med 647 mkr. Ökningen beror främst på att antalet årsarbetskrafter har ökat med 2 094 st.

118 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 NOT 6 Kostnader för lokaler 2012-12-31 2011-12-31 Kostnader för lokaler 598 442 567 731 varav inomstatliga 2 699 3 258 Kostnader för lokaler har ökat med 31 mkr. Hyreskostnader har ökat med 17,5 mkr och kostnader för reparation av lokaler har ökat med 11,7 mkr. NOT 7 Övriga driftkostnader Övriga driftkostnader 1 322 438 926 122 - varav inomstatliga 79 586-15 887 - varav Arbetsmarknadsutbildning 60 190-26 885 - varav periodisering 4 747-75 331 Övriga driftkostnader har ökat med 396 mkr. Övriga tjänster har ökat med 80 mkr avseende konsulttjänster och bevakning m.m. Resor har ökat med 42 mkr. Telefonikostnader har ökat med 19 mkr. Kostnader för IT-konsulter har ökat med 92 mkr. Kostnader för övriga varor har ökat med 26 mkr (avser främst möbler). Kostnader för löpande licensavgifter har ökat med 30 mkr. Kostnader för hotell och restaurang har ökat med 12 mkr. Köp av arbetsmarknadsutbildning från andra myndigheter har ökat med 87 mkr. Enligt instruktion från ESV ska den redovisas som övriga driftkostnader trots att det egentligen är en kostnad för arbetssökande. NOT 8 Finansiella kostnader Räntekostnader lån i Riksgäldskontoret 3 460 4 322 Övriga räntekostnader 1 929 550 - varav inomstatliga 1 292 70 Övriga finansiella kostnader 71 50 - varav inomstatliga -16-25 Finansiella kostnader 5 460 4 922 Finansiella kostnader har ökat med 538 tkr. Räntekostnader för lån hos Riksgäldskontoret har minskat med 862 tkr. Övriga räntekostnader har ökat med 1,4 mkr varav 1,2 mkr avser SPV. NOT 9 Uppbördsverksamhet Återkrav skattereduktion 1 131 1 252 Medel från EU -16-29 428 Uppbördsverksamhet 1 115-28 176 Uppbördsverksamheten avser främst medel som Arbetsförmedlingen för Sveriges räkning rekvirerar från EU och levererar in på inkomsttitel. Arbetsförmedlingen har fått ca 37 miljoner kr från Globaliseringsfonden avseende AstraZeneca som sedan levererats in på inkomsttitel. Uppbörd består även av återkrav skattereduktion främst nystartsjobb. NOT 10 Transfereringar Periodisering köp av arbetsmarknadsutbildning -84 532 14 520 Periodisering lämnade bidrag, inomstatliga 8 155 97 431 Periodisering erhållna bidrag -368-1 241 Återkrav av bidrag 11 662 10 544 Extern finansiering -70 783-36 Befarade förluster -12 110-3 295 Finansieringsbidrag 0-1 Finansiering ESF 32-9 Transfereringar -147 944 117 913 Lämnade bidrag -31 084 772-29 365 230 De tre största bidragsmottagare som ingår är Försäkringskassan 16 199 mkr, Skogsstyrelsen 47 mkr och Arbetsförmedlingen 23 mkr. Kostnader EAK (erkända arbetslöshetskassor) -16 071 747-15 638 397 Kostnader EAK har ökat med 433 mkr. Ersättningen till arbetslöshetskassorna har ökat, vilket beror på ökad arbetslöshet.

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 119 NOT 11 Årets kapitalförändring 2012-12-31 2011-12-31 Riskkostnader -12 139-3 207 Finansieringsbidrag 0-1 Externfinansiering av projekt -150 128 17 232 ESF 31-9 Återkrav 18 065 13 403 Periodiseringsposter 58 967 57 224 Årets kapitalförändring -85 204 84 642 BALANSRÄKNING NOT 12 13 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgång menas en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav, till exempel maskiner, inventarier och bilar. Tillgångens värde ska uppgå till 20 000 kr och ha en ekonomisk livslängd på minst tre år. I anskaffningsvärdet ingår kostnader för installation, transporter, tull och motsvarande. Större anskaffningar av likartade tillgångar ska tillgångsredovisas när anskaffningsvärdet är 6 000 kr och den totala anskaffningen överstiger 1 000 000 kr. Förbättringsutgifter på annans fastighet ska ha en anskaffningskostnad på minst 100 000 kr. Immateriell anläggningstillgång bestående av egenutvecklat IT-system och program (helt eller delvis) ska ha ett anskaffningsvärde på över 1 000 000 kr. Tillämpad princip innebär att objekt som understiger det fastställda beloppet men som tillhör en fungerande enhet läggs ihop med övriga objekt och betraktas som en enhet. De olika tillgångarnas ekonomiska livslängd ser normalt ut enligt följande: 3 år Persondatorer m.m. 5 år Bilar, möbler, övriga datorer 5 år Egenutvecklade och köpta IT-system och program 5 år Förbättringsutgifter på annans fastighet Planenlig avskrivning tillämpas, dvs. avskrivning görs fr.o.m. det datum då anläggningen tas i drift. NOT 12 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Egenutvecklade IT-system och program Ingående anskaffningsvärde 147 804 139 119 - varav pågående, ej avskrivna 4 203 6 805 Årets anskaffningar 8 967 8 685 - varav pågående, ej avskrivna 8 861 4 203 Årets försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående anskaffningsvärde 156 771 147 804 Ingående ackumulerade avskrivningar -117 149-108 367 Årets avskrivningar -9 196-8 695 Årets försäljningar/utrangeringar 0-87 Utgående ackumulerade avskrivningar -126 345-117 149 Bokfört restvärde egenutvecklade IT-system och program 30 426 30 655 Köpta IT-system och program Ingående anskaffningsvärde 14 799 14 532 Årets anskaffningar 4 047 267 Årets försäljningar/utrangeringar 107 0 Utgående anskaffningsvärde 18 953 14 799 Ingående ackumulerade avskrivningar -11 627-8 142 Årets avskrivningar -2 310-3 485 Årets försäljningar/utrangeringar -10 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -13 947-11 627 Bokfört restvärde köpta IT-system och program 5 006 3 172 Immateriella anläggningstillgångar 35 432 33 827

120 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 NOT 13 Materiella anläggningstillgångar 2012-12-31 2011-12-31 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde 178 529 150 437 - varav pågående, ej avskrivna 11 626 3 030 Årets anskaffningar 89 934 31 090 - varav pågående, ej avskrivna 10 443 11 626 Årets försäljningar/utrangeringar -7 307-2 998 Utgående anskaffningsvärde 261 156 178 529 Ingående ackumulerade avskrivningar -94 512-76 844 Årets avskrivningar -27 545-20 299 Årets försäljningar/utrangeringar 7 037 2 631 Utgående ackumulerade avskrivningar -115 020-94 512 Bokfört restvärde 146 136 84 017 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde 518 872 556 941 Årets anskaffningar 63 711 40 876 Årets försäljningar/utrangeringar -84 541-78 945 Utgående anskaffningsvärde 498 042 518 872 Ingående ackumulerade avskrivningar -391 484-389 864 Årets avskrivningar -78 973-77 338 Årets försäljningar/utrangeringar 83 354 75 718 Utgående ackumulerade avskrivningar -387 103-391 484 Bokfört restvärde 110 939 127 388 Specifikation leasing överstigande 100 tkr: 0 0 Konst och andra ej avskrivningsbara inventarier Ingående anskaffningsvärde 132 132 Utgående anskaffningsvärde 132 132 Bokfört restvärde 132 132 Materiella anläggningstillgångar 257 207 211 537 Not 14 Finansiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde bostadsrätt 672 672 Tidigare värdereglering bostadsrätt -472-472 Finansiella anläggningstillgångar 200 200 NOT 15 Varulager m.m. 16 28 Varulagret innehåller främst födelsedagsgåvor. NOT 16 Fordringar Kundfordringar 15 401 15 036 Fordringar hos andra myndigheter 231 991 224 860 Övriga fordringar 16 355 16 550 Fordringar 263 747 256 446 De tre största kundfordringarna som ingår är Lokaldelen i Sverige AB 3 190 tkr, Samordningsförbundet Finsam i Malmö 1 195 tkr och Samordningsförbundet Haninge 1 166 tkr. De tre största fordringarna hos andra myndigheter som ingår är Skatteverket, fordran mervärdesskatt 213 809 tkr och kundfordring 2 203 tkr, Försäkringskassan 9 690 tkr samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 3 088 tkr.

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 121 Not 17 Periodavgränsningsposter, tillgångar 2012-12-31 2011-12-31 Förutbetalda kostnader 175 372 146 426 - varav inomstatliga 459 352 Upplupna bidragsintäkter 112 995 14 147 - varav inomstatliga 94 913 1 981 Övriga upplupna intäkter 159 238 151 099 - varav inomstatliga 105 586 97 431 - varav medel från EU 53 652 53 668 Periodavgränsningsposter, tillgångar 447 605 311 672 Förutbetalda kostnader har ökat med 29 mkr och består främst av hyror. Upplupna bidragsintäkter har ökat med 99 mkr och avser bidragsinkomster som ännu inte erhållits och beloppsmässigt motsvaras av periodens kostnader. Övriga upplupna intäkter har ökat med 8 mkr och avser aktivitetsstöd från Försäkringskassan. NOT 18 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans 0 0 Redovisat mot inkomsttitel -44 210-30 668 Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 44 210 30 668 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 0 Fordringar/skulder avseende uppbörd 0 0 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans 380 335 418 961 Redovisat mot anslag 51 134 313 49 420 684 Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde -50 904 196-49 459 310 Fordringar/skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde 610 452 380 335 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -192 392-36 269 Redovisat mot anslag 7 203 070 5 774 939 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -7 185 502-5 931 062 Återbetalning av anslagsmedel 14 459 0 Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde -160 365-192 392 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 200 956 213 741 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -27 870-12 785 Fordringar avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 173 086 200 956 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans 167 546 195 522 Inbetalningar i icke räntebärande flöde 1 881 508 2 439 887 Utbetalningar i icke räntebärande flöde -52 862 668-51 896 505 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar 50 859 986 49 428 642 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken 46 372 167 546 Avräkning med statsverket 669 545 556 445 Avräkning med statsverket avser myndighetens ställning mot statsverket. Balansposten består därmed av skillnaden mellan det likvida flödet, i form av in- och utbetalningar via statens centralkonto i Riksbanken, och den redovisade avräkningen mot statens budget mot anslag och inkomsttitlar som sker när inkomster och utgifter uppstår.

122 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 NOT 19 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 2012-12-31 2011-12-31 Anslagsmedel 719 529 540 500 varav intäkter av bidrag 48 327 31 287 Avgifter 0 0 Räntekontokredit 470 000 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 719 529 540 500 varav kortsiktigt likviditetsbehov (förändring räntekonto i januari) 123 802 152 825 Behållningen på räntekontot består av poster som är anslagsavräknade men inte utbetalda. Större poster är löne- och semesterlöneskulden inklusive avgifter som uppgår till 314 mkr, en ökning med 88 mkr och lokalt aktivt omställningsarbete som uppgår till 67 mkr, en minskning med 27 mkr. I posten ingår också anslagssparandet som är 160 mkr, en minskning med 32 mkr. Även ökningen av leverantörsskulden har påverkat denna post. NOT 20 Statskapital Statskapital 132 132 Statskapital utan avkastningskrav. Avser konst från Konstrådet. NOT 21 Balanserad kapitalförändring Balanserad kapitalförändring 96 045 11 404 NOT 22 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning 47 598 57 526 Årets pensionskostnad 21 758 27 328 Årets pensionsutbetalningar -30 246-37 256 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 39 110 47 598 Kostnader för pensionsersättning till arbetstagare som beviljats avgång med pensionsersättning enligt Trygghetsavtalets regler. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser har minskat med 8 mkr. NOT 23 Övriga avsättningar Lokalt aktivt omställningsarbete Ingående avsättning 93 854 83 188 Årets avsättning 12 562 10 666 Årets utbetalningar -39 641 0 Övriga avsättningar 66 775 93 854 Övriga avsättningar för lokalt aktivt omställningsarbete har minskat med 27 mkr.

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 123 NOT 24 Lån i Riksgäldskontoret 2012-12-31 2011-12-31 Ingående balans 227 061 260 770 Årets nyupptagna lån 143 695 76 426 Årets amorteringar -122 131-110 135 Lån i Riksgäldskontoret 248 625 227 061 Beviljad låneram 536 000 Utnyttjad låneram 293 441 - varav anläggningstillgångar som ännu inte har finansierats med lån 38 935 Skuld avseende lån i Riksgäldskontoret redovisas i sin helhet under denna not. Lån i Riksgäldskontoret har ökat med 22 mkr på grund av ökade investeringar i anläggningstillgångar. NOT 25 Övriga krediter i Riksgäldskontoret Övriga krediter i Riksgäldskontoret 5 881 2 897 Avser kreditiv i Riksgäldskontoret. NOT 26 Skulder till andra myndigheter Skulder till andra myndigheter 358 972 153 543 Följande större poster ingår: Skatteverket, skuld arbetsgivaravgift 111 795 92 926 Skatteverket, skuld mervärdesskatt 811 1 549 SPV, skuld premier avtalsförsäkringar 420 477 De tre största leverantörerna som ingår är Försäkringskassan 188 mkr, Statens Tjänstepensionsverk 39 mkr och Stockholms universitet 3 mkr. Skulder till andra myndigheter har ökat med 205 mkr, avser främst leverantörsskulder. NOT 27 Leverantörsskulder Leverantörsskulder 859 199 610 695 De tre största leverantörerna som ingår är Lernia AB 144 711 tkr, Yrkesakademin AB 52 219 tkr och TeliaSonera Sverige Finans AB 48 569 tkr. Not 28 Övriga skulder Övriga skulder 95 425 79 793 Följande större poster ingår: Skatteverket, skuld preliminärskatt 95 336 79 422

124 arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 NOT 29 Periodavgränsningsposter, skulder 2012-12-31 2011-12-31 Upplupna löner, arvoden 40 326 27 557 Upplupna arbetsgivaravgifter på upplupna löner och arvoden 19 450 13 763 Upplupna semesterlöner 288 507 258 630 Upplupna arbetsgivaravgifter på semesterlöner 139 198 127 605 Övriga upplupna kostnader 149 789 59 763 varav inomstatliga 3 423 4 Oförbrukade bidrag 71 051 111 718 varav inomstatliga 66 175 108 332 Periodavgränsningsposter, skulder 708 321 599 036 Övriga upplupna kostnader har ökat med 90 mkr, avser periodisering av Arbetsmarknadsutbildning som den största posten. Under posten Oförbrukade bidrag redovisas erhållna bidragsinkomster som periodiseras för att täcka framtida kostnader. Posten har minskat med 41 mkr och avser periodisering av kostnader i projekt med extern finansiering. FINANSIERINGSANALYS NOT 30 Kostnader Kostnader enligt resultaträkningen 8 338 976 6 958 659 Justeringar: Avskrivningar och nedskrivningar -118 023-109 904 Realisationsförlust -1 097-2 797 Ej likviditetspåverkande poster 0 0 Avsättningar 35 567-738 Kostnader enligt finansieringsanalysen 8 255 423 6 845 220 NOT 31 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen 96 058 109 876 Justeringar: Realisationsvinst -1 683-8 948 Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen 94 375 100 928 ANSLAGSREDOVISNING Totalutfallet per anslag redovisas på inledande rad i fetstil för respektive anslag. Därefter följer, i förekommande fall, uppdelning på anslagsposter. UO 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (ramanslag) 1:3:1 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (ram) NOT 32 Enligt regleringsbrev 2011-12-22 har anslagssparandet från budgetåret 2011 om 258 732 tkr förts bort som en indragning av anslagssparande. Anslaget avser etableringsersättning som ska utbetalas till de nyanlända. Ersättningen är en rättighet varför anslagsbelastningen kommer att påverkas av antalet nyanlända som omfattas av lagstiftningen samt etableringsplanens omfattning. NOT 33 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare (ramanslag) 1:4:1 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare (ram) Enligt regleringsbrev 2011-12-22 har anslagssparandet från budgetåret 2011 om 354 156 tkr förts bort som en indragning av anslagssparande. Lots är en rättighet. Antalet och andelen nyanlända som har en etableringslots fortsätter att öka. Antalet och andelen som deltar i andra program såsom arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik har ökat under året. Volymerna är dock fortfarande relativt små, men i takt med att fler personer i etableringsuppdraget deltagit en längre tid ökar antalet och andelen som deltar i program.

arbetsförmedlingens årsredovisning 2012 125 ANSLAGSREDOVISNING (forts.) UO 14 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (ramanslag) 1:1:1 Förvaltningskostnader för Af (ram) NOT 34 Enligt regleringsbrev 2011-12-22 får en anslagsbehållning om 3 % disponeras under 2012. Anslagssparandet från budgetåret 2011 uppgick till 175 946 tkr, vilket var mer än 3 %. 5 364 tkr har därför förts bort som en indragning av anslagssparande. För 2012 fick Arbetsförmedlingen en resursförstärkning i form av ökat förvaltningsanslag. Syftet var att få fler personliga besök med arbetssökande i syfte att aktivera dem i deras jobbsökande både för att förhindra och bryta långtidsarbetslöshet. Under 2012 har Arbetsförmedlingen satsat mycket resurser på rekrytering och introduktion för att säkerställa resursförstärkningens effekter. Emellertid tog rekryteringarna längre tid än beräknat, vilket gjorde att anslaget inte förbrukades fullt ut. NOT 35 NOT 36 NOT 37 NOT 38 1:1:2 Nyanländas etablering (ram) Enligt regleringsbrev 2011-12-22 får en anslagsbehållning om 3 % disponeras under 2012. Anslagsparandet från budgetåret 2011 uppgick till 16 445 tkr, vilket var mer än 3 %. 9 095 tkr har därför förts bort som en indragning av anslagssparande. 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (ramanslag) 1:2:1 Aktivitetsstöd (ram) Enligt regleringsbrev 2011-12-22 har anslagssparandet från budgetåret 2011 om 1 149 091 tkr förts bort som en indragning av anslagssparande. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd ökade under 2012 jämfört med 2011. En annan faktor som bidrar till ökat antal personer i programmen under 2012 är den förkortade kvalificeringstiden för oförsäkrade. Volymerna i garantiprogrammen 2012 har dock ökat i mindre omfattning än vad som ursprungligen bedömdes. Arbetslösheten för 2012 blev lägre än vad som bedömts, vilket gav ett lägre inflöde i garantiprogrammen.. 1:2:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning (ram) Enligt regleringsbrev 2011-12-22 har anslagssparandet från budgetår 2011 om 4 784 855 tkr förts bort som en indragning av anslagssparande. Antalet personer med rätt till arbetslöshetsersättning har inte ökat i den utsträckning som ursprungligen prognostiserades. Orsaken finns troligen att söka i samverkan mellan ett antal händelser som skett de senaste åren, som t.ex. borttagandet av studerandevillkoret, höjd medlemsavgift, skärpta arbetsvillkor, införandet av sammanräkning av tid med arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt införandet av en ny begränsningsregel för arbetslöshetsersättning i samband med deltidsarbete. Arbetslösheten för 2012 blev lägre än vad som bedömts, vilket gav ett lägre inflöde i garantiprogrammen.. 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (ramanslag) 1:3:1 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (ram) Enligt regleringsbrev 2011-12-22 har anslagssparandet från budgetåret 2011 om 597 839 tkr förts bort som en indragning av anslagssparande. Enligt regleringsbrev 2012-06-14 har 102 727 tkr omfördelats till projekt inom ramen för Europeiska globaliseringsfonden. Anledningen till överskottet är främst de lägre volymerna och kostnaderna inom garantiprogrammen samt lägre kostnad för utbildning utanför garantierna och subventionerade anställningar. 1:3:9 Projekt inom ramen för Europeiska globaliseringsfonden (ram) NOT 39 Enligt regleringsbrev 2012-06-14 har från anslagspost 1:3:1 omdisponerats 40 537 tkr till projekt inom Europeiska globaliseringsfonden - AstraZeneca. 1:3:10 Projekt inom ramen för Europeiska globaliseringsfonden (ram) NOT 40 Enligt regleringsbrev 2012-06-14 har från anslagspost 1:3:1 omdisponerats 62 190 tkr till projekt inom Europeiska globaliseringsfonden - Saab Automobile AB. NOT 41 NOT 42 NOT 43 NOT 44 NOT 45 1:4 Lönebidrag och samhall m.m. (Ramanslag) 1:4:1 Lönebidrag m.m. (ram) Enligt regleringsbrev 2011-12-22 har anslagssparandet från budgetåret 2011 om 551 941 tkr förts bort som en indragning av anslagssparande. Överskottet beror på fortsatt låga volymer av tillfälliga anställningar inom Samhall och Kulturarvslyftet, samt att antalet beslut om lönebidrag har minskat. Samhall hade i början av året inte beredskap för att ta emot personer i någon större omfattning, men nu beräknas programvolymerna uppgå till planerad volym. Många tänkbara anordnare har framfört att de saknar resurser för att kunna delta i Kulturarvslyftet trots att ekonomiskt stöd utgår både i form av lönesubvention och anordnarbidrag. En begränsning för subventionerade anställningar är taket för lönekostnaden. Idag ligger 97 % av dessa anställningar över gränsen, vilket leder till att arbetsgivaren inte kompenseras fullt ut för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Avslutade anslagsposter 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (Ramanslag) 1:3:7 Projekt inom ramen för Europeiska globaliseringsfonden (ram) Enligt regleringsbrev 2011-12-22 är anslagspost 1:3:7 avslutad. Finansiella villkor, i övrigt Enligt regleringsbrev 2011-12-22 finns en utbytbarhet mellan 1:2:1 och 1:3:1 på 400 000 tkr. Den möjligheten har utnyttjats genom att kostnader om 400 000 tkr har förts från 1:2:1 till 1:3:1. Arbetsförmedlingen ska till Statens skolverk betala 4 320 tkr för utbildningar som kommuner på uppdrag av Skolverket erbjuder sig att genomföra. I kostnaderna för utbildningarna får ingå Skolverkets administrativa kostnader med högst 100 tkr. Arbetsförmedlingen ska till Statens skolverk betala 43 200 tkr av medlen under anslagsposten för utbildningar som kommuner på uppdrag av Skolverket erbjuder sig att genomföra. I kostnaderna för utbildningarna får ingå Skolverkets administrativa kostnader med högst 150 tkr. NOT 46 Arbetsförmedlingen får lämna uppdrag till Skatteverket om skattekreditering för nystartsjobb under 2012. NOT 47 Bemyndiganden Det förhållandevis låga utnyttjandet av ramen beror främst på att verksamheten blev mindre omfattande än beräknat under 2012, vilket framgår av kommentaren i not 33.

Arbetsförmedlingens styrelse Ledamöter Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Stockholm 15 februari 2013 Christina Johansson Gustafsdotter tillförordnad ordförande Henry Ohlsson Per Åsling Tomas Lindström Joyce Kimwaga Lundin Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör

Foto: Magnus Fond, Camilla Veide, Jan Lindmark, Johnér, Thinkstock Grafisk form: Lowe Brindfors

Arbetsförmedlingen, Hälsingegatan 38, 113 99 Stockholm. Telefon 0771-60 00 00 www.arbetsformedlingen.se arbetsförmedlingen 2013-02 rekv.nr 503369